1 DEN GEMENSAMMA ANTAGNINGEN I SOCIALT ARBETE 2012

1 DEN GEMENSAMMA ANTAGNINGEN I SOCIALT ARBETE 2012 – KRITERIER FÖR POÄNGGIVNINGEN Inträdesprovet består av två (2) delar, del I och del II. Del I innehåller tre (3) uppgifter A-C. Alla uppgifter ska utföras. Båda delarna I och II kan ge högst 30 poäng var. Det maximala antalet poäng i provet är alltså 60.

DEL I: BOKBASERAT PROV (30 poäng)

Uppgift 1. Påståenden (0-16 poäng) Besvara uppgiften utifrån boken Meeuwisse & Sunesson (red.) Socialt arbete. En grundbok genom att skriva ett kryss i någondera kolumnen beroende på om du anser att påståendet är rätt eller fel. För rätt svar ges en (1) poäng; för felaktigt svar avdras en (-1) poäng. För obesvarat påstående avdras ingen poäng.

Nr Påstående 1 Empowerment syftar till att stärka utsatta grupper och bidra till att öka deras makt, inflytande och självkänsla. (Swärd & Starrin) 2 Mary Richmond introducerade begreppet casework 1922. I casework är relationen mellan klient och socialarbetare det centrala och socialarbetaren anses kunna få kunskap om problemet genom att tala med klienten själv. (Levin & Lindén) 3 Synen på orsaker till sociala problem kan variera mellan uppfattningen att samhället genererar sociala problem och att individen genererar sociala problem. (Levin & Lindén) 4 Normalisering innebär en strävan efter att garantera att olika gruppers levnadsvillkor avviker från genomsnittet. (Lindqvist & Nygren) 5 Rättssäkerhet innebär att myndigheternas handläggning ska vara opartisk, dvs. enskilda får inte diskrimineras på grund av klass, ålder, kön, funktionshinder eller etnisk bakgrund. Dessutom ska den enskilde ha insyn och kontroll över hela processen. (Hollander) 6 Det som kännetecknar ”tyst kunskap” är att socialarbetaren i olika situationer, t.ex. i mötet med en klient, agerar utifrån sin egen och kollegers praktiska erfarenheter och att denna ”kunskap” inte kan artikuleras i ord. (Bergmark & Oscarsson) 7 Enligt nutida psykodynamisk teori ses tillfredsställelsen av barnets driftsgrundade behov som viktigare än barnets känslomässiga samspel med de nära omvårdnadspersonerna. (Levin & Lindén) 8 Sociala förmåner som utgår utan försörjningsprövning är selektiva medan insatser som enbart riktas mot försörjningssvaga grupper är universella. (Blomberg & Petersson) 9 Paternalism i socialt arbete innebär att individens valmöjligheter eller handlingar begränsas med motivet att det är för individens eget bästa utan dennas uttryckliga medgivande. (Swärd & Starrin)

Rätt Fel Motivering x s 264 x

s 79

x

s. 91 x

s. 100

x

s 120

x

s 407

x

x

s. 83.

x

s 134 s 254

2 10 Restmodellen i socialt arbete, som förekommer i t.ex. England och Irland, kännetecknas av en stor frivilligsektor med socialarbetare. Det offentliga sociala arbetet står för kontrollåtgärder och hjälp till de allra fattigaste. (Meeuwisse & Swärd) 11 Inom behaviorismen tänker man att människors beteende, tankar och känslor inte går att förändra genom yttre påverkan. (Levin & Lindén) 12 Företrädarskap (advocacy) innebär att vissa klienter har företräde när det gäller sociala förmåner. (Swärd & Starrin) 13 Antonovskys teori om känsla av sammanhang (KASAM) vill svara på frågan om hur det kommer sig att så många människor som utsätts för svåra påfrestningar ändå klarar sig förvånansvärt bra i livet. (Lindqvist & Nygren) 14 Enligt Urie Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell sker all mänsklig utveckling i samspel med omgivningen. (Levin & Lindén) 15 ”Arbetslinjen” innebär att arbetslösa är föremål för arbetsmarknadspolitiska insatser med hjälp av en ”aktiv” arbetsmarknadspolitik, som innebär inte bara rätt till arbete utan också skyldighet att arbeta. (Blomberg & Petersson) 16 I pliktetiken är det den samlade ”nyttan” som avgör om en handling är etisk eller inte. (Blennberger)

x

s 216

x

s 77

x

s 264

x

s 106

x

s. 85

x

s 135

x

s. 231

DEL I Uppgift 2. Uppräkning (0-8 poäng) Besvara uppgiften utifrån boken Meeuwisse & Sunesson (red.) Socialt arbete. En grundbok. Poänggivning: 1 poäng för varje rätt svar.

2a

Räkna upp de tre olika välfärdsmodeller som nämns av Blomberg och Petersson. S. 133; 138

2b Räkna upp de fem etiska värden och normer som Erik Blennberger framför om varför vi bör bedriva socialt arbete. S. 233

1. institutionell modell el. demokratisk socialism 2. residual modell el. liberalism 3. prestationsmodell el . konservatism/ subsidiaritet 1. Välfärd; 2. värdighet; 3. frihet; 4. (social) rättvisa; 5. jämlikhet.

3 DEL I Uppgift 3. Välj det rätta alternativet (0- 6 poäng) Välj ett av alternativen a-d) för varje fråga. Sätt ett kryss i rutan framför det alternativ du anser vara rätt. För rätt svar ges en (1) poäng; för felaktigt svar avdras en (-1) poäng. För obesvarad fråga avdras ingen poäng. Besvara uppgiften utifrån boken Meeuwisse & Sunesson (red.) Socialt arbete. En grundbok.

Nr Fråga 3a Vad innebär den funktionella skolan inom caseworkriktningen? (Levin & Lindén)

3b Huvudaktör i välfärden enligt den demokratiska socialismen är: (Blomberg & Petersson) 3c Särartsfeminismen hävdar att: (Hydén & Månsson)

3d Praxiskunskap baserar sig på: (Eliasson-Lappalainen) 3e

Med solidaritet avses: (Blennberger)

3f

Vid behovsprövning prövas: (Blomberg & Petersson)

Svarsalternativ a) Systematisk undersökning av individuella klienters levnadsförhållanden och strukturerad journalföring leder till en social diagnos. b) Den organisation där socialarbetaren arbetar ger casework dess betydelse och syfte i arbetet med en klient. c) Den teoretiska grunden ligger i andra än psykoanalytiska teorier. d) Socialarbetaren arbetar efter den medicinska modellen med målet att ställa en diagnos. a) staten b) marknaden c) familjen d) arbetsplatsen a) kvinnor och män av naturen är mer lika än olika. b)kvinnor och män av naturen är mer olika än lika. c)staten ska formulera en feministisk politik. d) den rådande maktordningen är patriarkalisk. a) erfarenhet b) utbildning c) teoretisk kunskap d) allmänna regler i samhället a) detsamma som stabilitet b) att någon har en stabil åsikt c) en känsla av eller insikt om samhörighet d) en känsla av ensamhet a) socialarbetarens möjligheter att hjälpa. b) om klienten kan få hjälp av någon annan organisation. c) enbart själva behovet hos en klient. d) både individens behov och om han/hon själv har råd att tillgodose behovet på egen hand.

Svar s. 80 b)

s. 138 a) s. 266 b)

s. 321 a) s. 238 c) s. 133 c)

4

DEL II: MATERIALBASERAT PROV (max. 30 poäng) Material som delas ut: Claes Levin (2008) Det sociala arbetets moraliska bas. Ingår i Swärd, Hans & Egerö, Marie-Anne (red.): Villkorandets politik. Fattigdomens premisser och samhällets åtgärder – då och nu. Égalité, 89-98. I boken Socialt arbete. En grundbok beskriver Rosmari Eliasson-Lappalainen olika vägar till kunskap som är relevant i socialt arbete. I samma bok skriver Erik Blennberger om etik i socialt arbete. Claes Levin menar i sin artikel (utdelat material) att socialarbetare i sitt arbete i hög grad påverkas av samhällets och omgivningens värderingar. Skriv en essä med följande innehåll: Sammanfatta kort vad som menas med moraliskt arbete i Levins artikel och varför det är viktigt att diskutera detta. Definiera kort begreppen teoretisk kunskap och praxiskunskap (enligt Eliasson-Lappalainen) och konsekvensetik och pliktetik (enligt Blennberger). Diskutera moraliska överväganden i socialt arbete i relation till de två nämnda formerna av kunskap och till konsekvensetiska överväganden. Ge din essä en rubrik och strukturera essän själv. Använd inte direkta citat. Essän ska skrivas inom det angivna utrymmet, bara en textrad på varje linje. Text som skrivits utanför svarsutrymmet beaktas inte vid granskningen. ******************* Kriterier för poänggivningen: 1 Essäns struktur och språk (4 p) Essän utgör en väldisponerad helhet: a) Inledning, välstrukturerad avhandling, sammanfattning och diskussion (1 p). b) Rubriken motsvarar innehållet (1 p). c) Essän bildar en logiskt framskridande helhet (1 p). d) Texten är språkligt riktig/förståelig (1 p). 2 Vad avser Levin med socialt arbete som moraliskt arbete? (6 p) a) Socialarbetaren gör moraliska värderingar, mer eller mindre tvingas till moraliska ställningstaganden och beslut bakom ett till synes neutralt och värderingsfritt professionellt handlande. Alla handlingar i socialt arbete innebär en moralisk bedömning av klientens sociala värde. Fördelningen av pengar, tid och expertis till olika grupper av klienter sker enligt deras bedömda värde. (3 p) b) Det moraliska arbetet görs på “samhällets” uppdrag. Socialt arbete har en moralisk bedömningsfunktion. Socialarbetaren får kritik om moraliska bedömningar inte görs. Socialt arbete både konstituerar och konstitueras av införlivade moraliska regler. Organisationer som ägnar sig åt moraliskt arbete får sin samhälleliga legitimitet genom att bekräfta och förstärka institutionaliserade moraliska uppfattningar i sin omgivning. Institutionaliserade praktiker uppstår när personalgrupper bildar sig gemensamma uppfattningar. De som

5 arbetar i sådana organisationer (bl.a. socialarbetare) har fått i uppdrag att utföra moraliskt arbete och därför får också deras egna moraliska uppfattningar genomslag. (3 p) 3 Varför är det viktigt att diskutera moraliska överväganden i socialt arbete? (6 p) a) Det är viktigt att diskutera att det sociala arbetet i hög grad vilar på moraliska värderingar och överväganden eftersom det är det som förväntas av socialt arbete. De underliggande värderingarna görs sällan explicita och är inte alltid uppenbara ens för socialarbetarna själva. Dolda moraliska överväganden är svåra att genomskåda och går inte att överklaga. (3 p) b) Om de moraliska övervägandena i socialt arbete inte diskuteras innebär det att fattigdomstänkandets praktik fortplantas utan att ifrågasättas. Det hindrar också rationellt övervägande i beslutsfattande, professionalisering, kunskapsbasering och evidensbasering. Socialarbetaren lämnas i sticket eftersom varken lagarna, den vetenskapliga kunskapen eller professionsetiken ger tillräckligt stöd för beslutsfattandet. Kvar finns samhällets värderingar tolkade av socialarbetaren inom ramen för sin professionella roll. Dessa värderingar bör lyftas fram och diskuteras. (3 p) 4 Definitioner (8 p) Eliasson-Lappalainen: s. 320-322 i boken Socialt arbete: a) Teoretisk kunskap (1 p för definition) = vetenskaplig, skönlitterär el. filosofisk text = andra människors samlade erfarenheter, tankar, insikter och teorier. b) Praxiskunskap (1 p för definition) = kunskap vuxen ur praktiken. Tyst kunskap, “tystad” kunskap, förtrogenhets- el. erfarenhetskunskap. c) Diskussion (2 p för mer utförlig beskrivning och/eller diskussion av relationen mellan begreppen): t.ex. Vi behöver begrepp och andra teoretiska redskap för att reflektera över och därigenom skapa kunskap av våra erfarenheter. Den inlärda teoretiska kunskapen kan bli till insikt och djupare förståelse i en praktik där vi begriper vad vi lärt oss. Blennberger: s 231; 242-246 i boken Socialt arbete: d) Pliktetik (1 p för definition), äv. deontologisk etik. En handling eller handlingsregel har vissa (positiva eller negativa) kvaliteter som gör handlingen eller regeln rätt eller orätt oberoende av konsekvenserna. Handlingens karaktär avgör. e) Konsekvensetik (1 p för definition), äv. teleologisk etik, effektetik. En handling är rätt eller orätt beroende på det samlade (sannolika) resultatet av handlingen eller tillämpningen av regeln, den samlade “nyttan”. f) Diskussion (2 poäng för exempel och/eller diskussion av relationen mellan begreppen): Exempel på pliktetik är en handling som uttrycker respekt för människans värde och ser hennes liv som ett mål i sig själv såsom kärleksbudet, gyllene regeln, människovärdesprincipen. Exempel på konsekvensetik är utilitarism, skademinimeringsprincip, partikularism, rationell egoism. Flera viktiga värden och normer kan hävdas både pliktetiskt och konsekvensetiskt.

6 5 Diskutera moraliska överväganden i socialt arbete i relation till de två nämnda formerna av kunskap och till konsekvensetiska överväganden (6 p) a) Vetenskaplig kunskap saknas i stor utsträckning som underlag för handling i socialt arbete. Moraliska överväganden kan inte stödja sig på vetenskaplig (teoretisk) kunskap. Detta exkluderar tanken på en vetenskapligt neutral profession. (1 p) b) Moraliska överväganden stöder sig troligtvis oftare på praxiskunskap (erfarenhetsbaserad kunskap), dvs. socialarbetarens tidigare erfarenheter av liknande situationer och vad som “känns” moraliskt riktigt. (1 p) c) Moraliska värden kan ses som värden i sig (pliktetik – det är viktigt att upprätthålla en hög moral i samhället) eller som nödvändiga för att resultatet ska bli bra (konsekvensetik – om moraliska värden följs blir samhället bättre). Moraliska överväganden som görs med stöd av konsekvensetiska överväganden betonar de förväntade “goda” följder som handlandet är tänkta att medföra. Följderna av s.k. moraliskt arbete kan vara individuella, dvs. gälla klienterna, (t.ex. klienterna ska “veta sin plats” och förstå att de själva till stor del har orsakat sin egen situation), eller samhälleliga, (t.ex. samhället antas genom det skyddas mot “farliga” individer). Payne påstår att de etiska principerna inte har något större praktiskt värde i socialt arbete, eftersom de fokuserar enbart på handlandet för den enskilde medarbetaren, medan socialarbetarens handlande i hög grad styrs av samhällets moraliska diskussioner. (3 p) d) Klar och tydlig, insiktsfull sammanfattning eller diskussion. (1 p)