Arbetsförmågans värdering ur försäkringsläkarens synpunkt

Arbetsförmågans värdering ur försäkringsläkarens synpunkt Försäkringsläkare Teemu Takala Veritas 19.10.2016

Roll av försäkringsmedicin • Trygga likvärdiga beslut för olika människor i likadana sjukdomssituationer • Alla sökanden skall vara likställda och bli rättvist lika behandlade då anstalten bestämmer rätten till ersättning

Samma utbildning, olika roller och kunnande • Vårdande läkare

• Försäkringsläkare •

Specialistläkare, specialkompetens i försäkringsmedicin

Gör diagnosen

•

Läser utlåtanden noggrant

•

Ger behandlingen

•

•

Planerar rehabilitering

•

Följer tillfrisknandet

Säkrar att diagnostiken, behandlingen och funktionsförmågan är logiskt sammanbunda.

•

Gör utlåtanden som används till sökandet av olika form av socialskydd

•

Känner försäkringslagstiftningen och beslutslinjer

•

Gör medicinsk bedömning av rätt till ersättning

•

Specialistläkare, allmänläkare

•

Undersöker patienten

•

Försäkringsläkare arbetar på olika försäkringsbranscher • Socialförsäkring (FPA) – Sjukdagpenning, läkemedelersättning, handikappbidrag, krävande

rehabilitering, yrkesinriktad rehabilitering, psykoterapi

• Pensionsförsäkring – (Del)invalidpension, yrkesinriktad rehabilitering

• Olycksfallsförsäkring – Trafikförsäkring, arbetsolycksfallsförsäkring

• Sjukkostnadsförsäkring • Livförsäkring

Skydd för arbetsoförmögenhet

Arbetsgivarens anmälan till företagshälsovården om en månads sjuksfrånvaro

90 dagar: Företagshälsovårdens utlåtande om möjligheter att fortsatta arbeta

Arbetsinriktad rehabilitering

Delsjukdagpenning?

Lön

Sjukdagpenning

Arbetspension Folkpension

Insjuknandet

Ansökning av dagpenning 2 mån

Lönbetalning slutar

60 dagar, FPA måste utreda rehabiliteringsbehov

150 dagar: FPA utmanar att söka rehabilitering eller pension, om arbetsoförmögenheten fortsatter

300 dagar: rätt till sjukdagpenning slutar

Sjukdom - Beslut

Sjukdom

Symptomer

Funktionsförmåga

Arbetsförmåga = Funktionsförmåga Arbetets krav

Behandlingsmöjligheter? Rehabiliteringsmöjligheter?

En viktig fråga: Yrkesmässig eller allmän arbetsoförmögenhet? • Yrkesmässig – Arbetsoförmögen till eget arbete eller yrke

• Sjukdagspenning • Invaliditetspension eller rehabiliteringsstöd inom den offentliga sektorn, Keva (arbetsavtals- eller tjänsteförhållandet fortgår) • Invaliditetspension eller rehabiliteringsstöd om personen fyllt 60 år

• Allmän – Arbetsoförmögen till allt arbete – Invaliditetspension eller rehabiliteringsstöd inom den privata

sektorn eller enligt folkpensionslagen

Yrkesmässig eller allmän? • 1-300 vardagar (ca 1 år) yrkesmässig bedömning (sjukdagpenning) • Efter 1 år oftast allmän arbetsoförmögenhet • Svårt för vårdande läkare och patienten att veta när det är fråga om yrkesmässig eller allmän arbetsoförmögenhet – därför viktigt att beskriva funktionsförmågan i B1-utlåtande och inte bara konstatera ”arbetsoförmögenhet”

Invalidpension (och rehabiliteringsstöd)

Sjukdagpenning

på grund av sjukdom är oförmögen att utföra sitt sedvanliga eller därmed nära jämförbart arbete tillgängligt arbete som skäligen kan förutsättas. Beaktas utbildning, tidigare verksamhet, ålder, andra därmed jämförbara omständigheter.

60 år: arbetsoförmågans yrkesmässiga karaktär betonas

Invalidpension och rehabiliteringsstöd • Rehabilitering är alltid primära alternativet jämförtt med invalidpension (sjukpension) • Pensionsanstalten måste säkerställa att arbetstagarens möjligeter till rehabilitering har utretts. Före det kan beslut om invalidpension inte fattas. • Rehabiliteringsstöd är i praktiken invalidpension för viss tid. Rehabiliteringsplan behövs. • Arbetspension • Arbetsoförmögen minst ett år • Delinvalidpension och invalidpension • Beror på tidigare inkomster

• Folkpension • Arbetsoför minst en månad • Invalidpension men inte delinvalidpension • Garantipension (766,85 euro)

Rätt till arbetspensionsrehabilitering • en sjukdom, ett lyte eller en skada som konstaterats på behörigt sätt sannolikt medför risk för arbetsoförmåga – en situation där det är sannolikt att arbetstagaren

under de närmaste åren (~5 år) – trots att möjligheterna till vård och medicinsk rehabilitering beaktas, – utan yrkesinriktade rehabiliteringsåtgärder skulle bli beviljad full invalidpension eller delinvalidpension.

Olika möjligheter för arbetstagare Arbetsgivare eller företagshälsovården märker problem i arbetsförmågan (t.ex i sjukfrånvaron) Företagshälsovårdens intervju

Åtgärder på arbetsplats t.ex. anpassning, ergonomi

Samtal mellan förman och arbetstagare (medarbetarsamtal)

Möte: anställd, förman, personaladministration företagshälsovård

1.

Nuvarande arbetsuppgifter

2.

Nya arbetsuppgifter

3. Yrkesvägledning

4.

Arbetsprövning, anpassade arbetsuppgifter

Arbetsprövning, arbetsträning läroavtalsutbildning

Utbildning till ett nytt yrke

Problem löst, fortsatter i det tidigare arbetet

Lättad tidigare arbete

Nya arbetsuppgifter i samma arbetsplats

Ny arbetsplats / arbetsgivare

Invalidpension/ rehabilteringsstöd

Utmaningar i vårt arbete ur försäkrarens synpunkt • Situation är unik • Att bli sjuk är skrämmande

• Medicinsk situation • Säkringen av inkomsten • Subjektivitet/Objektivitet • Helhetsbedömning

Yrkesinriktad rehabilitering • Risk för arbetsoförmåga förutsättas • Man syftar till konkreta resultat. Målet är återgång i arbete. • Är ofta förmånlig till arbetestagaren och till arbetsgivaren • I praktiken: Arbetsprövning eller utbildning • Arbetstagarens möjligheter till rehabilitering utredas alltid när beslut av invalidpension fattas • Yrkesinriktad rehabilitering har ökat (och kommer sannoligen att inom fem kommande år överstiga mängden av årligen påborjade invalidpensioner)

Beslutsfattandet • Den försäkrade/arbetstagare gör ansökan • Den vårdande läkaren beskriver sjukdomen i läkarutlåtandet • Försäkringsläkare bedömer sjukdomens betydelse gällande försäkring • Försäkringsanstalt ger ersättningsbeslut • Det är möjligt att söka ändring till beslut • Besvärsinstanser (TELK- Besvärsnämnden för arbetspensionsärenden - Försäkringsdomstolen ) bedömer saken på nytt och ger beslut