VP Flm 07-08 - Skolor

Verksamhetsplanemål

Flurkmarks skola 2007/2008

2007 08 16-17

Reviderad 2007 10 31

1

Innehållsförteckning Inledning, Visioner Det pedagogiska arbetet Gemensamma övergripande mål 2006/2007 Prioriterade mål för Flurkmarks skolenhet Verksamhetsåret 2006/07 1. Barns och ungdomars rätt att införliva… 2. Barns och ungdomars ……. ett demokratiskt förhållningssätt 3. Barns och ……differentiering och individualisering 4. …. rätt att få bygga upp och utv. sin kunskap… 5. … utveckla sitt ma.och naturvetenskapl.intresse och kunnande 6. ….. rätt att få utveckla sitt fysiska och psykiska välbefinnande 7. Andra prioriterade mål

3 4 5 5 5 6 7 8 9 10 11

Bilaga 1 Lika behandlingsplan Bilaga 2 No/So-plan Bilaga 3 Matematik-plan Bilaga 4 Föräldrasamverkan. Bilaga 5 Mångfald Bilaga 6 Datoranvändning Bilaga 7 Jämställdhet Aktivitetsbilagan Läsårstider

12 15 19 21 22 23 24 25 30

2

Inledning Denna skrift riktar sig till såväl föräldrar och elever med intressen i Flurkmarks skolas verksamhet som den politiska ledningen och tjänstemän i kommunen. Varje skola ska ha en lokal arbetsplan. Den har som utgångspunkt läroplaner, kursplaner samt den kommunala skolplanen. Kommunens verksamhetsplan och budget är årliga tillägg till skolplanen. Arbetsplanen ska regelbundet följas upp och utvärderas och är föremål för uppföljning i den årliga kvalitetsredovisningen. Arbetsplanen finns även på Flurkmarks skolas hemsida: http://www.skola.umea.se/flurkmark Flurkmarks skola är en f-6 skola som är belägen 19 km norr om Umeå (efter väg 364). Skolan ligger invid Fällforsån, mitt i en jordbruksbygd omsluten av åkrar skog och gårdar. Skolan har åldersblandade klasser och personalen är indelade i två arbetslag. I skolans lokaler finns ett fritidshem (Gläntan) samt familjedaghemverksamhet som bedrivs i lokal ( Lärkan och Staren). I Kroksjö bedrivs familjedaghemverksamheten huvudsakligen i hemmiljö. Rektor för verksamheten är Anna Lena Lindberg T.,

Visioner Bra Självkänsla - Social Kompetens

- Lust Att Lära - Kreativitet

Dessa ord skall vara ledstjärnor i den verksamhet som bedrivs inom förskole- och skolverksamhet i Flurkmark. Då barnen/eleverna lämnar Flurkmarks skola är visionen att de ska vara väl förberedda och ta ansvar för sitt fortsatta lärande. De ska känna glädje och tillförsikt inför framtiden. Vi vill också att barnen skall ha fasta och trygga ramar för vi tror att inom ramen finns friheten. Vi tycker att det är viktigt att barnet får bra kunskaper för att gå vidare både, motoriskt, teoretiskt och socialt. Det är också viktigt att de får ett utvecklat och välvårdat språk samt att vår verksamhet planeras så att eleverna får ”En röd tråd” från 1-12 år.

Det pedagogiska arbetet Fritidshemmet Fritidshemmet är lokalmässigt integrerat i skolan. Vår målsättning är att barnen ska känna skillnad mellan sin skoltid och tiden på fritidshemmet. Vi prioriterar leken, för den är grunden till lärande. Vi erbjuder olika aktiviteter t.ex. skapande i olika material, samt lek och idrott. Barnen ska känna frihet att kunna göra egna val, men också välja att ”bara vara”. Skola Vi har ett faddersystem där de äldre barnen tar ansvar för de yngre. Två dagar i veckan är det Pumpen. Eleverna samlas då i olika grupper med barn från alla olika åldrar för att under en stund leka tillsammans Eleverna i åk 6 är de som bestämmer lekschemat och leder lekarna Vi har många gemensamma raster där barn i åldrarna 6-12 år leker tillsammans. Det är en skola där de flesta känner till varandra. Även barn i åldrarna 1 – 5 år finns inom skolans område och är med stigande ålder mer och mer integrerade i de äldre barnens lek. Vi har åldersblandade klasser som samarbetar även över klasserna. Förutom de dagliga samarbetet med datorer, informationsutbyte, kompetensväxling, så har vi varje termin en temavecka där hela skolan deltar och arbetar i tvärgrupper.

3

Vi tillvaratar personalens kompetens genom att i möjligaste mån låta lärarna undervisa i sina ämneskombinationer, detta för att ge eleverna en optimal undervisning. Vi vill att barnen ska bli goda läsare, därför avsätter vi mycket tid för läsning under skoldagen. Vi ser till att det finns gott om böcker i klassrummen. Detta i en strävan att eleverna ska vara godkända i de Nationella Proven i åk. 5 samt att vi har siktet inställt mot att eleverna är förberedda för NP i åk. 9. Övriga uppgifter på skolan:    

Personalen ansvarar för att utforma, utvärdera och revidera lokala arbetsplaner, kvalitetsredovisningar, kursplaner, jämställdhetsplaner samt övriga dokument årligen. Vi fördelar det praktiska arbetet med underhåll och inventering genom att utse ansvariga inom olika områden. Rektor fördelar resurserna och personalen ansvarar för beställningar och inköp. Rektor har det övergripande ansvaret för den pedagogiska verksamheten

4

Gemensamma övergripande mål Prioriterade mål för Flurkmarks skolenhet Verksamhetsåret 2007 -08   

Alla barn ska känna sig trygga och trivas på Flurkmarks skola Alla barn ska få tillfällen att träna sig på att samarbeta Alla barn ska ha en individuell utvecklingsplan

1. Barns och ungdomars rätt att införliva de normer och värden som anges i FN: s konvention om mänskliga rättigheter Enhetens mål

1. Alla barn ska känna sig trygga och trivas på Flurkmarks skola 2. Alla barn ska få tillfällen att träna sig på att samarbeta 3. Utöka tiden för ämnet ”Livsviktigt” Hur:



  

    

Föräldrar och elever ska få information om trivselenkätens resultat. Om en elev är omnämnd ska personal ha pratat med elev och förälder innan utvecklingssamtal. Se Lika behandlingsplan om trivsel och mobbing, trivselundersökning, värdegrund (se bilaga) Fortsätta samarbetet med Elevhälsan. Arbeta vidare med den likabehandlingsplan och de riktlinjer vi redan har eftersom dessa har givit gott resultat. Fortsätta att uppmärksamma ensamma elever genom att hjälpa dem att finna aktiviteter på raster och analysera varför de känner sig ensamma samt hjälpa dem att hitta vänner. Vi ska också ha fler samtal i klassen och med enskilda elever om vänskap Reflektera kring arbetsmetoder – under konferenser och på arbetslagsmöten. Reagera! Säga ifrån om någon säger eller gör något oacceptabelt. Visa att det inte är OK Genomtänkta gruppindelningar i grupparbeten, i och mellan klasser Faddersystemet Fortsätta med stående punkter på klass och elevråd gällande arbetsro, matsalen och raster

Att utveckla:  Uppmärksamma ensamma elever genom att hjälpa dem att finna aktiviteter på raster och analysera varför de känner sig ensamma samt hjälpa dem att hitta vänner.  Schemalägga tid under skolveckan för arbete med livskundkap, lägga in den i timplanen.  Överföra arbetet som gjorts kring livskunskap mellan pedagoger i samband med klassbyten.

5

2. Barns och ungdomars rätt att tillägna sig ett demokratiskt förhållningssätt Enhetens mål 1. Alla barn ska ha arbetsro i skolarbetet 2. Alla föräldrar ska ha förtroende för skolans verksamhet 3. Vi ska göra trivselplanen mer levande och tydlig för eleverna och oss själva. 4. Vi vill ge eleverna mer tid och träning i mötesteknik, framföra åsikter och lyssna på andra eleverna ska bli mer självstyrande. 5. Fortsätta att ha elevråden med stående punkter Hur:

           

Regelbundna diskussioner och samtala kring innehållet i trivselplanen Bli bättre på att hålla oss till schemalagd klassrådstid. Sätta upp tydliga regler för vad som gäller för ett möte, vilka frågor som kan diskuteras och hur det görs. Stående punkter på klassrådet: arbetsro, matsalen och rasterna. Läraren överlämnar successivt ordförandeskap och ansvar till eleverna Prova på kompissamtal Pedagoger lyssnar in vad eleverna vill göra i olika ämnen, därefter planerar pedagogen med elevernas åsikter i åtanke. Elever ansvarar och planerar vissa idrottslektioner. Utvecklingssamtal, veckobrev, loggbok, samtal vid behov. Föräldraråd/föräldramöten – se bilaga. Föräldrasamverkan fritids inskolning, föräldrafika, dagligkontakt. Fritidssamling varje dag.

Att utveckla:  Upplysa elever kring deras skyldigheter och rättigheter  Läraren måste successivt överlämna ordförandeskap och ansvar till eleverna

6

3. Barns och ungdomars rätt till differentiering och individualisering Enhetens mål 1. Alla barn ska få ökat inflytande över sin lärprocess med stigande ålder 2. Vid höstens studiedagar revidera/justera IUP-mallen för att den ska bli ännu mer lättarbetad och tydlig. 3. Vi vill göra IUP:n mer levande för eleverna, föräldrarna och oss själva i det vardagliga skolarbetet.. 4. Vi vill tydliggöra för elever och föräldrar de styrdokument och kursplaner som finns 5. Efter utvecklingssamtal ska IUP-målen skickas hem med varje elev 6. Ge föräldrar möjlighet till större kunskaper kring kursplanerna. Hur:  Vi går igenom målen på föräldramöten och i klassrummet. I början av hösten berättar vi om de övergripande målen för året, vilka vi regelbundet kommer tillbaka till; extra tydligt i början av nya arbetsområden.  Ge föräldrar möjlighet till större kunskaper kring kursplaner, t ex genom att informera redan i år 1 om nationella proven och kunskapsmål i år 5.  Alla elever ska ha sin utvecklingsplan väl synlig i närheten av sin arbetsplats. Föräldrarna ska också få IUP-målen hemskickade för att lätt kunna stödja eleven i utvecklingen. Eleverna ska ha avsatt tid i skolarbetet för att kunna arbeta mot sina mål. Till målen ska det också finnas konkreta uppgifter som leder till måluppfyllelse  Arbetar som tidigare för att integrera eleverna i planeringen  I skolkatalogen och vid verksamhetsårets första föräldramöte erbjuds föräldrarna möjligheten att få skriftligt omdöme av sitt barns utveckling  Åtgärdsprogram upprättas vid behov. Att utveckla:  Underlag för ev. skriftligt omdöme  Vi jobbar medvetet med skolans lokala mål/kursplaner  Eleverna i de högre årskurserna ska få mer inflytande och ansvar för sin egen utveckling. De behöver tydliga veckomål och utvärderingar för sina arbetsinsatser. IUP- målen ska vara ett levande dokument för elever och lärare.  Utveckla vår dokumentation t.ex. åtgärdsprogram  Användning av Bruk-material

7

4. Barns och ungdomars rätt att få bygga upp och utveckla sin kunskap och förmåga till kommunikation Enhetens mål 1. Vi vill hjälpa eleverna att bli goda läsare och öka läsintresset 2. Alla barn ska lära sig hur man går tillväga för att söka information från olika källor 3. Vi vill att eleverna, kan och vågar prata inför en grupp 4. Vi vill att eleverna ska kunna lyssna 5. Alla barn får träna kommunikation på ett allsidigt sätt t.ex..genom slöjd och bild. Hur:

         

Vi jobbar medvetet med läsförståelse Bokbussen 1 ggr/mån. Vi jobbar medvetet för att stimulera läsningen genom: SPC,lässtegar, bokprat, många böcker i klassrummen, många tillfällen till läsning, men även genom att informera föräldrarna om vikten av med och för barnen. Högläsning som en del i verksamheten Ge eleverna "prat-tid" i samlingen då man tränar att lyssna på den som pratar Arken (yngre elever) ART/SET- inspirerat – Lyssna, stilla kroppen, se på den som pratar, bekräfta. Vernissage, bild och konst ges stort utrymme. Vi vill ge eleverna mer tid och träning i mötesteknik, framföra åsikter och lyssna på andra. Detta bland annat genom modellen kompissamtal. Skolans dataplan – se bilaga 7

Att utveckla:  Musik och dans kan utvecklas, kanske introducera ”storsjung”.  Fortsatt arbete med skolans hemsida

8

5. Barns och ungdomars rätt att utveckla sitt matematiska och naturvetenskapliga intresse och kunnande Enhetens mål 1. Alla barn ska stimuleras till ett intresse för naturvetenskapliga samband – se OÄplan – se bilaga 2. Göra en ny matematikplan - se bilaga Hur:  Skolskog som används i undervisningen av alla verksamheter, skola, fritids, dbv.  Naturdagen  Vi försöker skapa en positiv bild av uteliv/friluftsliv, elda, grilla, leka  Förskoleklass och fritids använder skolskogen regelbundet  Målsättningen är att ha motsvarande en laborativ Ma-lektion i veckan.  Göra delvis eget material utifrån barnens/elevernas intressen  Teknik får en fast schematid i åk 5  NTA-lådor

Att utveckla:  Resonerande angreppssätt ingår i alla ämnen.  Använda ett Ma-material som inspirerar eleverna

9

6. Barns och ungdomars rätt att få utveckla sitt fysiska och psykiska välbefinnande Enhetens mål 1. Alla barn ska ha en god fysisk arbetsmiljö ute och inne 2. Alla barn ska få medvetenhet om vikten av rörelse och god hälsa. 3. Vi strävar efter ett ökat psykiskt välbefinnande hos barnen Hur:  Innerast i idrottshallen delar av året  Pumpen ska fortsätta i nuvarande form, dvs valfri aktivitet under treveckorsperioder  Bli bättre på att upplysa föräldrar om vikten av rätt kläder efter väder  Friluftsdagar, på enheten och tillsammans med andra skolor.  Planera in minst en utflykt till kulturellt evenemang.  Värderingsövningar  Faddersystem  Kill- och tjej-timmar (periodvis)  Åk 5–6 värdegrundstema, vartannat år (sex & samlevnad, SANT)  Klasskonferenser 1 ggr/termin där elevernas kunskapsmässiga-, sociala-, psykiskastudiesituation belyses  Få alla elever att äta av skolmaten inkl grönsaker  Vi har ett nytt fint salladsbord i matsalen  Jobba med livskunskap Att utveckla:  Vi måste bli bättre på att se till att stolar, bänkar/bord är anpassade till eleven.  Upprustning av lokaler behövs  Förbättra skolgården

10

7. Andra prioriterade mål Enhetens mål 1. Diskussioner kring skolutvecklingsavtalet. Bestämma vad det betyder för oss. 2. Förbättra utemiljön på skolgården 3. Utforma en arbetsplan för eleverna inom livskunskap. 4. Utforma en kompetensutvecklingsplan för personalen inom livskunskap 5. Hitta metoder att bedöma/utvärdera elevernas kunskaper i alla ämnen (år 5) Hur:  Diskussioner kring skolutvecklingsavtalet vid personal- och husmöten. Vi vill att alla på enheten vet vad som gäller i fråga om fortbildning, arbetstid, övertalighet mm. Diskussioner har förts vid flertalet tillfällen om hur vi ska använda vår tid och vilket innehåll den ska ha.  Förslagsvis planeras hela skolgården om vid ev. om/tillbyggnad av familjedaghemsverksamheten (som bedrivs i lokal)/ förskoleverksamheten. Målsättning under året är att vi jobbar fram ett förslag på vilka förändringar vi vill göra och hur de ska ske.  Bjuda in sjukskrivna på fester o.d. Hålla kontakten.  Diskutera och skriva ner en utvecklingsplan för livskunskap, vilka kunskaper eleverna förväntas få/ha. Skapa en röd tråd genom arbetsområden över de olika årskurserna. Gå igenom materialet som vi har på skolan redan t.ex. Livskunskap, Beta pedagog. Ta hjälp utifrån exv. från elevhälsan för att få tips.  Diskutera vårt eget förhållningssätt.  Utforma en kompetensutvecklingsplan för personalen inom livskunskap.  Hitta bedömningskriterier utifrån kursplanerna Att utveckla:  Revidera och fylla på pärmen: Husets mål och planer  Ge en tydlig bild av våra styrdokument.

11

2007- 2008 Bilagor Lika behandlingsplan OÄ-plan Matematik plan Föräldrasamverkan Mångfald Dator användning Jämställdhet

12 15 19 21 22 23 24 Bilaga 1

Lika behandlingsplan (se planen i sin helhet på skolans hemsida) Mobbing Mobbing finns inte bara på skolan utan också på fritiden. Den kan vara svår att upptäcka, då den ofta sker när inte vuxna ser den. Det mobbade barnet kan ofta inte berätta vad det varit utsatt för då det kan vara för plågsamt att prat om det. Men mobbing går att stoppa… I vår skola arbetar vi aktivt med att förebygga mobbing. Det gör vi genom att arbeta med attityder och värderingar, fadderverksamhet, gemensamma regler och samtal med de elever som berörs av mobbing. Det förebyggande arbetet ska gå som en röd tråd genom förskolan och skolans verksamhet. Vad är mobbing? Det kan vara svårt att skilja mobbing från vanliga konflikter. Mobbing är när en eller flera personer upprepade gånger blir utsatt för negativa handlingar från en eller flera personer. Det typiska är att den som blir utsatt har svårt att försvara sig. Mobbing kan vara fysisk t.ex. knuffar och slag, verbal t.ex. elaka kommentarer eller psykisk t.ex. miner och viskningar. Den psykiska är den som är mest vanlig, men svår att upptäcka. I de lägre åldrarna är det mer vanligt med den fysiska mobbingen. Blir ditt barn mobbat? Följande tecken kan tyda på att ditt barn blir mobbat. T.ex. oviljan att gå till skolan, magont, huvudvärk, nedstämdhet eller har blåmärken. Det kan då vara anledning att ta kontakt med skolan för att få hjälp. Som förälder kan du också hjälpa ditt barn genom att lära barnet att tydligt säga ifrån om andra uppför sig illa. Mobbar ditt barn andra? Det är svårt att ta till sig att sitt eget barn mobbar andra, men som förälder har du ansvar att göra något åt det. Det är viktigt för både ditt barn och det mobbade barnet att ta avstånd från mobbing och så fort som möjligt ta kontakt med skolan för att få hjälp med problemet. Vuxna kan hjälpa Barn och personal kan tillsammans göra mycket, men det är viktigt att också hemmet hjälper till. Att berätta om mobbing är inte att skvallra, det är att hjälpa den som har det svårt. Vuxna kan tydligt ta avstånd från mobbing och det ger en positiv inverkan på barn. Att prata med barn om mobbing kan vara ett sätt att förebygga den.

12

Bilaga 1

Skolans arbete för att förebygga, upptäcka, utreda och åtgärda diskriminering eller annan kränkande behandling. Förebygga kränkande behandling                

Tydliga regler och normer om vad som gäller på skolan. Vuxna ska vara goda förebilder. Vuxna finns ute på rasterna enligt ett rastschema. Vi ger uppmuntran och beröm av positivt beteende. Dagliga, spontana samtal om relationer, attityder, rätt och fel etc. i elevgrupp och personalgrupp. Elever får hjälp att lösa konflikter, när man inte själv klarar det. Vi har ett faddersystem där varje förskoleklasselev får en fadder i åk.4. Dessa följs åt under de kommande tre åren. Temaveckor, temadagar och aktiviteter i blandade åldersgrupper, t.ex. Naturdagen och Pumpen. Ansvariga för de olika aktiviteterna finns att läsa i VP:en. Klasskonferens 1gång/termin - rektor är sammankallande Vi undersöker kontinuerligt trivseln på skolan med en trivselenkät. Detta ansvarar trygghetsteamet för. Trygghetsteamet består av speciallärare + en övrig pedagog. I samband med trivselenkätens genomförande och utvärdering diskuteras resultatet på klassråden och därefter på elevrådet. Vår målsättning är att jobba kontinuerligt med ämnet livskunskap. Kontinuerliga klassråd och elevråd. Sammankallande till elevråd är rektor. Klassrådsansvaret ligger hos aktuell klasslärare. Kontinuerlig revidering av handlingsplanen. Ansvar för att detta sker ligger hos rektorn.

13

Bilaga 1

Flurkmarks skola Skolans ordningsregler  Jag lämnar inte någon medvetet utanför.  Jag accepterar inte våld och kränkande uttryck.  Jag ska på skoltid vistas inom skolområdet. Måste jag gå hem kontaktar jag min klasslärare.  Om jag förstör (klotter, skadegörelse) kan jag bli skyldig att ställa till rätta och betala eventuella kostnader.  Jag ska kunna lyssna och respektera när barn/vuxna säger ifrån  Jag ska vara ute på rasterna  Jag ska alltid använda hjälm på isbanan  Jag äter inte godis på fritids eller skolan  Har jag privata dyrbara saker med mig på skolan får jag själv ta ansvar för dem.  Jag lämnar ytterkläder och skor, inklusive mössa och keps i kapprummet.  Jag lämnar cykeln i cykelstället och cyklar inte på skolgården under skol- och fritids tid (6:30-18:30).  Jag har inte mobil eller mp3-spelare framme under lektionstid.  Jag får inte fotografera undre skoltid om inte lärare tillåter. Skolans värdegrund  Alla ska känna sig accepterade och respekterade.  Ingen ska känna sig kränkt mobbad eller utsatt för utanförskap.  Vi ska medvetet jobba för människors lika värde och motverka främlingsfientlighet.  Vi ska vara rädda om gemensam egendom.  Vi ska arbeta för ökad lojalitet och gruppkänsla  Vi ska vara rädda om och visa respekt för djur och natur.  Vi ska medvetet arbeta för en positiv attityd och motverka jargong.

14

Bilaga 2

ÖÄ- plan

Förskoleklass

I förskoleklassen vill vi arbeta med och i vår omgivande natur. Vi vill stimulera och utveckla barnens intresse att vistas i naturen. Vi har ute-rummet som lektionssal en dag i veckan. Vi lagar mat, ger barnen viss artkännedom och samarbetsövningar. Alla elever genomgår ”Hitta vilse” kursen.

OÄ - plan Åk 1-2 Jämna år 06/07, 08/09

Ojämna år 07/08, 09/10

NO År 1 Biologi: Kulturlandskapet – fåglar – träd

År 2 Biologi: Kulturlandskapet - växter - ängen, hagen

Kroppen, ”självbild”

Allemansrätten

Kemi: NTA

Kemi: NTA

Fysik NTA

Fysik NTA

Teknik: NTA

Teknik: NTA

SO Historia Förhistoriska tiden - urtiden

Historia Förhistoriska tiden - dinosaurier

Geografi Närområdet

Geografi Kommunen

Samhällskunskap ---

Samhällskunskap Trafikkunskap

Religion: Skapelseberättelser Jesu liv - födelse

Religion: Skapelseberättelser Jesu liv – död och uppståndelse

15

Bilaga 2

OÄ - plan Åk 3-4 Jämna år 06/07 08/09

Ojämna år 07/08 09/10

NO År 1

År 2

Biologi: ---

Biologi: Vatten Samband i naturen – fiskar – miljö – näringskedjor – kretslopp – ekologi

Kemi: NTA

Kemi: NTA

Fysik NTA Ljus Ljud Magnetism Elektricitet Teknik: NTA

Fysik Rymden NTA

Teknik: NTA

SO Historia Vikingatiden

Historia Forntiden

Geografi Sverige Kartkunskap

Geografi ---

Samhällskunskap ---

Samhällskunskap Mångfald (kultur, invandring. m.m.)

Religion: ---

Religion: Världsreligionerna, översiktligt

16

Bilaga 2

OÄ - plan Åk 5-6 Jämna år 06/07 08/09

Ojämna år 07/08 09/10

NO År 1 Biologi Fåglar

År 2 Biologi Skogen – Ekologi – Kretslopp – Näringskedjor – Däggdjur – Kroppen

Kemi NTA Kemi – Experiment NTA – Fasta ämnen – Flytande ämnen – Gaser – Blandningar – Nedbrytning (syrets inverkan) – Introduktion i grundämnen och deras uppbyggnad (atomer) Fysik NTA

Fysik NTA

Teknik Enligt kursplanen

17

Bilaga 2

OÄ-plan Åk 5-6 Jämna år 06/07, 08/09

Ojämna år 07/08, 09/10

SO Samhällskunskap Styrelseskick i Sverige – Demokrati och diktatur – Stat, kommun och landsting – Riksdag och regering – Partier och val Lagar, regler och normer Mänskliga rättigheter och skyldigheter EU FN-dagen Mobbing

Samhällskunskap Droger Lagar, regler, normer

Geografi Europa

Geografi Norden Världen

Historia Medeltiden Wasa-tiden Stormaktstiden Frihetstiden

Historia Industrialismen Världskrigen

Religion ---

Religion Världsreligionerna - (analytiskt)

Mänskliga rättigheter och skyldigheter FN-dagen Mobbing

18

Bilaga 3

Matematik Flurkmarks skola Eleverna ska  befästa olika mattebegrepp ex. på, under, över, bredvid, hälften, dubbelt  tränas i att använda logiska resonemang, dra slutsatser och generalisera  ska muntligt och skriftligt förklara och argumentera för sitt tänkande samt tolka, jämföra och värdera lösningar.  ska utveckla sin förmåga att använda enkla matematiska modeller.  ska kunna utnyttja miniräknaren.  ska utveckla sin förmåga att förstå och använda grundläggande talbegrepp, närmevärden, proportionalitet och procent.  ska tränas sig att jämföra, uppskatta och bestämma storleken på viktiga storheter. Geometriska, statistiska och algebraiska begrepp ska även tränas. Mål eleverna ska ha uppnått i slutet av åk 3  vara säker på tal upp till 1000 och förstå jämna tal och udda tal samt platsvärde  förstå och kunna använda vanliga begrepp som hälften och dubbelt, fler och färre o.s.v.  automatiserat 10 – kamraterna och par - kamraterna samt öva strategier för övergångar typ 12–5 och 6+8 i talområdet 1 till 100.  automatiserat multiplikationstabell 1-5  kunna additionsuppställningar med övergång och subtraktionsuppställningar med lån  konstruera egna läsetal  laborerat med cm, dm, m och g, hg, kg samt l och dl  kunna läsa av klockan analogt (10 min, kvart och halvtimme) samt månader, dagar per år och månaderna  genomföra enklare undersökningar och göra diagram  förstå enklare kartor och ritningar  kunna namnet på kvadrat, cirkel, rektangel och triangel Mål eleverna ska ha uppnått i slutet av åk 5  ha en grundläggande taluppfattning som omfattar naturliga tal och tal i decimal och bråkform.  förstå och kunna använda de fyra räknesätten samt att upptäcka talmönster och bestämma tal i enkla formler.  kunna räkna med naturliga tal i huvudet med hjälp av skriftliga räknemetoder och med miniräknare.  ha en grundläggande taluppfattning och kunna beskriva egenskaper hos geometriska figurer och mönster.  kunna jämföra, uppskatta och mäta längder, areor, volymer, vinklar, massor och tider samt kunna använda ritningar och kartor.  kunna avläsa och tolka data givna i tabeller och diagram samt kunna använda elementära lägesmått.

19

Bilaga 3

Kartläggande diagnostisering Förskoleklass- År 6 Syftet med kartläggande diagnostisering av elevernas matematikutveckling är:  underlag för att se att eleven har de grundläggande kunskaper inom området som styrdokument anger.  underlag för pedagogiska insatser och eventuella stödåtgärder.  underlag vid utvecklingssamtal – visa på elevens kunskapsutveckling inom området. Förskoleklass – Åk 3 I förskoleklassen befästs olika mattebegrepp ex. på, under, över, bredvid, hälften, dubbelt genom lek, laborativa övningar, rim och ramsor och sånger. Man har också en mattebok där man bland annat lär sig känna igen siffror och begrepp. Diagnos görs under Vt för att se vilka kunskaper eleven har utvecklat i ämnet. År 1-2 bygger vidare på de kunskaper eleven har med sig från förskoleklass. Vid genomgångar läggs tyngdpunkt på att konkretisera för eleven, ex. genom räknesagor och eleven har många tillfällen till laborativa övningar för att befästa sin kunskap. Åk 4 - 6 Eleven får matteläxor och ibland prov. I det läromedel som används sker en stegring av svårighetsgrad. Efter varje avsnitt finns en diagnos. Den ger insikt, för såväl elev som lärare Nationella prov vårtermin årskurs 5. Har eleven svårigheter inom ett visst område finns möjlighet för läraren att sätta in extra övningar. Som komplement till matteboken används också inköpta pedagogiska program och Internet. Analysschema i matematik finns också att tillgå. Att utveckla: Åk 1. Diagnostisering + uppföljning Åk 2. Diagnos – Skolverket ”Diagnostiska uppgifter” del A och B görs i årskurs 2, del C-F görs i årskurs 3. Åk 3. Två provräkningar med uppföljning. Resultat under gränsen för godkänd följs upp ytterligare + fortsatt diagnostisering. Åk 4. Extra uppföljning runt de elever som ej klarat åk 3 mål. Tre provräkningar/år med uppföljning. Åk 5. Ämnesprov + uppföljning. Två provräkningar. Åk 6 Tre provräkningar/år med uppföljning. Elever som ej klarat ämnesproven får extra tid i sin IUP.

20

Bilaga 4

Föräldrasamverkan Åtgärder  Vara ärliga mot föräldrarna, ge raka och tydliga budskap.  Tidigt under höstterminen genomföra ett föräldramöte där vi bl.a. tar upp regler, trivselplanen, föräldrarådet, presentation av klassföräldrarnas roll, skolans förutsättningar och ev. ny personal, därefter föräldramöte i de enskilda klasserna.  Bjuda in till föräldramöte där en del av mötet används till diskussioner om aktuella ämnen.  Ge tydlig information om föräldrarådet på första föräldramötet. Vi utser representanter från varje grupp (klass) som går på mötena. Använda de olika metoderna vi redan har, vernissage, veckobrev, skoltidning och hemsida. http://www.skola.umea.se/flurkmark  Fortsätta utse klassföräldrar på första föräldramötet. Ge förslag på vad klassföräldrarna kan ordna för klassen och helst hela familjerna.

21

Bilaga 5

Mångfald i Dagbarnvårdarverksamheten Ej åldersindelad barngrupp i verksamheten. Barn mellan 1-12 år. Ej könsindelat, det finns både pojkar och flickor i barngruppen. Inom personalen finns en mångfald genom ålder, intressen, utbildning och erfarenhet. Detta återspeglas i aktiviteter i verksamheten. Tex. natur, musik, språk, gymnastik och åldersanpassade aktiviteter. I bemötandet av barn och föräldrar finns också en viss mångfald, genom att respektera och tillåta dem att vara olika.

Fritidsverksamheten Mål Träna sig att acceptera olikheter både inom fritidsgruppen och i övriga samhället. Det kan gälla kulturella och sociala skillnader, fysiska och psykiska förutsättningar. Även att acceptera varandras olika åsikter i stort och smått.

Hur

 

I samlingen läser vi högt korta berättelser från olika kulturer. Dilemmasagor ger bra diskussioner där svaren blir många och olika men inget är rätt eller fel. Som vuxna reagerar vi direkt på negativa påhopp mot olikheter och åsikter. Vi försöker istället lyfta fram mångfalden vid tillfället.

Mångfald i skolan Hur arbetet såg ut 06/07 Vi har tränat på att möta olika människor med samma respekt genom olika övningar kring hur man lyssnar och hälsar på varandra. I Oä-undervisningen ingår information och diskussioner som försöker skapa förståelse för olika kulturer och religioner. Värderingsövningar har bl.a. genomförts för att belysa olika sätt att tänka och tycka. Samtidigt lär sig eleverna att stå för sina egna åsikter och att motivera dem. I det dagliga arbetet förekommer ofta situationer där respekt för andra tränas, t.ex. att inte skratta åt någon som gör fel, alla har olika arbetstakt etc. Tränar sig att acceptera olikheter både inom klassen, skolan och i övriga samhället. Det kan gälla kulturella och sociala skillnader, fysiska och psykiska förutsättningar. Även att acceptera varandras olika åsikter i stort och smått.

Hur

    

Jobba med värderingsövningar i klasserna och på fritids Oä-undervisning tar upp olika kulturer och religioner Gemensamma temadagar på skolan Dagligen uppmärksamma positiva och negativa beteenden mot varandra. De vuxna på skolan ska vara goda förebilder för eleverna.

22

Bilaga 6

Plan för datoranvändning Mål att sträva mot Eleven ökar sin förmåga att använda datorn som ett redskap  År F-2 ska eleverna börja träna sig i att använda ett ordbehandlingsprogram och där kunna öppna, spara dokument och klara av enklare redigering. I slutet av År 2 ska eleverna kunna använda ordbehandlingsprogrammet och redovisa sina kunskaper i form av en dataskriven saga vid vernissage och/eller för faddrar.  År 3-4 ska eleverna lära sig mer avancerad formatering och redigering av text. I slutet av år 4 ska eleven skriva text enligt mall som lärare ger och där använda sig av sina kunskaper.  År 5-6 ska eleverna lära sig använda digitala bilder i sitt skolarbete, kunna redigera dessa och använda dem i Publisher. Eleverna ska som slutmål kunna producera en sida i skoltidningen. Eleverna ska också kunna använda PowerPoint och redovisa ett arbete som gjorts under året vid vårterminens vernissage.

Mål för teknikundervisningen i Flurkmarks skola Eleverna ska  kunna redogöra för väl bekanta teknikområden och deras betydelse för natur, samhälle och individ.  kunna använda vanligt förekommande redskap och tekniska hjälpmedel.  kunna med handledning planera och utföra enklare konstruktioner. Hur     

Teknik lektion motsvarande 60 min/vecka i åk 5 eller 6. Undervisningen sker utifrån från den teknik som förekommer i närmiljön t.ex kylskåp, spis och datorn. Undervisningen ska till övervägande del vara praktisk. Eleverna ska med hjälp av enklare ritningar och beskrivningar kunna konstruera byggsatser i olika material (trä, metall, papper) NTA-lådor introduceras i arbetet

23

Bilaga 7

Utdrag ur Flurkmarks Skolas Handlingsplan för jämställdhet Vad kännetecknar barn/elever som fungerar i en jämställd förskola/skola? Eleven:  är medveten om allas lika värde och rättigheter oavsett kön.  har en god självbild och är trygg i gruppen.  litar på sig själv och kan gå utanför ramarna vad gäller könsförväntningar.  står upp och synliggör situationer där jämställdheten inte efterlevs.  arbetar och leker med alla oavsett kön.  känner sig trygg med all personal.  väljer aktivitet utifrån intresse.  är medveten om och har goda kunskaper om jämställdhet och könsmönster.

Vad kännetecknar ett gott pedagogiskt arbete på en jämställd förskola och skola? Mål i verksamheten:  ges pojkar och flickor samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter.  är pedagogerna bra förebilder och är medvetna om de signaler dom ger.  används ett kompensatoriskt arbetssätt.  beaktas jämställdhetsperspektivet vid planeringen av arbetet.  jämställdhetsarbetet lyfts fram i föräldrasamverkan. Genom att:  de planerade aktiviteterna inspirerar eleverna att pröva nya aktiviteter eller ämnesområden.  kontinuerligt reflektera över och diskutera jämställdhetsarbetet.  personalen arbetar aktivt för att flickor och pojkar ska delta i alla slags aktiviteter och lekar.  diskutera med eleverna om medias påverkan och dess konsekvenser.  alla reagerar och agerar mot kränkande ord och handlingar.  talutrymmet fördelas rättvist i gruppen.

Utdrag ur Umeå kommuns skolplan kring Jämställdhet Umeå kommun ska vara en kommun där kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter. (se vidare information på http://www.skola.umea.se/flurkmark) 



Jämställdhet handlar om kön, makt, rättvisa, frihet och demokrati. Jämställdhetsfrågor ska inte behandlas enskilt eller vid sidan av ordinarie verksamhet. Arbetet med jämställdhet ska integreras i Umeå kommuns alla verksamheter. Ansvaret ligger hos förvaltningarna och verksamheterna. Jämlikhet är ett vidare begrepp. Det avser rättvisa förhållanden mellan alla individer och grupper i samhället, medan jämställdhet avser förhållandet mellan könen. Jämställdhet är en viktig jämlikhetsfråga.



24

25

26