utkast till politiskt program

UTKAST TILL POLITISKT PROGRAM REMISSVERSION 2016-09-01

1

Inledning

2 3 4 5

Kvinnokamp, klasskamp, antirasistisk kamp S-kvinnor är en del av den socialdemokratiska rörelsen, som verkar för jämställdhet och jämlikhet mellan människor, genom fackföreningar, bildningsförbund, politiska partier, kooperationer och andra organisationer i världen.

6 7 8 9 10 11

S-kvinnor ställer kvinnokamp, klasskamp och antirasistisk kamp sida vid sida. S-kvinnor riktar också ljuset mot andra maktordningar och typer av diskriminering. Inom gruppen kvinnor finns stora skillnader och alla kvinnor påverkas inte likadant av den patriarkala ordningen. Det finns många aspekter som avgör på vilket sätt olika grupper av kvinnor drabbas, bland annat ekonomiska, kulturella, sexuella, sociala och kroppsfunktionella. Därför tillämpar S-kvinnor ett intersektionellt perspektiv på vår feministiska kamp.

12 13 14 15 16

S-kvinnors mål är ett samhälle utan fördomar och diskriminering, utan över- och underordning, utan klasskillnader, utan patriarkat, rasism eller homo- och transfobi. Vi är inte där idag och det är därför vi, som en del av den socialdemokratiska rörelsen, arbetar för att förändra samhället. Skvinnors feminism handlar om att utmana och omdana det samhälle som under sekler har styrts och dominerats av män.

17 18 19 20 21

Patriarkatet Samhället är i grunden präglat av en patriarkal ordning, där män som grupp är överordnade kvinnor som grupp. Män har större ekonomisk, politisk, social och kulturell makt än kvinnor. Detta tar sig bland annat uttryck i att män tjänar mer pengar och tar mindre ansvar i hemmet, liksom att kvinnor utsätts för mer våld i nära relationer och för systematiskt förtryck och diskriminering.

22 23 24

Genus I nuvarande samhällsordning tilldelas människor ett av två socialt konstruerade kön, genus. Det innebär bland annat att vi har olika förväntningar på våra beteenden och uttryck.

25 26

De konstruerade könen ger kvinnor och män olika sociala villkor och möjligheter och begränsar på olika sätt våra handlingsmönster.

27 28 29

Genusbegreppet betonar att kvinnor och män inte formar hela sin egen identitet själva, utan i relation till det samhälle vi alla är en del av. Det är viktigt att se och förstå de konstruktioner som vill särskilja och värdera könen olika.

30 31 32

S-kvinnor menar att det är fel att tilldelade kön ska tillåtas styra människors livsval, åsikter, uttryck och sexuella läggning. För att göra något åt detta måste vi syna de olika maktstrukturer som idag begränsar oss, för att sedan kunna bryta dem.

33 34 35 36

En klassmedveten feminism De 85 rikaste personerna i världen äger idag mer än vad halva jordens befolkning äger tillsammans. Utvecklingen pekar på fortsatt ökade klyftor och minskad jämlikhet, både i Sverige och i världen.

37 38 39 40

Vi lever idag i ett globaliserat kapitalistiskt ekonomiskt system där makt och resurser är koncentrerade hos ett extremt fåtal. Det är en brutal orättvisa som medför flera destruktiva effekter. I ojämlika samhällen brister tilliten mellan människor vilket begränsar friheten och tryggheten för samtliga.

41 42 43

Särskilt skadliga är klassklyftorna för de grupper som har minst makt. Klassamhällets yttersta konsekvens är att människor med lägre utbildning och sämre lön lever kortare liv. Kvinnor och rasifierade drabbas hårdast eftersom vi lever i ett patriarkalt samhälle som samtidigt överordnar

44 45

vita människor. Vi S-kvinnor accepterar inte denna orättvisa och är därför i grunden en antikapitalistisk, feministisk och antirasistisk organisation.

46 47 48 49 50 51

Under det senaste decenniet har högern etablerat begreppet utanförskap som samlingsnamn för det tillstånd grupper med liten makt i samhället befinner sig i. Begreppet gör anspråk på att beskriva vår tillvaro som uppdelad, där människor i olika samhällsgrupper inte har ansvar för varandra. På så vis försöker högern avväpna de rörelser som kräver att överklassen mister sina privilegier. Vi S-kvinnor står inte bakom denna beskrivning av verkligheten och menar att vi alla lever i samma samhälle, men där människor behandlas djupt ojämlikt.

52 53

S-kvinnors mål är det jämställda och jämlika samhället, där alla människor lever i ömsesidig frihet och har samma makt över sina liv och den gemensamma utvecklingen av samhället.

54 55 56

Vårt främsta verktyg i den kampen är folkrörelsen. För att ta makt i samhället måste vi som rörelse vara många, det är vårt existensberättigande. Vi organiserar människor, lär varandra hur samhället fungerar för att sedan genom demokratiskt politiskt arbete förändra maktförhållandena.

1

57

1. Ekonomi och hållbarhet

58 59 60 61 62 63

Hållbarhet och tillväxt – vad är det som ska växa? Samhällsekonomin ska vara ett medel i människans tjänst. Den måste analyseras och styras utifrån hållbarhetens tre dimensioner – ekonomiskt, ekologiskt och socialt. Tyvärr betraktar vi idag bara de ekonomiska aspekterna när vi ska värdera hur samhället mår. Sveriges välmående mäts genom tillväxten av BNP, men en positiv ekonomisk utveckling innebär inte per automatik ökat välbefinnande eller ett förbättrat miljötillstånd.

64 65 66

Samspelet mellan det ekonomiska, ekologiska och sociala behöver fungera för en hållbar samhällsplanering. Mål, indikatorer och styrsystem för ekonomisk-politiska beslut och samhällsplanering behöver förändras och ha en bredare syn på samhället och dess utveckling.

67 68 69 70

Cirkulär ekonomi, som binder samman ekonomisk rationalitet, jobb- och miljöpolitik, som tar hänsyn till naturens kretslopp och uppmuntrar till återanvändning, återvinning och energiutvinning av restprodukter, har blivit en allt tydligare del av näringspolitiska strategier. Det är ett steg åt rätt håll, men mer behövs.

71 72

Vi är en bit på väg till ett fossilfritt samhälle och stora delar av de fossila bränslena i värmesektorn är utfasade, men vi har långt kvar, särskilt inom trafiksektorn.

73 74 75 76

S-kvinnors krav på kärnkraftsavvecklingen har ännu inte uppfyllts. Våra barn växer inte upp i en giftfri miljö och även vuxna omges av gifter i vardagen, i hemmet och på jobbet. Vi är långt ifrån att uppnå ett hållbart jord- och skogsbruk, inte minst vad gäller våra livsmedel. Med ökad livsmedelsproduktion minskar samhällets sårbarhet samtidigt som fler jobb skapas.

77 78 79 80 81

Produktion och reproduktion – varandras förutsättningar Organiseringen av produktionen är central för hela ekonomin och samhällsutvecklingen. En lika väsentlig del är reproduktionen dvs. det som rör human- och naturkapital. Efter decennier av industrialisering och kapitalisering där vi har skördat välstånd och förbättrat livsvillkoren, står vi nu i ett läge där viktiga reproduktiva delar av ekonomin hotas.

82 83 84

Vi förbrukar mer naturresurser än vi har råd med och skapar oåterkalleliga förändringar av jordens klimat. Sverige är på många sätt ett föredöme på miljöområdet, gällande sociala rättigheter och omfördelningspolitik, men det ger oss ingen anledning att slå oss till ro.

85 86 87

Den svenska miljöpolitiken har drivit fram viktiga förändringar, effektiviserat produktionen och minskat de svenska utsläppen av växthusgaser. Samtidigt har den miljöpåverkan som svensk konsumtion står för fortsatt att öka.

88 89 90

För Sverige återstår mycket arbete med att ställa om till ett hållbart samhälle och säkerställa den biologiska mångfalden. Detta syns inte i statistik som bygger på territoriella data, men klimat- och miljöproblemen tar heller inte hänsyn till nationsgränser.

91 92 93 94

Klyftorna ökar globalt. Sverige har haft de snabbast växande klyftorna inom hela OECD under senare år. Men även om takten ökat under de borgerliga regeringsåren 2006-2014 kan klassklyftorna inte enbart skyllas på en borgerlig politik. Det är en långsiktig trend, klassklyftorna i Sverige har ökat i decennier.

95 96

Samtidigt som välståndet stiger för de flesta har den sociala utsattheten koncentrerats till vissa områden, ofta som en följd av en aktiv privatiseringspolitik och utförsäljning av våra gemensamma 2

97 98

tillhörigheter. I förorter kring storstäderna och i tidigare bruksorter på landsbygden är arbetslösheten hög och framtidstron låg. Det föder sociala problem och oro.

99 100 101

Medellivslängden i Sverige har ökat och fler sjukdomar kan botas, men samtidigt stiger sjukskrivningstalen, ofta pga. kvinnors dåliga arbetsmiljö. De psykosociala arbetsvillkoren i kvinnodominerade kontaktyrken är ohållbara.

102 103 104 105 106

Den ekonomiska politiken Det finanspolitiska ramverket har hittills tjänat oss väl, men idag ser läget annorlunda ut. Den demografiska utvecklingen har lett till större behov av att investera i offentliga resurser. Det handlar såväl om den gröna omställningen som om bostäder, infrastruktur och investeringar i bildning och hälsa.

107 108 109

Snarare än att hålla fast vid dagens ramverk bör vi röra oss från resultatmål mot stabiliseringsmål vad gäller statsskulden. Det skulle ge utrymme för nödvändiga investeringar och ökad sysselsättning samtidigt som det ger en bibehållen stabilitet för de offentliga finanserna.

110 111 112 113

Skattesystemet Få länder lägger så stor andel av sin bruttonationalprodukt på gemensamma välfärdstjänster som Sverige. Grunden är givetvis politisk. För att bibehålla, utveckla och expandera en välfärd med hög kvalitet, behövs ett hållbart skattesystem.

114 115 116 117

Den stora reformeringen av skattesystemet genomfördes på 1990-talet. Sedan dess har omfattande avsteg gjorts från de bärande principerna om neutralitet, förutsägbarhet och likformighet. De skattebaser som skulle garantera investeringar för framtiden har sänkts, vilket skapat begränsad förutsägbarhet i systemet. Skattesystemet måste reformeras.

118 119

Skattesystemet behöver en tydligare fördelningspolitisk profil med trögrörliga skattebaser såsom fastighetsskatt, arvs- och gåvoskatt.

120 121 122

Den stora skillnaden mellan beskattning av kapital och av arbetsinkomster, medverkar till ökad ojämlikhet och ojämställdhet. Detta behöver rättas till. Skattesystemet bör vara så enkelt och transparent som möjligt och avdrag och andra skattesubventioner bör undvikas.

123 124 125

Skattesmitning och skatteplanering är ständigt aktuella frågor. Det behövs en kontinuerlig debatt om skattemoral, översyn av kapital- och näringsbeskattning och en beskattning av kapital på EUnivå. Globaliseringen får inte innebära territoriella hinder i uttag av skatt.

126 127 128

Klimat- och miljöförstörande verksamhet ska beskattas hårdare. Inom vissa områden kan höjda miljö- eller konsumtionsskatter växlas mot sänkta skatter på arbete, det bör utredas hur det kan bidra till goda resultat utan att urholka skattebaserna.

3

129 130 131 132 133 134 135 136 137 138

Därför arbetar S-kvinnor för att:       

BNP kompletteras med nya mål, indikatorer och styrsystem för samhällsutvecklingen som innefattar hållbarhetens tre dimensioner – ekonomisk, ekologisk och social. Ett mål för minskning av de konsumtionsbaserade utsläppen av växthusgaser införs. Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsland Utveckla fler politiska verktyg för en cirkulär ekonomi och resursanvändning. Biologisk mångfald blir lika viktigt som klimatfrågan. Snarast möjligt avveckla kärnkraften. En skattereform utvecklas som förenklar skattesystemet och samtidigt stärker dess gröna och fördelningspolitiska profil.

4

139

2. Det feministiska samhällsbygget

140 141 142 143 144 145

Samhällsbygge - för vem bygger vi? Byggande är ett redskap för samhällsförändring. Ändå har Sverige saknat en tydlig samhällsbyggnadspolitik de senaste decennierna. I samhällsbygget som präglade folkhemmet fanns en tanke om det trygga och inkluderande samhället. Under 70-talet arbetade S-kvinnor fram tanken om ”Kvarteret framtiden” – ett samhälle grundat på värderingar om alla människors lika värde och rätt till likvärdiga liv.

146 147

Det är viktiga utgångspunkter när vi formar framtidens feministiska samhällsbygge. Bostäder måste byggas utifrån människors behov genom hela livet. Bostaden är en social rättighet.

148 149

Bygg- och fastighetsbolagen har ett stort socialt ansvar. Men samhällsbygge kräver helhetsgrepp och politiskt ansvarstagande. Hur formar vi den fysiska miljön vi bor i? Hur påverkar det våra liv?

150 151 152

Under tio års tid ska 700 000 nya lägenheter byggas för att möta den extrema bostadsbristen. Det kräver ökad styrka för att komma upp till målet. Att inte ta genvägar eller kompromissa med kvalitet, utan skapa attraktiva och välfungerande bostadsområden, blir ytterligare en utmaning.

153 154 155

Stad och land En politisk samhällsplanering krävs för att skapa fungerande livsmiljöer i hela landet. Tillgång till samhällsservice är avgörande för att människor ska kunna leva och verka oavsett var man bor.

156 157 158

Utarmningen av landsbygden är ett problem som vi måste motarbeta genom en regionalpolitik som förstår landsbygdens utmaningar och möter dess behov. Inte minst är det viktigt att möjliggöra för alla att resa och röra sig, för att hela samhället ska leva.

159 160 161 162 163

Segregationen i våra storstäder är också ett stort problem som måste lösas. Koncentrationen av hög arbetslöshet, låga skolresultat och trångboddhet förstärker patrialkala strukturer. Jämställdhetsarbetet måste få en större plats i samhällsbygget för förorten. De reaktionära krafterna som begränsar kvinnors frihet måste bekämpas, medan de progressiva feministiska krafterna stärks.

164 165 166 167 168

Det inkluderande samhället Ett öppet samhälle ger människor chanser att träffas utanför sina ursprungliga umgängeskretsar. Att samla olika funktioner i samma byggnad eller i alla fall närområde, kan fungera som sådana mötesplatser. Närhet och tillgång till t.ex. samlingslokaler, bibliotek, simhall eller fritidsgård kan leda till spännande möten och främja lokal demokrati och möjlighet att påverka.

169 170 171 172 173

Föreningslivet och folkrörelserna är avgörande för att ge människor verktyg för att kunna påverka. Effekterna utöver själva mötesplatsen går också att anpassa utifrån befolkningens behov. Till det hör fungerande transporter. Resurssvaga grupper är generellt mer beroende av bra kollektivtrafik och kvinnor är mer beroende än män, både för möjligheter att röra sig fritt och för att kunna försörja sig.

174 175 176 177 178

Trygghet och tillgänglighet Trygghet är en viktig faktor när vi talar om stadsplanering ur ett jämställdhetsperspektiv. Såväl män som kvinnor riskerar våld och överfall i utomhusmiljöer, men kvinnor upplever en större rädsla för överfall eller påhopp kopplat till sexualisering och objektifiering och många kvinnor väljer att inte gå ut ensamma, speciellt kvällstid. 5

179 180 181

Vi får aldrig tillåta att den rädslan begränsar kvinnors livsutrymmen. Alla som bor och verkar i ett samhälle ska känna sig trygga. Våra utomhusmiljöer ska vara väl upplysta och inbjudande och planeras för att skapa trygghet och tillgänglighet.

182 183 184 185 186 187

Välfärd och möjligheter Ett feministiskt samhällsbygge måste också inkludera tillgång till fungerande välfärd av hög kvalitet. När välfärden inte räcker till är det systematiskt kvinnorna som får kompensera för bristerna genom att gå ner i arbetstid. Det anhörigansvar som många kvinnor i dag tar leder till att de får lägre lön, mindre fritid och försämrad pension samtidigt som samhället förlorar arbetade timmar och skatteintäkter.

188 189 190

Förskolor ska finnas i närområdet och ha bemanning och storlek på barngrupperna som ger barnen trygghet och möjligheter att växa. Det ska vara en plats där föräldrar med gott samvete lämnar sina barn.

191 192 193 194 195

Äldreomsorgen ska ha bra bemanning och kvalitet och vara en trygghet både för de boende och för deras anhöriga. Kvinnor ska inte tvingas kompensera för bristande hemtjänsttimmar eller underbemanning på äldreboendet och offra sin egen möjlighet till ett arbetsliv. Barnomsorg och anhörigvård får aldrig reduceras till en kvinnofråga. Att umgås med barn eller med anhöriga ska ske av kärlek och egen vilja.

196 197 198 199 200 201 202

Men den offentliga sektorn är inte bara en leverantör av tjänster, utan är ett verktyg för att utöka demokratins räckvidd. Välfärdsstatens uppbyggnad innebar att delar av samhället undandrogs från kapitalismens logik. Därför är de vågor av privatiseringar av offentliga verksamheter som skett och som sker inte bara problematiskt på grund av risken för försämrad kvalitet och dränering av skattemedel, utan också ur demokratisk synvinkel. Vi S-kvinnor anser i grunden att den offentliga verksamheten inte ska privatiseras, men att de verksamheter som drivs privat ska åläggas att återinvestera överskott.

203

Därför arbetar S-kvinnor för att

204 205 206 207 208 209 210 211 212 213 214 215 216 217 218

          

Identifiera verktygen för att skapa livsmiljöer som gynnar jämställdhet och jämlikhet. Skapa öppna och inkluderande närmiljöer och livsmiljöer som gynnar integration. Öka tillgång till viktiga samhällsfunktioner och naturliga mötesplatser/samlingslokaler. Skapa trygga och upplysta boendemiljöer. Kommuner ska ha med jämställdhet som en faktor i planering av nybyggnationer. Miljonprogrammen ska rustas upp, att lägenheter och närområden renoveras och bättre möter de boendes behov. Regeringen tillfälligt ska kunna upphäva kommunala planmonopol och när särskilda behov finns, kunna uppmana kommuner att bygga fler bostäder. Inkludera kvinnor i byggprojekt och uppmuntra kvinnor att arbeta i byggsektorn. Stoppa utförsäljningen av allmännyttan och gynna byggandet och bevarandet av fler hyresrätter. Satsa på en fungerande kollektivtrafik och regiontrafik för hela landet. Investera i välfärden, i skola, barnomsorg och äldreomsorg, för att möjliggöra för kvinnor att delta i arbetslivet på samma villkor som män.

6

219

3. En jämställd arbetsmarknad

220 221 222 223 224

En könssegregerad arbestmarknad En jämlik och jämställd arbetsmarknad är en förutsättning för ett samhälle byggt på allas frihet. Svensk arbetsmarknad är ännu inte jämlik och jämställd. Det finns stora skillnader mellan kvinnor och män, när det gäller löner, villkor och möjligheter att påverka sin arbetssituation. I hela samhället är mannen norm och arbetslivet är inget undantag.

225 226

Redan i skolan bryter könsrollerna igenom. Normer för manligt och kvinnligt styr vilka utbildningar och yrken som väljs av tjejer och killar.

227 228 229

En könssegmenterad arbetsmarknad riskerar att ytterligare befästa könsroller och uppfattningar om manligt och kvinnligt. På samma sätt befäster den höga arbetslösheten bland utomeuropeiskt födda kvinnor segregationen i samhället.

230 231 232 233

Arbetsliv och familjeliv För att nå det övergripande målet om full sysselsättning och för kvinnors ekonomiska självständighet, behöver kvinnors deltagande i arbetslivet öka. Ett hållbart arbetsliv, med balans mellan familj, arbete och fritid, är en förutsättning för detta.

234 235 236

Ojämställda familjeförhållanden påverkar arbetsmarknaden. Vid föräldraledighet tar kvinnor ut ca 75 procent av föräldradagarna, under barnets två första år tar kvinnor ut hela 90 procent av dagarna. Att kvinnor är mer borta från arbetet gör att kvinnor ses som riskarbetskraft.

237 238

Ett jämställt familjeliv är en förutsättning för ett jämställt arbetsliv, därför vill S-kvinnor se en helt individualiserad föräldraförsäkring.

239 240

Välfärden är en viktig arbetsplats för kvinnor, men också en förutsättning för att kvinnor ska kunna delta i arbestlivet på samma villkor som män.

241 242 243 244

Vi lever i en könsmaktsordning där kvinnor fortfarande tar huvudansvar för det obetalda arbetet och är den som idag offrar sitt jobb när välfärden inte räcker till. Välfärdens tjänster i form av främst förskola och äldreomsorg ger kvinnor möjlighet till förvärvsarbete, även då det finns barn eller äldre i familjen.

245 246 247 248

Kvinnors arbetsvilkor Många problem på dagens arbetsmarknad är tydligt kopplade till kvinnors arbetssituation. Kvinnor har mer osäkra anställningar, oregelbundna arbetstider, delade turer, deltidsanställningar och ohälsa knuten till jobbet.

249 250

Heltid som norm måste gälla på hela arbetsmarknaden. Allmän visstidsanställning ska avskaffas som anställningsform och arbetsmiljöfrågor måste uppvärderas av arbetsgivarna.

251 252 253

För att alla ska orka arbeta ett helt arbetsliv måste arbetsgivare verkar för en god arbetsmiljö. Inom kvinnodominerade yrken är det viktigt att utveckla medarbetarnas egenmakt, rätt till kompetensutveckling och rehabilitering vid behov.

254 255 256 257

Tillsammans med arbetsmarknadens parter, vill S-kvinnor utveckla ett strukturellt arbetsmiljöarbete som tar hänsyn till kön, klass och härkomst. Diskrimineringen av kvinnor måste upphöra oavsett om det avser påtvingat deltidsarbete eller bristande möjligheter att få komma på en arbetsintervju på grund av sin härkomst. 7

258 259 260

För att på riktigt uppnå en jämställd arbetsmarknad måste vi även få jämställd representation på ledande positioner. I börsnoterade bolagsstyrelser är bara 19,5 procent kvinnor. Hela lönen och halva makten måste bli verklighet på hela arbetsmarknaden.

261 262 263 264

Resultatet av en ojämställd arbetsmarknad är att kvinnor har betydligt lägre livsinkomster än män. Det påverkar också kvinnors pensioner, många kvinnor får idag endast garantipension. Pensionssystemet som helhet behöver ses över – ingen ska behöva avsluta ett långt arbetsliv som fattigpensionär.

265 266 267

Välfärden som arbetsplats En generell välfärd av god kvalitet är en grundsten för S-kvinnor. Det ökar människors frihet och trygghet och främjar jämlikhet och jämställdhet.

268 269 270

Den demografiska utvecklingen leder till att välfärdens åtagande blir större samtidigt som konkurrensen om personer i arbetsför ålder ökar. En halv miljon medarbetare behövs till 2023. För att klara denna rekryteringsutmaning behöver välfärdens yrken och arbetsplatser vara attraktiva.

271 272 273

Offentlig sektor, som styrs demokratiskt, måste vara ett föredöme när det gäller jämställda löner, arbetsvillkor, arbetsmiljö, kompetensutveckling och karriärmöjligheter. Utan människor som arbetar i välfärden stannar Sverige.

274 275 276

Ett orosmoln är att kommuner och landsting måste förlita sig till bemanningsföretag för att klara rekryteringen av anställda. Det får ekonomiska konsekvenser och stor personalomsättning påverkar även arbetsmiljön.

277 278 279 280 281

Välfärdens yrken inom skolan, vården och omsorgen är tydligt kvinnodominerade verksamhetsområden. Det är också så kallade kontaktyrken med höga och ökande sjukskrivningstal, ofta på grund av psykisk ohälsa. Det drabbar både enskilda människor, verksamheter som får bemanningsproblem och statsfinanserna som påverkas av höga sjukkostnader.

282 283 284

Sjukskrivningstalen måste ner. Kvinnors sjukskrivningar ökar alarmerande och allt för många kvinnor går ner i arbetstid för att inte riskera att bli sjuka. Även sjuknärvaron är ett problem. Heltid ska vara norm, men arbetslivet måste också vara hållbart för att alla ska orka arbeta heltid.

285 286 287 288

Förutsättningarna att vara chef skiljer sig åt inom välfärdens olika sektorer. Exempelvis skiljer sig antalet underställda markant åt i kvinno- och mansdominerade sektorer. S-kvinnor kräver att villkoren blir jämställda och att de organisatoriska förutsättningarna för ett gott chefskap utvecklas.

8

289 290 291 292 293 294 295 296 297 298 299 300 301 302 303 304 305 306 307 308 309

Därför arbetar S-kvinnor för att:             

Avskaffa osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män. Heltid som norm ska vara en lagstadgad rättighet. Avskaffa allmän visstidsanställning som anställningsform och avskaffa delade turer. S-kvinnor tillsammans med fackföreningsrörelsen ser över möjligheterna till förkortad arbetstid. Hårdare krav på en god arbetsmiljö ställs på arbetsgivaren. Kunskap om genuskunskap och lönekartläggning ska ingå i arbetsmiljöföreskrifterna. Socialdemokraterna tar beslut att föräldraförsäkringen ska vara individualiserad senast år 2020. Lagstiftning för kvotering av börsbolagens styrelser ska ske under mandatperioden. Uppmuntra elever att välja utbildningar som bryter den könsuppdelade arbetsmarknaden. En nationell handlingsplan tas fram för kvinnor som länge stått utanför arbetsmarknaden, med särskild hänsyn till utomeuropeiskt födda kvinnor. Offentlig sektor ska gå före och säkra goda arbetsvillkor, arbetsmiljön och jämställda löner. Det finns god introduktion på arbetsplatser inom välfärden, fler karriärvägar och möjlighet till betald kompetensutveckling. Mer forskning tas fram kring hur personer som varit sjukskrivna på grund av psykisk ohälsa bäst rehabiliteras tillbaka till arbetslivet. Ge chefer på kvinnligt dominerande arbetsplatser goda förutsättningar och det administrativa stöd som behövs för att utveckla det goda chefskapet.

9

310

4. Sexuell hälsa är folkhälsa

311 312

Sexuell hälsa är folkhälsa, men trots att vi vet hur viktig sexualiteten är för vårt mående är dessa frågor sällan prioriterade inom folkhälsopolitiken.

313 314 315 316 317 318

Sexualitet och kön Normerna kring kön och sexuell läggning har förändrats, inte minst har ett kritiskt perspektiv på heteronormen tillkommit. Många unga i Sverige har en mer tillåtande attityd till sex, har fler sexuella kontakter och ibland flera partners samtidigt. Samtidigt har sexualiteten, sexualvanor och synen på sex förändrats över tid och idag existerar olika parallella, ofta motstridiga, kulturella normer för kärlek och sexualitet.

319 320 321

Internet och sociala mediers genombrott har fört med sig nya mötesplatser och informationssajter för kärlek och sexualitet, men även för lättillgänglig och ofta gratis pornografi. Sexuella relationer har till viss del frikopplats från kärleksrelationer, graviditet och barnafödande.

322 323 324 325 326 327

Den senaste större sexualundersökningen gjordes 1996, så det saknas tillräcklig kunskap om den sexuella hälsan hos befolkningen. En mindre undersökning gjordes 2013 och den visar att den sexuella hälsan är kopplad till både klass, kön och ålder. Undersökningen konstaterar bland annat att svenskar har mindre sex än någonsin och att den sexuella lusten har minskat. Orsaken är ofta trötthet och stress. Unga tjejer är mer nöjda med sitt sexliv än unga killar och åldern för första samlaget ligger relativt stabilt över tid på 16,3 år.

328 329 330

HBTQ-personer som grupp har sämre psykisk hälsa. T.ex. har transpersoner betydligt högre risk för ohälsa och självmord. Det behövs riktade insatser för att komma tillrätta med HBTQ-personers högre ohälsa.

331 332 333 334

Lust på egna villkor Det finns seglivade föreställningar om att sexualitet och sexualdrift skulle vara könsbetingat. Det påverkar värderingar och attityder kring sex. I själva verket är sexualiteten något individuellt och varierar lika mycket inom som mellan grupperna kvinnor och män.

335 336 337 338 339

Under lång tid har kvinnor fostrats in i en passiv sexuell roll som utgått från mannens njutning, medan män fostrats in i en aktiv roll. Det finns tydliga tecken på att detta är under förändring och att unga tjejer och killar idag har sex på mer lika villkor. Den allt större öppenheten för samkönat sex spelar sannolikt också in i denna värderingsförskjutning. Det är positivt, men samtidigt finns mycket kvar att göra för att kvinnor ska kunna bejaka sin sexualitet.

340 341 342 343

Att som kvinna ”ta för sig” kan vara förenat med såväl skamkänslor som osäkerhet, eftersom det går emot föreställningen av den kvinnliga sexualiteten. Det kan också dra på sig fördömanden från en oförstående omgivning. Det behövs en ny sexuell revolution, som i grunden tar itu med den skeva synen på sex och sexualitet.

344 345 346 347 348 349

Sexuell hälsa är folkhälsa Den nationella uppföljningen inom området sexualitet och reproduktiv hälsa är idag fokuserad på områdena oskyddat sex, tidigt omhändertagande i samband med abort, samt sexuellt våld och tvång. Det saknas uppföljning som fokuserar på mer hälsofrämjande områden och även kunskap om sexualitet och tillfredsställande sexliv. Sexualitet behöver bli en självklar integrerad del av uppföljningen av folkhälsan. 10

350 351 352 353

Sexuell och reproduktiv ohälsa är idag det vanligaste hälsoproblemen bland kvinnor i världen. En osäker graviditet, förlossning, abort, skadliga seder som t.ex. könsstympning kan innebära livsfara. Rätten till mödravård, förlossningsvård, preventivmedel, vård och utbildning för att förebygga sexuell ohälsa, är livsviktig.

354 355 356 357

Rätten till fri abort är avgörande för att kunna bestämma över sig själv och över sin egen kropp. Hoten mot aborträtten kryper närmare. Abortmotståndarna har bytt strategi från skrämmande bilder och slagord till en mer smygande juridisk kamp för att urholka aborträtten. S-kvinnor står upp för aborträtten både nationellt och internationellt.

358 359 360 361 362

Kroppen Fram tills relativt nyligen trodde man inte att kvinnor drabbades av hjärt- och kärlsjukdomar i samma utsträckning som män. Det visade sig vara fel. Anledningen till att detta inte upptäckts tidigare var att forskningen utgick från den manliga anatomin. Det är ett tydligt exempel på ojämställdheten inom vården som utgår från mannen som norm.

363 364 365 366

Det finns dock fortfarande eftersatta områden vad gäller kunskap om och vård av kvinnokroppen. Det handlar framför allt om problem och sjukdomar kopplade till kvinnors sexuella och reproduktiva hälsa, exempelvis endometrios, förlossningsvård och förlossningsskador, inkontinens och svåra menssmärtor.

367 368 369

Många kvinnor vittnar också om en attityd från vården och omgivning att det är saker som ”hör till att vara kvinna”. Denna attityd måste bekämpas och kvinnors sexuella och reproduktiva hälsa måste tas på allvar.

370 371 372 373

S-kvinnor verkar för att alla sorters kroppar ska synas i det offentliga rummet. Kroppshysterin och den stress som läggs på kvinnor kring utseende är skadlig. Allt för mycket kraft läggs på destruktiva tankar och handlingar istället för att förverkliga sig själv. Kvinnors rätt till den egna kroppen måste också vara rätten till den egna lusten, genom hela livet.

374

Därför arbetar S-kvinnor för att:

375 376 377 378 379 380 381 382 383 384 385 386 387

         

Tjejers och kvinnors sexualitet ska bejakas på samma sätt som killars och mäns sexualitet. Sex- och samlevnadsundervisning ska ges av utbildade lärare. Ungdomsmottagningar ska nå alla oberoende av ekonomi, bostadsort, sexualitet eller kön med ökad likvärdighet avseende åldersgränser, avgifter och innehåll. Preventivmedel även utanför läkemedelsförmånen ska vara gratis till ungdomar. Öka kunskapen om och förbättra vård till kvinnor avseende sexuell och reproduktiv hälsa. Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) uppvärderas i folkhälsopolitiken. Värna kvinnors rätt till den egna kroppen och rätten till fri abort. Välfärdspersonal ska ges bättre kunskap och uppmuntras till större mod att samtala och ge råd kring sexualitet. Sexualitet inkluderas i den nationella uppföljningen kring folkhälsa. En nollvision för förlossningsskador antas och eftervård efter förlossning ska förbättras genom att skador hittas och behandlas.

11

388

5. Exploatering av kvinnokroppen

389 390 391

Exploatering av kvinnokroppen handlar både om fysisk exploatering i form av trafficking, prostitution, kvinnoförnedrande pornografi och om psykisk exploatering genom objektifiering och ouppnåeliga hälsofarliga ideal.

392 393 394 395 396

Objektifiering och exploatering I ett globaliserat digitalt kommunikationssamhälle som utvecklas snabbt möter vi ständigt nya utmaningar. Det digitala landskapet har skapat nya mönster och vägar för organiserad brottslighet, exploatering av kvinnors kroppar och människohandel. Det riskerar att öka acceptansen både för exploatering, objektifiering och normalisering av hat, hot och våld.

397 398 399 400

Budskapen når fler snabbare, och når även fler yngre än tidigare. När de yttersta konsekvenserna av ett ojämställt samhälle inte bara gör sig påminda, utan bereds plats i samhället, måste vi reagera. S-kvinnor står därför bakom kravet på att skärpa reglerna för diskriminerande och exploaterande reklam och marknadsföring.

401 402 403 404 405

I takt med ett förändrat konsumtions- och kommunikationssamhälle måste även lagstiftningen utvecklas och bevaka behov av ny reglering. Kunskap om att motverka exploatering är en förutsättning för detta. Ett exempel är lagar som införts i några länder, som förbjuder modeller med för lågt BMI, för att inte reproducera osunda kroppsideal och motverka sjukdomar som ätstörningar.

406 407 408 409 410

Retuscherade och manipulerade bilder skapar ouppnåeliga ideal som är skadliga – det påverkar inte minst ungas självbild och hur de värderar sin kropp. Det kan leda till ökad utseendefixering, ätstörningar, träningshysteri eller osunda kostvanor och levnadsmönster. Svenska marknadsföringslagen omfattar inte manipulering av bilder på människokroppen, vilket vi tycker bör ses över.

411 412 413

Pornografi och människohandel Porrindustrin och sexhandeln handlar om maktförhållanden och ekonomiska intressen, det är nästan aldrig ett frivilligt val. Ekonomisk utsatthet och patriarkala normer är starkt styrande.

414 415 416 417

Att kvinnokroppen går att köpa befästs ständigt inom pornografin. Även om det existerar normkritisk pornografi så är porrindustrin starkt präglad av den maktordning som överordnar män och underordnar och nedvärderar kvinnor, samt av de traditionella normerna kring kön och sexualitet.

418 419 420 421

Den globala handeln med kvinnors kroppar är idag en mångmiljardindustri som inte bara tar sig uttryck genom gatuprostitution, bordeller och sexklubbar utan också genom barn- och vuxenpornografin. Flera decenniers forskning visar en mängd skadeverkningar på grund av den kommersiella pornografin.

422 423 424 425 426 427

Nej till sexköp S-kvinnor var drivande i införandet av den svenska sexköpslagen som kriminaliserar den som köper, eller försöker köpa sex. Lagen är viktig för att förebygga och bekämpa prostitution och människohandel. Den skapar hinder för organiserad sexhandel och även om prostitution fortfarande finns i Sverige är effekten tydlig om vi jämför med länder som legaliserat sexköp. Där växer stora bordellverksamheter fram utan att man kommer till bukt med den svarta sexhandeln. 12

428 429 430

Lagen har också en normerande effekt – den visar att vi inte accepterar handel med människokroppen. Digitalisering och ett öppnare Europa har gjort att handeln ändå ökat i Sverige, men det är tydligt att handeln i Sverige hade varit betydligt mer omfattande utan en sexköpslag.

431 432 433 434

Kunskaper om prostitution ökar i samhället, men samverkan mellan olika instanser t.ex. socialtjänsten och hälso- och sjukvården behöver blir bättre, oftast behövs hjälp från flera. Personer som vill lämna prostitution ska få stöd och alla grupper ska inkluderas. Åtgärder som bättre inkluderar HBTQ-personer är till exempel viktigt.

435 436 437

Idag är straffet för sexköp böter eller max ett års fängelse. S-kvinnor anser att straffet är för lågt. Väldigt få lagförs för sexköp, det är en brottslighet som måste prioriteras högre och kräver mer resurser.

438 439 440

Våldtäkts- och sexualbrott Mer än var tionde kvinna i Sverige har blivit utsatt för oönskade sexuella kontakter och ungefär 100 kvinnor blir våldtagna, varje dag, enligt Brottsförebyggande rådet.

441 442 443 444

För att en sexuell handling ska definieras som våldtäkt krävs idag att förövaren använder hot, våld eller utnyttjar en person i hjälplöst tillstånd (som t.ex. är berusad). S-kvinnor menar att våldtäktslagstiftningen måste omkonstrueras. Sex ska utgå från samtycke och oaktsamhetsrekvisit måste införas. Alla sexuella kontakter måste bygga på frivillighet.

445 446 447

Nolltolerans ska gälla alla former av sexuella trakasserier. Vi får aldrig acceptera eller normalisera att kvinnors livsutrymmen begränsas för att andra tar sig rätten att ta för sig av deras kroppar, varken i de privata eller offentliga rummen.

448 449 450 451

S-kvinnor ser också att det är viktigt att offret prioriteras och respekteras genom hela rättsprocessen och får rätt stöd. Att alla som anmäler en våldtäkt får ett målsägandebiträde är ett första steg. Kunskapen om sexbrott behöver stärkas för alla delar, såväl inom vårdkedjan som i hela rättsväsendet.

452 453 454 455

Våld i nära relationer De som utsätts för våld ska särskilt skyddas. Enligt nationellt centrum för kvinnofrid har mer än var tionde kvinna i Sverige utsatts för våld i en nära relation. Varje år mördas ungefär 20 kvinnor av en man i en nära relation. Mord som nästan alltid föregåtts av hot och våld som inte stoppats.

456 457 458 459

Vi måste både skydda offren och förebygga våldet. Att arbeta med manlighets- och maskulinitetsnormer samt värderingsfrågor är oerhört viktigt och måste genomsyra hela samhället, inte minst skolan. Vi måste lära våra barn från dag ett att ha sunda värderingar och respekt för individer oavsett kön.

460 461 462 463 464 465

Landets kvinnojourer uppger att de varje dag tvingas neka kvinnor hjälp på grund av plats- och resursbrist. Så har situationen sett ut i många år. Regeringen har ökat de anslag som kvinnojourerna kan söka, men verksamheten säkras inte eftersom den inte garanteras långsiktig finansiering. Att kommunerna har en tydlig handlingsplan och ansvarstagande för frågorna är också helt avgörande. Skillnaderna är stora mellan hur landets kommuner prioriterar kvinnofridsfrågorna.

466 467

Hedersbrott är också en viktig utmaning. Vi måste öka kunskapen om hedersproblematiken. Alla instanser, från skola till socialtjänst till vården, måste ha rätt redskap för att identifiera, bemöta 13

468 469

och bekämpa hedersbrott. Att införa hedersbrott som egen straffskärpning är att lyfta fram det särskilda motivet som ligger till grund för dessa brott och att ta dem på allvar.

470 471 472 473 474 475

Surrogatmödraskap Surrogatmödraskap är inte lagligt i Sverige. Kommersiellt surrogatmödraskap, där en kvinna betalas för att bära någon annans barn, är förbjudet och alla initiativ till detta ska motverkas. Altruistiskt surrogatmödraskap, där en kvinna bär någon annans barn utan ersättning är också olagligt i Sverige, en utredning som nyligen avslutades föreslår att Sverige inte ska legalisera altruistiskt surrogatmödraskap.

476 477 478

S-kvinnor säger nej till alla former av surrogatmödraskap. Utifrån en människovärdesprincip ska ingen människa betraktas som ett medel för en annan människas behov och handel med människors kroppar är aldrig acceptabelt.

479 480 481 482 483

Kunskapsbristerna på området är stora och gränserna mellan altruistiskt och kommersiellt surrogatmödraskap är också otydliga. Det går aldrig att garantera att inte altruistiska arrangemang sker utan någon form av ersättning och därmed övergår i kommersiella arrangemang. Vi bedömer också att riskerna, inte minst de medicinska, är för stora och att hänsyn måste tas till hur surrogatmödrar påverkas, fysiskt, psykiskt, socialt och ekonomiskt.

484

Därför arbetar S-kvinnor för att:

485 486 487 488 489 490 491 492 493 494 495 496 497 498 499 500

          

Motverka alla former av exploatering och objektifiering av kvinnokroppen. Skärpa regleringen kring sexistisk och diskriminerande reklam och marknadsföring. Kunskapen om sexköp och prostitution ska öka och samverkan förstärkas mellan olika samhällsinstanser. Svenska sexköpslagen ska undantas från dubbel straffbarhet och gälla även för sexköp utomlands. Nolltolerans mot sexuella trakasserier antas. Skärpta straff för sexualbrott. Våldtäktslagstiftningen måste innefatta samtycke och oaktsamhet. Sexbrottsutredningar ska prioriteras och alla som anmäler en våldtäkt ska få målsägandebiträde. Öka kunskapen om sexbrott och våld i nära relationer inom hela rättsväsendet. Säkerställa långsiktig finansiering av landets tjej- och kvinnojourer. Hedersbrott införs som straffskärpning och att hedersbrott och barnäktenskap motverkas både i Sverige och utomlands. Förbjuda surrogatmödraskap.

14

501

6. Internationell solidaritet

502 503

S-kvinnors har en lång tradition av internationellt solidaritets- och fredsarbete. Vi är övertygade om att det är grunden för att hantera även dagens oroväckande utveckling i världen.

504 505

Vi ser hur högerregeringar i Europa urholkar kvinnors rättigheter, hur krig och klimatförändringar i världen drabbar kvinnor och driver dem på flykt.

506 507 508

Kvinnors ekonomiska och politiska egenmakt är långt ifrån en självklarhet, fastän samhällena och världssamfundet skulle tjäna på ökad jämställdhet, minskad fattigdom och ökad ekonomisk tillväxt.

509 510 511

Internationellt samarbete Kvinnokampen kan bara vinnas genom internationellt samarbete med andra organisationer och civilsamhället.

512 513

Ett viktigt verktyg i kampen för kvinnors rättigheter är FN:s Kvinnokonvention, som måste inkorporeras i svensk lagstiftning.

514 515

I FN:s nya utvecklingsmål ”Agenda 2030” finns flera jämställdhetsmål, som S-kvinnor kämpar för att alla världens länder ska nå senast 2030.

516 517 518

S-kvinnors tar även fortsättningsvis avstånd mot ett svenskt medlemskap i militäralliansen NATO. För oss är det självklart att det är vi svenskar ska bestämma över vårt land och reglerar ramarna för våra internationella samarbeten.

519 520 521 522 523

Kvinnors deltagande ger varaktig fred Forskning visar att könsperspektiv, kvinnors deltagande i fredsprocesser och konflikthantering gör strävan mot fred och demokrati. En förändrad syn på säkerhetspolitiken innebär att omvärdera begreppet säkerhet genom att analysera vem den är till för. Nationell säkerhet från externa militära hot missar den viktigaste säkerhetspolitiska aspekten: mänsklig säkerhet.

524 525 526 527

De främsta hoten mot människors grundläggande rättigheter och säkerhet är globala: fattigdom, samhällens sårbarhet, sjukdomar och epidemier, klimatförändringar, sexuellt våld och terror. Genusperspektiv och kvinnors deltagande är en viktig del för att kunna hantera de hot vi står inför och förebygga katastrofer.

528 529 530

Kvinnors deltagande leder till ökad effekt i strävan efter fred, säkerhet och mänskliga rättigheter och främjar försonings- och återuppbyggnadsprocesser efter krig. Forskning visar på samband mellan samhällens jämställdhet och minskad våldsbenägenhet och korruption.

531 532 533 534 535

Därför måste FN:s agenda för kvinnor, fred och säkerhet, säkerhetsrådsresolutionen 1325, implementeras i det globala förebyggande arbetet. Nationella handlingsplaner ska synliggöra och stärka kvinnors deltagande, makt, inflytande, säkerhet och åtnjutande av sina mänskliga rättigheter, både före och efter konflikter. Krav på genusrådgivare ska gälla vid utlandsmissioner, i flyktingläger och i arbetet med att återuppbygga samhällen.

536 537 538 539

Fredsavtal som inte tar hänsyn till kvinnors perspektiv eller deltagande, ska inte vinna respekt från omvärlden eller Sverige. FN och andra internationella organ som beslutar om fred och säkerhet skall ha jämn representation av kvinnor och män. Fler kvinnor behöver synas som ledare och förebilder på höga positioner. 15

540 541 542 543

Det sexuella våldet måste upphöra Idag är det farligare att vara kvinna än att vara soldat i krig. Det sexuella våldet i konfliktområden rör sig inte om enskilda övergrepp, utan om en systematiserad krigsföring som slår sönder kvinnors liv och hela samhällen – om det så är i Syrien, Irak, Sudan eller Kongo.

544 545 546 547

Sexuellt våld i krig uppmärksammades under konflikterna i Bosnien och Rwanda på 90-talet. Det systematiska sexuella våldet ansågs först vara en oundviklig konsekvens av krig, av mäns oförmåga att kontrollera antingen sin omättliga lust eller sitt bestialiska beteende i allmänhet, vilket setts som en följd av krigets avsaknad av normer och regler”.

548 549 550 551 552

Men diskussionerna om orsakerna till det sexuella våldet har förändrats. Idag vet vi att det sexuella våldet utförs strategiskt eller taktiskt. Syftet varierar med konflikterna. Det kan vara att utrota en etnicitet som under folkmordet i Rwanda genom att fördärva kvinnors fertilitet eller i syfte att ”smutsa ner” och ”skämma ut” först och främst offren, men även deras familjer som ses som oförmögna att skydda ”sina” kvinnor.

553 554 555 556

Den svenska utrikespolitiken behöver ett helhetsgrepp, stoppa den patriarkala krigskulturen, återuppbygga säkra fungerande rättsstater, minska fattigdom och uppfylla grundläggande krav på skola och utbildning. Kvinnor och kvinnoorganisationer måste delta aktivt i arbetet med att formulera behov och åtgärder, det är avgörande för förändringsarbetet.

557 558 559 560 561 562 563

Gör biståndet jämställt – hälften ska gå till kvinnor Det finns en bred enighet om att jämställdhet är avgörande för minskad fattigdom och att biståndet därmed ska riktas mot insatser som främjar jämställdhet. I detta sammanhang är det även viktigt att SRHR-frågor prioriteras. Det handlar både om rättvisa och om att satsningar på kvinnor ger resultat. Om det internationella biståndet fördelades lika mellan kvinnor och män skulle världens fattigdom minska, kvinnor skulle få betydligt bättre möjligheter att förändra sina liv. Det gynnar alla. Därför driver S-kvinnor kravet på ett jämställt bistånd.

564 565 566 567

Internationellt fackligt samarbete Allas rätt till arbete och inkomst som det går att leva på är grunden för jämställdhet. Kvinnor har idag en underordnad ställning i arbetslivet såväl i Sverige som i övriga världen, vilket vi aldrig kan acceptera. Kvinnokampen är en viktig del av kampen för mänskliga rättigheter.

568 569 570 571

Socialdemokratin och fackföreningsrörelsen måste fortsätta verka tillsammans med föreningar och arbetsplatser, för att bygga demokratiska system, som respekterar mänskliga rättigheter i arbetslivet, i alla länder. Det gäller även problemen med organiserad människohandel, där kvinnor utnyttjas särskilt.

572 573 574

Vi står bakom de åtta grundläggande ILO-konventionerna om fri förenings- och förhandlingsrätt, mot barnarbete, slav- och tvångsarbete, mot diskriminering och för jämställda löner och sociala minimirättigheter för löntagare i hela världen.

575 576 577 578

ILOs unika kompetens för främjande av rättighetsutvecklingen i det internationella arbetslivet blir allt viktigare i en global världsekonomi. För att säkerställa en social dimension av globaliseringen måste ILOs status höjas, deras arbete bör respekteras och främjas internationellt, av regeringar och andra internationella organ.

16

579 580 581

OECD och ILOs uppförandekoder för multinationella företag är idag bara frivilliga. Genom att stärka statusen hos dessa instrument kan vi skapa möjligheter att påverka och förbättra villkoren för arbetare världen över.

582

Därför arbetar S-kvinnor för att:

583 584 585 586 587 588 589 590 591 592 593 594 595 596

     

  

Sverige förblir militärt alliansfritt. Sverige ska inte söka medlemskap i militäralliansen NATO. Sverige ska inkorporera Kvinnokonventionen i svensk lagstiftning Skapa bindande regler för företagens uppträdande internationellt. FN:s agenda för kvinnor, fred och säkerhet, även kallad säkerhetsrådsresolutionen 1325, ska implementeras i det globala förebyggande arbetet. Målet om minst 50 procent kvinnor på alla nivåer i beslutsprocesser för fred och säkerhet ska efterlevas och FN och andra internationella organ som beslutar om fred och säkerhet skall ha jämn representation av kvinnor och män. Fördöma alla former av sexuellt våld i krig och konflikt enligt FN-resolutionerna 1820 och 1960. Genusrådgivare ska finnas med på utlandsmissioner, flyktingläger och i processer att återuppbygga samhällen. Minst hälften av det svenska biståndet ska gå till kvinnor.

17

597

7. Kvinnor och migration

598 599 600 601 602

Migration Människor har flyttat på sig i alla tider. Det är ett historiskt faktum och det kommer knappast att avta eller försvinna. Enligt Världsbanken fanns 2015 cirka 250 miljoner internationella migranter. De allra flesta har migrerat för att arbeta, oftast i samma region eller i länder med relativt lika välståndsnivå.

603 604 605

Det kommer ofta i skymundan att hälften av världens migranter är kvinnor. Länge har kvinnors migration setts som en effekt av (deras) mäns migration, det stämmer inte. Kvinnor migrerar ofta på egen hand och med egna motiv, framför allt vid arbetskraftsmigration.

606 607 608 609 610 611

Att migrera för att arbeta utomlands kan vara en chans för kvinnor att öka sin självständighet och frigöra sig från begränsande strukturer. Samtidigt finns stora risker för exploatering och utnyttjande. Många av kvinnorna arbetar med hushållsarbete, med ytterst dålig garant för bra villkor. Rättigheter och regleringar för arbetskraftsmigration måste stärkas. Facklig-politisk samverkan är viktigt, inte minst globalt och bilateralt. Sverige bör ratificera FN:s konvention om migrantarbetares rättigheter (CMW) och arbeta för att andra EU-länder gör detsamma.

612 613 614 615

2015 befann sig rekordmånga människor på flykt undan förföljelse, krig och förtryck, omkring 60 miljoner enligt UNHCR. Den stora majoriteten befinner sig på flykt inom det egna landet eller i flyktingläger i närområdet, en liten andel tar sig också vidare till andra regioner och kontinenter, som EU.

616 617 618 619 620 621 622

Den pågående flyktingsituationen har blottlagt stora brister i såväl EU:s som olika länders och regioners flyktingpolitik och mottagande. Det internationella samfundet måste göra stora ansträngningar för att komma åt orsakerna till flykt, för att hantera flyktingmottagandet värdigt och ha beredskap för att antalet flyktingar ökar. Inte minst på grund av katastrofer och konflikter orsakade av klimatförändringarna. Det behövs globalt, regionalt och nationellt ansvarstagande för att säkra asylrätten och förhindra den pågående urholkningen av asylsökandes rättigheter. I detta arbete ska Sverige vara ett föregångsland.

623 624 625

Det behövs ett ökat feministiskt fokus i flyktingpolitiken, som uppmärksammar kvinnors särskilda utsatthet på flykt och stärker bedömningar av kvinnors skyddsskäl. Vi behöver också stärka arbetet för HBTQ-personer på flykt, deras behov av skydd måste värnas.

626 627 628 629 630 631

Mottagande och etablering I linje med internationell rätt och den moraliska övertygelsen hos de allra flesta har Sverige åtagit oss att ta emot människor i behov av skydd. Det är vad asylrätten går ut på. Men människor som kommer till Sverige som skyddsbehövande ska också ges möjligheter att här bygga ett liv – ett hem. Därför måste det också finnas system för ett värdigt mottagande, att olika samhällsfunktioner ger människor rätt förutsättningar.

632 633 634 635

Diskussioner om etablering eller integration är ofta fokuserade på resultat i termer av sysselsättning och ekonomi. S-kvinnor vill understryka vikten av en värderingsmässig grund för integration – tron på ett samhälle där alla människor ges makt över sitt eget liv och samhällsutvecklingen. Alla människor i Sverige ska kunna känna sig hemma, trygga och fria.

636 637 638

En generell välfärd är en förutsättning för ett jämlikt samhälle, där varje individ frigörs från ekonomiskt beroende av andra och kan välja sitt eget liv. Det har varit en nyckel för kvinnors frigörelse i Sverige. Alla förslag om inskränkningar av den generella välfärden måste starkt avvisas.

18

639 640 641 642 643 644

En generös flyktingpolitik behöver ett mottagningssystem som kan anpassas till snabba förändringar i antal asylsökande. Vi har ett relativt välfungerande mottagande men har också kunnat se hur vissa samhällsfunktioner blivit väldigt ansträngda när antalet asylsökande ökat snabbt. En nyckelfaktor för att skapa ett bättre mottagningssystem och stärka legitimiteten för flyktingmottagande är en bättre fördelning mellan kommunerna. En ny lagstiftning är på plats sedan 2016 men detta arbete måste fortsätta.

645 646 647 648 649 650

En ordning som ger bättre planeringsförutsättningar för kommunerna, t.ex. för skolan, måste etableras. En viktig del är att öka statens egen boendekapacitet, för att minska behovet att upphandla boenden med tveksam kvalitet till dyra priser. EBO-lagen som ger asylsökande rätt till ersättning för boende de ordnat på egen hand måste ses över för att garantera en värdig boendesituation och minska segregationen, utan att förvägra människor rätten att själva påverka sitt boende och sin bostadsort.

651 652 653 654 655 656

Barn som kommer till Sverige ska så snabbt som möjligt börja skolan och få stöd på den nivå de befinner sig. Tiden nyanlända barn går i förberedelseklass ska vara så kort som möjligt, så att de snabbt kommer in i ordinarie klasser. För att klara av skolsituationen även i mindre kommuner, bör fjärrundervisning ökas och förenklas. Det gäller också för SFI, som även i övrigt behöver göras mer tillgänglig och flexibel. Det kräver ett resurstillskott till kommunerna men också ökade krav från statens sida.

657 658 659

För att effektivisera SFI bör undervisningen kunna ges redan under ansökningstiden, för att snabba på inlärningen och göra väntetiden för asylsökande mer meningsfull. SFI bör också kunna läsas under föräldraledighet, för att framför allt hjälpa kvinnor i etableringsprocessen.

660 661 662 663 664 665 666 667

Nyanländas utbildning och erfarenheter måste tas tillvara. Att människor så snabbt som möjligt får en egen inkomst och får vara med att bidra till den ekonomiska utvecklingen är lönsamt för hela samhället. Många vuxna har kunskaper och yrkesfärdigheter som den svenska arbetsmarknaden har stora behov av. Samtidigt har många en svag utbildningsbakgrund och svårt att ta sig in på den svenska arbetsmarknaden. Etableringsinsatserna måste därmed täcka in allt från validering av akademiska meriter till alfabetisering och grundläggande kunskapsuppbyggnad. Samverkan mellan olika myndigheter behöver förbättras och etableringsinsatser planeras och genomföras i längre sammanhållna kedjor.

668 669 670 671

Särskilt svårt att slå sig in på arbetsmarknaden har kvinnor. Samtidigt domineras de särskilda insatser som görs för nyanlända, som instegsjobb, av män. En strategi för att bryta denna dominans bör tas fram för att få ut fler kvinnor i arbetslivet i såväl den offentliga som den privata sektorn.

19

672

Därför arbetar S-kvinnor för att:

673 674 675 676 677 678 679 680 681 682 683 684 685 686 687 688 689 690 691

 Stärka rättigheter för arbetskraftsmigranter och skapa tydligare internationella regleringar för arbetskraftsmigration.  Sverige ska ratificera FN:s konvention om migrantarbetares rättigheter (CMW).  Säkra lagliga vägar att söka asyl i Sverige och EU och verka för ett ökat globalt ansvarstagande för människor på flykt via vidarebosättning.  Prövningen av asyl ska ske i enlighet med internationell rätt.  Uppmärksamma utsattheten för kvinnor och HBTQ-personer på flykt och uppvärdera deras specifika skyddsskäl.  Permanenta uppehållstillstånd ska vara norm vid uppehållstillstånd på skyddsgrund.  Personer som fått uppehållstillstånd på skyddsgrund ska ha rätt till familjeåterförening.  Statens boendekapacitet för nyanlända ska byggas ut.  EBO-lagen ska göras om utan att förvägra människor rätten att påverka sitt boende.  Möjligheterna till fjärrundervisning ska utökas.  SFI ska kunna ges redan under ansökningstiden på anläggningsboenden.  SFI ska kunna läsas under föräldraledighet.  Individualiserade etableringsinsatser ska kunna planeras och genomföras i längre sammanhållna kedjor.  En särskild strategi tas fram för att eliminera den manliga dominansen inom stödsystem såsom instegsjobben.

20