Världshandeln i det 21:a århundradet
Kommerskollegium är den myndighet i Sverige som ansvarar för frågor som rör utrikeshandel och handelspolitik. Vår främsta uppgift är att främja frihandel och klara spelregler för den internationella handeln. Vi arbetar också för en effektiv inre marknad och ett öppet, starkt multilateralt handelssystem med fortsatta handelspolitiska liberaliseringar. I vårt uppdrag strävar vi efter goda handelsmöjligheter på tre nivåer: på EU:s inre marknad, mellan EU och omvärlden samt globalt, framförallt inom ramen för världshandelsorganisationen WTO. Som expertmyndighet förser vi regeringen med besluts- och förhandlingsunderlag inom handelsområdet. Det handlar såväl om löpande underlag för aktuella handelsförhandlingar som långsiktiga strukturella analyser. Våra utredningar och rapporter
syftar till att öka kunskapen om handelns betydelse för samhällsekonomin och för en global hållbar utveckling. Kommerskollegium har också verksamhet som riktar sig mot företag. Exempelvis finns på kollegiet SOLVIT-center som hjälper företag och privatpersoner som stöter på handelshinder på EU:s inre marknad. Kansliet för Sveriges råd för handelsprocedurer, SWEPRO, finns också under vårt paraply. I vår roll som handelsmyndighet ingår dessutom att ge stöd till utvecklingsländer genom handelsrelaterat utvecklingssamarbete. På kollegiet finns också kontaktpunkten Open Trade Gate Sweden som bistår exportörer från utvecklingsländerna i deras handel med Sverige och EU. www.kommers.se
Kommerskollegium, September 2013 – första tryckningen. ISBN: 978-91-86575-67-0
1. Innehåll 1. Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
2. Internationella produktionsnätverk
3 3 5
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
2.1. ”Den stora uppdelningen” . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.2. Utvecklingen mot internationella produktionsnätverk . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
2
3. Tjänstefieringen av produktion och handel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7 3.1. Ökat tjänsteinnehåll i produktionen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7 3.2. Ökat tjänsteinnehåll i försäljningen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9 3.3. Ökat tjänsteinnehåll i handeln . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9 3.4. Tjänstefiering, internationella produktionsnätverk och digitalisering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10 4. Digitaliseringen
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
4.1. Digitalisering, internet och handel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.2. Omvandling av industrier och affärsmodeller . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.3. Ökat antal gränsöverskridande transaktioner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.4. Fler och mindre företag som handlar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.5. Betydelsen av data – överföring, insamling och analys . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
12 12 13 13 13 14
5. Handel i en förändrad värld . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15 6. Litteraturförteckning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16
1
1. Inledning Den traditionella bilden av internationell handel som ett fenomen där en vara produceras i ett land och exporteras för konsumtion i ett annat land blir alltmer förlegad. Till att börja med sker inte varuproduktion idag på en specifik geografisk plats utan i internationella nätverk som spänner över en rad olika länder. För det andra är det inte säkert att exporten är en vara. Värdet på svensk export utgörs idag till mer än 50 procent av tjänster. Slutligen är det inte ens säkert att någonting skickas fysiskt. Modern handel kan lika gärna bestå i att vi laddar ner ett dataprogram eller strömmar film till TVn. I takt med att produktionen splittras upp i geografiskt utspridda arbetsmoment blir det allt svårare att tala om att handeln har ett specifikt geografiskt ursprung. Specialiseringen drivs längre och längre. Mer än hälften av alla varor i internationell handel används i en vidare produktionsprocess. Utvecklingen har fått till följd att en del bedömare talar om handel med arbetsmoment (”trade in tasks”) istället för handel med varor och tjänster. Specialiseringen innebär också att personrörligheten över gränserna blir allt viktigare. Det krävs mer personlig kontakt och olika former av nyckelkompetens för att utföra arbetsmoment eller instruera andra att göra det.
2
I denna rapport sammanfattar Kommerskollegium några viktiga tendenser som omkullkastar invanda föreställningar om internationell handel. Rapporten bygger på tidigare analys om handelsutvecklingen från Kommerskollegium och beskriver 1. hur produktionen alltmer sker i geografiskt utspridda nätverk 2. handelns ökade tjänsteinnehåll – så kallad tjänstefiering 3. digitaliseringen Av dessa tre utvecklingstendenser är sannolikt digitaliseringen den allra viktigaste. Dels ger den upphov till helt nya former av handel. Dels banar den vägen för tjänstefieringen och uppdelningen i produktionsnätverk.
2. Internationella produktionsnätverk 2.1 “Den stora uppdelningen” Produktionens geografiska uppdelning har under senare år uppmärksammats i såväl akademisk litteratur som av internationella institutioner. Istället för att varor och tjänster produceras från ax till limpa inom ett land sker de olika delmomenten av produktionen i olika länder. En del bedömare drar långtgående slutsatser av denna trend. Utvecklingen har beskrivits både som ett ekonomiskt paradigmskifte och som nästa industriella revolution. Klart är att världshandeln är på väg att ändra karaktär och att den traditionella bilden av handel är förlegad. Före den industriella revolutionen var nästan all konsumtion kopplad till produktion i form av självförsörjning. Enligt handelsekonomen Richard Baldwin skedde ”den första uppdelningen” (”the first unbundling”) när den industriella revolutionen möjliggjorde separation av produktion och konsumtion. Fabriker växte fram och inom fabrikerna förlades de olika arbetsmomenten inom produktionsprocessen. Den ”andra uppdelningen” (”the second unbund ling”) inleddes, enligt Baldwin, i mitten av 1980-talet och orsakades av fallande transportkostnader, ITrevolutionen samt liberaliseringen av handel och
investeringar. Den innebar att produktions processen delades upp i olika arbetsmoment som utfördes på olika platser i världen. Från början handlade det främst om varuproduktion men utvecklingen har även spridit sig till tjänster. ”Kort sagt möjliggjorde den första uppdelningen den rumsliga separationen av fabriker och konsumenter. Den andra uppdelningen packade upp fabriker och kontor.” (Baldwin, 2006, vår översättning) En rad olika termer har använts för att beskriva utvecklingen mot en alltmer internationaliserad produktion, varav ”globala värdekedjor” hittills har varit den vanligaste. För att understryka fenomenets nätverksmässiga karaktär väljer vi att i denna rapport använda termen ”internationella produktions nätverk”.
3
Figur 1. Importinnehållet i exporten Andel i procent av total export per land
40 35 30 25 20 15 10 5 0 Sverige 1995
Kina
Tyskland
Frankrike
Indien
Japan
Storbritannien
USA
2008
Ryssland Källa: OECD
Figur 2. Importinnehållet i världsexporten Exportvägt genomsnitt, andel i procent av total export
30 25 20 15 10 5 0 1995
2000
2005
2008
2009 Källa: OECD/Kommerskollegiums beräkningar
4
2.2 Utvecklingen mot internationella produktionsnätverk
Fakta
Det mest vedertagna sättet att beskriva utvecklingen mot internationella produktionsnätverk är att mäta hur stor del av ett lands export som utgörs av import. Figur 1 visar hur exportens importandel såg ut i ett antal utvalda länder 1995 och 2008.1 Som framgår av diagrammet har importberoendet ökat i många länder, i vissa fall med över 100 procent. Det gäller t.ex. asiatiska länder som Japan, Kina och Indien. I länder som Ryssland, vars handel till stor del är råvarubaserad, har däremot exportens importberoende sjunkit. För att få en övergripande bild av hur exportens importberoende har utvecklats redovisas i figur 2 ett exportvägt genomsnitt för 56 ekonomier som tillsammans står för mer än 90 procent av världshandeln.2 Den illustrerar ett snabbt ökat importberoende fram till finanskrisen 2009.
Traditionellt mäts handel i bruttotermer, dvs. det totala värdet av de varor och tjänster som passerar landets gränser. Med detta mått sker dock en dubbelräkning eftersom det även inkluderar det importerade värdet i de varor som exporteras. Ett kompletterande mått är handelsflöden uttryckt i förädlingsvärde. Det mäter det värde som skapas i den inhemska produktionen av de varor eller tjänster som exporteras. På så sätt isoleras exportens inhemska förädlingsvärde. Statistiken över handel i förädlingsvärden beaktar såväl hur stor andel av exporten som utgörs av importerat värde som var det importerade värdet skapas. Därför kan bilaterala handelsbalanser skilja sig från motsvarande handelsbalanser uttryckta i bruttotermer. Ett tydligt exempel på detta är Kinas handelsöverskott gentemot USA som minskar med nästan en tredjedel när man räknar i förädlingsvärde. Minskningen beror på det höga amerikanska importinnehåll som finns i Kinas export till USA.
1. Statistiken är hämtad ur OECDs databas Trade in Value Added (TiVA) som är baserad på data för åren 1995, 2000, 2005, 2008 och 2009. Vi har här valt att använda siffror för det näst sista tillgängliga året (2008) eftersom siffrorna för 2009 påverkades starkt av finanskrisen. Redan 2011 hade bruttohandeln återhämtat sig till samma nivåer som före finanskrisen. Därför finns det skäl att anta att data för 2008 är mer representativ för åren efter finanskrisen än 2009 års data.
Att mäta den internationella handeln
2. Ett exportvägt genomsnitt innebär att ett stort land som USA påverkar genomsnittet mer än ett litet land som Luxemburg. Som vikter används varje lands export som andel av världsexporten. Vikterna beräknas för varje år.
5
Trenden mot produktion i internationella nätverk är även tätt förknippad med utvecklingen vad gäller utländska direktinvesteringar. Sedan 1990 har utländska direktinvesteringar som andel av global BNI ökat från under 10 procent till drygt trettio procent. 2012 gick för första gången mer än hälften av världens direktinvesteringar till utvecklingsländer. Samtidigt har investeringarna tenderat att bli mer specialiserade på företagens kärnverksamhet. Denna trend är förenlig med utvecklingen mot internationella produktionsnätverk som bygger på att företagen köper in mer insatsvaror och insats-
tjänster för att istället kunna bibehålla och förstärka konkurrensfördelar inom sin kärnverksamhet.
Fakta Made in China? Ett berömt exempel på hur missvisande traditionell handelsstatistik kan bli när det gäller att identifiera en varas geografiska ursprung är Apples iPhone. I handelsstatistiken bokförs den som kinesisk export, eftersom det sista steget i produktionskedjan, monteringen av iPhonens olika komponenter, sker där. Trots att det nominellt rör sig om kinesisk export hamnar mer än 60 procent av värdet från försäljningen av en iPhone i USA.
Fakta Made in the US? ”Boeing 787 Dreamliner” uppfattas av de flesta som en typisk amerikansk produkt trots att produktionen omfattar 43 olika leverantörer utspridda på 135 olika ställen i världen. Vingarna produceras i Japan, motorerna i Storbritannien och USA, klaffar och skevroder i Kanada och Australien, landnings ställen i Frankrike, flygkroppen i Japan, Italien och USA, samt dörrarna i Sverige och Frankrike. Närmare 70 procent av de tusentals komponenter som krävs för att montera flygplanet produceras utanför USA.
6
3. Tjänstefieringen av produktion och handel Det har länge talats om att vi är på väg mot ett tjänstesamhälle. Samtidigt konsumeras fler prylar än någonsin. Tjänstesamhället verkar alltså inte innebära att varornas betydelse minskar utan snarare att produktion och konsumtion av varor och tjänster integreras. Tillverkningsindustrin ”tjänstefieras” vilket innebär att den
av produktionen. 2006 arbetade närmare häften av alla anställda inom svenska tillverkningsföretag i tjänsterelaterade yrken, en ökning från strax under 40 procent 2001. Ett tydligt exempel på ett tjänstefierat företag är Sandvik Tooling. Som bild 1 visar behöver företaget mer än 40 olika sorters tjänster för att få sin produktion att fungera.
1. köper in och själv producerar mer tjänster än tidigare, samt 2. säljer och exporterar allt fler tjänster, ofta som ett paketerbjudande tillsammans med varan.
3.1 Ökat tjänsteinnehåll i produktionen Tillverkningsföretag använder allt fler tjänster i produktionen. Att utveckla en vara eller att bli konkurrenskraftig inom ett visst arbetsmoment kräver forskning och utveckling. För att kunna styra företaget krävs juridiska tjänster, administration, ekonomistyrning, redovisning och kommunikation. Försäljning kräver marknadsföring och för att få varor till kunden behövs transporttjänster och logistik. Företagen kan antingen producera tjänster själva eller köpa in dem från utomstående leverantörer. Båda formerna har ökat. Exempelvis fördubblades de inköpta tjänsternas andel av produktionsvärdet i svenska tillverkningsföretag mellan 1975 och 2005. Men även inom företagen växer tjänsternas andel
7
Bild 1. Sandvik Toolings leveranskedja
Juridiska tjänster Revision, bokföring Skattetjänster Medicinska tjänster Datatjänster Forskning och utveckling Hyra/leasing Reklamtjänster Marknadsundersökning Tjänster förbundna med tillverkning Bemanning och rekrytering Underhåll och reparation Mässor
8
Säkerhetstjänster Förpackningstjänster Tryckning och publicering Design Lokalvårdstjänster Fotograferingstjänster Kurirtjänster Logistik Posttjänster Teletjänster Audiovisuella tjänster Utbildningstjänster Miljötjänster Banktjänster
Försäkringar Hälsovårdstjänster Hotell och restauranger Resebyråtjänster Sjötransport – varor Inlandssjöfart – varor Flygtransport – varor/passagerare Vägtransport – varor/passagerare Godshanteringstjänster Lagring och magasineringstjänster Fraktförmedlingstjänster Matartjänster Energitjänster
3.2 Ökat tjänsteinnehåll i försäljningen Svenska tillverkningsföretag säljer idag också betydligt mer tjänster än för ett par decennier sedan. Bara mellan 1997 och 2006 ökade tjänsternas andel av tillverkningsföretagens omsättning med 25 procent. Kunderna efterfrågar numera ofta lösningar där varor och tjänster säljs som ett paket. Tjänster kan utgöra upp emot 80 procent av en del tillverknings företags affärserbjudanden och distinktionen mellan varor och tjänster blir allt svårare att göra. Många köper t.ex. sin mobiltelefon i samband med att de tecknar ett abonnemang på de tjänster mobiltelefonoperatörerna erbjuder.
3.3 Ökat tjänsteinnehåll i handeln Tjänster står idag för mer än hälften av svensk export räknat i förädlingsvärde (se faktaruta på nästa sida för en förklaring av olika sätt att mäta exportens tjänsteinnehåll). För svensk export med USA som slutdestination är motsvarande siffra över 60 procent. Figur 3 visar tjänsternas andel av total export uttryckt i förädlingsvärde. En del länder har som synes haft en ännu kraftigare ökning av exportens tjänsteinnehåll än Sverige, däribland Storbritannien och Indien. I genomsnitt är tjänsternas andel av exporten 50 procent inom OECD. Som en följd av det ökade tjänsteinnehållet i handeln växer behovet för företagens anställda av att röra sig över gränserna. Ett paketerbjudande
Fakta Atlas Copco Atlas Copco är ett industriföretag som bland annat säljer gruv- och anläggningsutrustning samt eldrivna verktyg. Företagets affärsmodell går i ökad utsträckning ut på försäljning av tjänster, däribland underhåll och reparation, uthyrning/ leasing av verktyg, produktoptimering, över vakning, management, samt erbjudanden om reservdelar och diagnostiska verktyg.
En del av dessa tjänster följer med produkten, andra säljs separat. 2011 kom 40 procent av Atlas Copcos intäkter från försäljning av tjänster. Uthyrning och leasing är idag en separat division inom företaget som hyr ut verktyg till kunder. Tekniker som utför underhåll och service följer då med. Genom att hyra ut verktygen erbjuder Atlas Copco kunderna en tjänst där de tidigare sålde en vara.
9
med både varor och tjänster kan exempelvis innebära att en person följer med till den utländska kunden för att installera produkten eller utbilda mottagaren i dess användning. När kontor, fabriker och försäljning sprids över många länder växer dessutom behovet av koordinering, logistik och kunskapsöverföring. Även det är något som kräver ökad personrörlighet över gränserna och som sammantaget driver upp tjänste innehållet i varuhandeln.
Fakta Tjänsteinnehållet i svensk export Enligt traditionell handelsstatistik utgör exporten av tjänster cirka 30 procent av svensk export. Det måttet avser värdet på all export som bokförs som en tjänst som andel av total svensk export (dvs. både varor och tjänster). Om man räknar bort värdet på importerade insatsvaror och tjänster i exporten blir den andelen högre. Med detta mått var tjänsteexportens andel av total svensk export 36 procent 2005. Att siffran är högre än det traditionella måttet beror på att tjänsteexport generellt sett har en lägre andel importerade insatser än varuexport. Om man beaktar tjänsteinnehållet i produktionen av all export uttryckt i förädlingsvärde, oavsett om den bokförs som en vara eller tjänst när exporttransaktionen sker, ökar andelen ytterligare. 2008 var den 51 procent.
10
3.4 Tjänstefiering, internationella produktionsnätverk och digitalisering Tjänstefieringen är på flera sätt förknippad med utvecklingen av internationella produktionsnätverk. Till att börja med hade den geografiska uppdelningen av produktionen inte varit möjlig utan utvecklingen av billigare transport- och logistiktjänster, samt framväxten av moderna IT-tjänster. Dessutom består produktion av såväl varor som tjänster i slutändan av ett antal arbetsmoment. Det innebär att ju mer fabrikerna ”packas upp” desto mer ökar sannolikheten för att en transaktion mellan två parter (inom eller mellan länder) rubriceras som en tjänst. Ju intensivare ekonomisk specialisering desto mindre blir sannolikheten för att ett ”paket” med ett visst antal arbetsmoment blir en vara i handels statistikens ögon. Statistikens strikta uppdelning i varor och tjänster blir ur det perspektivet närmast en illusion. Tjänstefieringen och den ökade specialiseringen är även tätt förknippad med och beroende av digitaliseringen (se nästa avsnitt). Digitalisering innebär t.ex. att tjänster kan delas upp i tid och rum och sparas. Tidigare behövde de flesta tjänster konsumeras när de producerades. Helt nya tjänster har också uppstått, så som de elektroniska övervakningstjänster i moderna bilar som signalerar om något är fel eller när det är dags för service.
Figur 3. Tjänsternas andel av exporten Andel i procent av total export mätt i förädlingsvärde 60 50 40 30 20 10 0 Storbritannien 1995
Indien 2008
Frankrike
Sverige
USA
Tyskland
Japan
Ryssland
Kina
Källa: OECD/Kommerskollegiums beräkningar
11
4. Digitaliseringen Vi lever i ett alltmer uppkopplat samhälle och digitala lösningar är en del av vår vardag. Digitalisering innebär dels att information omvandlas till digital form, dels att användningen av datorer och internet ökar. Mer än två miljarder människor är uppkopplade, en siffra som förväntas stiga till tre miljarder år 2016. I utvecklingsländerna förväntas internetekonomin växa med nästan 20 procent under de kommande fem åren – mer än dubbelt så snabbt som i i-länderna. Traditionellt anses förutsättningarna för handel minska med avståndet mellan länder. Digitaliseringen minskar betydelsen av denna barriär. Tack vare den ökade informationstillgång och tillit som onlinelösningar skapar minskar hinder som förknippas med avstånd med två tredjedelar. Utvecklingen av 3D-printers reducerar ytterligare betydelsen av geografiska avstånd.
4.1 Digitalisering, internet och handel Digitaliseringen har förändrat alla aspekter av samhället – inte minst den internationella handeln. Den påverkar företagens affärsmodeller, våra konsumtionsmönster, vilka som handlar, vad som handlas och med vilka vi handlar. Det är idag svårt att tänka sig en affärstransaktion som inte involverar digitaliserade tjänster och processer i ett eller flera led av transaktionen. I takt med att tillverkningsindustrin inkluderar alltmer tjänster i sina produkter, har dataflöden kommit att bli en central del av handeln.
12
Ungefär hälften av all tjänstehandel vore inte möjlig utan IT-lösningar. En sjötransport går att genomföra utan digitalt stöd (även om informationsteknologi bidrar till att optimera tjänsten), men för finansiella tjänster, strömning av musik, arkitekttjänster m.m. är digitaliseringen en förutsättning för att tjänstehandel alls ska uppstå. Se bild 2.
Bild 2. Hälften av den globala tjänstehandeln möjliggörs genom digitaliseringen.
4.2 Omvandling av industrier och affärsmodeller Från början handlade digitalisering om kostnadsbesparingar genom utspridning av arbetsmoment, men idag är digitala lösningar ofta själva kärnan i varu- och tjänsteutbudet. Moderna affärsmodeller bygger på ökad specialisering där funktioner som tidigare utfördes inom företag delas upp i separata moment och utförs av flera olika aktörer. Utvecklingen drivs på ytterligare av digitaliseringen och företag blir alltmer beroende av tjänsteproduktionsnätverk. Ett exempel är betalningstjänster. Ett köp i en affär med ett kreditkort kräver kortprocessering och andra finansiella tjänster uppbackade av dataöverföringar och ”hosting”-tjänster för att processa transaktionen.
4.3 Ökat antal gränsöverskridande transaktioner Digitaliseringen ökar antalet transaktioner som sammantaget skapar handelsflöden mellan länder. Det kan handla om fler traditionella affärstransaktioner tack vare möjligheten att leverera digitala tjänster men även om nya, effektivare och billigare lösningar. De flesta transaktioner är små, som t.ex. ett avtal om länkning till en bild på en sajt. Andra exempel på hur antalet transaktioner ökar är tjänster inkorporerade i produkter (t.ex. ”internet of things” där
sensorer i fysiska produkter övervakar användande) och köp av tillägg inom t.ex. appar. Det är omöjligt att värdera hur stor denna förändring är, men det är tveklöst en fundamental skillnad mellan en ständigt uppkopplad värld med myriader av små transaktioner och det tidiga 1980-talets världsekonomi.
4.4 Fler och mindre företag som handlar Det har uppskattats att högst fyra procent av alla företag handlar internationellt. Vanligen rör det sig om stora bolag. Genom digitaliseringen utmanas denna uppskattning när allt fler små- och medelstora företag kan nå internationella marknader tack vare internet. En sajt kan nå hela världen, appar når alla som laddat ner dem och digitala marknadsplatser som eBay och Amazon möjliggör för företag att nå en internationell kundkrets. Enligt eBay exporterar 95 procent av företagen som använder deras plattform och 80 procent exporterar till fem länder eller fler. Allt fler företag verkar dessutom endast digitalt. Mojang, skapare av dataspelet Minecraft, sköter t.ex. all sin verksamhet digitalt och tillverkar ingen fysisk produkt. I Storbritannien uppskattas 15 procent av alla företag vara helt digitala.
13
4.5 Betydelsen av data – överföring, insamling och analys Digitaliserad handel innebär att data i allt större utsträckning förs över nationsgränser. Ofta utgörs själva produkten av data, t.ex. dataprogram eller underhållning, men även affärstransaktionen kräver överföring av data för kontrakt och betalningar. Att kunna överföra data mellan olika länder är avgörande för att överhuvudtaget kunna handla och använda varor och tjänster. All kommersiell aktivitet som använder nätet är beroende av att data kan
14
föras över nationsgränserna. En lagring av ett dokument i Googles molntjänst innebär över 40 dataöverföringar då det delas upp i olika delar och säkerhetskopieras. Möjligheten att ha tillgång till rätt information vid rätt tillfälle förändrar företag och handel. Affärsmodeller bygger ofta på centralisering av data, data som ska kunna analyseras, användas och nås från jordens alla hörn. Företagens verksamhet blir därmed beroende av att det går att flytta, analysera och sammanställa data för att identifiera problem i processer eller erbjuda individuellt anpassade tjänster åt kunderna.
5. Handel i en förändrad värld Ekonomisk utveckling handlar i grunden om två processer – framsteg när det gäller kunskap och teknologi, samt en ökad specialisering av produktionen. Rika samhällen kännetecknas av hög eko nomisk specialisering. Fattigdomen är störst där ekonomin bygger på självförsörjning. I vår tid tar utvecklingen ett nytt språng. IT-revolutionen och andra tekniska landvinningar driver på och samspelar med ekonomisk specialisering i form av tjänstefiering och internationella produktionsnätverk. Den ökade specialiseringen innebär att analysen av handel flyttas från sektorer, företag, varor och tjänster ner till enskilda arbetsmoment. När vi tidigare talade om att Sverige har komparativa fördelar inom fordonssektorn kan det numera istället vara så att vissa arbetsmoment i ett visst led i den internationella fordonstillverkningen utförs här. Dessa arbetsmoment är i sin tur beroende av andra delar av produktions kedjan som utförs i andra delar av världen. Hur långt kan utvecklingen förväntas gå? De tekniska framstegen förknippade med ITrevolutionen är ännu inte uttömda. Därmed kan vi förvänta oss ett fortsatt förändringstryck på hur
produktionen organiseras såväl inom länder som internationellt. En osäkerhetsfaktor handlar om i vilken utsträckning nationella och internationella regelverk kommer att möjliggöra/försvåra anpassningen till de produktions- och konsumtionsmönster som den tekniska utvecklingen banar vägen för. Detta gäller inte minst rörligheten för personer och internationell dataöverföring. Ytterligare en förändringsprocess som inte har berörts i denna rapport är de nya tillväxtekonomiernas inträde som viktiga aktörer i världsekonomin. Tillsammans samspelar alla dessa faktorer – digitalisering, produktionsnätverk, tjänstefiering, regelverk och den förändrade tyngdpunkten i världsekonomin – i en komplex omdaningsprocess.
15
Litteraturförteckning Rapporten är baserad på följande studier från Kommerskollegium. Alla rapporter återfinns på www.kommers.se
Övrig litteratur. Kontakta Kommerskollegium för närmare källhänvisning.
Kommerskollegium (2013a). Global Value Chains and the Transatlantic Trade and Investment Partnership.
Baldwin, Richard (2006), Globalisation: The Great Unbundling(s), paper for the Economic Council of Finland. Genève: The Graduate Institute.
Kommerskollegium (2013b). Minecraft Brick by Brick. Kommerskollegium (2013c). Making Trade Happen – Business Perspectives on Cross-Border Movement of Persons. Kommerskollegium (2012a). Business Reality and Trade Policy – Closing the Gap. Kommerskollegium (2012b). Everybody is in Services – The Impact of Servicification in Manufacturing on Trade and Trade Policy. Kommerskollegium (2010a). Made in Sweden? Kommerskollegium (2010b). Servicification of Swedish Manufacturing. Kommerskollegium (2010c). Till er tjänst – Vikten av tjänster för tillverkningsindustrin och möjliga handelspolitiska konsekvenser.
Blinder, Alan (2006), Offshoring: The Next Industrial Revolution?, Foreign Affairs (85:2). eBay (2012), Enabling Traders to Enter and Grow on the Global Stage. Bryssel: eBay. Kraemer, Kenneth L., Greg Linden och Jason Dedrick (2011), Capturing Value in Global Networks: Apple’s iPad and iPhone. Kalifornien: UC Irvine, UC Berkeley och Syracuse University. Lanz, Rainer, Sébastien Miroudot och Hildegunn Nordås (2011), Trade in Tasks. OECD Trade Policy Working Papers 117. Paris: OECD. Lendle, Andreas, Marcelo Olarreaga, Simon Schropp och Pierre-Louis Vézina (2012), There Goes Gravity: How eBay Reduces Trade Costs. Policy Research Working Paper 6253. Washington DC: Världsbanken. Miroudot, Sébastien, Reiner Lanz and Alexandros Ragoussis (2009), Trade in Intermediate Goods and Services. OECD Trade Policy Working Paper No. 93. Paris: OECD. Newhouse, John och A. A, Knopf (2007), Boeing vs Airbus, The Inside Story of the Greatest International Competition in Business. New York: Vintage Books. OECD (2013), Interconnected Economies – Benefitting from Global Value Chains. Paris: OECD.
16
2013 09
Box 6803, S-113 86 Stockholm, Sweden Phone +46 8 690 48 00 Fax +46 8 30 67 59 E-mail
[email protected] www.kommers.se
xiv
