2016-09-14
T r K
M ö t e Ko m m u n i kat i o n
o
a
n
Daniel Frydman
u
m
a
t a k t Relation
Psykiater, leg psykoterapeut, psykoanalytiker 2016-09-14
Mötet
[email protected]
Kommer någon från fjärran med ett språk som kanske plågar ljuden med stoets gnäggande eller med koltrastungars pipande Eller också som en gnisslande såg som skär sönder allt som är nära Kommer någon från fjärran med hundens rörelser, Eller kanske råttans, och det är vinter så kläd honom varmt
2016-09-14
Mötet
[email protected]
1
kan väl hända han har eld under sulan (kanske red han en meteor). Förebrå honom inte om din mattas brännhål skriker En främling bär alltid sitt hemland i famnen likt ett föräldralöst barn åt vilket han kanske bara söker en grav Nelly Sachs (1891-1970) ur Flykt och förvandling (1959)
Mötet
[email protected]
2
1
2016-09-14
Rökning Förbjuden
2016-09-14
Mötet
[email protected]
3
Rökning Förbjuden
2016-09-14
Mötet
[email protected]
Mötet
[email protected]
4
2
2016-09-14
Vad är ett minne? 2016-09-14
Mötet
[email protected]
6
Det normala sättet att hantera minnet Vi kan minnas • En situation • En upplevelse • En grupp känslor jag blir irriterad för att jag tycker hon borde respektera att andra är på tåget. Jag känner mig dum för att jag sa till.
• Vi brukar oftast veta hur det kändes men vi känner inte alltid känslan vi vet att vi hade
2016-09-14
Mötet
[email protected]
Mötet
[email protected]
7
3
2016-09-14
Men hur minns man ett trauma? • Vi kan minnas • En situation • En upplevelse • En anhopning känslor
• Vi tvingas känna de känslor som fanns vid tillfället • Man kan inte kapa bort känslan ur minnet • Det upplevs som att det sker • Vi kan inte välja när vi vill möta
2016-09-14
Mötet
[email protected]
8
Man har kallat saker olika saker • Skyttegravsneuros • KZ-neuros • Veteransyndrom • Posttraumatiskt stressyndrom
2016-09-14
Mötet
[email protected]
Mötet
[email protected]
9
4
2016-09-14
De flesta människor lider av mer än en sak på samma gång Somliga har behov av att tala Somliga har behov av att inte tala Alla är olika – Det som hjälper en hjälper inte alla
2016-09-14
Mötet
[email protected]
10
Överlevares olika strategier TALA ”sönderpratning” En sorts beskrivningar som oftast är tomma på känsloinnehåll TIGA Tigandet kan vara en nödvändig strategi för att hålla ordningen Tystnaden håller inte genom hela livet
2016-09-14
Mötet
[email protected]
Mötet
[email protected]
11
5
2016-09-14
Vi vet nästan aldrig fullt ut vad en annan vill eller behöver
2016-09-14
Mötet
[email protected]
13
Vi vet nästan aldrig fullt ut vad en annan vill eller behöver
RÄDD Trött 2016-09-14
Mötet
[email protected]
Arg
Mötet
[email protected]
14
6
2016-09-14
Vi vet nästan aldrig fullt ut hur vi kommer reagera på ett möte
RÄDD Trött 2016-09-14
Arg
Mötet
[email protected]
16
Vi vet vad vi tror att vi kan vänta oss
2016-09-14
Mötet
[email protected]
Mötet
[email protected]
17
7
2016-09-14
Vi kommer (ibland) bli överraskadex
2016-09-14
Mötet
[email protected]
Intersubjektivitet
Anknytning Mentalisering
2016-09-14
Mötet
[email protected]
–
Samspel
– –
18
Relationskraft Föreställningsförmåga
Mötet
[email protected]
19
8
2016-09-14
Intersubjektivitet • samspel mellan personer • ”känsla för feeling” • Hur man kan förstå och känna hur en annan person känner och tänker
2016-09-14
Mötet
[email protected]
20
Intersubjektivitet • samspel mellan personer • ”känsla för feeling” • Hur man kan förstå och känna hur en annan person känner och tänker
2016-09-14
Mötet
[email protected]
Mötet
[email protected]
21
9
2016-09-14
”jag vet att du vet att jag vet” 2016-09-14
Mötet
[email protected]
22
Anknytning • När vi var små barn lärde vi oss hur människor brukar bemöta oss. • Vi blev inskolade på vad vi kan vänta oss av andra och som vuxna är vi fortfarande mest bekväma när folk funkar på dom sätten.
2016-09-14
Mötet
[email protected]
Mötet
[email protected]
23
10
2016-09-14
Anknytning • Trygg anknytning • Behoven tillgodosedda tillräckligt ofta
• Otrygg anknytning • Behoven blir inte tillgodosedda tillräckligt ofta • Upprepade erfarenheter av små ”skevheter” • Upprepade erfarenheter av större avvikelser från behoven • Upprepade erfarenheter av oförutsägbara avvikelser från behoven 2016-09-14
Mötet
[email protected]
24
Anknytningsmönster • Tryggt anknytningsmönster • Behoven tillgodosedda tillräckligt ofta
• Otrygga anknytningsmönster • Behoven blir inte tillgodosedda tillräckligt ofta • Otryggt ambivalent anknytningsmönster • Oryggt undvikande anknytningsmönster • Otryggt desorganiserat anknytningsmönster
2016-09-14
Mötet
[email protected]
Mötet
[email protected]
26
11
2016-09-14
Anknytningsmönster • Tryggt anknytningsmönster • Behoven tillgodosedda tillräckligt ofta
• Otrygga anknytningsmönster • Behoven blir inte tillgodosedda tillräckligt ofta • Otryggt ambivalent anknytningsmönster • Otryggt undvikande anknytningsmönster • Otryggt desorganiserat anknytningsmönster
2016-09-14
Mötet
[email protected]
27
En skillnad
• Anknytningsmönster • De där sätten på hur vi funkar i relation till andra.
• Både kroppen och sinnet går igång på samma saker.
• Anknytningssituation • De där osäkra situationerna som (automatiskt) sätter igång anknytningsbeteenden.
2016-09-14
Mötet
[email protected]
Mötet
[email protected]
28
12
2016-09-14
Anknytingens relation till det aktuella • Krigserfarenheter ser olika ut beroende på anknytningsbakgrund • Sjukdomar ser olika ut beroende på anknytningsbakgrund • Extrema trauman kan undanröja eller ändra mönstren • Gott bemötande under längre tid kan påverka anknytningsmönstren • Dvs man kan bidra till en tryggare upplevelse av världen
2016-09-14
Mötet
[email protected]
29
Men vad menar vi med ett trauma egentligen? • En integritetskränkande händelse kan förändra hur man ser på världen. • Den ”river sönder” ens ”psykiska hud” och man blir skyddslös.
• Det är då det blir ett (psykiskt) trauma • När någon har en traumareaktion, har själva självet blivit skadat
2016-09-14
Mötet
[email protected]
Mötet
[email protected]
30
13
2016-09-14
Mentalisering • förmågan att tänka om sig själv och andra i ett sammanhang • Att kunna föreställa sig – tänka kring – hur mänskliga beteenden hänger ihop med olika mentala tillstånd som • Önskningar • Behov • Avsikter • Tankegångar 2016-09-14
Mötet
[email protected]
31
Anta att den du talar med är • Kompetent att hantera information • Kan tåla motgångar • Har upplevelser av förluster och sorg som • Behöver begripas/bekräftas • Behöver kunna införlivas i livshistorien för att inte fastna
• Mår bra av att känna sig omhändertagen
2016-09-14
Mötet
[email protected]
Mötet
[email protected]
32
14
2016-09-14
Kräv av dig att du •Kompetent att förmedla information •Kan tåla motgångar •Kan byta strategi om du inte når fram
Depression och suicidal kommunikation
[email protected]
2017-02-01
33
Var tydlig
2016-09-14
Mötet
[email protected]
Mötet
[email protected]
34
15
2016-09-14
Ett mötes upplägg • Presentera • Deltagarna • Dig • Din roll i detta möte
• Övriga i rummet • Vars och ens roll i mötet
• Mötets syfte • Enligt dig • Enligt den andre (patient/klient/elev etc)
• Tänkt tidsåtgång
• Återgå till syftet om det glider iväg genom att • Påminna om ert överenskomna syfte 2016-09-14
Mötet
[email protected]
35
Vem är experten? • Patientens behov av begrepp kring • Sin egen situation • Sitt tillstånd
• Patienten som ”expert” på det privata • Patientens behov av att samtala med • En som har andra kunskaper • En som kan problematisera frågorna och iakttagelserna
• Behandlaren som ”expert” på det allmänna • Tillsammans blir vi experter på det aktuella 2016-09-14
Mötet
[email protected]
Mötet
[email protected]
36
16
2016-09-14
Koppla innehållet i mötet till syftet
2016-09-14
Mötet
[email protected]
37
Vad gör mötet möjligt? Upplevd respekt Upplevt intresse Upplevd kompetens Tidigare goda erfarenheter Allt detta grundar för en känsla av mening
2016-09-14
Mötet
[email protected]
Mötet
[email protected]
40
17
2016-09-14
KASAM Känsla Av SAMmanhang Begriplighet Meningsfullhet delaktighet
2016-09-14
Mötet
[email protected]
Mötet
[email protected]
41
18
