BfL 4 träff 5

Bedömning för lärande Aktivera eleverna som ägare av lärandeprocessen

Andreia Balan

Reflektion TILLVÄGAGÅNGSSÄTT • Beskriv vilken metod/arbetssätt ni har valt. • Hur har eleverna upplevt metoden/arbetssättet? RESULTAT • Har det bidragit till bättre lärande för eleverna? • Vad har fungerat bra respektive mindre bra? • Är det något ni tänker göra annorlunda nästa gång?

Strategi 5 - eleverna som ägare av lärandeprocessen

• Grundtanke: att stödja lärandeprocessen genom ökad metakognition

Metakognition Lära att lära • Att veta vilka förmågor man har och vad man kan • Att kunna reglera sin kognitiva process

• Metakognition handlar om att ha kontroll över sin kognitiva process under pågående lärande..

..och inte efter. • Analysen som sker efteråt kallas för reflektion och inte metakognition. (Sousa, 2014)

Tre komponenter av metekognitiv kunskap • Personlig komponent- förståelse av ens förmågor och kunskaper • Uppgifts komponent– förståelse av svårighetsgraden i en uppgift • Strategisk komponent – förmågan att använda olika strategier för att lära sig nya saker

(Sousa, 2014)

Lågeffektiva strategier • omläsning • markering och understrykning av viktiga textdelar • nyckelord • bilder, som syftar till att öka minnesförmågan

(Dunlosky, Rawson, Marsh, Nathan, Willingham , 2013)

Måttlig effektiva strategier • Att ställa ”Varför frågor” för att sedan söka svar • Att förklara för andra eller sig själv

(Dunlosky, Rawson, Marsh, Nathan, Willingham , 2013)

Effektiva strategier • Att ”öva på prov” • Sprida lärandet och övandet över längre tidsintervall och till flera tillfällen • Att tidigt lära sig olika strategier • Att lärare vet när dem ska introducera olika strategier till olika elevgrupper (Dunlosky, Rawson, Marsh, Nathan, Willingham , 2013)

• Att lära hur man lär

Självreglering Självreglerande elever kan: • sätta upp realistiska mål • använda lämpliga strategier för att uppnå dessa mål • reglera sin lärandekontext för att passa mer sin lärandeprocess • använda sin tid på ett effektivt sätt • hitta framgångstecken i sina prestationer • tillskriva orsakssamband till resultat

Självregleringsstrategier • Under lektionerna missar jag ofta viktiga saker eftersom jag tänker på annat. (-) • När jag ska lära mig något nytt, ställer jag upp frågor som hjälper mig att fokusera. • När jag inte förstår något jag håller på att lära mig, går jag tillbaka och repeterar tidigare kunskaper. • Om något är svårt att förstå, försöker jag angripa det på ett annat sätt. • Innan jag börjar lära mig något nytt material, försöker jag först förstå hur det är organiserat. • Jag ställer frågor till mig själv för att vara säker på att jag har förstått innehållet i det vi håller på att lära oss.

Självregleringsstrategier • Jag försöker anpassa mitt sätt att studera så att det passar lärarens undervisnings still. • Det är vanligt att jag upptäcker att jag inte förstår innehållet i det jag har pluggat till en kurs. • Jag försöker förstå syftet med det jag håller på att lära mig i stället för att bara läsa på. • När jag läser något nytt försöker jag bestämma vilka begrepp jag är osäker på. • När jag studerar, sätter jag upp kortsiktiga och långsiktiga mål för att kunna planera mina studier. • Om jag blir osäker på något under en lektion, försöker jag få klarhet i det efteråt. • Jag avslutar det jag har påbörjat även om det finns andra mer intressanta saker att göra.

Självbedömning Självbedömning Själv-observation

Själv-analys

Själv-reaktion

Självuppfattning om sin förmåga Mål

Ansträngning

Prestationer

Känslomässig attityd

Självbedömning • Självbedömning är en förmåga som är kontextberoende • Den kan inte överföras mellan olika ämnen eller till nya områden. • En kvantifiering av självbedömningen med hjälp av poäng eller betyg stödjer inte lärandet framåt

Självbedömning • Aktiviteter med självbedömning ger positiva effekter om de görs kontinuerligt och integreras i undervisningen • Kamratbedömning och samarbetsbedömning kan användas för att träna förmåga till självbedömning

Självbedömning • Former ▫ elever identifiera förbättringar i sina arbeten ▫ elever ställer frågor till sina arbeten ▫ elever gör kopplingar mellan sina självbedövningar ▫ elever skriver plus-minus-intressant kommentarer till sina arbeten ▫ elever gör bedömningar kopplade till specifika kriterier

Strategi 5 - eleverna som ägare av lärandeprocessen • Tekniker: Självbedömning Självreglering Metakognitiva strategier Träning i att ställa frågor/göra sammanfattningar

En film från serien Vänner • Självreglering

Kursplaner • Engelska .. kan eleven bearbeta och göra enkla förbättringar av egna framställningar.

• Yrkesämnen När arbetet är utfört utvärderar eleven med nyanserade omdömen sitt arbete och resultat. Dessutom rapporterar och dokumenterar eleven efter samråd med handledare sitt arbete. När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med viss säkerhet den egna förmågan och situationens krav.

• Webbteknik .. När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med säkerhet den egna förmågan och situationens krav.

Diskutera 1. Vilka delar/aspekter av självbedömningen tycker du är problematiska? Varför? 2. Finns det något av det som presenterats i strategi 5 som du kan tänka dig testa?

1 Elevaktiva och stödjande aktiviteter

Lärare

Elever

Skapar aktiviteter där eleverna samarbetar och stödjer varandra. Aktiviteterna kopplas tydligt till målen. Eleverna förstår målen och kriterierna och därför kan de ge stöd till varandra.

2

3

Skapar aktiviteter där eleverna samarbetar i och ger respons till varandra kopplad till kriterier.

Skapar aktiviteter där eleverna samarbetar, ger respons och förbättrar sina arbeten utifrån den respons de har fått. Eleverna förstår mål och kriterier ger framåtriktande respons. Eleverna vet hur de ska använda responsen de fått för att förbättra sina arbeten.

Eleverna förstår mål och kriterier och kan formulera framåtriktande respons till varandra.

Självreglera nde och metakogniti va aktiviteter

1

2

3

Lärare

Skapar aktiviteter där eleverna får möjlighet att skatta sig själva utifrån kriterier.

Skapar aktiviteter där eleverna gör egna skattningar och formulerar förbättringar utifrån kriterier.

Elever

Eleverna förstår kriterierna för bedömning och kan därför göra relevanta skattningar.

Eleverna förstår kriterierna för bedömning och kan formulera utifrån dess respons till sig själva.

Skapar aktiviteter där eleverna gör skattningar, formulerar förbättringar och genomför dessa i sina arbeten. Eleverna förstår kriterierna för bedömning kan formulera respons och har självreglerande verktyg för att kunna göra förbättringar i sina arbeten.

Hur kan vi arbeta med allt?

Konstruktiv länkning (Constructive alignment)

Lärandemiljö Lärandeaktiviteter

Bedömnings- och examinationsformer

Läroplan Mål Innehåll

Professionell utveckling genom kollegialt lärande 1. Fokusera på resultat

- analys och tolkning av resultat - planering av bedömningsformer

2. Fokusera på att höja undervisningens kvalité - identifiera framgångsfaktorer - planera förändring och anpassning av praxis utifrån förbättringsområden

Det kollektiva arbetet 1 Nuläge Praktik och filosofi

8 Utvärdera (lärare och elever)

2 Identifiera problemområden

7 Förbättra praktiken utifrån analys

3 Elevernas röster och ev annan data

4 Val av första utv område och första aspekt

6 Reflektion, analys 5 Pröva ändring av praktik

Steg 5 Pröva ändring av praktik - det enskilda arbetet Välj en aspekt i din praktik som du vill förändra. Förbättra praktiken genom att göra om den till ditt eget

Återkoppla till kollegorna

Samla evidens om hur förändringen påverkar elevernas lärande

Analysera och anpassa

Mall för pedagogiska planeringar Mål (förmåga)

Centralt innehåll

Aktiviteter där elever får möjlighet att utveckla förmåga/or kopplade till ett visst innehåll

Information som utfallet på aktiviteten ger till läraren (och eleven)1

Bedömnings -former

Exempel på aktiviteter förutom genomgångar och individuellt arbete:  identifiering av kvalitativa skillnader i olika elevarbeten  formulering av argument för bedömning av andras arbete  öppna frågor  problemlösning i grupp eller par  ämnesintegrerade aktiviteter  laborativa aktiviteter

Informationen kan handla om t.ex.:

Skriftlig, muntlig, grupparbete, parprov, inlämningsup pgifter, etc.

 

missuppfattningar som eventuellt utfallet kan avslöja oklarheter kring nyckelbegrepp, processer eller idéer

Eleven kan få samma information som läraren om denna lämnar feedback till eleven eller om eleven lär sig tolka sina resultat. 1

Exempel Förmåga Innehåll Resonemang Geometri Begrepp Kommunikation Omkrets Area Volym Enhetsbyte

Aktiviteter Förutom genomgångar och enskilt arbete

Information

Arbeta med EPA med en uppgift där Fångar upp eventuella eleverna behöver resonera om missuppfattningar i skillnaden mellan area, omkrets och begreppsförståelsen volym Avsluta med att visa på olika resonemang och skillnaden i kvalitet.

Bedömning

Eleverna genomför enskilt en liknande uppgift. Läraren bedömer deras resonemang

Geometriska satser

Arbeta med att bevisa Pythagoras Fångar upp elevernas förståelse Eleverna bedöms på ett sats av matematiskt bevis prov där det ingår en Använder olika representationer som liknande uppgift. t. ex laborativt material eller matematikspråk

Likformighet

Arbeta laborativt med att be eleverna Fångar upp elevernas förmåga hitta likformiga figurer i sin att bearbeta respons omgivning. Låt andra elever bedöma deras arbete. Låt eleverna justera sina svar. Använder laborativt material. Eleverna arbetar i grupp med att identifiera inbördesrelationer mellan olika objekt. Grupperna får arbeta med olika objekt för att sedan redovisa för varandra.

Geometriska objekt och deras inbördes relationer Symmetri

Elevernas resonemang bedöms i presentationen av slutprodukten Elevernas resonemang bedöms under redovisningen

Historia åk 4- VAD SKA ELEVEN HUR/PÅ VILKET SÄTT? Med vilka kvaltéer visar 6 VISA? eleven? Förmåga

Eleven…

E

om historiska har Använda förhållanden, grundläggande historisk referensram skeenden och kunskaper gestalter under olika tidsperioder. om orsaker till föra enkla och och till viss del konsekvenser underbyggda av resonemang samhällsförändr ingar och människors levnadsvillkor och handlingar. undersöka beskriver enkla utvecklingslinjer samband inom mellan olika kulturmöten, tidsperioder. migration, politik och levnadsvillkor

C

A

har goda kunskaper

har mycket goda kunskaper

föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang

föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang

beskriver förhållandevis komplexa samband mellan olika tidsperioder.

beskriver komplexa samband mellan olika tidsperioder

MÅL - hur GENOMFÖRANDE formulerar vi så AV eleven förstår? UNDERVISNING Formulera om “Vad Ge exempel på ska eleven visa?” på aktiviteter som ett sätt så att eleverna behöver eleverna förstår arbeta med för att utveckla sina förmågor.

BEDÖMNING

Hur ska eleven visa sina kunskaper?

Uppgift Steg 1 - Välj en teknik som kan aktivera eleverna som ägare av lärandeprocessen. Arbeta med tekniken under tre veckor Steg 2 – Länka ihop alla fem strategier och arbeta med ett område i ämnesplanen. Förbered exempel inför nästa träff.

Rekommenderad litteratur för fördjupning: • Lundahl, Christian (2014) Bedömning för lärande: kap 9, 10 • Jönsson, Anders (2013) Lärande bedömning: s. 84-88, kap 4

Förslag på innehåll 1. Motivation 2. Faktorer som påverkar implementeringen av BfL 3. Modeller för utvecklingsarbete 4. Faktorer som påverkar lärandet