3.6 grönstruktur

Grönstruktur

Planförslag

3.6 Grönstruktur

Med grönstruktur menar vi det sammanhang som finns mellan gröna ytor, vatten samt flora och fauna. Svedala kommuns grönstruktur ska ha hög kvalitet och locka till olika aktiviteter. Ambitionen är att skapa grönytor som kan fungera som lättillgängliga mötesplatser. Gröna ytor behövs, i samtliga kommundelar. Det är bättre att skapa några få och lite större samlade ytor, i stället för många småytor. Ytorna bör hänga samman i en struktur. Det ska vara möjligt för människor att säkert röra sig mellan områdena och det ska finna spridningskorridorer för växter och djur. Grönstrukturen berör hela kommunens yta. Den biologiska mångfalden ska gynnas och ett attraktivt rekreationslandskap skapas.

Landsbygden Grönstruktur är sambandet mellan levande organismer i staden och på landsbygden. Grönstrukturen består av gröna områden för växter, djur och människor. Den struktur som dessa områden bildar gör det möjligt för växter och djur att sprida sig och förflytta sig samtidigt som den gör det möjligt för människor att förflytta sig i gröna stråk i staden och på landet. Stommen i grönstrukturen utgörs på landsbygden av sjöar och vattendrag, skog och hagmark. Dessa områden binds samman av dikesvegetation, åkerkanter och vägrenar, alléer, vattendrag och stigar. Den biologiska mångfalden är störst i gränsen mellan olika områden och där vegetationen är flerskiktad, det kan till exempel vara skogsbryn eller stränder. Stommen i tätorterna utgörs av parker, trädgårdar och gatuplanteringer. I tätorterna finns den största biologiska mångfalden i trädgårdarna och i parkerna.

SVEDALA ÖVERSIKTSPLAN 2010

Det finns stora naturvärden i Svedala och gott om vilt. Sjö- och backlandskapet innehåller värdefulla kärnområden som skyddas genom Natura 2000, som naturreservat och är upptagna i kommunens naturvårdsplan. Dessa områden utgör kärnområden i riksintresset för naturvård som omfattar stora delar av kommunen. Här finns stora mängder vilt. Viltstråken har kartlagts av Scandiaconsult i en rapport från december 2001. Skåneleden, motions- och vandringsslingor kring Torup och cykelkartan visar var människor kan ta sig fram i landskapet. Dessa vandringsleder tillsammans med småvägar och stigar erbjuder rika rekreationsmöjligheter. Svedala ska vara en kommun med god bostadsmiljö, hälsa och det goda livet i fokus. Därför bör möjligheter till rekreation utvecklas kring tätorterna. Eftersom de ligger i åkerlandskapet är det viktigt att förbättra möjligheten att röra sig i landskapet, för en promenad eller för att nå ett större grönområde. Det blir mer intressant att ge sig ut i landskapet om man kan välja mellan olika promenader och gå olika långa slingor vid olika tillfällen.

57

Allé av hästkastanj.

ANTAGANDEHANDLING kf 2010-06-09

PLANFÖRSLAG

Grönstruktur

Barriärer

Samband

Större vägar som E 65, väg 108 och väg 841 mellan Bara och Malmö är liksom järnvägen och ett storskaligt åkerlandskap barriärer som hindrar framkomligheten för människor och djur.

Landskapet innehåller stora kvaliteter som binds samman på olika sätt. Människor som rör sig i markerna gynnas av småvägar för promenader, cykling eller ridning. Stigar kan föra ut i spännande och mer ostörda områden. Möjligheten att nå ut i naturen från tätorterna är angelägen. För den som inte har så lätt att röra sig är det viktigt att busshållplatser och bilparkeringar finns intill attraktiva områden. Det är även viktigt att gångstråk anläggs så att funktionshindrade kan ta sig fram.

Kommunikationsleder kan överbryggas med planskilda korsningar för gång- och cykelvägar. Det finns passager men krävs fler under eller över de stora kommunikationsstråken. Ravinen mellan Fjällfotasjön och Börringesjön bevakas i arbetet med Sturupspendeln. Nya broar som byggs ska vara öppna och ha så långa spann att vilt kan passera intill en väg, cykelväg eller ett vattendrag under bron. Även vid små vattendrag bör passager för groddjur anordnas under nya vägar. Åkerlandskapet blir mer tillgängligt för människor och djur om brukningsvägar binds samman till rideller vandringsleder. Det kan ske genom att smala remsor längs åkerkanter eller diken undantas från odling och så kallade beträdor skapas.

Grönområden Grönstrukturen binder samman de grönområden som finns. Det skogsklädda backlandskapet fortsätter österut in i Lunds och Skurups kommuner. Det är ett av Skånes stora och värdefulla naturområden med många kvaliteter.

Grönstråken tar inte hänsyn till kommungränserna utan ska binda samman kommunerna. De stråk som finns till Staffanstorps kommun från Bara och Klågerup bör förstärkas. Längs Sege å ska grönstråket utvecklas och bindas samman med Västra Kärrstorp och vidare mot Västra Ingelstad i Vellinge kommun och med Oxie i Malmö stad. För mellankommunala frågor se sid 120. Växter och djur är också betjänta av gröna korridorer. Gröna korridorer kan vara alléer som fåglar eller insekter kan följa, fuktstråk för groddjur eller dikesrenar för sommarblommor.

Sjöarna och vattendragen är också ett viktigt inslag i grönstrukturen som finns i Svedala, mer än i omgivande kommuner.

SVEDALA ÖVERSIKTSPLAN 2010

Beträda med traktorspår. Här är det möjligt att gå utan att förstöra växande gröda.

58

ANTAGANDEHANDLING kf 2010-06-09

Grönstruktur

Planförslag Lund

841

Malmö

108 E 65

Ystad

Trelleborg

SVEDALA ÖVERSIKTSPLAN 2010

59

ANTAGANDEHANDLING kf 2010-06-09

PLANFÖRSLAG

Grönstruktur

Tätorter Trädgårdar, parker, kyrkogårdar, gång- och cykelvägar tillsammans med våtmarker och vattendrag utgör stommen i grönstrukturen. Parker och villaområden med uppvuxna trädgårdar är den natur, med årstidsväxlingar, som alla kan uppleva varje dag. Människan har behov av både natur och kultur för att må bra. Forskare har också visat att vi blir fortare friska efter en sjukdom, operation eller liknande om vi kan uppleva naturen även om det bara är genom fönstret. Det är många som inte hinner eller kan ta sig ut på långa promenader. För dem och alla boende är det därför viktigt att bostädernas närområden har hög kvalitet. Där ska finnas grönska av olika karaktär. Patrik Grahn som är forskare på SLU i Alnarp har i sina arbeten identifierat åtta karaktärer som presenteras här intill. För att tillgodose dessa önskemål krävs en utveckling av såväl kommunens parker, som privata bostadsgårdar och verksamhetsområdenas grönytor. De tre större tätorterna ligger alla i åkerlandskapet där det krävs förbindelser ut till naturen. Med en varierad vegetation och funktion i parkerna kan en rik naturupplevelse erbjudas på nära håll. Det finns relativt mycket parkmark i kommunen men en stor del av den består av gräsytor. På följande sidor citeras en del av målsättningen med parkutvecklingen ur Grönplan del II För Svedala, Bara och Klågerup från 1997. Arbetet med en ny grönplan pågår.

SVEDALA ÖVERSIKTSPLAN 2010

De åtta parkkaraktärerna De åtta parkkaraktärerna är en analysmetod utvecklad av Patrik Grahn på SLU, Alnarp. Metoden används för att beskriva sociala värden i parker och grönområden. Karaktärerna är följande: det vilda, det artrika, det rymliga, det rofyllda, det lekfulla, det gröna torget, det festliga, det kulturella. 1. Det vilda Ett område som känns helt opåverkat av människan. Vegetationen skall se spontanetablerad ut och inga stigar får se anlagda ut. 2. Det artrika Här finns en artrikedom, olika livsformer, olika storlekar, färger och former. Det kan finnas i naturliga bryn eller i starkt kulturpräglade parker där man satsat på en mångfald av olika växter. 3. Det rymliga Parken ska kännas stor och rymlig. Dessutom ska parken vara uppbyggd så att de olika delarna ser ut att naturligt höra samman och utgöra en helhet. 4. Det rofyllda Parken ska ge ett intryck av renhet och ostördhet. Den rofyllda parken ska vara stor och inte innehålla några permanenta anordningar för olika aktiviteter. Inga bullerstörningar får finnas. Platsen ska vara välskött och fri från skräp och ogräs.

60

5 Det lekfulla En robust plats för barnens lek. Klätterträd eller andra lekanordningar. Miljön ska inspirera till lek och kojbyggen. Upptäckarlusten ska väckas till liv. 6 Det gröna torget En stor öppen yta av klippt gräs för idrottslekar och andra utomhusaktiviteter. 7 Det festliga En starkt kulturpräglad plats där olika aktiviteter äger rum. Hit går man för att se på människor, koppla av och roa sig bland andra. En permanent attraktion som ett café eller liknande är en tillgång för en park av detta slag. Här kan finnas en scen som ger utrymme för olika typer av uppträdanden. Parken ska vara välförsedd med armaturer för att upplevas trygg även kvällstid. 8 Det kulturella Parken med inslag av kulturella element. Prydnadsparken är en extrem variant av den kulturella parken. Fontäner, statyer och blomsterarrangemang är viktiga inslag som visar på platsens historia och kultur.

ANTAGANDEHANDLING kf 2010-06-09

Grönstruktur

Planförslag Social betydelse

Ekologisk betydelse

Människors fritid och rekreation

Biologisk mångfald

Nuläge

Traditionellt är våra parker anlagda för promenader, samvaro och lek. Parker och rekreationsområden ska vara lätta att nå och vederkvickande att vistas i. De bör sammanlänkas av gång- och cykelvägar i gröna stråk utan alltför många barriärer.

Växter och djur känner inga gränser utan ingår i ett helhetssystem som omfattar all grön mark. Den biologiska mångfalden syftar på mängden arter och individer av växter och djur, och variationen av biotoper och ekosystem. Bevarandet av den biologiska mångfalden är grundläggande för livet på jorden. Genom att arbeta med biotoper eller växtsamhallen, där mark, vatten, växter och djurliv fungerar tillsammans i ekosystem, gynnas den biologiska mångfalden.

En stor del av parkmarken har liten variation och ett fattigt biologiskt liv. Endast på några få ställen kan läget anses tillfredställande. En alltför ensidig skötsel tillsammans med att man i nyanläggningsskedet planterat ett litet antal arter bidrar till detta. Den rika förekomsten av vattendammar och bruksbuskage som kan ges en fri utveckling gör emellertid att utgångsläget för förbättringar är gott.

Pedagogik Parkerna och skolgårdarna har en viktig pedagogisk uppgift i förmedlandet av förståelsen for naturens kretslopp. Inte minst våra barn behöver tillgång till stimulerande parkmiljöer. Nuläge Tätorterna har stora områden av gräsmark som tillfredsställer en del av de sociala behoven t ex möjligheten att idka bollsporter och andra utrymmeskrävande aktiviteter. För den naturintresserade flanören är däremot möjligheterna mera begränsade. När det gäller småbarnsleken är lekplatserna många men ibland bristfälligt utformade i fråga om rumsliga kvaliteter. Som helhet kan man säga att den totala grönytan av social betydelse är stor men ofta alldeles för ensidig. Målsättning • Skapa större vistelsevärden - vindskydd, något att titta på

Klimat och hälsa Grönområdena fungerar som stadens lungor genom att växterna binder stoft som finns i luften, samt tar upp koldioxid och ger ifrån sig syre. Klimatet i tätorten påverkas av grönskan som jämnar ut temperaturskillnader. Med planteringar kan lä skapas över stora områden, vilket inte minst är viktigt vid den enskilda sittplatsen.

Målsättning • Större variation, öppet - slutet, vått - torrt och flera arter. • Mera naturlikt - med välutvecklade bryn av örter, buskar och träd • Mera vegetation i områden med stora gräsarealer

Biologisk kommunalteknik Grönområdena får ständigt nya funktioner. På senare tid har man börjat använda dem t ex för fördröjning, rening eller infiltration av dagvatten. Kvarterskomposter förekommer i många kommuner, dock inte i Svedala. Efterhand som fler kretslopp sluts kan nya funktioner utvecklas.

• Flera mål- och träffpunkter - aktiviteter att samlas kring, attraktiva sittplatser, torg mm • Anlägg lövskogsdungar med inre vistelsekvaliteter

SVEDALA ÖVERSIKTSPLAN 2010

61

ANTAGANDEHANDLING kf 2010-06-09

PLANFÖRSLAG Kulturell betydelse Kulturell identitet Äldre parker, kyrkogårdar och trädgårdar rymmer liksom alléer mycket av stadens kulturhistoria. En syrénhäck eller en märgelgrav, som finns kvar sedan ett lantbruk ersatts med villabebyggelse, bidrar till att förmedla kontakten bakåt i tiden. Nya planteringar t ex i gamla ägogränser kan få samma funktion. Stadens gestaltning Parker och grönska innehåller viktiga stadsbyggnadselement samt gör det möjligt att orientera sig och känna igen sig i olika delar av staden. Vegetation medverkar till att ge tydliga ramar. Stora träd i parker och på gator och torg är värda särskild uppmärksamhet.

Grönstruktur Nuläge Det omgivande backlandskapet är en viktig del av tätorternas identitet. Det är framförallt detta landskap och de stora grönområdena som tillkom under 60- och 70-talen som ger de starkaste intrycken. Målsättning • Öka antalet gatuträd - om befintliga träd tas bort ersätts varje träd med två nya

Kommunen vill: • utveckla gröna stråk för människor, växter och djur • utveckla möjligheterna till närrekreation. • erbjuda kommuninvånarna god tillgång till parker och naturmiljö

• Bevara och förstärk parkernas särdrag

• att parkerna ska vara trygga och ha ett varierat innehåll så att de olika parkkaraktärerna finns i alla tre tätorterna

• Markera viktiga punkter i staden med en omsorgsfull utformning och skötsel

• att det ska finnas gröna miljöer tillgängliga för funktionshindrade

• Verka för att ta till vara park- och trädgårdstraditioner från olika tider

• utveckla passager så att E 65, väg 108 och järnvägen kan passeras • i samverkan med markägare verka för att beträdor i åkerkanter, längs ägogränser och vattendrag anläggs • bevara tilltalande landskapsavsnitt • utveckla barnens gröna miljöer • utveckla gröna stråk som binder samman tätorterna och omkringliggande rekreationsområden • att det ska finnas hundrastplatser i alla kommundelar

SVEDALA ÖVERSIKTSPLAN 2010

62

ANTAGANDEHANDLING kf 2010-06-09