Varför olika färg på saker?
Short Description
Download Varför olika färg på saker?...
Description
Ljus/optik
För att kunna se något måste det finna en ljuskälla
En ljuskälla är ett föremål som sänder ut ljus tex solen stearinljus eller en glödlampa Ljus är en form av energi. Energi kan aldrig försvinna bara omvandlas till andra former. I solen är det fusion som skapar energin I stearinljuset är det stearinet och i glödlampan är det den elektriska strömmen
När du ser något reflekteras ljuset på föremålet du ser. Är månen och planeterna ljuskällor?
Ljusets egenskaper • Ljus rör sig rätvinkligt det vill säga att det färdas rakt fram. (Det är därför skuggor bildas) • Ljusets hastighet i vakuum är 300 000 km/s (7,5 jordvarv/s) • Inget färdas snabbare än ljuset
Saker som släpper igenom det mesta ljuset som vatten är genomskinliga Saker som inte släpper igenom ljuset ger skuggor. Skuggor är ett bevis på att ljuset bara går rakt fram.
Inget ljus försvinner och det kan bli mer utspritt och därmed svagare. Men det kan omvandlas till andra energiformer. Ljusstyrka mäts i Candela (cd) 1cd är ljusstyrka från 1 stearinljus
Ljuset reflektion Reflektionslagen infallsvinkeln är alltid lika stor som reflektionsvinkeln. Det gör att du ser lika stor ut men spegelvänd i en vanlig spegel som är helt slät.
Pofilen
Spegel
I
R
Normalen ritas alltid 90° mot spegeln
Viktiga begrepp
Speglande reflexion: När ljusstrålarna reflekteras jämnt Diffus reflexion : När ljusstrålarna sprids Parallella ljusstrålar: De korsar aldrig varandra
Speglar En spegel som har den blanka sidan inåt i en buktig spegel kallas KONKAV
En spegel som har den blanka sidan utåt i en buktig spegel kallas KONVEX
Ljusstålar i en konkav spegel Där strålarna sammanstrålar kallas brännpunkt eller fokus Exempel på konkava speglar är paraboler, strålkastare, sminkspeglar
Profilen Ljusstrålar i en konvex spegel
Här ligger brännpunkten bakom spegeln. Används tex vid bakspeglar. Förminskar föremålen.
Profilen Konkav spegel När man skall förstå hur en bild blir i en konkanspegel kan man rita. Som ni vet finns det massor av ljusstrålar från vårt objekt men det är 4 st som är viktiga för att se vilken bild vi kommer att se. Optisk axel
Dubbla fokus 2F
Fokus = F
Profilen
1. In parallellt med optiska axeln, ut via F 2. In genom fokus, ut parallellt med optiska axeln 3. In genom dubbla fokus, tillbaka samma väg 4. In där optiska axeln skär spegel, ut med lita stor vinkel. I=R
Rita hur bilden blir om objektet står på 2F
Profilen
1. In parallellt med optiska axeln, ut via F 2. In genom fokus, ut parallellt med optiska axeln 3. In genom dubbla fokus, tillbaka samma väg (går ej) 4. In där optiska axeln skär spegel, ut med lita stor vinkel. I=R
Profilen I Fokus
1. In parallellt med optiska axeln, ut via F
2. In genom fokus, ut parallellt med optiska axeln (går ej) 3. In genom dubbla fokus, tillbaka samma väg 4. In där optiska axeln skär spegel, ut med lita stor vinkel. I=R
Ingen bild alls
Profilen
Skenbild 1. In parallellt med optiska axeln, ut via F 2. In genom fokus, ut parallellt med optiska axeln 3. In genom dubbla fokus, tillbaka samma väg 4. In där optiska axeln skär spegel, ut med lita stor vinkel. I=R
Profilen Bild i konvex spegel
1. In parallellt med optiska axeln, ut via F 2. In genom fokus, ut parallellt med optiska axeln 3. In genom dubbla fokus, tillbaka samma väg 4. In där optiska axeln skär spegel, ut med lita stor vinkel. I=R
Profilen Brytning i olika medium.
Asfalt
Lera
Profilen Brytning i olika medium.
Asfalt
Lera
Profilen Brytning i olika medium.
R
I
Tunt medium
Regel
Tätare medium
B
En ljusstråle som går från ett tunnare medium till ett tätare bryts mot normalen
Profilen Brytning i olika medium.
Tunt medium
B
Tätare medium I
R
Regel En ljusstråle som går från ett tätare medium till ett tunnare bryts från normalen
Profilen Brytning i olika medium
Ljusstrålen bryts två ggr. Vid första tillfället mot normalen andra tillfället från normalen (se fig)
Profilen Linser Ex på beteckning +15
Konvex lins
X
Det betyder konvex lins med brännvidden 15 cm
X
Fokus eller brännpunk Brännvidd
Profilen Bilder i konvexa linser
X
X
In parallellt med optiska axel ut genom fokus In genom fokus ut parallellt med optiska axeln In genom skärningspunkten mellan linsen och optiska axeln rakt igenom
Profilen Bilder i konvexa linser
X
X
In parallellt med optiska axel ut genom fokus In genom skärningspunkten mellan linsen och optiska axeln rakt igenom
Profilen Bilder i konkava linser
X
X
In parallellt med optiska axel ut genom fokus In genom skärningspunkten mellan linsen och optiska axeln rakt igenom In genom bortre fokus ut parallellt
Synbart ljus för människor
Vi ser med våra ögon ljus som har våglängderna 400 – 700 nm (nm = nanometer = miljarddelsmeter =0,000000001 m
Ögat uppfattar olika våglängder som olika färger
Spektra Vitt ljus är en blandning av alla färger (våglängder) Ljus kan delas upp med hjälp av ett prisma till de olika färgerna
Regnbågen är ett exempel på ett spektra där alla färger syns. Spektrats färger är röd, orange, gul, grön, blå, indigo och violett.
Varför olika färg på saker?
Olika föremål absorberar olika färger (våglängder). När en färg absorberas så är det ofta komplementfärgen man ser. Tex om grönt absorberas så ser man en rödaktig färg. Ett objekt som reflekterar alla våglängder uppfattas som vit Ett objekt som absorberar alla våglängder uppfattas som svart.
Additiv färgblandning
Egentligen finns det bara tre färger Röd, grön och blå En kombination av dessa gör att vi kan se olika färger Detta utnyttjas tex i tvapparater
Finns på Dalenium
Blandar man olika målarfärger så kallas det subtraktiv färgblandning Ju fler färger man blandar i desto mindre ljus reflekteras
Profilen
Profilen
View more...
Comments