Bortom normen

Bortom normen Ylva Gellerstedt, Kurator på RFSL Göteborg

RFSL Riksförbundet för sexuellt likaberättigande bildades 1950 och är en av världens äldsta organisationer av sitt slag. RFSL har 30 lokala avdelningar runtom i landet och ett 5 077 medlemmar (201208-31). 2007 bytte förbundet namn till RFSL - Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter. Kongressen 2012 har fattat första beslutet om namnändring till RFSL - Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners och queeras rättigheter

HBTQ Homosexuella Bisexuella Transpersoner Queer Relativt nya bokstavskombinationer. Greger Eman redaktör för RFSL:s tidning KomUt, var den första att använda HBT i tryck (nr 4/2000). Inspirationen kom från det engelska uttrycket LGBT Q:et började läggas till för ca två år sedan i Sverige medan många i andra länder har börjat lägga till ett I för intergender.

Några svenska årtal 1944 Avkriminaliseras sex mellan två personer av samma kön 1950 Grundas RFSL 1972 Medicinsk och juridisk möjlighet till transsexuella och intersexuella att efter prövning få en ny juridisk könstillhörighet fastslagen 1979 Socialstyrelsen tar bort homosexualitet ur registret över diagnoser 1982 Första dödsfallet i AIDS 1995 Partnerskapslagen träder i kraft 2001 Vid RFSL:s kongress beslutas att transpersoner ska inkluderas som en del av RFSL:s målgrupp 2005 Lesbiska par får rätt att inseminera 2009 Nya diskrimineringslagen – inkluderar även könsöverskridande identitet och uttryck. Socialstyrelsen avskaffar transvestism och BDSM som sjukdomsbegrepp. Könsneutrala äktenskapslagen träder i kraft. 2013 Reviderig av lagen som reglerar könskorrigering?

Vad är sexuell läggning? Vad är kön?

Sexualitet Sexuella läggningar Homosexualitet Bisexualitet Heterosexualitet Queer? Det är skillnad på sexuell läggning, lust, identitet, och praktik

Könsidentitet • Vilket kön en själv identifierar sig med. • Hänger ibland ihop med biologiskt/juridiskt/könsuttryck, men behöver inte göra det. • Kvinna, man, något annat, något mittemellan, inget kön, lite både och, ibland det ena och ibland det andra… • Du bestämmer själv, inte ditt pass, din kropp eller vad omgivningen säger!

Könsidentitet Biologiskt kön Känslomässigt kön Socialt/kulturellt kön Juridiskt kön

?

Könsuttryck • Attribut – kläder, smycken, skor, frisyr, behåring etc. • ”Feminint”/”maskulint”/”androgynt” • Språk – pronomen, namn, släktskapsnamn (ex. syster, pappa, svägerska) • Många saker är inte självvalda– människor drar egna slutsatser om ens könsidentitet

Könsuttryck • En del saker starkt könade – vissa kläder, visst smink, vissa frisyrer. • Olika regler för män och kvinnor • Kan bli konsekvenser om man bryter mot dessa regler.

Cisperson • En person som följer normer kring kön. • Personens biologiska och juridiska kön stämmer överens med könsuttryck och könsidentitet. • Har inget med sexuell läggning att göra. Cispersoner kan vara hetero, bi eller homo.

Transperson • En person som bryter normer kring kön. • Personens biologiska och/eller juridiska kön är på olika vis inte överensstämmande med könsuttryck och/eller könsidentitet. • Har inget med sexuell läggning att göra. Transpersoner kan vara hetero, bi, homo eller queer. • Är ett paraplybegrepp som innehåller många transidentiteter.

Transsexuell • Könsidentiteten är inte samma som biologin och juridiken. • Vill ofta korrigera sitt kön – byta juridiskt kön och få hjälp att korrigera kroppen så att den stämmer. • Vill oftast byta namn, personnummer, pronomen. • Behöver få en diagnos transsexualism för att kunna få hjälp av svensk sjukvård.

Transvestit • Könsuttrycket är inte samma som biologin eller juridiken. • Använder kläder/attribut som bryter normer kring kön – ibland eller alltid. • Vill ibland byta namn och pronomen, för alltid eller ibland.

Intergender/genderqueer • Könsidentiteten är inte samma som biologin och juridiken. Ej kvinna eller man – något annat, bortom eller både och. • Vill ibland korrigera sitt kön - få hjälp att korrigera kroppen så att den stämmer med könsidentiteten. • Vill ofta byta namn, personnummer, pronomen. Könsneutralt pronomen hen/den.

Intersexualism En person som föds med obestämbart kön enligt tvåkönsmodellen. Det föds ungefär 1 intersexuellt barn per 1500 Intersexualism räknas inte in under begreppet transperson.

Vad är queer?

Queer Ordet queer kommer från engelskan och betyder ungefär ”konstig” eller ”onormal”. Ordet användes i början som ett skällsord för framför allt homosexuella. Ordet har anammats av hbtq-rörelsen för att ta tillbaka dess betydelse och göra det till något positivt. Identitet: en identitet som ifrågasätter fasta kategorier gällande kön och sexualitet. Teori: en teori som ifrågasätter fasta kategorier gällande kön och sexualitet, samt analyserar hur makt och normer hänger ihop. Praktik: att ifrågasätta/eller gå bortom normer för fasta kategorier gällande kön och sexualitet i det man gör eller i sitt utryck.

Sammanfattat kan sägas att queer är det som bryter mot de rådande normerna kring kön och sexualitet.

– ÄR DU TJEJ ELLER KILLE?

–ÄR DU TJEJ ELLER KILLE? – NEJ, ÄR DU?

Biologiskt kön Känslomässigt kön Socialt/kulturellt kön Juridiskt kön

?

Komma ut Kommer heterosexuella personer ut? Komma ut är något de flesta gör många gånger under livet. Vad innebär det att leva i garderoben? Komma ut process..

Coming out process (Cass, 1984) 0 ”ovetandefasen” (Svensson, A., ?) 1 ”identitetsförvirring” (jag känner att homosexualitet har något med mig att göra) 2 ”identitetsjämförelse” (jag inser att jag antagligen är homosexuell) 3 ”identitetstolerans” (jag står ut med att vara homosexuell) 4 ”identitetsacceptans” (jag är rätt säker på att jag är homosexuell) 5 ”identitetsstolthet” (jag är homosexuell och stolt över att vara det) 6 ”identitetssyntes” (jag är homosexuell och också en massa annat)

Utsatthet?  Psykisk ohälsa bland hbtq-ungdomar  Män som har sex med män är överrepresenterade bland hiv+  Lesbiska är överrepresenterade bland kvinnor med alkoholmissbruk  Transpersoner löper större risk att utsättas för våld  Etc.

Heteronormens konsekvenser • Öppenhet • Hälsa

Öppenhet Öppenhet handlar inte om att manifestera utan att slipa dölja, att kunna vara sig själv och vara social på samma villkor som andra. • • • • •

Begränsande av ens utrymme Alla kan inte välja Frånvaro av spegling och bekräftelse Hemlighållande av förhållanden och relationer Lögner om var man varit och vem man umgåtts med

Nedsatt psykiskt välbefinnande

Män

Kvinnor

Självskattad hälsa Alla 73 % bra hälsa 6 % dålig hälsa Hb-personer: 64 % bra hälsa 6 % dålig hälsa

Transpersoner: 67 % bra hälsa 12 % dålig hälsa

Andel transpersoner med dålig hälsa.

Försökt ta sitt liv någon gång

Män

Kvinnor

Självmordsförsök Alla 5% Hb-personer: 12 %

Andel transpersoner som någon gång försökt att ta sitt liv.

Röker dagligen

Män

Kvinnor

Snusar dagligen

Män

Kvinnor

Riskabla alkoholvanor

Män

Kvinnor

Rädsla för överfall, rån eller annat ofredande

Män

Kvinnor

Rädsla för våld Alla Kvinnor 40 % Män 10 % Hb-personer: 50 %

Andel transpersoner som är rädda för våld pga könsuttryck/könsidentitet

Saknar emotionellt stöd

Män

Kvinnor

Statens Folkhälsoinstitut ”Hälsa på lika villkor? Hälsa och livsvillkor bland HBT-personer” http://www.fhi.se 2006 Ungdomsstyrelsen ”Hon Hen Han”, 2010

Sammanfattning hälsoläget Forskning visar att hbt-personer … har sämre hälsa än övriga populationen … är mer utsatt för våld än övriga populationen … har mindre stöd av sociala nätverk än övriga populationen … får inte hjälp av samhället i samma utsträckning som övriga populationen

Vad beror detta på? • Diskriminering leder till ohälsa • Att inte bli bekräftad i sin identitet leder till negativ hälsoutveckling • Att inte kunna vara öppen med den man är eller hur man lever leder till ökad ohälsa • Negativ självbild leder till ohälsa

Diskrimineringsgrunder Diskrimineringsgrunder fr o m 1/1 2009 • Kön • Etnisk tillhörighet • Religion eller annan trosuppfattning • Sexuell läggning • Funktionshinder • Könsöverskridande identitet eller uttryck • Ålder (gäller i arbetslivet i vid mening)

Bemötande • Ställ öppna frågor • Likvärdigt bemötande • Ett ”dåligt” bemötande får konsekvenser • Inkluderande språk • Gör vi antaganden utifrån normen?

Vad möter jag som kurator? • • • • • • • • • • • • • •

Funderingar kring sexuell läggning/identitet (homo, hetero, bi, queer) Funderingar kring könsidentitet (trans, queer) Komma-ut-frågor (farhågor, funderingar, självstärkande) Relationsproblem (partners, föräldrar, syskon) Våld i nära relationer Asylsökande som flytt pga förföljelse pga sexuell läggning eller könsöverskridande identitet eller uttryck Diskriminering Hatbrott Hedersnormer Prostitution/sex mot ersättning Självskadebeteende (skära sig, alkohol/droger, utsätta sig sexuellt mm) Självmordstankar Sexuell hälsa, rådgivning kring sexuell praktik, säkrare sex mm Att skaffa/planera barn i en mångfald av familjekonstallationer

HBTQ-kompetens Medvetenhet om HBTQ-frågor är viktigt för alla som arbetar med människor. Vi socionomer möter HBTQ-personer i vårt dagliga arbete överallt. Om vi tror oss inte möta det är det troligtvis för att det är ett klimat där det inte går att vara öppen. Det ska egentligen inte ligga på en ideell organisation att tillgodose sedda behov. Kompetensen ska finnas i det offentliga.

Det är allas ansvar att se till att öppenheten och kunskapen finns.

www.rfsl.se www.rfsl.se/goteborg www.rfslungdom.se www.frittfram.se www.do.se www.goteborgsrattighetscenter.se