Nr 3 2016
KUNGSBACKA – HANHALS FÖRSAMLING, SVENSKA KYRKAN
Sid. 11
Playboy blev biskop!
Våra kristna rötter Läs mer på Sid. 4-12
Trevlig läsning! Sid A
Ledare | Andreas Holm
Kyrkfönstert nr 3 2016
En liten, men viktig kvist
I detta nummer av Kyrkfönstret kommer vi att påbörja en resa genom kyrkans 2000-åriga historia. Det är en historia som sträcker sig över alla kontinenter, kulturer, språk och länder. Den kristna kyrkans utbredning över jordklotet saknar motstycke. Det är den mest spridda trosåskådningen, den påverkar flest människor på vår jord. Men det är också en historia som är fylld av intriger, maktkamp och lömska bakhåll. Som någon sa: ”Jesus har jag inga problem med, det är de kristna jag inte kan med”. Hur har då kyrkan utvecklats? Varför finns det så många olika grenar av den kristna kyrkan? Frågorna är stora. Något fullständigt svar ryms förstås inte i dessa spalter, men med några grova penseldrag vill vi teckna bilden av ett träd som genom historiens lopp vuxit fram. Ett träd med en stam och många grenar, där vi i Kungsbacka-Hanhals församling utgör en liten, men viktig kvist.
par miljarder enskilda människor, med sin unika erfarenhet av tro och tvivel, glädje och sorg. Gud kallar varje enskild människa till ett liv i gemenskap med honom. Det gäller kändisar som den Heliga Birgitta och Augustinus, som vi kan läsa om i denna tidning. Men det gäller också människor idag. Caritha Anderius skriver på sista sidan om sin väg till tro. Det tomrum som Caritha beskriver har Gud skapat, därför att han vill att vi ska söka honom. Eller som Augustinus beskriver det på 400-talet: Du, o Herre, har skapat mig till dig och därför är mitt hjärta oroligt till dess det finner vila i dig. Det skiljer 1600 år på den erfarenhet Augustinus och Carittha gör, men ändå är den så lik. Det beror på att de båda blivit funna av samme Gud. Hisnande!
Kyrkan är Kristi kropp. Den är synlig och mänsklig, precis som Jesus. Men precis som Jesus är kyrkan också gudomlig. Där möts himmel och jord. Kyrkan utgörs av ett
vik.kyrkoherde Kungsbacka-Hanhals
Låt gulna varje blad på kvist, låt falna varje strå; Guds rika nåd, det vet jag visst, den skiftar ej ändå. Svensk psalm 203:3 Sid 2
Andreas Holm
Innehåll Sid 4-12
Våra kristna rötter Vårt svenska samhälle vilar på den kristna trons grunder. Men hur och när uppstod de många kristna kyrkorna och inriktningarna som alla är grenar på det stora trädet ”Kristi kyrka”?
11
Playboy blev biskop!
14
Hänt se´n sist
15
Korsord
16-17
Höstens gudstjänster
18-19
Anslagstavlan
20
Idag kämpar jag inte längre - jag är fri!
4 Våra kristna rötter
12
Lämnade man och åtta barn!
14
Hänt se´n sist!
Kyrkfönstret Församlingstidningen Kyrkfönstret utges av Kungsbacka-Hanhals församling och utkommer med fyra nummer årligen. Tidningen delas ut till församlingens samtliga hushåll. Den finns också att tillgå i kyrkans lokaler. ANSVARIG UTGIVARE vik kyrkoherde Andreas Holm REDAKTÖR kommunikatör Margot Holmgren
REDAKTION Anna Håkansson, Gerd Olsson, Martina Petrén. REDAKTIONENS ADRESS Kyrkfönstret Box 102 18 434 23 Kungsbacka e-post:
[email protected] hemsida: www.svenskakyrkan.se/kungsbacka
TRYCKERI Sandstens, Västra Frölunda NÄSTA NUMMER 24 november
Vinnare av korsordstävlingen Nr 2: Bo Lögfren Ann-Marie Gustafsson Lillian Liedholm
GRATTIS!
Våra kristna rötter
Kyrkfönstert nr 3 2016
Våra kristn Vårt svenska samhälle, Europa, ja, ännu större delar av världen, vilar på den kristna trons grunder. De kyrkliga rötterna har betydelse - än idag! Den 31 oktober i år börjar ett jubelår inför jubileumet 2017, då det är 500 år sedan Martin Luther spikade upp 95 teser på Wittenbergs kyrkport. Sverige och Lund får i höst därför besök av påven för att uppmärksamma betydelsen. Men hur och när uppstod de många kristna kyrkorna och inriktningarna som alla är grenar på det stora trädet ”Kristi kyrka”? Och vad skiljer de olika traditionerna och kyrkorna åt? I och med detta nummer börjar vi en resa tillbaka till kyrkans rötter och förgreningar. SidSid4 4
Kyrkfönstret nr 3 2016
Våra kristna rötter
na rötter Martin Luther, en medeltida ”gubbe”, vad angår han mig - 500 år senare? För den något äldre generationen går tankarna kanske till den Lilla katekesen, som lästes i skola och kyrka och på vilken det hölls förhör. För den medelålders generationen är bilden ofta den moraliska aspekten som aktualiseras, som förbjuder allt ”det roliga” i livet. Den yngsta generationen har kanske inte ens hört talas om honom... Men, men. Mer om detta kommer vi att skriva om i ett kommande nummer av Kyrkfönstret. Här och nu ska vi titta på de kristna rötterna före Luther. Hur och i vilka omständigheter växte kyrkan fram? Den självklara tidpunkten för kristendomens fö-
delse är cirka år 33 e. Kr. - tiden för Jesu död och uppståndelse. Kvinnorna vid den tomma graven blir de första vittnena. Dessa, kan man säga, är de första bekännarna av den kristna tron. De berättade sedan för sina vänner om sin otroliga upplevelse. Muntligt fördes så vittnesmålet om Jesu uppståndelse vidare, allt längre bort till omkringliggande länder. Vi kallar denna första tid för den apostoliska tiden, urkyrkan eller fornkyrkan. De missionsresor som man kanske bäst känner till är de som genomfördes av Paulus. Han bildade ett antal församlingar, bland annat i Grekland. Även andra missionärer reste runt i kringliggande länder och predikade evangeliet. Relativt tidigt
startades församlingar i Turkiet, mindre Asien och i flera andra delar av dåtida romarriket. Det var en mycket svår tid för de första kristna. Man tvingades hålla sina möten hemliga i hemmen. Man tilläts inte bygga några egna kyrkor och begravde sina döda i katakomber. Förföljelserna var systematiska och sanktionerade från högsta ort av kejsaren själv. Rom hade nämligen börjat se de kristna som ett hot då kyrkan hade en mycket snabb tillväxt. Under tiden fram till år 313 då kristendomen blev förklarad laglig, avrättades tiotusentals kristna, bland dem flera biskopar och andra ledare, däribland apostlarna Paulus och
Petrus. Antalet kristna församlingar fortsatte att öka. År 385 blev kristendomen statsreligion och enda tillåtna religion i riket, tack vare Konstantin den store. Han beviljade och finansierade bygget av den första Peterskyrkan. År 321 blev söndagen arbetsfri dag och korsfästelse förbjöds som straff. Kristendomens upphöjelse till statsreligion innebar att kejsarens roll ändrades. Från att i princip ha varit en gud blev kejsaren istället Guds ställföreträdare på jorden. Kyrkan knöts därmed till staten och kejsarens kontroll över kyrkan blev givetvis mycket stark.
Sid 5 Sid A5
Våra kristna rötter
Kyrkfönstret nr 3 2016
Allt tätare ekumeniska kontakter har skett såväl på 1900-talet som i nutid. Så kommer vi till det första viktiga årtalet i kyrkohistorien: År 325 och kyrkomötet i Nicea. Syftet med mötet var att skapa en gemensam troslära för hela kristenheten. Efter några århundraden, med hetsiga diskussioner och omröstningar i trosfrågor, segrade en riktning, den allmänna eller romerskkatolska. Denna leddes, och leds, av en påve med säte i Rom utifrån tanken att Jesu lärjunge Petrus var den förste påven i Rom. Man bestämde också vilka texter som skulle tillåtas i Nya testamentet och vilka texter som skulle bannlysas som hädiska. Konciliet var historiskt betydelsefullt eftersom det var det första försöSid 6
ket att uppnå konsensus i den kristna världen genom att sammankalla representanter för alla kristna, teologiska läror. Mötet enade kyrkan och bidrog till tydliga riktlinjer i kontroversiella ämnen, vilket kom att få stor betydelse i kyrkans historia, och därmed även Europas. Grunden lades för en världsvid kyrka. Kyrkorna i väst och öst kom så småningom att glida ifrån varandra, dels på grund av delningen av det romerska riket år 395, dels olika skillnader i teologi, språk, kultur, politik, geografi osv. År 1054 blev det en definitiv brytning på grund av en schism mellan påven
i Rom och patriarken i Konstantinopel i öst, nuvarande Istanbul. Påven var den västliga kyrkans överhuvud medan patriarken i öst var de östliga kyrkornas överhuvud. Därmed var den första stora delningen i kyrkan ett faktum. Det resulterade alltså i två kyrkor: Den romerskkatolska kyrkan i väst med latin som gudstjänstspråk och de grekisk-ortodoxa kyrkorna i öst, känd som den bysantiska världen, med grekiska som gudstjänstspråk. Den östra kyrkan delades genast i olika grenar på grund av den stora geografiska spridningen, men ska ändå ses som en enad kyrka. De utlösande faktorerna
till splittringen var bl.a. tillägget av filioque (”och sonen”) av kyrkan i Rom i Nicaenska trosbekännelsen, bruket av osyrat bröd i den västliga kyrkan och bruket av syrat bröd i den östliga kyrkan, vid utdelandet av nattvarden. Det fanns också skillnader i liturgin. Den fullständiga brytningen kyrkorna emellan kvarstår än idag. Men allt tätare ekumeniska kontakter har skett såväl på 1900-talet som i nutid. Den viktigaste skillnaden mellan katoliker och ortodoxa, då och nu, är att alla romersk-katolska kyrkor runt hela världen står under direkt ledning av påven i Rom, medan
Kyrkfönstret nr 3 2016
den ortodoxa kyrkan inte erkänner påvens överhöghet. Den ortodoxa kyrkan har ingen central makt utan leds av biskopar och består av en gemenskap mellan självstyrande kyrkor i olika länder: Grekisk-ortodoxa, rysk-
Våra kristna rötter
ortodoxa, serbisk-ortodoxa, rumänsk-ortodoxa, bulgarisk-ortodoxa m.fl. Sammanlagt finns det ett trettiotal ortodoxa kyrkor. Alla ortodoxa kyrkor har samma trosuppfattning, gudstjänstordning och regelsystem. Sånger, ikoner och ett
stort utbud av urkyrkliga liturgiska ritualer - huvudsakligen från 500-talet - med ljus, rökelse, mystik, gyllene skrudar och utsmyckade kyrkor är centralt i den ortodoxa gudstjänsten - inte predikan som av tradition varit starkast i de protestan-
tiska kyrkorna. På samma sätt är det med den romerskkatolska gudstjänsten: Ritualer, traditioner och sakrament har en central
Sid7A Sid
Våra kristna rötter
ställning och allt ramas in av praktfulla utsmyckningar av kyrkor, dräkter och tillbehör med djup symbolik. Den ortodoxa och katolska tron skiljer sig i övrigt väldigt lite från varandra. Det är alltså mest i formerna för gudstjänsten och i organisationen som skillnaderna finns. Genom följande århundraden hade påven och kyrkan en mycket stark ställning. Medeltidens människor i Europa Sid 8
var nästan uteslutande kristna och hade vanligtvis en gemensam syn på levnadssätt och vad som var viktigt i livet. Kyrkans normer och tankesätt genomsyrade hela samhället, även lagstiftningen. Det medeltida kristna klosterväsendet var en viktig beståndsdel i den europeiska samhällsutvecklingen under perioden och utgjorde delar av ett stort kristet nätverk. Därför blev klostren ofta inkörsportar för ny teknik, uppfinningar och arkitek-
tur. De fungerade därför inte bara som andliga vistelseorter utan var samtidigt centrum för vetenskap och lärande, vilket bidrog till att sprida både gamla och nya idéer till folket. Så närmar vi oss nu 1500-talet och det som kallas för reformationen där Martin Luther kom att bli huvudperson. Den östliga grenen av kyrkan stod intakt medan den västliga delades. I ett kommande num-
Kyrkfönstret nr 3 2016
mer av Kyrkfönstret kommer vi att fördjupa oss mer i detta skeende. Vad hände i och med Luther? Vad innebar reformationen då och vad har den för betydelse för oss - 500 år senare? Hur uppstod Pingströrelsen, Anglikanska kyrkan och Svenska kyrkan, för att nämna några? Men vi kan ändå här
Kyrkfönstret nr 3 2016
nämna något om vad som föregick att Martin Luther år 1517 ansåg sig nödgad att spika upp de 95 teserna på kyrkporten i Wittenberg. Han hade allvarlig kritik att rikta mot den dåvarande kyrkan. Reformationen hände inte över en natt utan var rörelser som pågick under flera hundra år tidigare, med början på 1200-talet och som nådde sin kulmen först 250 år senare. Orsakerna var flera. Den katolska kyrkan hade
Våra kristna rötter
på sina håll förfallit såväl moraliskt som andligt. Renässanspåvarnas sätt att leva påminde stundtals mest om de världsliga furstarnas. Ickekyrkliga intressen kunde också påverka biskopsutnämningarna samtidigt som somliga biskopar använde sig av sin ställning för att gynna släkt och vänner. Det uppstod en längtan att reformera och ombilda kyrkan till något mer äkta och ursprungligt, tillbaka till evangeliet. Under stridsropet:
”Nåden allena, tron allena, skriften allena” kritiserade Luther främst maktlystenheten och inskränktheten som enligt honom inte överensstämde med den ursprungliga kyrkans ideal. Kritiken fördömdes genast av påven och den katolska kyrkan. Men kritiken uppmärksammades mer positivt från andra håll där hans idéer föll i god jord. Med hjälp av boktryckarkonsten kunde Luthers protester spridas till allmänheten.
Illustrationer: Hanna Holmgren Text: Margot Holmgren Källor: Kristendomen - En historisk introduktion av Rasmussen, Thomassen. Kristendom: lära, fromhetsliv och historia av Christer Hedin.
Sid A9
Våra kristna rötter
Kyrkfönstret nr 3 2016
Den kristna tro
Från de första 1500 åren av kyrkan Dessa har en spännande livshistoria i princip allt i sina liv för att radikalt öv
Stack ut sina ögon!
S:ta Lucia avbildas ofta med två ögon i sin hand, då hon miste dessa när hon vägrade avsäga sig den kristna tron.
Sid 10
I början av 300-talet drabbades den kristna kyrkan av en förföljelse. Kejsaren i Rom, Diocletianus, ville utrota den kristna tron. I staden Syrakusa på Siciliens östkust bodde en ung kvinna som hette Lucia. Hon valde att hellre dö än att överge sin kristna tro. Lucia var en vacker och rik flicka. Pappan dog tidigt och mamman, som ensam fostrade Lucia, blev sjuk. Lucia bad för sin mor som mirakulöst tillfrisknade. Lucia ville i tacksamhet till Gud viga sitt liv åt kyskhet och att tjäna de fattiga. Familjens hela rikedom gavs bort till de fattiga.
Lucia hade sedan en tid en blivande man utvald till sig. Han var inte kristen och krävde sin rätt. Men Lucia valde sin tro framför allt annat och kom så att dö martyrdöden. De exakta detaljerna i händelseförloppet är osäkra. Namnet Lucia kommer från latinets lux, vilket betyder ljus, men också innefattar betydelsen syn. Traditionen säger att Lucia ska ha stuckit ut sina ögon strax innan hon mötte döden. Lucia har därmed kommit att bli optikernas skyddshelgon. Ljuset lucia bar inom sig sprider sitt ljus varje december på våra norra breddgrader. Och i hennes hemstad Syrakusa
Kyrkfönstret nr 3 2016
Våra kristna rötter
on betydde allt
ns historia har vi valt ut tre gestalter. med det gemensamma att de offrade verlämna sig i Guds händer och ledning. äger en procession årligen rum den 13 december, då Lucia led martyrdöden år 310. Denna dag bärs en silverstaty från 1500-talet genom staden på eftermiddagen direkt efter mässan i katedralen. Hennes delvis oförstörda kropp finns idag att se i en kyrka i Neapel.
Playboy blev biskop! I den romerska provinsen Numidien, i nuvarande Algeriet, växte Augustinus upp. Som ung man gick flyttlasset till storstaden Rom där han sökte livets mening bland de lärda filosoferna och de vackra kvinnorna. Han var framgångsrik och blev därför
utnämnd till professor i retorik i Milano. Här fortsatte hans sökande efter svar på de stora frågorna. Han levde ett liv i utsvävningar och rörde sig elegant bland den akademiska eliten. Men han var rastlös och ofta plågad av oro och osäkerhet Han levde med skuldkänslor och förebrådde sig själv för att vara vek och syndig. Hans mor Monica var mycket orolig för hans livsstil och hälsa.
Augustinus storstadliv var inte fullkomligt. En omvändelse till den kristna tron blev en avgörande vändpunkt.
Sid 11A Sid
Våra kristna rötter
Heliga Birgitta lämnade sin man Ulf och åtta barn för att följa sin inre övertygelse att flytta till Rom för att övertyga påven om att grunda ett kloster.
det fattades något. Biskopen i Milano, Ambrosius, fångade Augustinus intresse. Och genom biskopens vägledning omvände sig Augustinus vid 32 års ålder. Påsknatten år 387 tog Augustinus emot dopet genom att tre gånger sänkas ner i dopkällans vatten bredvid den stora katedralen i Milano. Ett nytt liv började. De första stapplande stegen var tagna, på en väg som skulle leda Augustinus till att bli en av de mest inflytelserika personerna i kyrkans historia. Omvändelsen var en avgörande episod i hans liv som han själv skildrar i två steg. Den första fasen är en intellektuell omvändelse, en övertygelse om rimligheten och sanningshalten i kristendomens budskap. Det andra skedet är viljan som ger efter och överväldigas av tron. Augustinus kom att bli den totalt dominerande teologen och filosofen i medeltidens Västeuropa. Och för Martin Luther,
Sid 12
Kyrkfönstret nr 3 2016
mer än tusen år efter, var han avgörande. I Luthers skrifter finns fler än tusen hänvisningar till Augustinus. Luther ansåg honom stå för en ytterst sund teologi.
Lämnade man och barn! Birgitta Birgersdotter fick ett spännande liv. Kanske inte riktigt som hon tänkt sig, men innehållsrikt blev det. Redan som barn berättades det att Birgitta fick uppenbarelser. En gång när hon var tio år gammal såg hon Kristus i en syn. 15 år gammal gifte hon sig med Ulf Gudmarsson. Tillsammans fick de åtta barn. Birgitta och Ulf hörde till de välbärgade. De reste kors och tvärs, fast med ett tempo som hörde 1300-talet till. På en pilgrimsresa till Santiago de Compostela i Spanien insjuknade Ulf och dog efter hemkomsten till Sverige. Denna tragiska händelse blev starten på Birgittas stora
Kyrkfönstret nr 3 2016
Herre, visa mig din väg, och gör mig villig att vandra den.
Våra kristna rötter
Fakta Kristendom Antal anhängare: 2,4 miljarder - störst och snabbast växande religion i världen som utgör 33 procent av världens befolkning.
livsgärning. Fem år efter maken Ulfs död flyttade Birgitta till Rom, hon hade fått en uppenbarelse av Gud att hon skulle grunda ett kloster. Birgitta fick ägna resten av sitt liv åt att övertyga påven i Rom att klostret skulle grundas. I sina uppenbarelser fick hon tydliga instruktioner om hur det skulle se ut och hur det skulle byggas. Birgitta fick också uppenbarelser som handlade om hennes samtid och hon drog sig inte för att uttala sig i politiska frågor. Birgitta sa vad hon tyckte och tänkte, hennes inflytande var stort. År 1373 gjorde hon en pilgrimsresa till det heliga landet. Efter att ha besökt
Jerusalem och Betlehem dog hon den 23 juli samma år. Birgittas dotter Katarina blev den som fick inviga klostret i Vadstena, fem år efter Birgittas död. En av Birgittas böner kallas också för pilgrimens bön. Den lyder: Herre, visa mig din väg, och gör mig villig att vandra den. Det är en bön som är högst aktuell och som vi kan använda även idag, både när vi reser eller är på hemmaplan.
Andreas Holm Källa: Trons vittnen av Peter Halldorf
Fördelning: De största trosriktningarna är katoliker, protestanter, ortodoxa och anglikaner. Ekumenik: Ekumenik innebär en strävan efter att uppnå enhet i tron på Kristus, en enhet som inte i sig förutsätter likriktning, men som räknar med en både dogmatisk och ämbetsmässig försoning mellan de nu splittrade kristna kyrkorna. Den största internationella ekumeniska samarbetsorganisationen är Kyrkornas världsråd. Det bredaste nationella organet är Sveriges kristna råd där de flesta kristna samfunden finns representerade. Frikyrka/Stadskyrka: En frikyrka är ett kristet trossamfund där medlemskapet bygger på frivillighet. Termen används som motsats till statskyrka. Svenska kyrkan betraktas inte som frikyrka, trots att den förlorade status som statskyrka år 2000, och dess juridiska ställning idag i många avseenden är jämförbar med frikyrkor. Svenska kyrkan: En evangelisk-luthersk folkkyrka som var statskyrka i Sverige åren 1536 till 2000, då kyrkan i ett riksdagsbeslut separerades från svenska staten. Svenska kyrkan är med 6,2 miljoner medlemmar det största trossamfundet i Sverige och tillhör Lutherska världsförbundet.
Sid 13A Sid
Hänt se´n sist
Kyrkfönstret nr 3 2016
Årets konfirmander träffas tre intensiva veckor på sommaren. Här samlas man i den lummiga parken vid församlingshemmet Skansen. Foto: Margot Holmgren.
Barnen hänger upp hjärtan i dopträdet, som invigdes i familjegudstjänsten i Kungsbacka kyrka 29 maj. Från och med nu kommer varje barn som döps att få ett halsband och namn upphängt i dopträdet. Foto: Margot Holmgren.
Sid 14
Veckan före midsommar hölls dagläger för barn i åldrarna 7-9 år i Hanhals församlingshem. På programmet stod en mängd roliga aktiviteter. Här grillas korv till lunch. Foto: Anna Göransson.
Kyrkfönstret nr 3 2016
Korsord
Din lösning skickar du in senast den 21 oktober till: ”Kyrkfönstret”, Box 10218, 434 23 Kungsbacka. De tre först rätta öppnade lösningarna vinner var sitt presentkort hos Bröderna Nilsson på 200:-. Lycka till! Ovan finner du rätt lösning till korsordet i förra numret. Namn:
Gata:
Postadress:
Sid15A Sid
Kalender
Höstens gudstjänster
Kungsbacka kyrka
S:ta Gertruds kyrka
13 efter trefaldighet 21/8 11 Högmässa
onsdag 21/9 18 Veckomässa
onsdag 24/8 18 Veckomässa
15 efter trefaldighet 25/9 11 Gudstjänst
fredag 26/8 19 King´s worship
onsdag 28/9 18 Veckomässa
14 efter trefaldighet 28/8 11 Högmässa
fredag 30/9 19 King´s worship
onsdag 31/8 08 Mässa 18 Veckomässa
Den helige Mikaels dag 2/10 11 Högmässa
torsdag 1/9 12:15 Marknadsmusik 15 efter trefaldighet 4/9 11 Högmässa onsdag 7/9 18 Veckomässa 16 efter trefaldighet 11/9 11 Högmässa onsdag 14/9 18 Veckomässa 17 efter trefaldighet 18/9 Sid 16 11 Högmässa
onsdag 5/10 18 Veckomässa torsdag 6/10 12:15 Marknadsmusik lördag 8/10 17 Musikgudstjänst Tacksägelsedagen 9/10 11 Familjegudstjänst onsdag 12/10 18 Veckomässa 21 efter trefaldighet 16/10 11 Högmässa
13 efter trefaldighet 21/8 19 Musik i sommarkväll 14 efter trefaldighet 28/8 19 Mässa 15 efter trefaldighet 4/9 17 Mässa 16 efter trefaldighet 11/9 17 Sinnesrogudstjänst 17 efter trefaldighet 18/9 17 Mässa 15 efter trefaldighet 25/9 17 Mässa med förbön Den helige Mikaels dag 2/10 17 Mässa Tacksägelsedagen 9/10 17 Familjegudstjänst 21 efter trefaldighet 16/10 17 Mässa med förbön
Kyrkfönstret nr 3 2016
Välkommen till musik i kyrkan! 21/8 kl. 19 Musik i sommarkväll S:ta Gertruds kyrka
Hanhals kyrka 13 efter trefaldighet 21/8 09:30 Gudstjänst 14 efter trefaldighet 28/8 09:30 Högmässa 15 efter trefaldighet 4/9 16 Sång och grillning 16 efter trefaldighet 11/9 11 Högmässa 17 efter trefaldighet 18/9 11 Musikgudstjänst 15 efter trefaldighet 25/9 11 Gudstjänst
Den helige Mikaels dag 2/10 16 Musikgudstjänst Tacksägelsedagen 9/10 11 Högmässa 21 efter trefaldighet 16/10 11 Familjegudstjänst
Sommarjazz med kvartetten
Egna, lyriska kompositioner
”De Verde”.
och tolkningar av kända sommarpsalmer och visor.
1/9 kl. 12:15 Marknadsmusik Kungsbacka k:a Kerstin Adeström, Johannes
Ahlvlinder, Felix Ahlvlinder och Alice Joh ansson - sång och gitarr.
18/9 kl. 18 Musikgudstjänst i Hanhals kyrka
”Vid havet” - Musik av tonsät
taren och musikrecensenten Gösta Nystroem (1890-1966), begraven på Hanhals kyrkog ård 50-års jubileum! Göteborg s kammarkör, solisten Mia Edvardsson och skådelspelerskan Jessica Zan dén, barnbarn.
Helgsmålsbön lördagar augusti kl. 18 i Skogskapellet Sid 17A
måndagar kl. 18:30 på Skansen
Alpha
Temakväll Israel
start 29 augusti
kl. 19 i Kungsbacka kyrka
Mat, föredrag och samtal. Anmälan: Anki Eriksson tel 0300-56 98 16.
Motti och Kicki Toledano, lokala guider och boende i Israel, delar sin kunskap
vecka 45 S:ta Gertruds kyrka
om landet nu och då.
Retreat i vardagen Bön, samtal och läsning om vad
8/10 kl 17 Kungsbacka kyrka
Bibelutdelning till 4-åringar Välkommen att ta emot
en bibel i någon av följande gudst jänster: 9/10 i S:ta Gertruds kyr ka, 16/10 i Hanhals kyrka,
13/11 i Kungsbacka kyr
ka. Var snäll och anmäl till:
kungsbacka.pastorat@
svenskakyrkan.se
Gud vill göra i ditt liv just nu, Info och anmälan: Andreas Holm 0300-56 98 19.
Musikgudstjänst
UngdomsAlpha
Körsång med Kungsbacka kyrkas Vokalensemble och Falkenbergs kyrkas damkör.
kl. 18:30-20 på Skansen
.
Dirigenter: Maria Löfberg och Ulrika H. Åberg Musik skriven av bl.a. Maria Löfberg.
tio torsdagar höst och vår.
Info och anmälan: Margot Holmgren
Caféet stängt
Caféet renoveras och byggs till och beräknas öppna igen till 1 advent. Verksamheten till vardags flyttas till Skansen. Öppen kyrka kl. 10-14 fr. o. m. september.
tel. 0300-56 98 11.
KUNGSBACKA-HANHALS FÖRSAMLING Box 102 18, 434 23 Kungsbacka Besöksadress: Storgatan 1 A Fax: 162 38 E-post: kungsbacka.pastorat@ svenskakyrkan.se KANSLI exp.tid tisdag och torsdag 10-12, onsdag 15-17 kyrkoskrivare Ann Lejhagen telefon
56 98 00
ekonomiadm. Wenche F Carlsson telefon 56 98 02
Sid 18
Löne- och personaladm. Carina Vargagård telefon 56 98 03
vik. komminister Tony Larsdal telefon 56 98 55 mobil 0730 - 74 92 55
Bogdan Timiras telefon 56 98 21 mobil 0703 - 35 76 03
Kommunikatör Margot Holmgren telefon 56 98 11
DIAKONER
MUSIKER kyrkokantor Brittinger Einarsson telefon 56 98 20
PRÄSTER vik. kyrkoherde Andreas Holm telefon 56 98 19 mobil 0702 - 34 90 91
Ann-Christine Eriksson telefon 56 98 16 mobil 0767 - 98 53 16
komminister David Ekström telefon 56 98 28 mobil 0725 - 28 60 07
Ingrid H Larsson telefon 56 98 05 mobil 0702 - 14 32 03
Caroline Antblad telefon 56 98 50 mobil 0702 - 35 45 44
organist Majvor Ingemarsson telefon 56 98 37 kyrkokantor Lisbeth Torwald telefon 56 98 07 musikpedagog Carolina Widén telefon 56 98 09
Kyrkfönstret nr 3 2016
anslagstavlan
personalnytt Våren och sommaren har inneburit rekrytering av tre nyanställda som härmed presenterar sig. Det handlar om en nyinrättad tjänst som löneoch personaladministratör, samt en efterträdare till Sofi Wide Olofsson som kyrkoskrivare och Anna Göransson som pedagog. Vi säger ett stort tack till Sofi och Anna, önskar dem allt gott och Guds rika välsignelse samt hälsar de nya medarbetarna varmt välkomna!
organist Ulrika Hjertén Åberg telefon 56 98 17 PEDAGOGER Kajsa Juréus telefon 56 98 24 Lena Karlsson telefon 56 98 12
Löne- och personaladministratör Carina Vargagård.
Kyrkoskrivare Ann Lejhagen
Pedagog Kajsa Juréus.
Hej! Jag är född och uppvuxen i Kungsbacka och bor med sambo, två hundar och en katt i ett hus på landet i Höglanda. Line Dance och körsång är något jag gärna sysslar med på fritiden. Reser gärna till värmen någon gång per år. Jag har tidigare, i drygt 30 år, haft en liknande tjänst hos Lab.gruppen.
Hej! Jag är mamma till två vuxna barn och matte till en liten Jackrussellterrier. Jag bor med min man i Varla och vi älskar att vara ute med vår båt. Till stor del har jag jobbat med administration inom Svenska kyrkan, men kommer nu senast från en tjänst på Kungsbacka Begravningsbyrå.
Hej! Jag bor i Onsala tillsammans med min man Peter. Våra tre döttrar är utflugna så vi rår om oss själva. Trädgård och god mat är ett stort gemensamt intresse liksom träning av olika slag. Jag har en kreativ ådra som jag också använder i mitt arbete. Närmast har jag arbetat i Onsala församling i en liknande tjänst.
Eva Hilbertsson, Hanhals telefon 56 98 32
S:TA GERTRUDS KYRKA Kök 56 98 23
vaktmästare Christoffer Antblad mobil 56 98 34
Louise Strandell, Skansen telefon 56 98 30
HANHALS KYRKA Kyrka 56 98 27
vaktmästare Lotta Karlsson mobil 56 98 13
Maria Helgesson Thorin, S:ta Gertrud telefon 56 98 36
SKOGSKYRKOGÅRDEN exp. tid tisdag och torsdag 10-12 telefon 56 98 29 Fax nr 0300-643 60
vaktmästare Henrik Törnmarck mobil 56 98 31
Marie Wadström telefon 56 98 10
Flora Nilsson, Skansen telefon 56 98 33
VAKTMÄSTARE Hans Höglund, Kungsbacka kyrka telefon 56 98 18
KYRKCAFÉET Cafévärdinna Majbritt Löfgren telefon 56 98 35 / 56 98 15
förman Magnus Linnarsson mobil 56 98 22 vaktmästare Johan Andersson mobil 56 98 57
KYRKORÅDETS ORDF Eva Kårstad telefon 728 35 KYRKOFULLMÄKTIGES ORDF Eva Person Kollmats telefon 147 23
Sid A
Idag kämpar jag inte längre - jag är fri! ”Allt förmår jag genom honom som ger mig kraft.”(Filipperbrevet 4:13) Citatet är hämtat från ett av mina favoritställen i Bibeln. Kanske för att jag inte längre lever av min egen kraft. Numera lever jag av kraften Jesus förser mig med. När jag ser tillbaka på mitt liv, före och efter, kan jag knappt tro att det handlar om samma person. Jag har sprungit runt som en yr höna och sökt på alla möjliga och omöjliga ställen efter något eller någon som skulle kunna fylla ett tomrum stort som hela Genesarets sjö. Burit på en stor rädsla av att inte duga, aldrig vara bra nog, inte vara älskad. Haft ett gigantiskt behov av att kontrollera både mig själv och min omgivning. Att detta tog kraft och energi behöver man inte vara Einstein för att räkna ut. Men Gud har funnits vid min sida hela tiden. Han har burit mig, torkat mina tårar, hört mina böner, skrattat ihop med mig. Väntat... på att jag skulle knacka på dörren så att Han skulle få möjlighet att öppna för mig. I nästan 25 år fick han vänta på att jag skulle komma tillbaka till Honom som jag en gång övergivit. Tur för mig att Han bär på ett oändligt tålamod och en oändlig nåd. För som jag bråkade med Jesus! Tack och lov tål Han att bråkas med. Jag kan få bli arg på Honom också. Han klarar det och
Sid 20
står kvar, stadig som en klippa. Jag tror faktiskt att Han grät glädjetårar när jag till slut, efter mycket kämpande, föll till föga och insåg att jag behöver Jesus i mitt liv och vill leva med Honom vid min sida. För idag kämpar jag inte längre, jag är inte rädd, jag behöver inte ha kontroll, jag springer inte runt och letar efter något eller någon som ska fylla det där gigantiska tomrummet längre. Jag går med Konungarnas Konung och Herrarnas Herre vid min sida, jag är älskad ända in i himmelriket. Vilken oändlig nåd och villkorslös kärlek Han bär på till mig och till vem som helst som söker Honom. En kärlek som aldrig tar slut. Och genom att Han älskar mig kan jag älska mig själv, trots alla mina fel och brister. För genom, och med, Jesus är jag oåtkomlig. Han är min sköld som jag aldrig mer vill leva utan. Han löste mina bojor och gjorde mig fri. Jag tackar Herren varje kväll för att jag är älskad och för att jag genom oändlig nåd får vara ett av Hans älskade barn. Tack Jesus att Du dog så att jag får leva.
Med reservation för ändringar och fel. Se även torsdagens Kungsbacka-Nytt och besök hemsidan www.svenskakyrkan.se/kungsbacka
Caritha Anderius
