EXAMENSARBETE Hösten 2009 Lärarutbildningen
Musik som hjälpmedel - En kvalitativ undersökning om pedagogers användning av musik i matematik, svenska och engelska.
Författare
Jessica Håkansson Malin Olsson
Handledare
Michael Eylers
www.hkr.se
Musik som hjälpmedel - En kvalitativ undersökning om pedagogers användning av musik i matematik, svenska och engelska.
Abstract Bakgrunden till uppsatsen är att skribenternas intresse väckts då de i lärarutbildningen läst musik och fått verktyg för att arbeta med musik i andra ämne. Ett varierat arbetssätt fångar fler elever än om pedagogen håller sig till ett och samma arbetssätt. Syftet är att undersöka pedagogers användning av musik som ett pedagogiskt hjälpmedel i undervisningen i matematik, svenska och engelska i årskurserna fyra till sex. Datainsamlingen genomfördes i form av kvalitativa intervjuer med tre pedagoger i årskurs fyra till sex. Resultatet visar att pedagogerna ansåg sig sakna kompetens för att använda musik för att stödja undervisningen. En slutsats som kan dras är att pedagogerna behöver mer kompetens i hur musik kan främja lärandet och hur musik kan användas i andra ämne.
Ämnesord: Musik, kärnämnena, matematik, svenska, engelska, lärande, pedagogsyn, samhället, intervju, elev, kompetens
2
1 INLEDNING .................................................................................................. 4 1.1 Bakgrund ............................................................................................... 4 1.2 Syfte....................................................................................................... 4 1.3 Frågeställning ........................................................................................ 5 1.4 Begreppsdefinition ................................................................................. 5 2 LITTERATURGENOMGÅNG........................................................................... 6 2.1 Musikens betydelse för eleverna och deras lärande ............................... 6 2.2 Musikens betydelse i samhället ............................................................. 7 2.3 Pedagogens roll ..................................................................................... 9 2.4 Kursplaner och läroplaner .................................................................... 10 3 METOD .......................................................................................................13 3.1 Metodval ............................................................................................. 13 3.2Urval av undersökningsgrupp ............................................................... 14 3.3 Genomförande..................................................................................... 14 3.4 Etiska överväganden............................................................................ 15 3.5 Bearbetning av data ............................................................................ 15 4 RESULTAT ...................................................................................................16 4.1 Kort presentation av intervjupersonerna ............................................. 16 4.2 Musik i pedagogernas utbildning och deras musikintresse .................. 16 4.3 Pedagogernas syn på musik................................................................. 17 4.4 Pedagogernas användning av musik i undervisningen ......................... 17 4.5 Skolornas materiella resurser och arbetslagets specialkompetenser ... 18 5 DISKUSSION ...............................................................................................19 5.1 Resultatdiskussion ............................................................................... 19 5.2 Metoddiskussion ................................................................................. 23 5.3 Slutsats ................................................................................................ 24 6 SAMMANFATTNING ...................................................................................25 REFERENSLISTA .............................................................................................26 BILAGOR .......................................................................................................27 Bilaga 1 ..................................................................................................... 27 Bilaga 2 ..................................................................................................... 28 3
1 Inledning 1.1 Bakgrund Genom varierad undervisning fångas fler elever upp och kan på så sätt aktiveras i undervisningen. Musik är ett av alla ämnen som kan användas för att åstadkomma varierad undervisning. Eftersom vi har valt att läsa musik i vår lärarutbildning, fångades intresset av att undersöka i vilken utsträckning pedagoger ute på fältet använder sig av musik för att stimulera lärandet i andra ämnen i grundskolan. Att vi har läst musik betyder inte att vi blir musiklärare men har fått redskap som kan ses som ett pedagogiskt hjälpmedel i matematik, svenska och engelska. Under musikkursens gång fick vi upp ögonen för hur viktig musiken är för eleverna och för deras lärande, det fick oss att forska vidare för att se om det finns pedagoger, författare och andra forskare som har samma uppfattning eller är av en annan åsikt än oss. Jernström och Lindberg (1995) betonar att pedagoger inte ska förlita sig på ”expertmedverkan” utan det är viktigt att de själva vågar ta ansvar och initiativ till användning av musik i skolan.
Bjørkvold är en av Nordens mest inflytelserike forskare inom musikens påverkan på människan, ifrån det ofödda barnet hela livet igenom. I nedanstående citat visar han sin syn på lärandet. ”Det hjälper inte att du lägger ut nätet flera gånger (= fler timmar i ämnet) eller tidigare på dagen (= tidigare skolstart) - garnet förblir lika tomt. Det handlar med andra ord inte om att öka/ändra kvantiteter, utan att växla till kvalitet. Tesen är: kultur behövs för att sätta igång lärande. Alla mänskliga färdigheter är kulturbaserade.” (Bjørkvold, 2005, s.222)
1.2 Syfte Enligt Lpo 94 (Skolverket, 2006) har skolan som uppdrag att gynna elevernas utveckling, detta bör uppnås genom att både innehåll och arbetsformer ska varieras. Vår tolkning är att musik är en typ av variation som kan tas till hjälp för att uppnå en bra utveckling, både när det gäller personlighets- och kunskapsutveckling, vilket även Jernström och Lindberg (1995) menar. Syftet är att undersöka pedagogers användning av musik som ett pedagogiskt hjälpmedel matematik, svenska och engelska i grundskolans mellanår (årskurs fyra till sex).
4
1.3 Frågeställning
Används musiken i årskurs fyra till sex som hjälpmedel i kärnämnena? I så fall hur och varför eller varför inte?
Vilken syn har pedagoger på användandet av musik i kärnämnena?
1.4 Begreppsdefinition Inom uppsatsens problemområde finns det många definitioner på musik, kärnämnen och musikpedagog. Här följer förklaring på hur vi definierar de olika begreppen.
Musik är en del av det som också kan kallas kultur där även teater, bild och dans ingår. Musik är allt mellan sång och rytmik, där instrumentspel så som maracas och tonboxar även ingår. Men musik är också när vi lyssnar på låtar, oavsett om det är instrumentalt, vokalt eller både och. Jernström och Lindberg (1995) betonar att musiken ska ses som ett språk och ett uttrycksmedel för utveckling till en välbalanserad människa. Precis som Jernström och Lindberg (1995) menar vi att musik är ett språk på så sätt att det är ett uttrycksmedel som både kan förmedla känsla och ha ett budskap. Genom musik kan vi även kommunicera (Emanuelsson, 1990), för att tillexempel förmedla sina tankar och upplevelser (Jederlund, 2004).
I uppsatsen kommer även begreppet kärnämne att användas. I gymnasieskolan innefattar kärnämnena bland annat matematik, svenska och engelska (Skolverket), därav att vi använder oss av begreppet kärnämne istället för att benämna ämnena var för sig.
Med musikpedagog menar vi de pedagoger som har gått på musikhögskola och har för avsikt att undervisa i ämnet musik på grundskolan.
5
2 Litteraturgenomgång I detta kapitel presenteras vad olika forskare författare kommit fram till om musikens påverkan på barns och elevers lärande. Andra teman som behandlas här är vilken plats musiken har i samhället och vilken roll pedagogen har för elevens kunskaps utveckling, med hjälp av musik.
2.1 Musikens betydelse för eleverna och deras lärande Sundin (2001) menar att barn inte är ”oskrivna blad” i musik när de börjar skolan. Det han menar är att musiksmak och erfarenhet av musik får varje barn innan de börjar skolan och att de har mer musikkännedom än tidigare generationer haft. Det som kan vara den bidragande faktorn, enligt Sundin, är att barn idag har tillgång till TV, internet och video. Massmedia och internet gör att elever idag utsätts för musik dagligen. För några generationer sedan var musik ett avbrott från den ordinarie vardagen och användes oftast bara vid festliga sammanhang (Sundin, 2001).
I skolan utvecklar eleverna sin talförmåga för att uttrycka sina känslor och tankar, Jernström och Lindberg (1995) menar att det tar de estetiska uttrycksformernas plats. Många barn och ungdomar idag använder sig av musik för att hitta och visa sin identitet (Wiklund, 2003). Utbudet av musik i samhället avgör vilken genre som barnen och ungdomarna tar till sig (Wiklund, 2003). Bjørkvold (2005) håller med Wiklund (2003) om att ungdomar använder musiken för att bryta upp från föräldrarna och göra uppror. Wiklund (2003) hänvisar till en dansk forskare, Kristen Drotner, som menar att barn och ungdomar använder musiken och andra estetiska uttrycksformer för att hitta sig själva och få en självbild. Jederlund (2004) betonar att olika ”musikupplevelser” kan leda till utveckling hos varje individ. Vidare framhåller han att musik skapar ”hela människor” och används i situationer där språket utvecklas. Barn med olika modersmål och erfarenheter kan med musikens hjälp utvecklas och må bra (Jederlund, 2004). Enligt Antal-Lundström (2006) får eleverna en djupare kunskap när den bearbetas genom olika uttrycksformer så som musik, bild och rörelser. I ett klassrum med olika nationaliteter kan detta arbetssätt göra att eleverna kommer varandra närmare och att de kan få en djupare personlig förståelse för sig själv och varandra (Antal-Lundström, 2006).
6
Dewey (2004) nämner begreppet ”learning by doing”, där han menar att eleverna lär genom att arbeta fysiskt med ämnet. Eleverna behöver det kreativa och praktiska, inte bara det teoretiska, för att få en tydligare bild av sammanhanget. Jederlund (2004) och Jernström och Lindberg (1995) menar att genom ett kreativt arbetssätt aktiveras och stimuleras olika delar av hjärnan, som gör att alla sinnena används och ett bättre lärande uppstår, som även består.
Elever med annat modersmål än svenska, kan genom musikspråk och bildspråk utveckla sitt svenska talspråk och även på längre sikt sitt skriftspråk i svenska (Jederlund, 2004). Jederlund kopplar till Antal-Lundström där hon beskriver hur pedagoger ska gå till väga för att förebygga läs- och skrivsvårigheter. Hon menar att eleverna kan utveckla det verbala och det bokstavliga genom att förbättra den ”akustiska” uppfattningsförmågan (Jederlund, 2004).
Den stora skillnaden idag menar Wiklund (2003) är att musik även används vid läxläsning. Musiken sägs skapa lugn och stöttar eleverna att behålla sin identitet. Många vuxna menar att musik inte alls hör ihop med läxläsning utan att det ska vara tyst runt omkring, men ungdomar menar att tystnad är till för pensionärer och att de behöver sin favoritmusik (Wiklund, 2003).
2.2 Musikens betydelse i samhället Uddholm (1993) jämför tidigare års och dagens generationer, och menar att dagens generation genomsyras av musik och att musik idag inte längre är lika speciellt. Musiken användes tidigare vid speciella tillfällen, men nu har vi musiken runt omkring oss hela tiden. Enligt Wiklund (2003) är musiken självklar i samhället på samma sätt som all konst eftersom den finns överallt, till exempel i filmer, på radion, i TV-reklam, i mobiler och leksaker. Musik finns hela tiden runt omkring oss och har så alltid gjort och vi klarar oss inte utan musik, menar Jederlund (2004). Antal-Lundström (2006) hänvisar till György Lukács som är en känd ”estetiker i Europa” och han ”betonar att det estetiska språket är människans första, urgamla signalsystem” (s.19) och att det sedan har utvecklats och blivit ett mer modifierat språk. Jederlund (2004) menar att människan har klarat sig utan det talade språket för många generationer sedan, men då hade musiken stor betydelse. Det finns fortfarande idag de som inte har skriftspråk och dessa klarar sig bra ut ifrån deras levnadsstandard. Under Pythagoras och Platons tid användes musik väldigt flitigt som hjälpmedel både i undervisningen och i terapisammanhang (Jederlund, 2004).
7
I dagens samhälle kommer det hela tiden ny teknik och så även inom musiken (Emanuelsson, 1990). Med elektroniska instrument fångar pedagoger elevernas intresse, uppmärksamhet och kunskap. Detta menar Emanuelsson (1990) ska tas tillsvara på och användas som en tillgång och inte ses som ett problem.
När ett barn börjar skolan kan det bli en kulturkrock eftersom de kommer in i en strukturerad värld med ämnesuppdelning istället för den helhetssyn som de tidigare har upplevt (Bjørkvold, 2005). Bjørkvold skildrar likheter och olikheter mellan skolans värld och barnets värld, vilket är en del i vårt samhälle. Han menar att skolans värld upplevs som allvarlig, tvångsmässig, rationell och förnuftig. Barnens värld, menar Bjørkvold, innefattar däremot humor, frivillighet, emotionellitet och fantasi. Skolans innehåll speglar alltså vuxensamhällets syn på viktig kunskap samt vad politikerna tycker att varje människa bör kunna (Bjørkvold, 2005). Jederlund (2004) ifrågasätter skolans uppdelning i teoretiska ämnena, som till exempel matematik, och praktiska ämnen, som tillexempel bild, detta efter de senaste årtiondenas forskning. Resultatet han kunde utläsa var att vid mer teoretiska ämnen så blev inte lärandet bättre eller mer utvecklat. Han såg även att skolorna prioriterade de teoretiska ämnena, så som matematik och svenska, till följd av att de praktiska ämnena, så som bild, musik och idrott, fick mindre tid på schemat (Jederlund, 2004).
Enligt Antal-Lundström (2006) är en av skolans viktigare uppgifter att erbjuda eleverna en chans till att kunna medverka demokratiskt i samhället. Det ges förslag på att det ska kunna göras genom ”estetiska aktiviteter” (s.6) då det stärker elevernas personlighet.
Sundin (2001) menar att massmedia är de som fostrar våra barn musikaliskt. TV är den stora aktören som förser oss med idoler och mode, även reklambranschen använder musik för att fånga vår uppmärksamhet. Han menar då att musik är en del av miljön idag precis som hus, träd och bilar, eftersom musik hela tiden finns runt om oss. Både Piaget (Stensmo, 1994) och Dewey (2004) anser att skolan ska vara en del av samhället, att det ska vara ett fungerande samspel mellan dem. Eleverna ska kunna komma ut i samhället och använda sig av den kunskap och erfarenheter de har fått från skolan. Säljö (2000) och Antal-Lundström (2006) nämner att det inte bara är i skolan som eleverna lär, utan det sker också utanför skolan i interaktion med andra människor och situationer. Sundin (2001) betonar att massmedia, med TV, TV-spel och internet i spetsen, utgör en stor del av barns fostran idag och formar våra elever mer än vad skolan och hemmet gör. 8
Antal-Lundström (2006) tror inte att det kommer att vara en stor efterfrågan på arbetskraft utbildad för specifika yrken i framtiden utan istället kommer arbetsmarknaden att efterfråga människor som kan etablera sig inom många skilda områden. Hon betonar också att den kunskap som samhället efterfrågar idag, inte är i närheten av det som eleverna klarar av att hantera. Hon menar att framtidens arbetskraft inte bara ska ha mycket kunskap inom ett ämne utan de ska ha kunskap inom många ämnen. Hon anser att skolan måste utvärdera sin verksamhet och samhällets efterfrågan för att ge eleverna vad som krävs av dem när de kommer ut i arbetslivet eller till fortsatta studier.
2.3 Pedagogens roll Säljö (2000) lägger tonvikten på Vygotskijs tankar om att pedagogen ska handleda elevernas lärande istället för att mata dem med kunskap. Jernström och Lindberg (1995) menar att pedagogens roll även är att ge eleverna redskap för att utveckla kunskap. För att göra det på bästa sätt menar de att båda hjärnhalvorna bör stimuleras. På senare år har de praktiskestetiska ämnena, till exempel musik, blivit mer teoretiska och detta kan leda till att eleven blir negativt inställd till skolan och dess ämnen (Jernström & Lindberg, 1995). En orsak till att musikämnet har blivit mer teoretiskt kan vara att pedagogen är resultatinriktad och gärna vill kunna utvärdera elevens kunskap. Det är lättare att utvärdera och betygssätta de teoretiska ämnena eftersom kunskapen mycket ofta testas i skrift, till exempel nationella prov (Jernström & Lindberg, 1995). Alla pedagoger bör därför ha som mål att eleven först måste förstå för att utveckla kunskap, för att sedan uppnå lärande som består (Emanuelsson, 1990).
En skola med en speciell pedagogisk inriktning, till exempel Waldorf, uppnår enlig Jederlund (2004) bättre resultat i både de teoretiskt inriktade och de praktiskt inriktade ämnena. Detta eftersom de använder sig av olika arbetsformer, till exempel musik och bild, som gör att eleven tar till sig språk och social kompetens på ett meningsfullt sätt (Jederlund, 2004). Även om man använder sig av musik som ett hjälpmedel eller har en speciell inriktning på sin pedagogik så krävs, enligt Bjørkvold (2005), att pedagogen tror på sig själv och den inriktningen som det jobbas mot för att engagera eleverna. Oavsett hur mycket pedagogen kan om ämnet musik så är det ändå flera faktorer som spelar in när det gäller att skapa ett meningsfullt lärande och få en engagerad elev. Enligt Bjørkvold (2005) är engagemang, kreativ förmåga, kunna förmedla kunskap och umgås med barn och ungdomar de centrala 9
faktorerna för att skapa meningsfullt lärande med musik. Samtidigt anser han att utan lärare som brinner för musiken och dess betydelse får skolan inte heller elever som brinner för den. Lärarutbildningen bör därför utformas på så sätt att de nyblivna pedagogerna ökar sin musikaliska förmåga istället för att inrikta sig på elevens levnadssätt och musikaliska förmåga (Bjørkvold, 2005). Även Sundin (2001) lägger tonvikt på hur viktigt det är för pedagoger att ha kunskaper inom musik. Uddholm (1993) betonar också att musiken är en stor del av våra liv och han menar vidare på att den borde ha en större plats i lärarutbildningen.
Uddholm (1993) framhåller vikten av att pedagogen håller sig uppdaterad på förändringarna i samhället, detta för att kunna fånga elevernas intressen. Jernström och Lindberg (1995) anser att det krävs att pedagogen uppmuntrar eleverna till att använda alla sina sinnen i lärandesituationer, för att kunna fånga elevernas uppmärksamhet och intresse. Dewey (2004) menar att pedagogen inte ska bygga sin undervisning på ren faktakunskap, utan istället utgå från elevernas tidigare kunskaper och på så sätt få ett bättre lärande. Jernström och Lindberg (1995) menar att pedagogen lever i en kluven värld med skolan som är uppdelad i ämnesblock och världen utanför som är övergripande. Enligt Bjørkvold (2005) bör pedagogen jobba mer med bild och musik i de teoretiska ämnena för att lärandet ska bli äkta och långvarigt.
2.4 Kursplaner och läroplaner Läroplanen ger stöd åt pedagogen att arbeta utifrån ett helhetsperspektiv (Jernström & Lindberg, 1995). Enligt Sundin (2001) gav Lgr80 pedagoger syften att jobba med. Lpo 94 innehåller däremot mer elevmål med sina uppnåendemål och strävansmål. Alltså innebär Lpo 94, enligt Sundin (2001) att pedagogen själv får bestämma hur elevmålen ska uppnås och vilka aktiviteter som ska bidra till lärande.
Uddholm (1993) menar att målen för musik är otydliga och kan låsa pedagogerna till att använda musik. Musik innehåller mycket och kan undervisas på väldigt många sätt och det enda kravet, enligt Uddholm, är att det inte blir en ohållbar stämning i salen där lektionen hålls. Han menar att med en bra stämning i rummet där lektionen hålls blir lektionen mer givande och eleverna kan lättare ta till sig kunskap. Uddholm (1993) menar också att skolan inte ser musikämnet som viktigt och timmarna kan därför komma att minska i ämnet. I kursplanen (Skolverket, 2000) för musik dras det paralleller mellan musikämnet och det matematiska ämnet, där det framgår att musikens begrepp är matematiska, så som takt, rytm, 10
tonart och ackord. Det står även att personlighetsutveckling och lärande kan främjas genom musiken. Matematikämnets karaktär är att det ”har nära samband med andra skolämnen” (Skolverket, 2000, s.28).
Ett av de ämnena som vi definierar som kärnämnen i uppsatsen är engelska och i kursplanen (Skolverket, 2000) för engelska läggs det stor tonvikt på att pedagogen kan dra nytta av att massmedia och andra instanser och aktiviteter utanför skolan. Engelska finns idag överallt och eleverna möter varje dag, antingen ett TV-program, TV-spel eller en låt på radion, som är på engelska.
Ett annat ämne som vi definierar som kärnämne är svenska och i kursplanen (Skolverket, 2000) för svenska betonas det att skolan ska utgå ifrån ”elevernas egna kulturella skapande” (s.96). Det står också att eleverna utvecklar sitt språk genom att använda det i många olika sammanhang, till exempel lyssna, tala, skriva många olika texter. Om de får möjlighet att använda sitt språk vid många olika tillfällen så lär de sig ”att behärska situationer som ställer olika språkliga krav på inlevelse, utförlighet eller formell korrekthet” (Skolverket, 2000, s.99).
Det är inte bara målen i kursplanerna som ska följas och uppnås. Pedagogerna har även en läroplan att följa och där står det vad skolan som helhet ska sträva efter, rektorns ansvar, mål och riktlinjer för pedagoger samt normer och värden. I Lpo 94 (Skolverket, 2006) står det bland annat att ”undervisningen ska vara saklig och allsidig” (Skolverket, 2006, s.4) och att den ska ha inslag av de estetiska ämnena, så som musik.
Precis som i kursplanerna finns det mål även i läroplanen som pedagogerna ska se till att eleverna uppnår. Några av dem är att eleven ska ”efter genomgången grundskola” kunna använda sig av ”så många olika uttrycksformer som möjligt som språk, bild, musik, drama och dans” (s.10). Detta ska uppnås, enligt Lpo 94 (Skolverket, 2006), med hjälp av att variera undervisningen och utgå ifrån elevens bakgrund, erfarenhet och kunskap. Alla lär olika och enligt Lpo94 är skolans uppdrag att se till att målen nås och att undervisningen ska göras så allsidig som möjligt för att nå ut till alla. Antal-Lundström (2006) anser att skolan bör utvärdera hur väl metoderna och målen gör att eleverna kan ”tillägna sig ny kunskap” (s.26).
11
Det pågår en ständig forskning i hur kunskapsutveckling sker och hur skolan ska förhålla sig till det nu och i framtiden. I Lpo94 (Skolverket, 2006) påpekas att varje skola ständigt måste ha en diskussion om hur skolan ska se ut idag och även i framtiden. Skolan har som uppdrag att uppfostra och lära eleverna att bli goda samhällsmedborgare och förbereda dem för samhället (Dewey, 2004).
12
3 Metod I denna del av uppsatsen beskrivs hur undersökningen genomfördes samt frågornas utformning. Tre pedagoger, som är verksamma i tre av Skånes kommuner, intervjuades. Avsikten med intervjuerna var att undersöka pedagogers syn på musiken som pedagogiskt hjälpmedel, samt om, hur och varför de använder detta. Syftet är att undersöka pedagogers användning av musik som ett pedagogiskt hjälpmedel matematik, svenska och engelska i grundskolans mellanår (årskurs fyra till sex). 3.1 Metodval Denscombe (2000) menar att intervju som metod ger djupare och mer detaljerad information än vid enkät. Han menar även att ett mindre antal personer behöver tillfrågas, när det gäller intervju. Dessa påståenden spelade roll när vi valde metod till vår undersökning. Intervju är en vanligt förekommande metod för insamling av data vid kvalitativa undersökningar vilken vanligtvis genomförs öga mot öga och intervjuobjektet uttrycker sig i tal istället för i skrift (Backman, 2008).
Vi använde oss av så kallade semistrukturerade intervjuer (Denscombe, 2000). I linje med Denscombe utgick våra semistrukturerade intervjuer från förberedda frågor med möjlighet för intervjupersonerna att fritt utrycka sina svar. En semistrukturerad intervju sker oftast vid personligt möte öga mot öga. Denscombe ser personligt möte som en fördel för båda parterna eftersom intervjuobjektet kan uttrycka sina svar utan att behöva vänta på sin tur eller ta hänsyn till några andra intervjuobjekt. En annan fördel är att de som intervjuar lätt kan ställa följdfrågor, vilket vi använde oss av och på så sätt gav intervjupersonerna möjlighet att förtydliga sina svar. Intervjuerna spelades in på en bandspelare, ljudupptagning anses vara standardutrustning för att samla intervjudata (Denscombe, 2000).
Semistrukturerad intervju innebär också att frågorna är uppspaltade och ämnet som ska behandlas är klart för så väl intervjuaren och intervjuobjektet (Denscombe, 2000). Denscombe menar att ordningen på frågorna kan komma att kastas om och det finns möjligheter för intervjuaren att ställa följdfrågor. Intervjuobjektet har möjlighet till öppna svar och kan lättare, än vid enkät, uttrycka sina synpunkter och tankar. Denscombe menar även att bra frågor ska vara genomtänkta för att få ett flyt i intervjun samt kunna förklara frågorna närmre
13
om så krävs. Vidare betonar han vikten av att frågorna inte får vara styrande vid en semistrukturerad intervju (Denscombe, 2000).
Intervju valdes även på grund av att insamlingstiden av en enkät är lång och oftast har många bortfall. Denscombe (2000) menar att den höga svarsfrekvensen för intervju är positivt men att en nackdel med intervju kan vara att det tar tid att både samla in data och analysera det. Denscombe (2000) menar även att intervju kan kränka privatlivet och hämma intervjuobjektet om intervjuaren inte lyssnar på intervjuobjektets önskemål om tid och plats samt informerar intervjuobjektet om villkoren för intervjun.
3.2Urval av undersökningsgrupp Tre pedagoger, som är verksamma i årskurs fyra till sex och i tre olika kommuner i Skåne valdes ut för intervju. Ingen av de pedagoger som intervjuades är utbildade till musikpedagoger. Pedagogernas ålder, kön samt hur länge de varit verksamma har inte spelat någon roll vid urvalet.
3.3 Genomförande Innan intervjuerna genomfördes skickades förfrågningar till fyra skolor via elektronisk post. Där fick de ett dokument (se bilaga 2) som förklarade uppsatsens syfte samt att vi garanterade pedagogernas anonymitet. Endast en skola svarade att där fanns en pedagog som ville medverka. Vårt behov av fler intervjupersoner gjorde att vi kontaktades två skolor via telefon. De två som blev kontaktade via telefon var båda villiga att medverka. Samtliga pedagoger bad om att få titta på frågorna (se bilaga 1) innan intervjun.
För att intervjun skulle vara så personlig som möjligt och att pedagogerna skulle känna sig bekväma genomfördes intervjuerna på deras respektive arbetsplats. Under intervjutillfällena var där bara pedagogen som intervjuades samt den av oss som utförde intervjun i rummet.
När intervjuerna var genomförda transkriberades de ordagrant. Hur intervjudata bearbetades beskrivs nedan och undersökningens resultat presenteras i kapitel fyra.
14
3.4 Etiska överväganden CODEX (Vetenskapsrådet, 2002) har satt upp stolpar och riktlinjer som ska hjälpa forskare och de som medverkar i forskningsundersökningar. Några av dessa kommer att presenteras i detta avsnitt.
Intervjuobjektet ska innan genomförandet få veta att deras medverkan är frivillig och kan avbrytas när de själva vill. De som medverkar ska garanteras anonymitet och information om deras personuppgifter får inte publiceras om det inte finns något godkännande. För att inte avslöja de medverkandes identitet är det en bra idé att använda sig av figurerade namn (Vetenskapsrådet, 2002).
3.5 Bearbetning av data Efter varje intervju lyssnade vi igenom inspelningen ett par gånger för att sen transkribera den på datorn. För att vara säkra på att inte ha missat något i intervjuerna lyssnade vi på dem åtskilliga gånger. När transkriberingarna var gjorda sammanfattades varje intervju, efter rubrikerna i resultat kapitlet, för att få fram det som var viktigt för undersökningen. Vi jämförde intervjuerna för att senare kunna analysera dem och få fram resultatet.
15
4 Resultat Resultatdelen är upplagd så att den inleds med en kort presentation av pedagogerna som blev intervjuade, för att sedan följas av deras svar som ligger under lämpliga rubriker. Eftersom intervjupersonerna svarade väldigt kortfattat på frågorna och på eventuella följdfrågor så har vårt resultat blivit lite tunt.
4.1 Kort presentation av intervjupersonerna En Pedagog har arbetat som förskollärare i tio år samt som grundskollärare i 13 år, hon är nu verksam i årskurs fem, vi har valt att ge henne namnet Anna. Den andra pedagogen har varit verksam i fem år och arbetar nu i en klass med elever i årskurs fyra till sex, henne har vi valt att ge namnet Berit. Den tredje pedagogen har arbetat som grundskollärare i 35 år och arbetar mest i årskurs fem, men har även idrott i årskurs två och sex samt matematik i årskurs sju, honom har vi valt att ge namnet Calle.
4.2 Musik i pedagogernas utbildning och deras musikintresse I Annas förskollärarutbildning ingick musik och rytmik. Men i sin grundskollärarutbildning valde hon att läsa engelska och fick där ytterst lite musik, i form av sånger och lite instrument kännedom. Anna säger sig inte ha något musikintresse i den bemärkelsen att det synliggörs i yrkesrollen.
Berit har en grundskollärarexamen med svenska och de samhällsorienterade ämnena som inriktning. Hon har inte läst musik på inom ramen för sin lärarutbildning på högskolan eller någon annan kurs utanför högskolan. Berit anser sig ha intresse i form av att hela tiden vilja ha musik runtomkring sig, förutom i skolan.
Calle har mellanstadielärarexamen med biologi och kemi som tillvalsämnen, och har inte läst musik på inom ramen för lärarutbildning på högskolan. Däremot har han ett musikintresse eftersom övriga familjen har det.
Alla pedagoger har en lärarexamen och är verksamma ifrån årskurs fyra till sex. En av pedagogerna har fått musikundervisning i sin utbildning medan de andra två inte har läst
16
någon musik överhuvudtaget. Pedagogernas musikintresse varierar, från att inte ha något intresse som synliggörs i yrkesrollen till att stödja familjens musikintressen.
4.3 Pedagogernas syn på musik Anna anser att musik är ett sätt att ventilera, samt att samla kraft och energi. Hon tycker också att musik kan vara avslappnande och ett sätt att visa sin tillhörighet och identitet.
Berit vill alltid ha musik runt omkring sig och sätter därför på radion varje morgon, men undviker att ha musik i skolan för där förekommer många andra ljud. Musik menar hon kan vara lugnande.
Calle kopplar musik till dans och rytmik. Han menar också att musik kan vara avkopplande, stimulerande och underhållande.
Alla tre pedagogerna anser att musik innefattar väldigt mycket och att det har en avslappnande effekt på människan. Pedagogerna betonar också att musik kan vara ett sätt att visa tillhörighet och identitet, samt att musik kan vara underhållande och går hand i hand med dans. En av pedagogerna väljer att alltid sätta på radion hemma och i bilen för att hon vill ha musik runt omkring sig, men inte i skolan för där finns så många andra ljud.
4.4 Pedagogernas användning av musik i undervisningen Anna använder sig inte av musik i undervisningen, men har idéer. Icke-användandet tror hon beror på att hon saknar kompetens och känner sig därför osäker. Hon betonar också att hon inte vill ge sig in i något som hon inte kan utföra på bästa sätt.
Berit använder inte musiken i kärnämnena men däremot på bildlektionerna. Hon vill inte använda sig av ”dunka-dunka” eftersom hon tror att det gör eleverna oroliga.
Calle använder musik i undervisningen i engelska, i form av låttexter på engelska som sjungs och översätts.
17
Två av pedagogerna i undersökningen anger att de inte använder sig av musik i undervisningen. Anledningen kan vara, enligt dem själva, brist på kompetens samt oro över att använda musik som kan göra eleverna oroliga. Pedagogen som berättar att hon har idéer utvecklade inte dessa, även då hon fick en följdfråga. Det var också den pedagogen som har läst lite musik i sin utbildning. Den pedagog som använder sig av musik i undervisningen i engelska har inte läst musik i sinutbildning men har ett intresse. 4.5 Skolornas materiella resurser och arbetslagets specialkompetenser De materiella resurserna på Annas skola är musikrum, cd-spelare, TV och DVD. Där finns ett litet samarbete med bildklassen på skolan då bildläraren går in och har bild i 30 minuter i veckan.
Berit har en liten stereo i klassrummet samt har tillgång till en dator med projektor. När eleverna har musik går de till slöjdsalen där några instrument finns. Arbetslaget som Berit ingår i delar vid vissa tillfällen upp undervisningen och då tar varje pedagog den del som speglar deras kompetens.
Calles skola har efter stor renovering fått en fin musiksal med bra instrument samt smartboard i varje klassrum. Med hjälp av smart-boarden kan det visas saker direkt från internet, det finns även cd-spelare i klassrummet. I Calles arbetslag delar de på undervisningen efter kompetens, den som är musikintresserad och har den kompetensen undervisar arbetslagets alla klasser i musik. Det samma gäller bild och matematik.
Samtliga skolor har materiella resurser men det varierar. En skola har smart-board i alla klassrummen medan en annan skola får nöja sig med cd-spelare i varje klassrum. Även samarbetet i arbetslagen varierar, alltifrån 30 minuter per vecka till ett tätt samarbete inom arbetslaget.
18
5 Diskussion I detta kapitel kommer litteratur, metod, resultat, analys och våra egna tankar att vävas samman. Vi diskuterar litteraturen och kopplar in analysen eller metoden och våra egna åsikter.
5.1 Resultatdiskussion Utan ett musikintresse eller kompetens i musik så används inte musik som hjälpmedel. Bjørkvold (2005) menar att om inte pedagogen har ett eget intresse för musik så kan det vara svårt för eleverna att utveckla sitt eget intresse. Han menar även att pedagogen måste tro på sig själv och ämnet som behandlas för att eleverna ska känna att ämnet är viktigt och äkta. Enligt Bjørkvold (2005) finns det fyra faktorer som spelar en stor roll för att få ett meningsfullt lärande med hjälp av musik. Dessa faktorer är att pedagogen ska vara engagerad, kreativ, kunna förmedla kunskap och ha en bra relation till eleverna. Pedagogerna i vår undersökning har inget stort eget intresse för musik, de har inte heller fått musik i sin grundskollärarutbildning. Läraren i engelska använder dock musik i sin undervisning, i form av låtar som översätts. Den pedagog som använder sig av musik i engelska har inte haft musik i sin egen utbildning, men han har ett eget intresse. Hade pedagogerna haft ett eget intresse för musiken hade de kanske använt det som ett hjälpmedel i sin undervisning, om de själv brinner för till exempel musik kan det vara enklare att få inspiration hur de kan använda musiken i undervisningen. En av pedagogerna har en förskollärarutbildning i grunden och i den fick hon musik men det är inget hon själv anser kunna använda i grundskolan. Vi menar att kompetensen och intresset för musikämnet är viktiga faktorer för att eleverna ska kunna ta det på allvar och känna att det är viktigt. Om inte vi som pedagoger visar eleverna att vi brinner för ämnet och tror på det vi gör, har eleverna svårt att göra det också.
Många av forskarna och pedagogerna, bland andra Antal-Lundström (2006) och Sundin (2001), som behandlas i litteraturgenomgången, nämner att skolan inte ”hänger med” i vad samhället efterfrågar. Skolan har en central roll i samhället och har haft det från och till i många år, därför menar forskare att det är av stor vikt att skolan ”hänger med” i vad efterfrågan är i samhället och vad samhället har att erbjuda. Enligt Lpo 94 (Skolverket, 2006) ska pedagogen fostra eleverna till att bli bra samhällsmedborgare men det är svårt om inte skolan hänger med i vad eleverna behöver för att bli en bra samhällsmedborgare. Pedagogerna
19
i vår undersökning har inte fått någon musik i sin grundskollärarutbildning. Vi menar att lärarutbildningen borde ha mer av de praktisk-estetiska ämnena för att pedagogerna ska bli mer bekväma och våga använda sig av dem. Det är inte meningen att vi pedagoger ska kunna allt och vara specialister i allt, det vore däremot bra om alla har haft lite musik och fått lite idéer på hur musik kan användas i kärnämnena.
Sundin (2001) och Bjørkvold (2005) nämner att barn i dag får sin musikvana redan innan de börjat skolan, då de har hunnit skaffa sig olika erfarenheter och kunskaper. Denna musikvana kan de få genom till exempel radio och TV. Uddholm (1993) och Jederlund (2004) betonar att musiken finns runtomkring oss hela tiden och att det gäller som pedagog att hålla sig uppdaterad. Wiklund (2003) menar att barnen kan använda sig av musiken på olika sätt, som att hitta sin identitet och bryta upp från föräldrarna. Pedagogerna från vår undersökning nämner att musik är väldigt mycket, allt från avslappning till underhållaning. En av pedagogerna nämner att hon inte vill ha musik i klassrummet, då hon är rädd att det ska bli ett orosmoment för eleverna. Det är också en pedagog som nämner att hon inte känner sig trygg med musik och då vill hon inte genomföra något hon inte tror kan bli bra. En annan pedagog nämner att musik kan vara identitetsskapande och ett sätt att visa tillhörighet. Kursplanen (Skolverket, 2000) nämner att musik kan vara ett sätt att utveckla sin personlighet. Vi anser att musiken kan vara ett bra sätt för eleverna att hitta sig själva, men med översyn från en vuxen som kan gå igenom de olika genrerna för eleverna. Eleverna kan då få en djupare kunskap och kanske våga ifrågasätta vissa saker. Musiken kan också bli ett gemensamt språk för eleverna om det är många olika nationaliteter i klassen. Om eleverna har ett språk där de förstår varandra och där de känner sig trygga, så kan detta underlätta undervisningen, i form av att de kan hjälpa varandra och undervisningen blir mer konkret, speciellt i kärnämnena som är ”tunga” och viktiga ämnen. Det gäller som pedagog att veta vad man gör när man vill ta in musiken i klassrummet, det är inte alla elever som klarar av sådana distraherande ljud och vill ha lugn och ro.
Jederlund (2004), Jernström och Lindberg (1995) menar att de praktisk-estetiska ämnena i skolan har blivit mer teoretiska. En bidragande orsak till detta kan vara att pedagogerna är mer resultatinriktade. De menar också att det är lättare för pedagogerna att skriva omdömen och se om eleverna uppnått målen i de teoretiska ämnena via till exempel de nationella proven. Påföljden av detta menar de kan bli att eleverna blir negativt inställda till skolan. Pedagogerna i vår undersökning arbetar teoretiskt med de teoretiska ämnena, men en av 20
pedagogerna använder sig av musik i sin undervisning i engelska. Varje år ser vi en tendens på att färre och färre väljer att läsa vidare på gymnasiet, oftast saknar de behörighet. Vi anser att det är pedagogens uppdrag att utbilda elever till fortsatta studier. Men genom att göra undervisningen för teoretisk tappar pedagogen elever som kräver variation och en praktisk undervisning. Dewey (2004) förespråkar ett mer praktiskt arbetssätt, hans uttryck är learning by doing som betyder lära genom att göra. Om man som pedagog tar hjälp av ett ämne som musik i kärnämnena som oftast är ”tunga ämnen”, kan detta underlätta för eleverna då kärnämnena blir mer konkreta.
Antal-Lundström och Jederlund (2004) betonar att musik kan hjälpa elever, med till exempel svenska som andra språk, att utveckla det svenska språket både i skrift och i tal. Vi kan även läsa i kursplanen (Skolverket, 2000) för svenska att språket kan utvecklas genom att användas i olika sammanhang. Eftersom vår undersökning inte går på djupet i hur pedagogerna arbetar i svenska kan vi heller inte dra några slutsatser om deras arbetssätt är varierande eller inte. Musik är bara ett av de sätten att variera undervisningen med.
Bjørkvold (2005) skildrar olikheterna mellan skolans värld och barnens värld. Det som skiljer sig mest är att skolans värld är ämnesuppdelad, allvarlig och tvångsmässig. Medan barnens värld har en helhetssyn, humor och är frivillig. Piaget (Stensmo, 1994) och Dewey (2004) menar att där bör vara ett fungerande samspel mellan skolan och samhället, där barnens värld är samhället. Därför menar Uddholm (1993) att det är av stor vikt att pedagogen håller sig uppdaterad på förändringarna i samhället. Sundin (2001) anser att massmedia är det som musikaliskt uppfostrar våra barn idag. Det kan därför vara svårt att ta in allas favoritmusik i undervisningen. Vi anser även att det är ett stort hopp mellan förskolan och skolan, vilket kan leda till svårigheter för eleverna att anpassa sig till det skolan efterfrågar, vilket vi menar är ämnesblock och stillasittande.
Lgr 80 är föregångaren till Lpo 94, Sundin (2001) menar att Lgr 80 var mer tydlig i hur ämnen skulle bearbetas medan Lpo 94 nu ger oss vad som ska uppnås. Lpo 94:s uppnåendeoch strävansmål innehåller väldigt lite musik. Enligt Uddholm (2001) har även kursplanen för musik otydliga mål, vilket kan låsa pedagogernas fantasi och metodval. Kursplanen (Skolverket, 2006) för engelska menar att pedagogerna ska ta hjälp av massmedia i undervisningen. En av pedagogerna i vår undersökning använder sig av musik i engelska undervisningen, han använder sig av texter och musik på engelska som till exempel översätts. 21
Vi pedagoger har stora möjligheter att välja vilka metoder som ska tas till i undervisningen. En orsak till att musik inte används som hjälpmedel i kärnämnena tror vi kan vara att målen i Lpo 94 (Skolverket, 2000) inte innehåller tillräckligt mycket musik. De otydliga målen i musik kan också vara en annan orsak. Vi tror att en del av pedagogerna som använder musik i undervisningen inte har något tydligt syfte med det. Ett exempel är pedagogen i vår undersökning som använder musik i engelska undervisningen. Han kunde inte vid intervjutillfället vidareutveckla sitt användande av musik. Lärarutbildningen har lärt oss att alltid ha ett syfte med det vi gör i skolan.
Jernström och Lindberg (1995) menar att pedagogerna lever i en kluven värld där skolan är uppdelad i ämnesblock och ute i samhället är allt övergripande. Bjørkvold (2005) och Dewey (2004) menar båda att det är viktigt att pedagogen inte bygger sin undervisning på ren faktakunskap utan tar in lite mer praktiska inslag så som musik och bild. Pedagogerna som vi intervjuade har olika erfarenheter med att jobba över blocken och klasserna. Vi kan se exempel på samarbete där ämnena delas upp efter intresse och kompetens samt ett annat exempel, där en bildpedagog tas in i klassen 30 minuter i veckan. Enligt vår mening är det viktigt att man i arbetslaget tar hjälp av varandra och tar tillvara på den kompetens som finns inom arbetslaget. Som vi nämnt innan så är det inte meningen att en pedagog ska sitta på alla kunskaper själv och vara expert i alla ämnen utan man undervisar i de ämnena som man brinner lite extra för. Tyvärr ser vi att inte alla skolor använder kompetensen inom arbetslaget på bästa sätt. Kanske kan vi förhindra sjukskrivningar och att pedagoger går in i väggen, om samarbetet blir bättre inom arbetslaget.
På de skolorna vi gjort intervjuer förekommer olika materiella resurser och det kan också vara en faktor som spelar in i varför eller varför de inte använder musik i undervisningen i kärnämnena. Sundin (2001) skriver att massmedia idag förser våra elever med musik och att internet har gjort att eleverna har tillgång till musik dygnet runt. Sundins (2001) syn på media och internet stämmer rätt så bra överrens med det vi sett i praktiken. Vi anser även att pedagogerna idag får vara försiktiga med att ta in för mycket från internet eftersom det förekommer många sidor som inte går att lita på, det är då viktigt att pedagogen är källkritisk och även lära eleverna att vara källkritiska.
Efter att ha läst ett flertal böcker som behandlar uppsatsens ämne kan vi dra en mindre slutsats, att musik kan vara till stor hjälp i undervisningen. Bjørkvold (2005), Sundin (2001) 22
och Uddholm (1993) menar att det är viktigt att lärarutbildningen innehåller musik men inte bara
inriktad
på
elevernas
lärande
utan
även
pedagogens.
Långt
ifrån
alla
grundskollärarutbildningar idag innehåller obligatorisk del med musik och många lärarstudenter drar sig för att läsa musik eftersom de teoretiska ämnena har varit mer värda när studenterna kommer ut i arbetslivet. Idag ser vi att de praktiska ämnena är väldigt värdefulla, många skolor har någon form av inriktning som gör att det är ett stort plus om vi studenter har mer praktiska ämnen. En annan anledning till att musikkunskap kan vara värdefull är för att många skolor idag har elever med annat modersmål och musik kan vara ett språk där samtliga elever kan delta i och förstå.
Under uppbyggnaden av uppsatsen har det uppkommit en fråga. Just nu arbetas det med en ny kurs- och läroplan för grundskolan och även en ny lärarutbildning är under utredning. Det vi undrar är om den nya lärarutbildningen kommer samspela med de nya kurs- och läroplanerna för musik? De allmänna utbildningsområdena borde vara mer speglade på samhällets efterfrågan och samverka med de nya kurs- och läroplanerna.
5.2 Metoddiskussion Trots att Denscombe (2000) menar att bortfallen är färre samt att ett färre antal personer behöver tillfrågas vid intervju, var vårt utfall sådant att av de sju skolor som vi tillfrågat var det bara tre som svarade och var villiga att ställa upp. Slutsatsen vi kan dra av det är att alla de som vi ringde till, ställde upp på intervjun. Kanske skulle vi haft som strategi att när den elektroniska posten skickats så skulle vi ringt någon dag efter för att höra om de fått det, samt om där fanns någon som passade in på våra kriterier.
Intervjun som valdes att genomföras kallar Denscombe (2000) för semistrukturerad eftersom den har färdiga frågor men att svaren inte var givna på alla frågor som ställdes. Vi insåg snabbt att vid intervju får vi tillfälle att ställa följdfrågor. Denscombe (2000) beskriver att intervju är en metod som har hög svarsfrekvens men att det tar tid att samla in data samt att analysera data. I vårt fall var datainsamlingen inte så omfattande pågrund av att pedagogerna inte svarade så utförligt på frågorna. Datainsamlingen vi använde oss av var en bandspelare där vi sedan transkriberade det som hade sagts och plockade det som var viktigt och väsentligt.
23
En nackdel med intervjuer, menar Denscombe (2000), kan vara att intervjuobjektet hämmas och på så sätt påverka svarsutfallen. Detta gjorde att vi lät pedagogerna själva välja var och när intervjun skulle genomföras. Under några av intervjuerna förekom det störningsmoment men enligt vår mening var inte detta något som påverkade intervjuns utgång och avsikt, pedagogerna verkade inte besvärade av det heller. Denscombe (2000) skriver att det inte krävs någon större teknisk utrustning eller kunskap för att genomföra intervjuer. Vi upplever däremot att det är bra om man gjort någon intervju innan man ger sig ut för att genomföra de ”riktiga”, som ska ingå i undersökningen. Dels får man en chans att testa frågornas uppbyggnad och relevans samt mer erfarenhet i att intervjua. En intervju ska till viss del vara spontan och ska ha ett flyt så att inte intervjuobjektet stressas igenom frågorna.
Valet av pedagoger styrdes inte av kön, ålder eller hur länge de varit verksamma. Däremot ansågs det rimligt att vi valde pedagoger i Skåne eftersom det annars tar för lång tid att åka till och från själva intervjun. Denscombe (2000) menar att intervjuobjektet bör finnas på rimligt avstånd. Vår tolkning är att det hade tagit längre tid att utföra intervjuerna samt den ekonomiska aspekten spelar in. I urvalet gjordes några avgränsningar, så som att pedagogerna skulle vara verksamma i årskurs fyra till sex samt att de inte skulle vara musikpedagoger som undervisar i musik.
5.3 Slutsats Eftersom de intervjuade pedagogerna svarade kortfattat på våra intervjufrågor, har vi fått ett tunt resultat. Men genom resultatet har vi kommit fram till att pedagogernas kompetens och intresse är avgörande för om musik används i undervisningen. Pedagogerna har också uttryckt sig att om de saknar kompetens i området vill de heller inte genomföra de. Utav de tre pedagogerna som blev intervjuade var det bara en av dem som använde musik i sin undervisning och det var i ämnet engelska.
24
6 Sammanfattning Syftet var att synliggöra om och varför musik kan användas som ett hjälpmedel i kärnämnena, eller varför det inte används som ett hjälpmedel.
Litteraturdelen behandlar forskare och pedagogers åsikter om musik och dess betydelse för eleverna och deras lärande, pedagogens roll samt musikens betydelse i samhället. Samtliga författare i litteraturdelen håller med om att musik är en bra metod i undervisningen och kan bidra till ett bättre lärande. Några författare ifrågasätter även pedagogers kompetens inom musik och om det har någon betydelse i användandet. Slutsatsen på det är att pedagogen måste hålla sig uppdaterad och att lärarutbildningen behöver ha en obligatorisk del med musik, i utbildningen. Vi hade däremot svårt att hitta författare som talar emot musik i undervisningen.
Metoden som användes var intervju, den var semistrukturerad. Vi valde att avgränsa urvalet genom att utesluta rena musikpedagoger och skickade ut förfrågningar till skolor där vi uppgav uppsatsens syfte och metodens målgrupp. Vi intervjuade tre pedagoger i tre olika kommuner i Skåne. Resultatet vi kan utläsa är att minoriteten använder musik i undervisningen av kärnämnena, men musik kan tas in i andra ämnen så som till exempel bild. En anledning till att pedagogerna inte använder musik kan vara brist på kompetens eller bristande intresse för musik. Deras syn på musik är spridd, men alla är överrens om att musik kan vara avkopplande och lugnande.
Uppsatsens syfte var att synliggöra om, hur och varför musik bör ses som ett redskap och inte enbart ett ämne i skolan. Det vi kan se i vår undersökning är att pedagogernas kompetens och intresse spelar stor roll för användandet av musik i undervisningen. Med denna uppsats menar vi inte att kärnämnen är oviktiga, snarare tvärtom. Om vi använder oss av flera olika metoder fångar vi fler elevers uppmärksamhet och samtidigt tillgodoser vi fler elever med kunskap.
25
Referenslista Antal-Lundström, I. (2006). Estetiska aktiviteter som pedagogiskt redskap: Rapport från ett pågående interkulturellt skolutvecklingsprojekt. Hämtat från Mälardalens Högskola: http://mdh.diva-portal.org/smash/get/diva2:115926/FULLTEXT01
hämtat
den
26
november 2009 Backman, J (2008) Rapporter och uppsatser Lund: Studentlitteratur. Bjørkvold, J-R (2005) Den musiska människan Malmö: Runa Förlag AB. CODEX - regler och riktlinjer för forskning. (2002) : http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf hämtat den 26 november 2009 Denscombe, M (2000) Forskningshandboken – för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur. Dewey, J (2004) Skola, individ och samhälle (4 upplagan) Stockholm: Natur och kultur. Emanuelson, B (1990) Musik i skolan – Musikämnets didaktik i historisk belysning Lund: Studentlitteratur. Jederlund, U (2004) Musik och språk – ett vidgat perspektiv på barns språkutveckling Stockholm: Runa förlag. Jernström, E & Lindberg, S (1995) Musiklust Malmö: Runa förlag AB. Skolverket (2000) Grundskolan: kursplaner och betygskriterier. Stockholm: skolverket. Skolverket (2006) Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet Lpo 94 http://www.skolverket.se/publikationer?id=1069 hämtat den: 19 november 2009 Stensmo, C (1994) Pedagogisk filosofi Lund: Studentlitteratur. Sundin, B. (2001) Barn musikaliska utveckling Göteborg: Liber AB. Säljö, R (2000) Lärande i praktiken – ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Norstedts Akademiska förlag. Uddholm, M (1993) Pedagogen och den musikaliska människan Falköping: Förlaget lutfisken. Wiklund, U (2003) Den lydiga kreativiteten – om barn, estetik och lärande. Kristianstad: Sveriges utbildningsradio AB.
26
Bilagor Bilaga 1 Intervjufrågor 1) Hur många år har du varit verksam som pedagog? 2) Inom vilken årskurs jobbar du idag? 3) Vilken utbildning har du? 4) Har du läst musik på högskolan, antingen i inriktningen eller som specialisering? 5) Har du läst musik utöver din högskoleutbildning? Eller har du ett musikintresse? 6) Vad innebär musik för dig? 7) Använder du musik som en undervisningsform/hjälpmedel i kärnämnena? -
Om ja, Hur och varför i så fall? Vilket är syftet med att använda musik som hjälpmedel?
-
Om nej, varför inte? Skulle du vilja i så fall hur?
8) Finns det fysiskt materiella resurser på skolan, till exempel rum, instrument, media spelare, så musik kan användas som undervisningsform/hjälpmedel i andra ämnen? Vad och vilka? 9) Delar ni upp era specialkompetenser inom arbetslaget så att ni känner er bekväma i det ni gör? I så fall hur görs detta? 10) Känner du till någon på er skola som använder sig av musik som en undervisningsform/hjälpmedel i andra ämnen? -
Om ja, vet du hur? Är ni intresserade av ett samarbete för att utbyta kunskaper?
-
Om nej, hade det varit intressant att få en kurs eller fortbildning i hur man kan använda musik som en undervisningsform/hjälpmedel?
11)
Har du någon pedagogisk inriktning på skolan eller arbetslaget? I så fall vilken.
27
Bilaga 2 Hej
Vi är två tjejer som läser sista terminen på Högskolan i Kristianstad och just nu skriver vi vårt examensarbete. Uppsatsen handlar om: om, hur och varför pedagoger använder musik som ett hjälpmedel i kärnämnena samt pedagogernas syn på musik.
Med detta brev vill vi fråga om vi kan få göra en intervju med er angående vårt examensarbete. Vi ser som en självklarhet att intervjun är frivillig och alla som medverkar garanteras immunitet samt kommer få figurerade namn vid redovisningen. Frågorna kan skickas ut i förväg om önskan finns. Intervjun tar ca 15 minuter och den kommer att spelas in på bandspelare, inspelningen kommer att förstöras på något sätt efter att vi har bearbetat den.
Vilken av följande dagar kan ni? -
Tisdagen den xx/xx
-
Torsdagen den xx/xx
-
Fredagen den xx/xx
-
Måndagen den xx/xx
-
Tisdagen den xx/xx
Kontakta oss gärna om ni har frågor eller synpunkter.
Med Vänliga Hälsningar Malin Olsson,
[email protected] Jessica Håkansson,
[email protected]
28
