DATE LÄRMATERIAL FSK

Tillgänglighet 

 Lärmiljöer  Likabehandling

DATE LÄRMATERIAL FSK

Ett helt paket för ökad tillgänglighet DATE lärmaterial är en del av ett helt paket med verktyg från Handikappförbunden och Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM). Paketet består av tre delar: • Föra in tillgänglighet i det systematiska kvalitetsarbetet och i undervisningen (DATE lärmaterial) • Värdera tillgängligheten i förskola, skola och fritidshem (SPSM:s värderingsverktyg) • Leda och planera tillgänglighetsarbetet (SPSM:s distansutbildning) Läs mer om tillgänglighetspaketet på www.spsm.se/tillganglighet DATE lärmaterial är framtaget för förskolan, år F–3, år 4–9 och gymnasiet. Lärmaterialen kan beställas och laddas hem via www.date-larmaterial.se Om tillgänglighetsanpassning och alternativa format – se info på webbplatsen.

Författare: Albin Hagberg Projektgrupp: Albin Hagberg, Karin Kjellberg och Åsa Sjöwall Redaktör: Erika Wermeling Grafisk form: Linn Sandgren Illustration: Rebekka Mornio (inlaga), Lasse Skarbøvik (framsida och temasidor) Utgiven av: Handikappförbunden (som blir Funktionsrätt Sverige i maj 2017) Tryck: Bulls Graphic, Halmstad, 2017. Första upplagan. ISBN: 978-91-983819-0-0 (tryckt) 978-91-983819-1-7 (pdf ) Best.nr SPSM: 00754

DATE LÄRMATERIAL FSK Albin Hagberg

www.date-larmaterial.se

Förord

Vi människor har olika sätt att fungera beroende på situation och sammanhang. I förskolan är lärmiljöernas utformning av yttersta vikt för att alla barn ska kunna vara delaktiga i verksamhetens aktiviteter, lära sig och utvecklas.

DATE lärmaterial är ett verktyg som barn och pedagoger arbetar med för att göra verksamheten mer tillgänglig och utveckla lärmiljöerna i förskolan. DATE lärmaterial har tagits fram i projektet DATE Nya målgrupper 2015–2017. Materialet utgår från pedagogers egna erfarenheter, etablerad forskning och rekommendationer från Specialpedagogiska skolmyndigheten, Skolverket och Diskrimineringsombudsmannen.

Ett stort tack till barn och pedagoger i projektets pilotförskolor 4:ans förskola i Hägersten, Förskolan Guldfisken i Huddinge och Wåga Wilja Orgona förskola i Järfälla. Ni har gett värdefulla synpunkter och tips i framtagandet av materialet. Tack också till projektets referensgrupp och deltagarna på våra dialogmöten för konstruktiva samtal som bidragit till fler nyanser i materialet. Ett tack även till förskolan Svarta Grisen för lån av lokaler och synpunkter på materialet. Albin Hagberg Sundbyberg, våren 2017

DATE lärmaterial FSK

5

Innehåll

Inledning DATE lärmaterial för förskolan 

 8

Temaområden i DATE lärmaterial – en presentation 

 9

DATE lärmaterial – för alla barn och pedagoger 

 10

Teori och bakgrund Tillgänglighetsmodellen och tillgängliga lärmiljöer 

 11

Fysisk tillgänglighet ger likvärdiga möjligheter 

 11

Pedagogisk tillgänglighet leder till bättre kommunikation 

 12

Social tillgänglighet skapar delaktighet 

 12

Bristande tillgänglighet 

 13

Nyckeln till en förskola för alla 

 14

Tillgänglighet en del i likabehandling 

 14

Tillgänglighet är centralt för systematiskt kvalitetsarbete 

 15

Ord och begrepp i DATE lärmaterial 

 16

Att arbeta med DATE lärmaterial Temaområden 

 17

Upplägg i spåren 

 18

Dokumentera tillgängligheten 

 18

Sagor 

 18

Tänk på att 

 18

DATE lärmaterial FSK

6

Temaområden Tema – Tillgänglighet: Rummet Temainledning 

 20

Spåren i temat 

 21

Hallen 

 22

Gården – lekmiljö 

 26

Gården – solskydd 

 32

Maten 

 36

Samlingen 

 44

Toaletten 

 49

Utflykten 

 53

Verkstaden 

 56

Tema – Tillgänglighet: Kommunikation Temainledning 

 62

Spåren i temat 

 63

Bildstöd 

 64

Ljud 

 68

Tecken 

 75

Tid 

 80

Möt barnen i leken 

 85

Möt barnen i det talade språket 

 89

Möt hemmet i det skrivna språket 

 92

Tema – Tillgänglighet: Tillsammans Temainledning 

 96

Spåren i temat 

 97

Syna och reflektera tillsammans 

 98

Leka tillsammans 

 107

Städa tillsammans 

 110

Spela tillsammans 

 115

Härma och lär av varandra 

  118

Noter 

 122

Referenser 

 123

DATE lärmaterial FSK

7

Inledning

INLEDNING DATE lärmaterial för förskolan DATE lärmaterial för förskolan ger pedagoger och barn möjlighet att tillsammans arbeta för en socialt, pedagogiskt och fysiskt tillgänglig förskolemiljö. Lärmaterialet hjälper till att öka medvetenheten om vad tillgänglighet konkret kan innebära i förskolan. Hur utformas förskolans miljöer så att fler barn kan bli delaktiga i aktiviteterna? Hur kan vi kommunicera så att alla barn förstår, lär sig och utvecklas? DATE utgår från att alla barn fungerar olika beroende på situation och funktionalitet och fokuserar därför på strukturen i förskolans verksamhet.

En tillgänglig lärmiljö i förskolan gör möjligheterna till lärande, delaktighet och utveckling bättre för alla barn. Med hjälp av DATE får barnen

• ta del av sagor om tillgänglighet och att vi fungerar olika beroende på hur lärmiljöerna är utformade • delta i aktiviteter och leka lekar som en del av den vardagliga verksamheten • vara delaktiga i arbetet med att utveckla förskolans lärmiljöer Pedagoger och förskolan får

• sagor, aktiviteter, lekar och övningar att arbeta med i verksamheten tillsammans med barnen • dokumentationsmallar som underlättar uppföljning av aktiviteterna och knyter an till det systematiska kvalitetsarbetet • aktiviteter som stödjer det främjande likabehandlingsarbetet

DATE lärmaterial FSK

8

Inledning

Temaområden i DATE lärmaterial – en presentation DATE lärmaterial för förskolan är uppdelad i tre temaområden. Varje temaområde består av ett antal utvecklingsområden som kallas för spår. TEMA

Tillgänglighet: Rummet

Tillgänglighet: Rummet

Spåren har namn efter olika rum och situationer på förskolan eftersom arbetet med tillgänglighet kan börja i en speciell situation eller ett specifikt rum. Barn och pedagoger arbetar med att organisera, strukturera och planera utifrån några fysiska lärmiljöer i förskolan. DATE lärmaterial FSK

19

Utgångspunkten är den fysiska miljön. Men den samverkar alltid med den pedagogiska och sociala miljön i arbetet med tillgänglighet. Spåren i temaområdet är:

• • • •

Hallen Gården – lekmiljö Gården – solskydd Maten TEMA

Tillgänglighet: Kommunikation

• • • •

Samlingen Toaletten Utflykten Verkstaden

Tillgänglighet: Kommunikation

Spåren har namn med kopplingar till kommunikation. Barn och pedagoger arbetar med förutsättningar för kommunikation och med olika sätt att kommunicera.

Utgångspunkten är den pedagogiska miljön. Men den samverkar alltid med den fysiska och sociala miljön i arbetet med tillgänglighet. DATE lärmaterial FSK

61

Spåren i temaområdet är:

• • • •

Bildstöd Ljud Tecken Tid TEMA

Tillgänglighet: Tillsammans

DATE lärmaterial FSK

95

• Möt barnen i leken • Möt barnen i det talade språket • Möt hemmet i det skrivna språket Tillgänglighet: Tillsammans

Spåren har namn med kopplingar till ordet tillsammans. Här utgår arbetet med tillgänglighet från barndelaktighet, gruppen och den sociala miljön. Barn och pedagoger arbetar med samtal om hur lärmiljöerna kan utvecklas och om hur vi lär av varandra.

Utgångspunkten är den sociala miljön. Men den samverkar alltid med den fysiska och pedagogiska miljön i arbetet med tillgänglighet. Spåren i temaområdet är:

• Syna och reflektera tillsammans • Leka tillsammans • Städa tillsammans

• Spela tillsammans • Härma och lär av varandra

DATE lärmaterial FSK

9

Inledning

DATE lärmaterial – för alla barn och pedagoger DATE är ett lärmaterial för alla barn oavsett funktionssätt. Det är utformat för att användas inom ramen för den ordinarie förskoleverksamheten. Materialet kompletterar det systematiska kvalitetsarbetet såväl som det främjande likabehandlingsarbetet. Genom sagor, lekar, experiment, sånger, aktiviteter och samtal närmar sig barnen vad tillgänglighet är. Sagorna och övningarna öppnar upp för samtal om att vi människor fungerar olika. Många av aktiviteterna är i sig exempel på hur pedagoger kan skapa tillgänglighet i verksamheten. Pedagogernas dokumentation och uppföljning är en förutsättning för detta utvecklingsarbete.

Som pedagog har du säkert erfarenhet av att material och speciallösningar som vara tänkta för ett enskilt barn med ett specifikt funktionssätt har visat sig vara bra för hela gruppen. DATE lärmaterial fokuserar inte på barn med funktionsnedsättningar eller vad specifika funktionsnedsättningar innebär – utan på förskolans förebyggande arbete med att göra lärmiljöerna tillgängliga för fler. Materialet vill vara ett stöd i att skapa ett kollegialt tänk där organisation och utvecklingspotential står i fokus och där pedagogernas professionalitet synliggörs.

På engelska betyder date ”möte” och det är just vad DATE lärmaterial handlar om. Ordet date bildas också med begynnelsebokstäverna i materialets ledord: Delaktighet – med DATE lärmaterial kan barn få bättre förutsättningar till god delaktighet i aktiviteterna och gemenskap i förskolan. Attityder – DATE lärmaterial ger möjlighet att arbeta med attityder och värderingar som gäller våra lärmiljöer och våra olika sätt att fungera. Tillgänglighet – i DATE lärmaterial arbetar barn och pedagoger med att göra de fysiska, sociala och pedagogiska miljöerna tillgängliga. Tillgänglighet är huvudfokus i materialet. Elever och Barn – Elever har vi inte i förskolan men väl barn som tillsammans med pedagogerna i förskolan är målgruppen för DATE lärmaterial.

DATE lärmaterial FSK

10

Teori och bakgrund

TEORI OCH BAKGRUND Tillgänglighetsmodellen och tillgängliga lärmiljöer

Ett arbete för ökad tillgänglighet är lösningsfokuserat. Det innebär att ta reda på vilka möjligheter som finns att utveckla förskolans lärmiljöer. Många associerar begreppet tillgänglighet till fysik tillgänglighet. Traditionellt har tillgänglighet förknippats med exempelvis hur lokaler bör utformas för att vara lätta att ta sig fram i, ge god belysning och akustik. Tillgängliga lärmiljöer i förskolan har dock en bredare innebörd.

Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, har tagit fram en modell för tillgänglighet i förskola och utbildning, Tillgänglighetsmodellen. Modellen beskriver hur förskolans fysiska, sociala och pedagogiska miljöer behöver samspela för att barn ska ges bästa möjlighet till lärande och utveckling i alla lärmiljöer. Social miljö Samspel Utveckling Lärande

Fysisk miljö

Pedagogisk miljö

I handledningen Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning beskrivs modellen i sin helhet. 1

Fysisk tillgänglighet ger likvärdiga möjligheter En fysiskt tillgänglig lärmiljö innebär att alla som vistas på förskolan kan ta sig fram överallt, äta maten, vistas i lokalerna och komma åt material som de ska använda. För att alla barn ska ha likvärdiga möjligheter att vara delaktiga i aktiviteter inomhus, ute på gården eller på utflykten behöver de fysiska lärmiljöerna kunna möta alla barns olika sätt att fungera. 2 Kanske innebär det att vi behöver tänka nytt för att få med fler barn?

DATE lärmaterial FSK

11

Teori och bakgrund

Miljön och rummen i förskolan har alltid ansetts vara en viktig del i barnens utveckling och lärande. Hur vi möblerar för olika situationer, hur vi bäst organiserar för olika lekar och vilket material som finns framme är en betydande del av verksamhetens pedagogiska och sociala syfte. Det holistiska synsättet på barns lärande är en bärande idé i läroplanen för förskolan:

”Förskolan ska stimulera barns utveckling och lärande samt erbjuda en trygg omsorg. Verksamheten ska utgå från en helhetssyn på barnet och barnets behov och utformas så att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet.” 3

Pedagogisk tillgänglighet leder till bättre kommunikation Pedagogisk tillgänglighet handlar om att skapa förutsättningar för att alla barn ska kunna fungera och kommunicera i förskolan. Kommunikation är en central del i barns utveckling och lärande under åren i förskolan. Kommunikationen med barnen är också en förutsättning för att pedagogerna ska kunna göra ett bra jobb. Om vi släpper in hela barngruppen i ett och samma rum, utan några instruktioner om vad som ska hända, så spelar det ingen roll hur väl ljudisolerat rummet är. Ljudnivån kommer förr eller senare att bli för hög och möjligheterna till kommunikation dålig.

Alla barn har olika förutsättningar för att kommunicera beroende på ålder och funktionalitet. I mötet med barn behöver förskolan vara förberedd på att använda många olika kommunikationssätt. Det är en organisationsfråga för verksamheten. Läroplanen för förskolan framhåller barns olika vägar till kommunikation:

”Barnen ska få stimulans och vägledning av vuxna för att genom egen aktivitet öka sin kompetens och utveckla nya kunskaper och insikter. Detta förhållningssätt förutsätter att olika språk- och kunskapsformer och olika sätt att lära balanseras och bildar en helhet.” 4

Social tillgänglighet skapar delaktighet När miljön i förskolan är socialt tillgänglig kan barnen vara delaktiga i hela verksamheten, på sitt sätt och oavsett ålder eller funktionalitet. Barns rätt att känna sig som en del av gruppen och leken bygger på att den sociala miljön är tillgänglig. Delaktighet skapas i mötet med andra och i gemensamma aktiviteter. En generell betydelse av delaktighet är att ”höra till” och att kunna påverka den egna situationen genom eget inflytande. En förutsättning för det är att alla barn synliggörs på sina premisser. För att nå dit är det viktigt att reflektera över vad som betraktas som ”normalt” när det handlar om barns funktionalitet.

Alla barn kanske inte kan delta och lära exakt på samma sätt i verksamhetens aktiviteter. Men om vi tänker att barn är och får vara olika och om aktiviteterna är utformade just utifrån olika sätt att fungera så kommer alla barn att kunna delta och lära på sitt sätt.

DATE lärmaterial FSK

12

Teori och bakgrund

Bristande tillgänglighet Kraven på tillgänglighet har ökat i samhället. Sedan 2015 är bristande tillgänglighet inskrivet som en form av diskriminering i diskriminerings­ lagen. Tillgänglighet har länge varit en viktig rättighetsfråga för funktions­ rättsrörelsen. Rörelsens långa kamp och aktiva opinionsarbete har lett till att lagen vidgats.

Diskrimineringslagen utgår från en persons möjligheter i jämförelse med en annans. Diskrimineringsformen bristande tillgänglighet gäller enbart diskrimineringsgrunden funktionsnedsättning. I utbildningssektorn betyder det att barn och elever med funktionsnedsättning ska komma i en jämförbar situation med kamraterna utan funktionsnedsättning. 5 Även om bristande tillgänglighet bara gäller diskrimineringsgrunden funktionsnedsättning, kan lösningar och utformning som förbättrar tillgängligheten för barn med funktionsnedsättning gynna även andra barns sätt att fungera. Vill du veta mer om olika funktionsnedsättningar? • Du kan få information om specifika funktionsnedsättningar och diagnoser av funktionsrättsrörelsens intresseorganisationer. En del filmer, faktatexter och handledningar är riktade direkt till personal i förskolan. • Handikappförbunden www.hso.se (Handikappförbunden blir Funktionsrätt Sverige i maj 2017). • Lika Unika www.likaunika.org • Du kan även använda tjänsten ”Fråga en rådgivare” på Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, www.spsm.se

DATE lärmaterial FSK

13

Teori och bakgrund

Nyckeln till en förskola för alla Arbetet med att göra lärmiljöer tillgängliga är förebyggande likabehandlingsarbete och ett arbete med att utveckla förskolans kvalitet.

Tillgänglighet är en del i likabehandling Förskolor som aktivt arbetar med att göra sina lärmiljöer tillgängliga – oavsett vilka barn som finns i gruppen för stunden – kommer på sikt att ha en verksamhet där fler barns sätt att fungera får plats.

Därför är arbetet med tillgänglighet en del av förskolans likabehandlingsarbete. Aktiva åtgärder för att förebygga och främja likabehandling leder till att diskriminering och trakasserier motverkas.

Barn lär sig ofta av varandra i gruppen – men behöver också ibland få kunskap om hur samspel går till och struktur runt aktiviteter för att bli delaktiga i gemenskapen. Det är ett konkret sätt, en aktiv åtgärd, för att arbeta förebyggande med likabehandling.

En normmedveten pedagogik är viktig för att uppnå likabehandling och en likvärdig förskola. När vi blir varse normerande strukturer, utmanar dessa normer – och förändrar en del av dem – kan förskolan möta barnen utifrån varje barns villkor. Tillsammans med tillgänglighet är också kunskap om barns individuella förutsättningar, till exempel funktionsnedsättningar, och hur de påverkar i mötet med miljön, pusselbitar i pedagogers normmedvetna pedagogik. Normkritisk pedagogik – en bakgrund Begreppet normkritik slog igenom i Sverige i början av 2000-talet. Normkritik är ett samlingsnamn för både teorier och verktyg, men är framför allt ett förhållningssätt där perspektivet flyttar fokus från den som anses avvika från normen till att istället belysa normen som tas för given. Den normkritiska pedagogiken formulerades i kontrast till den då vanligt förekommande toleranspedagogiken. Toleranspedagogiken kan sägas bygga på att ett ”vi”, som bedöms vara normala och vanliga, ska lära sig att tolerera ett ”dom”, som betraktas som avvikande och annorlunda. Normkritiken granskar maktstrukturer Normkritisk pedagogik fokuserar på att granska de maktstrukturer och begränsande normer som bidrar till marginalisering eller diskriminering av individer och grupper. 2010 publicerades antologin Normkritisk pedagogik – Makt, lärande och strategi för förändring. Den kom att ha stort inflytande på likabehandlingsarbetet i både förskolor, skolor och andra organisationer.

DATE lärmaterial FSK

14

Teori och bakgrund

Tillgänglighet är centralt för systematiskt kvalitetsarbete De flesta som arbetar i förskolan vet att individer och grupper fungerar olika beroende på hur bra vi planerar, organiserar, kommunicerar och genomför våra aktiviteter. Ju större tillgänglighet i verksamheten, desto bättre kvalitet och möjlighet att få med sig alla barn.

Att skapa tillgängliga lärmiljöer är en del av det systematiska kvalitetsarbetet, som detta arbete beskrivs i skollagen: ”Ett systematiskt kvalitetsarbete innebär att alla som arbetar i förskolan, skolan och vuxenutbildningen systematiskt och kontinuerligt följer upp verksamheten, analyserar resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planerar och utvecklar utbildningen.” 6

Tanken med DATE lärmaterial är att miljöer, situationer och arbetsområden i förskolan kan fungera som olika avgränsade utvecklingsområden. Det är ett sätt att dela upp det systematiska kvalitetsarbetet för att göra det mer greppbart och möjligt att utvärdera och följa upp.

DATE lärmaterial FSK

15

Ord och begrepp i DATE lärmaterial DATE lärmaterial använder företrädesvis begreppen funktionalitet och funktionssätt. Orden funktionsnedsättning och funktionshinder förekommer också i texterna.

Funktionalitet beskriver våra kroppar, psyken och intellekt. Vissa av oss har

till exempel två ben, andra av oss har inga ben. Några av oss har haft samma funktionalitet sedan födseln. För andra av oss har funktionaliteten förändrats under livet.

Funktionssätt – eller sätt att fungera – beskriver oss när vi gör olika saker. Vi har

till exempel olika sätt att fungera när vi tar oss fram, läser eller koncentrerar oss.

Vår funktionalitet säger väldigt lite om hur vi fungerar i olika situationer – eftersom vårt sätt att fungera till stor del beror på sammanhanget och hur miljön är utformad. Ju mer tillgänglig miljön är, desto mindre behöver våra olika funktionssätt innebära hinder. Funktionsnedsättning och funktionshinder är begrepp som används i lagar,

styrdokument och inom till exempel funktionsrättsrörelsen. Orden förekommer i DATE lärmaterial i just dessa sammanhang. Invändningar mot begreppet funktionsnedsättning

Funktionsnedsättning är en av sju diskrimineringsgrunder i diskriminerings­ lagen. Begreppet funktionsnedsättning kan problematiseras. Det riskerar att bidra till att vissa människors funktionalitet kategoriseras som bristfällig och nedsatt. Om man istället använder begreppet funktionalitet omfattas alla människors sätt att fungera och anslaget blir detsamma som i exempelvis diskrimineringsgrunderna sexualitet, ålder och etnicitet. Det finns även andra invändningar mot begreppet funktionsnedsättning. En del kritiker använder hellre ord som funktionsvariation och funktions­ uppsättning. Det är ord som kan sägas vara neutrala eftersom de utgår från alla människors funktionalitet – och att den kan variera – snarare än att utgå från det som begränsar.

Andra föredrar beskrivningen normbrytande funktionalitet som sätter strålkastarljuset på samhällets normer kring funktionalitet och som fokuserar på strukturer istället för på individuella förutsättningar. Vad säger Socialstyrelsen? En funktionsnedsättning kan vara fysisk, psykisk eller intellektuell och kommer av en medfödd eller förvärvad skada, eller till följd av sjukdom. Funktionshinder är kopplat till miljön och handlar om de barriärer som miljön kan utgöra för personer med funktionsnedsättning.

DATE lärmaterial FSK

16

Att arbeta med DATE lärmaterial

AT T ARBETA MED DATE LÄRMATERIAL Temaområden DATE lärmaterial förskolan är uppdelad i tre temaområden, med utgångspunkt i Tillgänglighetsmodellen. Tillgänglighet Rummet – fysisk miljö

Fysisk miljö Samspel Utveckling Lärande

Pedagogisk miljö

Social miljö

Den fysiska miljö samverkar alltid med den sociala och pedagogiska miljön i arbetet med tillgänglighet.

Tillgänglighet Kommunikation – pedagogisk miljö

Pedagogisk miljö Samspel Utveckling Lärande

Fysisk miljö

Social miljö

Den pedagogiska miljön samverkar alltid med den fysiska och sociala miljön i arbetet med tillgänglighet.

Tillgänglighet Tillsammans – social miljö

Social miljö Samspel Utveckling Lärande

Fysisk miljö

Pedagogisk miljö

Den sociala miljön samverkar alltid med den pedagogiska och fysiska miljön i arbetet med tillgänglighet.

Varje temaområde inleds med en temainledning som presenterar de utvecklingsområden temat tar upp. Temaområdena finns närmare presenterade på sidan 9 i materialet. DATE lärmaterial FSK

17

Att arbeta med DATE lärmaterial

Upplägg i spåren Temaområdena innehåller ett antal spår, som kan ses som utvecklingsområden av verksamheten. Spåren innehåller dessa delar:

Spårinledningar som kort beskriver spårets syfte och koppling till begreppet

tillgänglighet.

Sagor från sagohäftet som väcker tankar och ger aha-upplevelser, är underlag

för både samtal med barnen och diskussioner i pedagoggruppen.

Aktiviteter för barnen – lekar, experiment, sånger och skapande som gör

barnen direkt eller indirekt delaktiga i arbetet för tillgängliga lärmiljöer. Aktiviteterna knyter an till den ordinarie verksamheten, skapar upplevelser och ska dokumenteras. Många av aktiviteterna handlar om att skapa systematik och rutiner. Ett avsnitt för pedagoger om att utveckla lärmiljöerna i verksamheten. Här

finns övningar, reflektions- och diskussionsfrågor. Dokumentationen från aktiviteterna är en väsentlig del i dessa avsnitt. Genom dokumentationen följs aktiviteterna upp, utvärderas och knyts till det systematiska kvalitetsarbetet. Arbetsblad som är till hjälp i dokumentationen av aktiviteterna blir ett stöd

till uppföljning och utvärdering. Vissa arbetsblad återfinns i det tryckta materialet och andra finns på www.date-larmaterial.se. Filmer återfinns till spåren Ljud och Syna och reflektera tillsammans.

Finns på www.date-larmaterial.se.

Dokumentera tillgängligheten Att utgå från ett särskilt rum, en specifik situation eller avgränsat arbetsområde gör det lättare att dokumentera, följa upp och utvärdera arbetet för ökad tillgänglighet. Arbetsbladen i DATE lärmaterial är ett stöd i arbetet med uppföljning och utvärdering.

Sagor Sagorna i sagohäftet behövs till vissa aktiviteter men kan användas som kompletterande material i alla spår, både i aktiviteterna och arbetet i pedagoggruppen.

Sagorna gestaltar på ett fantasifullt sätt olika situationer och händelser på förskolan och leder till samtal med barnen kring ämnet tillgänglighet. Du som pedagog känner säkert igen dig – och kanske får sagan dig att fundera över hur det fungerar i din verksamhet. Innehållet i sagorna presenteras närmare i sagohäftet.

Tänk på att Samtidigt som DATE för förskolan syftar till att göra förskolan tillgänglig för alla barn är det viktigt att komma ihåg att DATE är en del i resan mot en tillgänglig förskolemiljö. Alla barn har olika sätt att fungera och kommer inte att kunna göra alla aktiviteter som de är beskrivna i materialet. Som pedagog känner du dina barn och din grupp bäst och vet vad i materialet som kan passa er verksamhet och vad som kan modifieras. DATE lärmaterial FSK

18

FSK

SAGOHÄFTE till DATE lärmaterial för förskolan

www.date-larmaterial.se

TEMA

Tillgänglighet: Rummet

DATE lärmaterial FSK

19

Tillgänglighet: Rummet Den fysiska miljön är utgångspunkt för det här temaområdet. Spåren har namn efter olika platser eller situationer i förskolan. Börja med det som känns mest aktuellt för verksamheten, arbeta målinriktat och följ upp insatserna.

Temaområdet tar upp vardags­ situationer som samlingen, uteleken på gården och utflykter. Här finns aktiviteter som utgår från hallmiljön och hur den kan organiseras och ett spår som kretsar kring hur en tillgänglig skapandemiljö kan se ut i en ateljé eller verkstad. Det handlar om såväl möblering som att skapa förförståelse hos barnen om vad som ska hända härnäst eller under dagen. Ett av spåren handlar om toalett­ miljön och rutiner för hand­tvätt. För att minska och begränsa sjukdomsspridning är det viktigt att barnen tidigt lär sig om hygien. 7 Att kunna vistas på förskolan utan att bli sjuk är en del i verksamhetens tillgänglighet. Ett annat spår fokuserar på att skapa en god solskyddsmiljö. Syftet är att barnen ska kunna nyttja utemiljön

till fullo varje dag och att förhindra framtida hudproblem hos dem. 8 Maten är ett annat område som berör alla. Alla behöver energi för att klara av dagarna och för att ingen ska bli dålig av maten på förskolan eller vid utflykter krävs tydliga rutiner för matintoleranser och allergier. 9 Barnen blir delaktiga i arbetet för ökad tillgänglighet genom olika aktiviteter som sagor, lekar, experiment, sånger och skapande i de olika spåren. Här ges möjligheter att börja samtala med barnen om att vi alla fungerar olika. Pedagogerna får reflektera över sina egna tankar om vad som anses ”normalt” gällande funktionalitet och om det finns saker som behöver förändras i de olika lärmiljöerna för att verksamheten ska fungera för fler.

DATE lärmaterial FSK

20

TEMA: Tillgänglighet: Rummet

Spåren i temat

Hallen

Gården – lekmiljö

Gården – solskydd

Barnen är med om ett klädrejs med stökiga lådor. Barnen går igenom vad som finns på hyllorna i hallen. Det blir en lång lista (sidan 22).

Olika lekteman som involverar barnen i uteleken presenteras (sidan 26).

Barnen utforskar och leker med skuggor och bygger en solvarnare (sidan 32).

WC

Maten

Samlingen

Toaletten

Barnen lagar mellanmål tillsammans, provsmakar mat, blir delaktiga i måltiderna och uppmärksammar allergier (sidan 36).

Barnen, tiden och aktiviteterna synliggörs. Introducerar nytt material för större barndelaktighet (sidan 44).

Barnen sjunger en sång och leker en lek som handlar om hygien och handtvätt. De undersöker tillgängligheten på toaletterna (sidan 49).

Utflykten

Verkstaden

Förbereder barnen för utflykter genom bilder och planering (sidan 53).

Introducerar skapandemiljön och material för barnen genom en lek (sidan 56).

DATE lärmaterial FSK

21

TEMA: Tillgänglighet: Rummet  SPÅR: Hallen

SPÅR

Hallen Spåret handlar om olika sätt att skapa systematik kring arbetet med hallmiljön i förskolan. Hallen är den första inomhusmiljön som barn och vuxna möter när de kommer till förskolan. Här sker mycket av den sociala kontakten och informationsutbytet mellan förskolan och hemmet. Visar hallen att barn och vuxna är välkomna till förskolan? Hur kan vi hitta sätt att signalera förskolans pedagogiska tanke sam­tidigt som vi uppmärksammar föräldrar eller närstående vuxna på att barnen behöver ha med sig extra underbyxor eller ett par vantar? Hur kan vi utveckla kommunika­

tionen med hemmet så att den passar fler? Hallen behöver vara funktionell för på- och avklädning – flera gånger varje dag och för alla barn oavsett ålder och funktionalitet. Hallen är också en plats för samtal och förberedelse för såväl uteleken som inomhusaktiviteter. Hur tillgodoser vi att barnen har de kläder, den plats, den tid, den ordning, den hyllhöjd och det pedagogiska stöd som de behöver för att utveckla alla sina färdigheter så långt som möjligt?

Aktiviteter

För pedagoger

Stökiga lådan. Skapar en upplevelse av skillnaden mellan ordning och stökighet.

Organisera hallen – skapa struktur, rutiner och gör tillgängligt. Skapar rutiner och struktur för hallmiljön.

Vad finns på hyllan? Inventerar barnens hyllor och skapar underlag för att arbeta med matematik i vardagen.

Sagor Följande sagor ur sagohäftet förbereder och kompletterar spårets aktiviteter och kan ge inspiration eller aha-upplevelser. Läs särskilt sagan Lägg det på hyllan inför arbetet med spåret. Struk-Ture och Reda. Om vad regler, ordning och struktur gör för verksamheten.

Lägg det på hyllan. Om struktur och ordning i hallmiljön. Hadi och sakerna i taket. Om visuella intryck och koncentration.

DATE lärmaterial FSK

22

TEMA: Tillgänglighet: Rummet  SPÅR: Hallen

Aktiviteter – genomförande Stökiga lådan Pedagogerna leker en teaterlek i form av ett klädrejs. En stökig klädlåda ställs mot en välordnad låda. Barnen upptäcker att det går fortare att klä på sig om det är städat och rätt saker finns på hyllan. Aktiviteten tydliggör också orättvisor och olikheter. Pedagoger och barn diskuterar hur de kan hjälpas åt med på- och avklädning på förskolan. Material

Två lådor från hallen eller andra lådor eller påsar. Innehåll, se nedan.

I låda 1: En mössa, ett par vantar, en stor vuxentröja, en stor barntröja och en

halsduk. Vik plaggen och gör lådan övertydligt ordnad.

I låda 2: En mössa, ett par vantar, en stor vuxentröja, en stor barntröja, en

halsduk, ett tyg, ett hopprep, massa olika papper, leksaker och böcker. Göm plaggen ordentligt under en massa saker som inte ska vara där. Fyll lådan till bredden, blanda och stöka till. Gör så här

Förklara för barnen att ni ska se vem som klär på sig fortast. Pedagog med låda 1 tävlar mot pedagog med låda 2. 1. Låt barnen säga klara, färdiga, gå! Tävla på låtsas och se till att den som

har låda 1 vinner överlägset. Pedagogen som haft låda 2 utbrister: Men det var ju orättvist! Det var ju en massa saker i vägen i min låda. Pedagog med låda 1 svarar: Ja, din låda var mycket svårare än min.

2. Återställ lådorna och visa skillnaden mellan dem för barnen. 3. Om barnen förstår de orättvisa villkoren i tävlingen och klarar av leken så

låt dem leka den på egen hand.

Varför var det svårare för en av pedagogerna?

Det viktiga är att barnen ska förstå orättvisan i tävlingen mellan en stökig och en iordningställd låda. Visa skillnaden mellan lådorna igen. Diskutera:

• Hur kan leken bli mer rättvis så att det blir lättare för båda pedagoger att klä på sig? • Vilka saker hör hemma i lådan och vilka skulle ni städa bort? • Vill någon av er leka leken igen om det är likadant innehåll i lådorna? • Vad är svårt med att klä på sig? • Hur kan vi samarbeta med på- och avklädning? Vad kan barnen göra och vad borde pedagogerna hjälpa till med? DATE lärmaterial FSK

23

TEMA: Tillgänglighet: Rummet  SPÅR: Hallen

Vad finns på hyllan? Barn och pedagoger inventerar hyllorna i hallen tillsammans. Aktiviteten tydliggör vad som finns i hallen och att mängden saker behöver organiseras för att hallen ska bli mer tillgänglig för barn och vuxna. Material

Barnens hyllor och det som finns där för dagen Gör så här

Berätta för barnen att ni ska göra en undersökning. Tillsammans ska ni ta reda hur många saker som finns på hyllorna i hallen. Det kommer bli en lång lista. 1. Sätt igång gruppen med en lugn aktivitet, exempelvis att

rita.

2. Gå ut i hallen med ett eller två barn i taget och inventera

vad de har på sina hyllor och krokar i hallen. Låt barnen visa sak för sak och skriv upp allt på en lista. Dokumentera allt ner till minsta kotte eller pinne.

3. Gör en gemensam lista med kategorier för sådant som

förekommer flera gånger, till exempel vantar, mössor och jackor. Sätt streck som markerar antalet i varje kategori.

Saker på barnens hyllor Kottar Vantar Mössor Teckningar Jackor Leksaksbil

För pedagoger Organisera hallen – skapa struktur, rutiner och tillgängliggör Diskutera i pedagoggruppen och med hemmet om vem som har ansvar för vad i hallen utifrån inventeringslistan i aktiviteten Vad finns på hyllan? Skapa rutiner och struktur som gör att barnen klarar av att klä på och av sig så långt som möjligt utifrån funktionalitet och ålder. Material

Inventeringslistan från Vad finns på hyllan?

DATE lärmaterial FSK

24

TEMA: Tillgänglighet: Rummet  SPÅR: Hallen

Gör så här 1. Diskutera inventeringslistan:

∙∙ Vad finns på barnens hyllor och krokar? ∙∙ Vilka saker hör hemma respektive inte hemma där?

2. Utgå från exemplet nedan och diskutera hur miljön i hallen ska

organiseras. Gör ett förslag för er verksamhet.

3. Diskutera hur innehållet kan kommuniceras med hemmet.

Så här kan hallen organiseras Vi pedagoger skapar särskilda platser i hallen för: • veckobrev och månadsinformation • pågående pyssel och skapande • saker att ta hem • nappar • ”snuttisar” och mjukdjur • omärkta kläder • låda med extrakläder • märkpenna för föräldrar att märka kläder med • post-it lappar och penna för att notera för föräldrarna när de behöver fylla hyllan med kläder • bildstöd för barnen som visar i vilken ordning det är enklast att klä på sig

Närstående vuxna ansvarar för att: • inte ta med leksaker till förskolan • märka alla kläder med namn • fylla på med blöjor och extrakläder • ta hem barnens pyssel, teckningar och veckobrev så att det inte blir liggande på hyllorna

DATE lärmaterial FSK

25

TEMA: Tillgänglighet: Rummet  SPÅR: Gården – lekmiljö

SPÅR

Gården – lekmiljö Spåret handlar om olika sätt att skapa systematik kring utemiljön i förskolan. Möjligheterna för barns utevistelse på förskolan ser väldigt olika ut. Spannet är brett mellan små innergårdar i storstäderna och uteförskolornas obegränsade ytor och skogsområden. På förskolegården bör det finnas fysiska platser för avskild lek och samtal, aktiviteter i skuggan och motoriska utmaningar för barn i olika åldrar och med olika funktionalitet.

Hur utvecklar vi en gårdsmiljö som är tillgänglig för alla utifrån just vår förskolas logistiska förutsättningar? Den pedagogiska verksamheten sker både inomhus och utomhus. Hur fyller vi aktiviteterna och leken på gården med pedagogiskt innehåll och hur skapar vi sammanhang och delaktighet på samma sätt som inomhus?

Aktiviteter

För pedagoger

Arbetsmodell för delaktighet i uteleken. Skapar större möjligheter till delaktighet i uteleken. Dokumenterar och återkopplar till barnen för att ge dem sammanhang i leken.

Uppföljning av arbetsmodell för delaktighet i uteleken. Utgår från arbetsmodellen för att systematiskt förbättra utemiljöerna på förskolan. Stockstaketet – en vuxensaga. Ger tillfälle för reflektion kring den fysiska utomhusmiljön.

Sagor Följande sagor ur sagohäftet förbereder och kompletterar spårets aktiviteter och kan ge inspiration eller aha-upplevelser. Läs särskilt sagan Rekvisita på gården inför arbetet med spåret. Han säger ju ingenting. Om bildstöd som kommunikationssätt.

Rekvisita på gården. Om att med enkla medel göra förskolegården mer tillgänglig, kreativ och inbjudande.

Struk-Ture och Reda. Om vad struktur och ordning och reda gör för verksamheten.

DATE lärmaterial FSK

26

TEMA: Tillgänglighet: Rummet  SPÅR: Gården – lekmiljö

Aktiviteter – genomförande Arbetsmodell för delaktighet i uteleken Arbetsmodellen skapar en struktur som ökar delaktigheten i uteleken och som barnen lär sig känna igen över tid. Barn kan behöva hjälp med både förberedelsetid och sammanhang för att bli mer delaktiga. Pedagogerna dokumenterar leken och använder dokumentationen till att skapa större förförståelse för barnen, bättre nyttja den fysiska rekvisitan i leklådorna och att hjälpa barnen att utveckla leken. Arbetsmodellen bygger på barnens erfarenheter av rollek när det gäller sammanhang, roller och rekvisita. Modellen leder till att hela lekmiljön successivt blir mer tillgänglig. Barnen och rollekens grunder Sammanhang: Barnen får en förförståelse för vad som kan hända i olika lekmiljöer. Vilka roller som kan intas där, vilka som kan vara med, hur leken ska gå till och hur länge den ska pågå. Roller: Barnen får en bild av vilka roller som ingår i det specifika sammanhanget och hur de ska förhålla sig till andra barn i leken. Pedagogen visar hur barnen hjälps åt att skapa samspel mellan roller. Prata tillsammans om vilka frågor barnen ställer sig när de leker med varandra. Rekvisita: Barnen får hjälp att utveckla rollerna och skapa sammanhang genom att pedagogen tillför såväl kunskap som rekvisita till leken. Prata tillsammans om hur barn och vuxna kan skapa fler lekmöjligheter och sätta igång fantasin.

Material

Sagan Rekvisita på gården i sagohäftet

Lekteman med Pictogrambilder, se arbetsblad Pictogram som finns på på www.date-larmaterial.se Arbetsblad Barnens tankar kring lektemat, finns på www.date-larmaterial.se Arbetsblad Dokumentationsmall utelek, sidan 31 Backar eller lådor för utomhusbruk Papper, penna och tejp

Lärplatta eller kamera för dokumentation

DATE lärmaterial FSK

27

ARBETSBLAD: Pictogram

Pictogram Nöjespark / djurpark

ARBETSBLAD: Barnens tankar kring lektema

Barnens tankar kring lektema Sammanhang:

Affär

Sjukhus Roller:

Äventyr

Rekvisita:

Pictogram.se

Kopieringsunderlag ur DATE Lärmaterial FSK. Ladda hem ifyllningsbar pdf på www.date-larmaterial.se.

Kopieringsunderlag ur DATE Lärmaterial FSK. Ladda hem ifyllningsbar pdf på www.date-larmaterial.se.

TEMA: Tillgänglighet: Rummet  SPÅR: Gården – lekmiljö

Gör så här Gör så här i pedagoggruppen: 1. Läs sagan Rekvisita på gården. 2. Välj ett lektema som passar barngruppen. Använd lekteman från

arbetsblad Pictogram eller utgå från barnens förslag och ladda ner egna pictogram. Kopiera upp eller skriv ut bilderna så att barnen kan använda dem två och två.

3. Gör i ordning en tom låda eller back där ni kan samla material med

koppling till lektemat. Märk lådan eller backen med lektemats namn och hitta en lättillgänglig förvaringsplats för den, till exempel i ett utomhusförråd.

4. Ha kamera, anteckningsblock och penna alternativt lärplatta redo för

dokumentation.

Gör så här med barnen vid det första tillfället ni använder ett lektema:

Välj en samling innan ni ska gå ut. Läs sagan Rekvisita på gården och presentera dagens lektema, exempelvis: Idag ska vi leka Äventyr på gården! Visa barnen lekkartorna och leklådan där ni ska samla rekvisita. 1. Låt barnen associera fritt kring bilderna och fråga barnen vilka idéer de

fick om vad de vill ha på sin gård. Skriv ner deras tankar om sammanhang, roller och rekvisita på arbetsblad Barnens tankar kring lektemat. Troligtvis har barnen redan nu hjälpt varandra att skapa sammanhang i leken.

2. Sammanfatta samtalet för barnen innan ni går ut och börjar leka.

Exempelvis: Ni pratade om att man kan leka äventyr i grottor, i skogen, på piratskepp eller när någon går på skattjakt. Det kan finnas pirater, dykare, skattletare, olika djur i leken och saker som är bra att ha med sig är kartor, kikare, väska och telefon. Har man tur så hittar man guldpengar eller diamanter på äventyr.

3. Dokumentera leken med hjälp av frågorna på arbetsblad

Dokumentationsmall utelek: ∙∙ På vilka platser leker barnen? Vad leker de just där? Vilka platser pratar de om? ∙∙ Vilka samspel, olika roller och karaktärer dyker upp i leken? Vilka frågor ställer sig barnen? ∙∙ Vilken rekvisita skapar barnen rent fysiskt respektive i tanken under leken?

4. Samla in rekvisitan som barnen använt och lägg den i leklådan. 5. Följ upp varje lektillfälle och utveckla arbetsmodellen och utemiljöerna

i pedagoggruppen med Uppföljning av Arbetsmodell för delaktighet i uteleken, sidan 29.

DATE lärmaterial FSK

28

TEMA: Tillgänglighet: Rummet  SPÅR: Gården – lekmiljö

Gör så här med barnen när ni fortsätter med lektemat:

Ta med leklådan med rekvisita och er dokumentation från föregående lektillfälle till samlingen. Ha även ett nytt arbetsblad Dokumentationsmall utelek och penna redo. 1. Berätta om dagens lektema: Idag ska vi fortsätta leka Äventyr på gården!

Kommer ni ihåg vad vi gjorde sist?

2. Visa leklådan och påminn om alla sammanhang, roller och rekvisita som

barnen nämnt och använt i leken. Presentera även ny rekvisita, nya roller och sammanhang som kan ge barnen fler möjligheter i leken.

3. Gå ut och lek. Dokumentera återigen med arbetsblad

Dokumentationsmall utelek.

För pedagoger Uppföljning av Arbetsmodell för delaktighet i uteleken Använd arbetsmodellen som ett verktyg för att planera nästa lektillfälle. Dokumentationen av barnens lek och vilken rekvisita ni tillfört är ett verktyg inför nästa lektillfälle. Material

Arbetsblad Dokumentationsmall utelek, sidan 31 Penna

Gör så här

Utgå från dokumentationen från arbetsblad Dokumentationsmall utelek. Diskutera frågeställningar utifrån lekens olika grundförutsättningar. Sammanfatta era svar och dokumentera dessa. Sammanhang: • Var lekte barnen i det valda lektemat? • Vad lockade barnen till just dessa platser? • Använde barnen hela den fysiska miljön? • Finns det fler platser som vi kan göra mer attraktiva och tillgängliga för barnen att leka i? Hur? • Hur skapar vi förförståelse hos barnen kring vilka som ska leka tillsammans och hur länge?

DATE lärmaterial FSK

29

TEMA: Tillgänglighet: Rummet  SPÅR: Gården – lekmiljö

Roller: • Vilka roller intog barnen i leken? • Fanns det roller som inget av barnen intog, men som kunde ha utvecklat leken ytterligare? • Hur samspelade barnen positivt i leken? • Hur kan lärmiljön stödja att fler barn inkluderas i de positiva samspelen? • Vilka frågor ställde sig barnen i leken? Hur kan vi hjälpa till att svara på dem med hjälp av lärmiljön? Rekvisita: • Vilken rekvisita använde barnen i leken? • Vilken rekvisita skulle kunna utveckla leken ytterligare? • Kan vi skapa eller införskaffa mer rekvisita till nästa lektillfälle? • Kan hemmen hjälpa till med någon rekvisita?

Stockstaketet – en vuxensaga Diskutera hur utemiljön kan främja och begränsa barnens lek, med sagan Stockstaketet – en vuxensaga som utgångspunkt. I sagan ska förskolans gård byggas om för att det ska bli barnsäkert vid gungorna. Det verkar dock som om byggfirman glömt något – det finns ingen grind i stockstaketet. Så nu måste de små barnen bäras över stockarna och pedagogen som använder rullstol kommer inte in alls. Material

Arbetsblad Stockstaketet – en vuxensaga, finns på www.date-larmaterial.se Penna

ARBETSBLAD: Stockstaketet – en vuxensaga

Stockstaketet – en vuxensaga Det är måndag och det stora byggstaketet runt gungorna ska äntligen tas bort. Det ska bli säkrare har personalen sagt. Byggarbetarna har grävt och grävt i flera veckor och barnen har tjatat och tjatat: – När är det färdigt? När är det färdigt?

Nu är det äntligen färdigt och det finns ett stockstaket runt gungorna. På marken ligger sån där mjuk gummimatta som inte gör så ont att ramla på. Janna, 4 år, är för tidig till förskolan. Den är inte öppen än. Hon rusar direkt bort mot gungorna, klättrar upp på det nya stockstaketet och testar att hoppa på gummimattan. Den är härlig och mjuk, nästan som en studsmatta tycker hon. Perfekt! Ettåringen Joey kommer strax efter Janna. Han vill också gunga men kommer inte över stockstaketet själv.

– Kom nu Joey, jag orkar inte lyfta dig, säger Joeys mamma och drar honom med sig mot ingången till förskolan istället. Joey blir arg och börjar gråta.

Sen kommer Gina och Francis till förskolan. De är pedagoger och ska öppna idag. Gina använder rullstol.

– Men hur tänkte de nu? utbrister Gina med en suck när hon ser att det nya stockstaketet både saknar öppning eller grind. Det verkar som vi får ringa kommunen idag, säger hon uppgivet och rullar mot ingången för att släppa in Joey och hans mamma. – Ja, jag tänker inte heller förstöra min rygg med att lyfta barn över den där hela dagarna, säger Francis och går efter henne. Den enda som verkar vara riktigt nöjd med morgonen är Janna som gungar högre och högre och ropar till sin pappa som står bakom henne: – Mera fart! Mera fart!

Gör så här

Kopieringsunderlag ur DATE Lärmaterial FSK. Ladda hem ifyllningsbar pdf på www.date-larmaterial.se.

1. Läs sagan tillsammans, se arbetsblad Stockstaketet – en vuxensaga. 2. Fundera och skriv ner:

∙∙ Vilka normer kring fysisk funktionalitet styr hur förskolegården ser ut?

3. Gå runt på gården och anteckna:

∙∙ Vilka platser är inte fysiskt tillgängliga för alla? Vad skulle behöva förändras? ∙∙ Vad kan ni göra själva och vad behöver ni hjälp med?

4. Skriv ner argument för förändring av de olika platserna och vidarebefordra

frågor till förskolechef och/eller huvudman vid behov. DATE lärmaterial FSK

30

ARBETSBLAD: Dokumentationsmall utelek

Dokumentationsmall utelek På vilka fysiska platser leker barnen?

Vad leker barnen på de olika platserna?

Vilka samspel, olika roller och karaktärer dyker upp i leken?

Vilka frågor ställer sig barnen i sina roller?

Vilken rekvisita skapar barnen rent fysiskt respektive i tanken under leken?

Kopieringsunderlag ur DATE lärmaterial FSK. Ladda hem ifyllningsbar pdf på www.date-larmaterial.se.

31

TEMA: Tillgänglighet: Rummet  SPÅR: Gården – solskydd

SPÅR

Gården – solskydd Spåret handlar om olika sätt att skapa systematik kring solskydd i förskolan. Vår hud är olika och alla människor påverkas olika av solen. Vissa kan vara ute en hel sommardag utan att bränna sig. Andra behöver smörja in sig många gånger varje dag för att huden inte ska bli röd eller torka ut. Barns hud är känsligare för solen än vuxnas. För mycket sol i unga år kan påverka huden negativt i vuxen ålder. När vi pedagoger känner av solen sätter

vi oss i skuggan, men barnen fortsätter att springa och leka. Vi behöver arbeta med hur barnen kan skydda sig mot solen. Hur kan vi genom leken göra barnen medvetna om var det är skugga och var det är sol? Om vi anpassar våra rutiner och vår utemiljö efter att barn och vuxna är olika känsliga för solen så gör vi förskolans utemiljö mer tillgänglig.

Aktiviteter

För pedagoger

Skuggfigurer. Ger barnen möjlighet att utforska och leka med skuggor.

Gör tillgängligt – skapa rutiner kring solskydd. Skapar rutiner anpassande till utemiljön och barn och vuxnas olika känslighet för solen.

Vilka skuggor får vi plats i? Utforskar och dokumenterar skuggiga platser på gården. Bygg en solvarnare. Skapar ett visuellt verktyg som visar barnen när solen är stark. Sagor

Följande saga ur sagohäftet förbereder och kompletterar spårets aktiviteter och kan ge inspiration eller aha-upplevelser. Läs den inför arbetet med spåret. Iktyosa och hennes systrar. Om solskydd på en förskola.

DATE lärmaterial FSK

32

TEMA: Tillgänglighet: Rummet  SPÅR: Gården – solskydd

Aktiviteter – genomförande Skuggfigurer Barnen upptäcker och experimenterar med skuggor, med hjälp av kroppen, djurfigurer och pappersfigurer de skapat. Att överhuvudtaget upptäcka skuggor är första steget till att förstå hur skugga kan användas för att skydda huden när det är soligt ute. Material

Djurfigurer i plast

Stora pappersark och kartong Saxar, blompinnar och tejp Pennor eller asfaltskritor

Bra solkläder och solkräm

Vattenkannor och muggar Gör så här

Sätt på barnen bra solkläder, smörj in dem med solkräm och ha vatten i beredskap för att släcka törsten.

Berätta för barnen att ni ska göra skuggfigurer och visa olika sätt ni kan göra dem. Rita av skuggorna med exempelvis asfaltskritor eller på stora pappersark. 1. Gör en skugga med hjälp av hela din kropp. 2. Gör en skugga med hjälp av händerna. 3. Experimentera med materialet, ljus och skuggor. Använd små djurfigurer

eller klipp egna former i papper, sätt fast dem på blompinnar och håll mot ljuset i olika vinklar.

4. Undersök! Vad händer med skuggorna om vi för figurerna och formerna

närmare marken respektive närmare solen? Varför blir det så?

Vilka skuggor får jag plats i? Barnen utforskar vilka skuggor som finns på gården och hur skuggorna förändras över dagen.

DATE lärmaterial FSK

33

TEMA: Tillgänglighet: Rummet  SPÅR: Gården – solskydd

Material

Bra solkläder och solkräm

Vattenkannor och muggar Gör så här

Sätt på barnen bra solkläder, smörj in dem med solkräm och ha vatten i beredskap för att släcka törsten. 1. Samla barnen. Berätta att de ska leta efter skuggor och rapportera till en

pedagog som dokumenterar. Utgå från frågorna: ∙∙ Hur många skuggställen på gården kan barnen hitta som de får plats i? ∙∙ Vilken är den största skuggan på hela gården? ∙∙ Hur många barn får plats i den största skuggan på gården? ∙∙ På vilka platser skulle det behövas skugga?

2. Gör övningen olika tider på dagen och jämför resultaten.

Bygg en solvarnare Barn och pedagoger bygger en solvarnare tillsammans. Solvarnaren indikerar när solen är som starkast och mest farlig under dagen. Aktiviteten gör barnen medvetna om när de bör skydda sig för solen. 2

8–10cm

1

3

Solen är mindre stark.

Solen är stark. 8–10cm

Material

En större form att gjuta gips i (gärna en rund kakform) Glasspinne eller annan rak pinne Gipspulver och vatten

Pennor eller färg som fäster på gips Gör så här 1. Rör till gipsmassa i formen och stick ner en pinne i mitten så att den står

upp cirka 8–10 centimeter ovanför ytan. När gipset har stelnat, måla en cirkel runt pinnen med lika stor radie som pinnen är lång.

2. Ställ solvarnaren i solen. Berätta för barnen att solen är extra stark och

DATE lärmaterial FSK

34

TEMA: Tillgänglighet: Rummet  SPÅR: Gården – solskydd

farlig när skuggan från pinnen är kort och inte når utanför cirkeln. Då ska barnen hålla sig i skuggan, klä på och smörja in sig. När skuggan från pinnen är längre och når utanför cirkeln är solen mindre farlig. 3. Jämför hur skuggorna ser ut vid olika tider på dagen och hur de skiljer sig

åt beroende på om solen är stark eller svag. Dokumentera vilka tider som solen är farlig respektive mindre farlig.

4. Använd metoden även utanför gården genom att sticka en pinne i marken

och rita en cirkel runt.

För pedagoger Gör tillgängligt – skapa rutiner kring solskydd Gör gemensamma rutiner för hur solskyddet ska bli bättre på förskolegården. Använd dokumentationen från aktiviteterna i spåret. Ansvaret för en tillgänglig gårdsmiljö när det gäller sol och skugga vilar på oss pedagoger. Hur gör vi för att alla ska kunna använda gården till så många aktiviteter som möjligt under så stor del av dagen som möjligt? Material

Papper och penna

Dokumentation från leken Vilka skuggor får jag plats i? Dokumentationen från aktiviteten Bygg en solvarnare Gör så här 1. Använd dokumentationen från barnens utforskande och från aktiviteterna

Vilka skuggor får jag plats i? och Bygg en solvarnare. Diskutera och anteckna:

∙∙ Vilka möjligheter till skugga har barnen på gården? ∙∙ Var behövs det mer skugga? ∙∙ Vilka tider på dagen bör vi vara extra uppmärksamma på riskerna med solen? 2. Skriv ner vad som behöver göras och vem eller vilka som ansvarar för att

det blir gjort. Gör en tidsplanering för åtgärderna.

3. Bestäm vad ni ska kommunicera med hemmet.

∙∙ Vilka kläder, hattar, kepsar och solglasögon behöver barnen? ∙∙ Vilka rutiner kring insmörjning gäller?

DATE lärmaterial FSK

35

TEMA: Tillgänglighet: Rummet  SPÅR: Maten

SPÅR

Maten Spåret handlar om olika sätt att skapa systematik kring matsituationerna i förskolan. Det är högst elementärt att alla barn får i sig mat för att aktiviteterna på förskolan ska fungera. Hungriga barn har svårt att orka hålla koncentration och humör uppe under långa dagar med många aktiviteter. Det finns mycket att tänka på kring mat. Barnen får inte bli sjuka av maten som serveras på förskolan eller av matsäcken på utflykten. Vi måste vara uppdaterade och ha tydliga rutiner kring vilka barn som äter vad med bäring på matintolerans, allergier eller andra

matpreferenser. Ansvarsfördelningen mellan kök och pedagoger behöver vara tydlig. Men hur gör vi barnen delaktiga i mat­ situationerna på förskolan? Och hur skapar vi en positiv stämning kring måltiderna som uppmuntrar matlusten och ger oss möjligheten att föra samtal kring matbordet? En matsituation som är tillgänglig för alla förbättrar chanserna att alla barn ska få i sig det de behöver. Tänk en förskola där alla barn kan äta allt som serveras!

Aktiviteter

För pedagoger

Bildstöd på borden. Skapar ett visuellt stöd under måltiden för barn som inte har det talade språket.

Gör tillgängligt och skapa rutiner kring allergier. Ger möjligheter att se över förskolans rutiner kring allergier.

Tysta leken med pek. Ger en lugn start på måltiderna genom en lek.

Uppföljning av aktiviteterna i spåret. Ger möjlighet till reflektion och diskussion om hur aktiviteterna påverkar verksamheten på kort och lång sikt. Utvecklar arbetet med barnens delaktighet kring måltiderna.

Hemliga tallriken. Skapar barndelaktighet kring kosten och nyfikenhet på att prova nya smaker. Ett mellanmål för alla. Höjer medvetandenivån kring allergier genom att barnen och pedagogerna lagar mellanmål tillsammans. Sagor

Följande saga ur sagohäftet förbereder och kompletterar spårets aktiviteter och kan ge inspiration eller aha-upplevelser. Läs den inför arbetet med spåret. Jag tål inte! Om skillnaden mellan att inte tåla och inte tycka om mat.

DATE lärmaterial FSK

36

TEMA: Tillgänglighet: Rummet  SPÅR: Maten

Aktiviteter Bildstöd på borden Bilder som ligger framme på borden hjälper barn som av olika anledningar inte har språket att lättare göra sig förstådda i matsituationen. Med bilderna kan barnet visa vad hen vill äta och dricka eller behöver hjälp med. Bilder att peka på kan också användas för att sänka ljudnivån under måltiderna. Material

Arbetsblad Matplatsbilder, sidan 42 Laminator Tejp

Gör så här

Välj bilder från arbetsblad Matplatsbilder som passar er matsituation. Komplettera med andra bilder om det behövs. Kopiera upp cirka fyra bilder per bord. Laminera för bättre hållbarhet och tejpa fast bilderna på borden där barnen äter. Alla barn ska kunna se bilderna från sin plats och nå att peka på dem. 1. Visa bilderna för barnen och förklara vad de betyder. 2. Använd bilderna som stöd för barn som vill och behöver förstärka sin

kommunikation.

Tysta leken med pek Bilder på borden kan användas för att sänka ljudnivån under måltiderna och skapa matro och lugn kring matborden. Barnen leker en lek utifrån bilderna som inledning till måltiden. Material

Arbetsblad Matplatsbilder, sidan 42 Laminator

Vatten och mjölk + glas eller muggar

DATE lärmaterial FSK

37

TEMA: Tillgänglighet: Rummet  SPÅR: Maten

Gör så här

Kopiera eller skriv ut bilderna på vattenglaset och mjölkglaset från arbetsblad Matplatsbilder och laminera dem. Lägg bilderna på borden. Se till att vatten och mjölk står framdukat på alla bord. Berätta för barnen att ni ska leka Tysta leken när ni kommer till matbordet. 1. Förklara att leken går ut på att barnen ska hjälpa varandra så att alla får

något att dricka. Under tystnad ska de peka på bilderna och hälla upp vatten eller mjölk till varandra.

2. När alla sitter tysta på sina platser och fått något att dricka i glasen är

leken över. Avsluta leken med att säga Skål och välkomna till varandra!

Hemliga tallriken Barnen provsmakar en liten rätt som start på måltiden. Måltiden inleds med en överraskning samtidigt som barnen provar gamla och nya smaker. Barnen betygssätter smakerna vilket gör dem delaktiga i måltiden. Återkopplingen till köket är en del i det systematiska kvalitetsarbetet med matmiljön. Material

En tallrik med smakprover till varje bord Arbetsblad Värderingsansikten, sidan 43

Rena kökshanddukar eller hushållspapper Papper och pennor Gör så här Gör så här i pedagoggruppen:

Prata med kökspersonalen om syftet med aktiviteten Hemliga tallriken och bestäm vilka smaker tallriken ska innehålla under en bestämd tid. Planera långsiktigt, gärna för hela terminen. En smak bör återkomma med jämna mellanrum så att ni kan jämföra barnens åsikter om olika smaker över tid. Välj ut milda och snälla smaker till en början. Utmana barnen med djärvare smaker ju mer vana de blir vid Hemliga tallriken. Be kökspersonalen att variera samma råvara i olika form – rå, kokt, stekt, okryddad, kryddad. Prova er fram och utvärdera allteftersom.

DATE lärmaterial FSK

38

Exempel på fem olika Hemliga tallrikar under en vecka: Måndag: Råa morotsstavar Tisdag: Bitar av kokt blomkål Onsdag: En skål med majs Torsdag: Kokt potatis Fredag: En skål med brunsås

TEMA: Tillgänglighet: Rummet  SPÅR: Maten

Gör så här med barnen vid måltiderna:

Kopiera eller skriv ut arbetsblad Värderingsansikten till varje bord och förbered för dokumentation med papper och penna. Gör i ordning dagens hemliga tallrik till alla bord och täck över den med en ren handduk eller hushållspapper. 1. Skapa lite magisk stämning kring Hemliga tallriken genom att prata med

barnen om hur spännande det är med provsmakning. Berätta att smak förändras över tid och om något som du själv lärt dig tycka om.

2. Visa arbetsblad Värderingsansikten och berätta vad symbolerna betyder:

Rött – Jag tycker inte om smaken.

Gult – Jag vet inte riktigt om jag tycker om eller inte. Grön – Jag tycker om smaken.

Berätta att barnens betyg och åsikter kommer skickas till de som lagar maten och att köket vill veta vad barnen tycker om maten. 3. Ta in Hemliga tallriken samtidigt till alla bord. Säg ett, två, tre! och avtäck

den. Skicka runt tallriken och låt barnen smaka. Gör en runda och låt barnen peka på symbolerna på arbetsblad Värderingsansikten.

4. Sammanfatta barnens åsikter om dagens hemliga tallrik och återkoppla till

köket.

Ett mellanmål för alla Barn och pedagoger lagar ett allergianpassat mellanmål tillsammans. Aktiviteten gör barnen mer medvetna om allergier och om produkter som inte framkallar allergi. Barnen får också möjlighet att prata om skillnaden mellan att inte tycka om och att inte tåla. Material

Sagan Jag tål inte! i sagohäftet

Allergianpassade ingredienser till dagens mellanmål Recept

Papper och penna Gör så här

Planera ett mellanmål tillsammans med barnen. Barn och pedagoger ska laga det tillsammans. Prata om att vem som helst ska kunna vara gäst och att ni noga måste tänka på vad ni serverar eftersom ni inte vet om gästerna är allergiska. Utgå från frågorna och dokumentera barnens svar om allergier.

DATE lärmaterial FSK

39

TEMA: Tillgänglighet: Rummet  SPÅR: Maten

1. Läs sagan Jag tål inte! 2. Samtala med barnen om:

∙∙ ∙∙ ∙∙ ∙∙ ∙∙

Vad är skillnaden mellan att inte tycka om och att inte tåla någonting? Vad kan kroppen vara allergisk mot? Hur kan man vara allergisk på olika sätt? Vad händer med kroppen om man får en allergisk reaktion? Finns det andra anledningar till att människor inte äter viss mat?

3. Hitta ett recept tillsammans med barnen och byt ut allergena ingredienser

mot alternativ, till exempel laktos- eller glutenfria produkter. Gör det även om ingen i gruppen är allergisk.

4. Laga mellanmålet tillsammans. Servera och ät tillsammans.

För pedagoger Gör tillgängligt och skapa rutiner kring allergier Diskutera hur förskolan säkerställer att alla barn får den mat de ska ha och behöver. Löper barnen risk att reagera på starka dofter, hår från pälsdjur eller dammiga miljöer? Vilka rutiner måste finnas vid inskolning, i vardagen, vid utflykter och när ordinarie personal är frånvarande? Hur fördelas ansvaret? Material

Dokumentationen från Ett mellanmål för alla

DATE lärmaterial FSK

40

TEMA: Tillgänglighet: Rummet  SPÅR: Maten

Gör så här

Läs sagan Jag tål inte! och dokumentationen från Ett mellanmål för alla tillsammans. Vilka tankar leder de till? 1. Diskutera och se över:

∙∙ Vem har ansvar för vad när det gäller barnens allergier? ∙∙ Hur inventeras allergier vid inskolning, inför terminsstart och fortlöpande? ∙∙ Hur sker kommunikationen mellan pedagoger och kökspersonal? ∙∙ Vilka rutiner och regler finns för mat och matsäckar? ∙∙ Vilken information ska ni ge till hemmet? ∙∙ Vilka rutiner och vilken information finns för vikarier? ∙∙ Vilka rutiner finns för parfymer? ∙∙ Vilka rutiner finns för personal och barn som exempelvis har pälsdjur hemma? ∙∙ Är städningen på förskolan tillräcklig? Är det för dammigt?

Uppföljning av aktiviteterna i spåret Diskutera hur aktiviteterna i spåret påverkar tillgängligheten och verksamheten i stort på kort och lång sikt.

• Är rutinerna kring allergier på förskolan tillräckliga eller finns det fortfarande sådant som kan förbättras? • Har det blivit någon skillnad i matro och kommunikation vid borden sedan ni införde matplatsbilder och Tysta leken med pek? Diskutera barnens delaktighet utifrån utvärderingen av Hemliga tallriken.

• Vilka smaker går hem hos barnen? Är det skillnad från gång till gång eller är vissa smaker konstant populära respektive ogillade? • I vilken form går råvarorna hem? Tycker barnen mer om rårivna morötter än morotsstavar till exempel? • Hur kan ni använda resultaten tillsammans med barnen för att skapa en positiv atmosfär kring maten? • Vad säger ni så att barnen förstår att pedagoger och kökspersonal lyssnar på vad barnen tycker om maten? • Vad kommuniceras vidare till hemmet?

DATE lärmaterial FSK

41

ARBETSBLAD: Matplatsbilder

Dela maten

Hämta/ta mat

Jag tycker om maten

Jag tycker inte om maten

Tack!

Jag är mätt

Kan du vara snäll och skicka

Mjölk

Vatten

Kopieringsunderlag ur DATE lärmaterial FSK. Ladda hem ifyllningsbar pdf på www.date-larmaterial.se.

42

ARBETSBLAD: Värderingsansikten

Kopieringsunderlag ur DATE lärmaterial FSK. Ladda hem ifyllningsbar pdf på www.date-larmaterial.se.

43

TEMA: Tillgänglighet: Rummet  SPÅR: Samlingen

SPÅR

Samlingen Spåret handlar om olika sätt att skapa systematik kring samlingen i förskolan. Samlingen är en viktig stund på dagen för många barn. I samlingen har vi pedagoger en chans att synliggöra alla barn och ge dem talutrymme. Vi kan göra det tydligt för barnen vad som ska hända under dagen och på längre sikt. Om vi har rutiner för att kommunicera med barnen på många olika sätt kan vi nå fler barn och göra dem mer delaktiga i verksamheten.

Struktur och trygghet är viktigt för barn. Regelbundna samtal om vad som kommer att hända skapar trygghet i hela gruppen. Att förbereda barnen på var, när, hur, med vem och hur länge en aktivitet ska pågå är bra för de flesta barn men en ren nödvändighet för andra.

Aktiviteter

För pedagoger

Dagens händelser i bilder. Främjar barn­ delaktighet i aktiviteterna genom tydliga förberedelser och bildstöd.

Uppföljning av aktiviteterna i spåret. Ger möjlighet till reflektion och diskussion om hur aktiviteterna påverkar verksamheten på kort och lång sikt.

Vilka är här idag? Skapar ett visuellt stöd till närvarokollen och gör den tydligare för fler. Hur lång tid? Skapar förberedelse och ett visuellt stöd för barnen att se hur länge aktiviteter ska pågå. Gör rundor. Ger mer struktur till samlingen, fördelar ordet och synliggör alla i gruppen. Introducera nytt material. Introducerar nytt material i verksamheten som ett led i arbetet för större barndelaktighet. Sagor

Följande sagor ur sagohäftet förbereder och kompletterar spårets aktiviteter och kan ge inspiration eller aha-upplevelser. Läs särskilt sagorna Han säger ju ingenting och Talja tittar på klockan på väggen inför arbetet med spåret. Han säger ju ingenting! Om bildstöd som kommunikationssätt.

Vejde vill inte säga tack. Om tecken som ett av många språk att kommunicera med.

Talja tittar på klockan på väggen. Om abstrakta tidsbegrepp och vikten av att möta barns behov av att förstå tid.

Struk-Ture och Reda. Om vad struktur och ordning och reda gör för verksamheten.

DATE lärmaterial FSK

44

TEMA: Tillgänglighet: Rummet  SPÅR: Samlingen

Aktiviteter – genomförande Dagens händelser i bilder Bilder på dagens aktiviteter förtydligar vad som ska hända under dagen och i vilken ordning. Bilder uppsatta på väggen kan vara ett bra stöd för många barn, inte minst som en förberedelse på vad som ska hända härnäst. Material

Laminator

Tisdag

Onsdag

Torsdag

Gör så här

Skriv ut arbetsblad Veckoschema, gärna i A3-format. Ta fram bilder på olika aktiviteter som sker under en vecka. Laminera schemat och bilder för bättre hållbarhet. Sätt upp schemat på en plats där ni brukar samla barnen och där alla barn kan se det. 1. Sätt upp en bild i taget som visar dagens händelser på schemat och gå igenom

vilka barn som ska göra vad under dagen. Berätta vad bilderna betyder.

2. Sätt någon form av markör som visar var på dagen ni är just nu och som ni

flyttar allteftersom dagen går.

Vilka är här idag? Bilder på barn och pedagoger används som ett visuellt stöd vid närvarokollen. Bilderna ger en översikt över vilka barn och pedagoger som är på plats på förskolan respektive är sjuka eller lediga. Material

Flanotavla, anslagstavla eller vägg

Kardborre, häftstift, tejp eller häftmassa Laminator

En tygpåse

En namnsång

Kamera, smarttelefon eller lärplatta

DATE lärmaterial FSK

45

Fredag

ARBETSBLAD: Veckoschema

Bilder på veckans aktiviteter

Måndag

Kopieringsunderlag ur DATE Lärmaterial FSK. Ladda hem ifyllningsbar pdf på www.date-larmaterial.se.

Arbetsblad Veckoschema, finns på www.date-larmaterial.se

TEMA: Tillgänglighet: Rummet  SPÅR: Samlingen

Gör så här

Fotografera barn och pedagoger eller gör aktiviteten Rita självporträtt till samlingsbilder, sidan 66. Laminera bilderna för bättre hållbarhet. Gör tre lappar med kategorierna Här, Ledig och Sjuk och sätt upp på tavlan eller väggen. Lägg bilderna i en tygpåse. 1. Samla barnen i ring. Ett barn drar en bild ur påsen och gruppen säger vem

som är på bilden och om personen är närvarande. Pedagogen sätter upp bilden under någon av kategorierna Här, Ledig eller Sjuk. Låt påsen gå runt så att alla får dra varsin bild.

2. Räkna högt tillsammans med barnen hur många som är närvarande

respektive sjuka och lediga.

3. Sjung en namnsång. Använd gärna tecken som komplement till barnens

namn när ni sjunger (se aktiviteten Sjung med tecken sidan 77).

Hur lång tid? Appen Timstock gör det tydligt för barnen hur lång tid det är kvar av samlingen eller andra aktiviteter, även om de inte kan klockan. Många barn tycker om att veta hur länge samlingen och andra aktiviteter ska hålla på. Det kan också vara bra för pedagoger att fundera över hur långa samlingar vi håller.

5

10

Material

Lärplatta eller smarttelefon Appen Timstock Gör så här

Ladda ner appen Timstock till smarttelefon eller lärplatta. Timstock räknar ner den inställda tiden genom att en lampa släcks för varje minut som går. Planera hur lång samling ni ska ha. 1. Berätta för barnen hur länge samlingen varar, ställ in appen och förklara

hur lamporna räknar ner tiden.

2. Utse en pedagog eller ett barn till tidhållare, som säger till när det till

exempel är tre minuter kvar av samlingen. Avrunda samlingen när tidhållaren säger till så att ni håller utsatt tid.

3. Gör en runda och fråga barnen om de tyckte samlingen var lagom lång

och om det finns andra aktiviteter utöver samlingen som barnen skulle vilja var tidsbestämda.

DATE lärmaterial FSK

46

15

20

TEMA: Tillgänglighet: Rummet  SPÅR: Samlingen

Gör rundor Börja varje samling med en runda. Det är ett bra sätt att synliggöra barnen och göra alla barn delaktiga. Barn behöver olika lång tid när de ska uttrycka sig och ju tryggare vi kan göra det för den som har ordet, desto mer delaktiga kan barnen vara. Material

Förberedda barnanpassade frågor

Bilder, från exempelvis aktiviteten Bildskatten – prata utifrån bilder, sidan 65 Ett talföremål, exempelvis ett mjukdjur eller en vacker sten Gör så här

Förbered en fråga eller en bild varje morgon som barnen i tur och ordning får säga någonting kring. Exempelvis: Vad åt du till frukost i morse? Vad ser du på den här bilden? Dela gärna gruppen i två eller fler mindre grupper om ni har möjlighet – då blir väntan inte lika lång. 1. Samla barnen i ring. Visa talföremålet och förklara att bara den som har

talföremålet får uttrycka sig, de andra måste lyssna och titta. Den som har talföremålet har alltid rätt att säga ”pass” och skicka ordet vidare.

2. Börja själv med talföremålet och ställ frågan till dig själv. Svara och ställ

sedan samma fråga till nästa person i ringen. När talföremålet gått hela varvet runt är aktiviteten slut.

Introducera nytt material Introducera nytt material för barnen och berätta hur det ska användas. Om barnen vet vad som finns på förskolan blir de tryggare och därmed mer delaktiga i verksamheten. Barnen blir också mer rädda om materialen. Material

Materialet som är nytt i verksamheten och ska introduceras

DATE lärmaterial FSK

47

TEMA: Tillgänglighet: Rummet  SPÅR: Samlingen

Gör så här

Samlingen är ofta en bra stund för introduktion. Presentera materialet för barnen genom att berätta:

• Vad det är för något? • Hur ska materialet användas? • När ska materialet användas? • Var på förskolan kommer materialet att finnas? Låt barnen ställa frågor och samtala om materialet om de vill.

För pedagoger Uppföljning av aktiviteterna i spåret Reflektera och diskutera hur aktiviteterna påverkar tillgängligheten vad gäller exempelvis struktur och talutrymme i verksamheten på kort och lång sikt. • Hur fungerar de olika aktiviteterna i spåret? • I vilka situationer, förutom samlingen, kan det vara bra att använda rundor eller tidsbestämma aktiviteter? • Är det någon skillnad i gruppen nu jämfört med tidigare när ni förbereder barnen på vilka aktiviteter som ska ske, eller när samlingen är tidsbestämd?

DATE lärmaterial FSK

48

TEMA: Tillgänglighet: Rummet  SPÅR: Toaletten

SPÅR

WC

Toaletten Spåret handlar om olika sätt att skapa systematik kring toalettmiljön i förskolan. Toalettmiljön i förskolan ska vara en inbjudande miljö som syftar till att lära barn att klara av toalettbesök och hygien på egen hand. Hur arbetar vi med att skapa en fysisk och pedagogisk miljö på toaletterna som underlättar för alla barn oavsett funktionalitet att så långt som möjligt klara toalettbesök själva? Det blir lättare att förhindra smittspridning

på förskolan om vi har rutiner för att tvätta händerna med tvål och vatten efter toalettbesök och blöjbyten, före alla måltider, efter utevistelse och efter att ha snutit näsan. Ju tidigare vi kan lära barnen god hygien desto bättre. Kan vi påminna om vikten av att tvätta händerna ordentligt med tvål efter toalettbesöken på ett lekfullt sätt?

Aktiviteter

För pedagoger

Sjung om handtvätt. Lär barnen en sång om hur vi bör tvätta oss så att händerna blir rena överallt och baciller inte sprids.

Gör toaletten tillgänglig. Ger möjligheter att reflektera kring toalettmiljön och att förbättra den.

Kolla toaletten. Inspirerar barn och pedagoger att tillsammans se över toalettmiljön på förskolan. Back och Teria. Tar upp smittspridning genom en berättelselek som avslutas med att barnen tvättar händerna tillsammans. Sagor Följande sagor ur sagohäftet förbereder och kompletterar spårets aktiviteter och kan ge inspiration eller aha-upplevelser. Läs särskilt sagan Dumma lampan! Dumma pottan! inför arbetet med spåret. Dumma lampan! Dumma pottan! Om vad som gör det svårt att hinna fram i tid.

Han säger ju ingenting! Om bildstöd som kommunikationssätt.

DATE lärmaterial FSK

49

TEMA: Tillgänglighet: Rummet  SPÅR: Toaletten

Aktiviteter – genomförande Sjung om handtvätt Barnen lär sig en sång som hjälper dem att komma ihåg hur man tvättar händerna effektivt. Sången ger möjlighet att prata om hygien och smittspridning. Material

Text och bild till arbetsblad Handtvättssången, finns på www.date-larmaterial.se Tejp eller häftmassa

ARBETSBLAD: Handtvättssången

Handtvättssången Melodi: Blinka lilla stjärna

Tvätta, tvätta liten hand Bort med smuts och bort med sand Mellan, i och ovanpå Gnugga tummen, båda två Tvätta, tvätta liten hand Bort med smuts och bort med sand!

Laminator

Kopieringsunderlag ur DATE Lärmaterial FSK. Ladda hem ifyllningsbar pdf på www.date-larmaterial.se.

Gör så här 1. Skriv ut arbetsbladet Handtvättssången och komplettera gärna med fler

bilder som förstärker texten visuellt. Laminera för bättre hållbarhet.

2. Sätt upp exemplar av bilderna och texten vid handfaten där barnen tvättar

händerna.

3. Träna sången om handtvätt före, efter och samtidigt som barnen tvättar

händerna.

Kolla toaletten Barn och pedagoger inspekterar förskolans toaletter tillsammans. Aktiviteten utgår från sagan Dumma lampan! Dumma pottan! I den hinner inte Lilla Gul fram till toaletten i tid, och Lilla Röd når inte pottan när hon behöver den. Material

Sagan Dumma lampan! Dumma pottan! i sagohäftet

DATE lärmaterial FSK

50

TEMA: Tillgänglighet: Rummet  SPÅR: Toaletten

Gör så här

Planera en lässtund när barnen kan gå till toaletten efter att ni läst färdigt. 1. Läs sagan Dumma lampan! Dumma pottan! 2. Gå tillsammans till toaletterna och undersök hur det ser ut där på er

förskola. Fråga barnen: ∙∙ Hur lång tid tar det för lamporna på toaletten att tändas? Räkna tillsammans. Gick det snabbare än på Lilla Guls förskola?

3. Prata med barnen om rutiner för toalettbesök:

∙∙ Var finns pottorna? ∙∙ I vilka lägen bör barnen hämta en pedagog? ∙∙ När är det bra att få hjälp på toaletten och när vill man klara sig själv?

Back och Teria Berättelsen om Back och Teria handlar om varför det är viktigt att tvätta händerna. Vi låtsats att bacillerna Back och Teria hoppat upp i barnens händer och går därför och tvättar händerna tillsammans. Material

En skål med okokta riskorn

Berättelsen om Back och Teria

Tillgång till handfat, tvål och vatten Gör så här

Läs igenom berättelsen om Back och Teria för dig själv. 1. Samla barnen i ring och be dem kupa händerna framför sig.

Berätta att de ska få höra en berättelse om två dumma baciller men att inget farligt kommer hända.

2. Berätta:

Det finns många baciller i världen.

Det finns bra baciller … och det finns dåliga baciller. Back och Teria är två små dåliga baciller.

De tycker om att gömma sig i smutsen och på toaletten. Och de älskar när barnen kräks och blir sjuka.

Då skrattar Back och Teria så att de kissar på sig.

När barnen inte ser så hoppar de upp på händerna.

Hoppar de kanske runt där på dina händer just nu och fnittrar? DATE lärmaterial FSK

51

TEMA: Tillgänglighet: Rummet  SPÅR: Toaletten

3. Lägg två riskorn i varje barns händer. Förklara att ni låtsas att Back och

Teria hoppat upp i händerna. Kan bacillerna hoppa runt i era kupade händer? Skaka era händer och låt riskornen studsa runt en liten stund.

4. Berätta vidare:

Back och Teria vill komma in i munnen och ner i magen på barnen. Där kan de ställa till med riktig oreda.

Har de riktig tur så slickar barnen på fingrarna eller suger på tummen. Då är det lätt för Back och Teria att hoppa ner i magen.

Men det är svårt att hålla sig fast på händerna ända fram till lunchen eller mellanmål, speciellt när barnen har lärt sig att tvätta händerna med tvål flera gånger varje dag. När barnen tvättar sig blir det som en bubblig vattenrutschbana – rakt ner i vasken.

Back och Teria gillar inte vattenrutschbanor och de gillar inte alls bubblor. 5. Fråga barnen:

Ska vi se om vi kan göra en bubblig vattenrutschbana till Back och Teria?

6. Be barnen ta med Back och Teria ut till toaletten. Tvätta händerna med

tvål tillsammans. Låtsats att Back och Teria ropar: Hjääälp!!!

… när barnen tvättar händerna och sköljer ner riskornen i vasken.

För pedagoger Gör toaletten tillgänglig Diskutera hur toaletterna kan bli tillgängliga för fler barn och hur ni tillsammans kan förbättra hygienen på förskolan.

• Tog det lång tid för lampor på toaletten att tändas? Behöver eventuella energilampor bytas ut till annan slags belysning? • Är toaletterna upplåsta och tillgängliga för barnen när de själva vill gå? • Står pottorna i barnhöjd? • Når alla barn upp till handfat, tvål och papper? • Går det att komma in på toaletten med exempelvis rullstol? • Finns det bilder vid handfaten som visar hur barnen ska tvätta sig? • Finns det tydliga rutiner för när barnen ska tvätta händerna?

DATE lärmaterial FSK

52

TEMA: Tillgänglighet: Rummet  SPÅR: Utflykten

SPÅR

Utflykten Spåret handlar om olika sätt att skapa systematik kring utflykter i förskolan. När vi lämnar förskolan med barnen krävs alltid lite extra planering, oavsett om vi går till parken som är välkänd för barnen eller om vi åker iväg på en längre utflykt. I alla praktiska förberedelser är det lätt att glömma bort att förbereda barnen på vilken miljö de kommer att möta utanför förskolan. Många barn mår bra av att få veta vad som väntar på slutdestinationen. Men barn

behöver också få prata om hur resan kommer att gå till, hur lång tid den tar, vilka som ska med och hur mycket folk det kommer att vara dit de kommer. Hur pratar vi om det på ett sätt som är tydligt för alla? Om vi skapar rutiner för att förbereda barnen för utflykter så skapar vi samtidigt tid till att lyssna på barnens funderingar och frågor i god tid innan utflykten.

Aktiviteter

För pedagoger

Utflyktsstruktur med bildstöd. Förbereder barnen före utflykter genom att pedagogerna planerar efter en given struktur.

Uppföljning av utflyktsstruktur med bildstöd. Ger tillfälle att diskutera hur förberedelse med bildstöd inför utflykter påverkar tillgängligheten och verksamheten i stort på kort och lång sikt.

Sagor Följande sagor ur sagohäftet förbereder och kompletterar spårets aktiviteter och kan ge inspiration eller aha-upplevelser. Läs särskilt Talja tittar på klockan på väggen inför arbetet med spåret. Han säger ju ingenting! Om bildstöd som kommunikationssätt.

Talja tittar på klockan på väggen. Om abstrakta tidsbegrepp och vikten av att möta barns behov av att förstå tid.

Iktyosa och hennes systrar. Om solskydd på en förskola.

DATE lärmaterial FSK

53

TEMA: Tillgänglighet: Rummet  SPÅR: Utflykten

Aktiviteter – genomförande Utflyktsstruktur med bildstöd En återkommande struktur inför varje utflykt förbereder barnen på att något ska hända utanför förskolan och vad som ska ske. Planering och genomförande knyter samman förberedelser, syfte och dokumentation. Strukturen är ett redskap för att systematiskt ta vara barnens funderingar, tankar och reflektioner när vi lämnar förskolan. Material

ARBETSBLAD: Utflykten

Utflykten

ARBETSBLAD: Pictogram Utflykten

Pictogram Utflykten

Var ska vi?  Vem kollar tillgängligheten på slutdestinationen? 

Arbetsblad Utflykten, finns på www.date-larmaterial.se

Arbetsblad Pictogram Utflykten, finns på www.date-larmaterial.se

Vilka transportmedel kommer vi använda? 

Hur lång tid tar resan? 

När är vi tillbaka på förskolan? 

Vad kommer barnen få se och göra? 

Varför då? 

Så här kommer vi dokumentera och arbeta vidare: 

Frågor till barnen? 

Barnens tankar och funderingar:  

Kopieringsunderlag ur DATE Lärmaterial FSK. Ladda hem ifyllningsbar pdf på www.date-larmaterial.se.

Gör så här Gör så här i pedagoggruppen:

Planera utflykten med arbetsblad Utflykten. Bestäm var ni ska resa och utse någon som tar reda på att resmålet är tillgängligt för alla. Välj bilder från arbetsblad Pictogram utflykten som berättar för barnen om målet för utflykten och resan dit. 1. Bestäm ramarna för utflykten:

∙∙ Hur lång tid tar resan? När är ni åter på förskolan? ∙∙ Vad kommer barnen att få se och göra? Varför?

2. Formulera frågor som barnen kan fundera på under resan. 3. Skriv ner hur utflykten ska dokumenteras och hur ni ska arbeta vidare med

dokumentationen.

Gör så här med barnen när det är dags för utflykt: 1. Samla barnen och presentera er planering för resan. Utgå från arbetsblad

Utflykten. Visa med bilderna från arbetsblad Pictogram utflykten och en klocka. Till exempel: Vi ska åka till 4H-gården. Först går vi till bussen, sedan ska vi åka buss i 20 minuter. När vi kliver av ska vi gå i fem minuter innan vi är framme. Vi är hemma på förskolan lagom till mellanmålet.

2. Berätta hur utflykten ska dokumenteras.

Till exempel: När vi kommer fram ska vi äta frukt och ha samling, sedan tittar vi på djuren på gården och efter det får ni leka lite i skogen. Vi håller ju på med vårt djurtema så när vi är på bondgården vill vi att ni

DATE lärmaterial FSK

54

Kopieringsunderlag ur DATE Lärmaterial FSK. Ladda hem ifyllningsbar pdf på www.date-larmaterial.se.

TEMA: Tillgänglighet: Rummet  SPÅR: Utflykten

funderar på: Vilket djur är störst och vilket djur är minst på bondgården? Vilket är ditt favoritdjur och varför? När vi kommer tillbaka får alla rita en teckning av sitt favoritdjur. Teckningarna kommer vi hänga upp i hallen så att alla kan se dem. 3. Gör en runda och lyssna på barnens frågor och funderingar om utflykten.

Anteckna på arbetsblad Utflykten.

För pedagoger Uppföljning av Utflyktsstruktur med bildstöd Diskutera hur aktiviteten påverkar tillgängligheten och verksamheten i stort på kort och lång sikt.

• Uppfattar ni några skillnader i verksamheten sedan ni började arbeta med utflyktsstruktur med bildstöd? • Har utflykterna blivit mer tillgängliga för fler barn?

DATE lärmaterial FSK

55

TEMA: Tillgänglighet: Rummet  SPÅR: Verkstaden

SPÅR

Verkstaden Spåret handlar om olika sätt att skapa systematik kring skapande verksamhet i förskolan. Tillgång till olika material skapar ofta lust och kreativitet hos barnen. Vi pedagoger vill visa på mångfalden av möjligheter med olika material och tekniker i förskolans platser för skapande. Men ju fler val barnen erbjuds i rummet, desto mer välplanerade måste vi vara. I en kreativ miljö vill vi också att det ska finnas plats och tid för arbetsro och samtal. Många barn har svårt att koncentrera sig i

mötet med en mängd intryck. Hur planerar vi en miljö som ger förutsättningar för både kreativitet och arbetsro? När vi utvecklar den pedagogiska och den fysiska miljön säkerställer vi samtidigt att alla barn får tillgång till kreativt skapande, oavsett ålder och funktionalitet. Då ger vi barnen möjlighet att prova på så många olika material och tekniker som möjligt under sin tid på förskolan.

Aktiviteter

För pedagoger

Introducera rummet med Kims lek. Utmanar barnen att lära känna rummet och materialet som finns där genom en lek.

Gör skapandemiljön tillgänglig. Ger tips om vad som är bra att tänka på i en miljö för skapande.

Planera för skapandetillfällen. Skapar rutiner för hur varje tillfälle med skapande förbereds.

Säkerställ en mångfald av skapande. Skapar långsiktighet kring skapandet för barnen genom att upprätta en plan för vad pedagogerna ska lära ut och vilka material och tekniker barnen ska få pröva under sin tid på förskolan.

Sagor Följande sagor ur sagohäftet förbereder och kompletterar spårets aktiviteter och kan ge inspiration eller aha-upplevelser. Läs särskilt sagan Bosse och bläckfisken Berit inför arbetet med spåret. Bosse och bläckfisken Berit. Om struktur, ordning och pedagogernas roll i skapandemiljön.

Hadi och sakerna i taket. Om hur visuella intryck påverkar koncentrationen för en del barn.

Han säger ju ingenting! Om bildstöd som kommunikationssätt.

Struk-Ture och Reda. Om vad struktur och ordning och reda gör för verksamheten.

DATE lärmaterial FSK

56

TEMA: Tillgänglighet: Rummet  SPÅR: Verkstaden

Aktiviteter – genomförande Introducera rummet med Kims lek Barnen lär genom leken känna rummet, materialen som finns där och att varje sak har sin bestämda plats. Material

Material som finns i verkstaden eller skapandehörnan Gör så här

Ställ fram stolar så att alla barn kan samlas kring ett bord. 1. Låt ett barn i taget hämta en sak från rummet och sätta sig vid bordet med

den framför sig.

2. Gör en runda. Låt barnen berätta vad de hämtat och var i rummet saken

låg. Repetera gärna högt barnens namn och vad de har hämtat: xx har hämtat en pensel från glasburken i fönstret, xx har hämtat ett glas vatten från diskbänken.

3. Leken börjar när alla barn har berättat om sin sak och lagt den framför sig.

Ett barn ska försöka memorera allt som ligger på bordet. När barnet gått ut ur rummet eller vänt sig bort gömmer gruppen en av sakerna. Barnet kommer tillbaka och gissar vad som är borta. Leken fortsätter till barnet gissar rätt eller säger ”pass”.

4. Låt flera barn gissa. När alla prövat på leken lägger barnen tillbaka sakerna

på sin plats i rummet.

DATE lärmaterial FSK

57

TEMA: Tillgänglighet: Rummet  SPÅR: Verkstaden

Planera för skapandetillfällen En given planeringsstruktur för skapandetillfällen förbereder barnen på det ni ska göra – och underlättar för pedagogen. Material

Det som är planerat för dagen Gör så här Gör så här i pedagoggruppen: 1. Tänk igenom om barnen ska jobba enskilt eller i grupp. Planera för om

syftet är att barnen ska bekanta sig med materialet eller försöka nå en slutprodukt. Gör uppgiften själva först för att kunna visa barnen hur slutresultatet kan bli.

2. Tänk igenom hur ni ska återkoppla till det ni gjorde senast eller om

momentet är helt nytt för barnen. Titta i dokumentationen om alla barn var med senaste gången.

3. Se till att ha en alternativ uppgift för dem som är klara med uppgiften

tidigt. Förbered även en fruktpaus om ni ska hålla på länge. Det ger också barnen tid att reflektera över vad de skapat och titta på varandras arbeten.

Gör så här med barnen:

Ta fram dagens material. Presentera material och uppgiften för barnen. Ge exempel på slutresultat om barnen ska skapa något. Berätta hur barnen ska arbeta, själva eller i grupp.

Berätta också hur länge ni ska hålla på och visa på klockan eller använd appen Timstock (Se aktiviteten Hur lång tid?, sidan 46) Berätta om eventuell fruktpaus. Men säg inte vilken alternativ uppgift du förberett, det kan ta fokus från huvuduppgiften. 1. Dela ut material och sätt igång att skapa. Ta gärna en paus efter en stund

och låt barnen reflektera kring sitt skapande. Avbryt arbetspasset i tid så att ni hinner städa.

2. Påminn om att det är viktigt med ordning och reda för att kunna hitta

allt material nästa gång. Prova aktiviteterna Städburk med latmask eller Städstopp sidan 111 och sidan 113, för att göra städningen till en lek.

DATE lärmaterial FSK

58

TEMA: Tillgänglighet: Rummet  SPÅR: Verkstaden

För pedagoger Gör skapandemiljön tillgänglig Planera för att göra verkstaden eller ateljén tillgänglig. Det ska vara lätt för barnen att hitta allt de behöver och därför är det viktigt att var sak har sin bestämda plats. Miljön måste också planeras så att barnen kan inspireras av allt material och samtidigt kunna fokusera på en specifik uppgift. Här är några tips:

• Tänk igenom vilka material som barnen ska kunna nå själva och placera dessa i barnhöjd. Ställ upp saker som kan vara farliga för dem att hantera själva på en hylla högre upp, men synligt så att barnen vet vad som står där. • Märk lådor och hyllor med bilder, symboler eller färgmarkeringar så att även de yngsta lätt kan se vad olika material och redskap ska vara någonstans. • Göm undan glittriga saker och annat spännande som riskerar att ta fokus från uppgifterna. Plocka fram dem som det ”lilla extra” när det passar. • Använd draperier och rullgardiner för att skärma av delar av det som finns i rummet. Det kan vara ett sätt att visa på möjligheterna med mycket kreativt material och samtidigt hjälpa barnen att fokusera. • Skapa fokus på det ni gör just nu genom att släcka ner rummet och punktbelysa borden med spotlights. • Låt alltid barnen städa och göra snyggt efter sig. Var sak ska ligga på sin plats. • Tänk till kring hur barnens skapande ska dokumenteras. Använd bestämda platser för att visa upp barnens skapande.

Säkerställ en mångfald av skapande Diskutera med varandra om vad barnen har rätt till i sitt skapande. Det är ett led i att tillgodose att alla barn får möjligheten att utveckla sina olika färdigheter när de skapar i förskolan. Material

Arbetsblad Material, finns på www.date-larmaterial.se Arbetsblad Exempellista på material, finns på www.date-larmaterial.se

ARBETSBLAD: Material (1/2)

ARBETSBLAD: Exempel på materiallista (1/3)

ARBETSBLAD: Skapande (1/2)

Material

Exempel på materiallista

Skapande

Lista på skapandematerial till förskolan och de olika åldersgrupperna 1–5 år

Pedagogerna ansvarar för att inventera inför varje termin och fylla på med det material som saknas.

Datum:  

Materialen under respektive ålder kan givetvis också passa för andra åldersgrupper. Det är bara pedagogernas kreativitet som sätter gränserna för vilka material som ska finnas på förskolan. Det viktiga är viljan att föra en dialog med varandra kring vad barnen har rätt till. Till alla avdelningar:

Alla avdelningar • Stadigt tyg, vaxduk, markisväv etcetera att lägga på bordet vid skapande med lera Byggplast Spännpapper/golvpapp Kopieringspapper och papper av olika format och struktur Wellpapp på rulle Återvinningsmaterial, kartonger, askar, lådor med mera Korkar, naturmaterial, pinnar, kottar, stenar exempelvis till vattenlek Målarfärger och blandade färgnyanser exempelvis i barnmatsburkar Penslar Kritor Pennor • • • • • • • • • •

Närvarande:

Material och teknik:

Ettårs-avdelningen • Kritor med mycket pigment, antingen många i en burk eller färre i flera burkar • Färgpennor med mycket pigment • Flaskfärg som ger direkt avtryck • Temperablock • Tuschpennor • Fingerfärg • Hårda penslar platta och breda, gärna med korta skaft • Papper i olika format kopieringspapper, kraftigare papper, spännpapper, tapetrullar, växtpapper, golvpapp • Lera • Play Doh-lera • Pinnar, kottar, stenar • Sand silar, trattar, burkar, mått gärna transparenta • Vatten - silar, trattar, burkar, mått gärna transparenta • Transparenta material till exempel bilder på OH-papper eller saker som är genomskinliga • Tomma plastflaskor

Ettårs:

Arbetsblad Skapande, finns på www.date-larmaterial.se Penna

Kopieringsunderlag ur DATE Lärmaterial FSK. Ladda hem ifyllningsbar pdf på www.date-larmaterial.se.

DATE lärmaterial FSK

59

Kopieringsunderlag ur DATE Lärmaterial FSK. Ladda hem ifyllningsbar pdf på www.date-larmaterial.se.

Skapande Datum:   Närvarande:

Material och teknik:

Kopieringsunderlag ur DATE Lärmaterial FSK. Ladda hem ifyllningsbar pdf på www.date-larmaterial.se.

TEMA: Tillgänglighet: Rummet  SPÅR: Verkstaden

Gör så här 1. Tänk efter om alla barn har möjlighet till planerat skapande vid något

tillfälle i veckan.

2. Gör en övergripande plan för vilka material barnen ska hinna prova under

sin tid på förskolan. Titta på exemplet på arbetsblad Exempellista på material och gör en egen lista på arbetsblad Material.

3. Gå igenom vilka av teknikerna och materialen i exemplet som ni känner er

trygga med att lära ut. Skriv ner på arbetsblad Material.

4. Dokumentera alla tillfällen där barnen skapar. Vilka barn har testat vilka

tekniker och material vid vilka tillfällen? Dokumentera med arbetsblad Skapande.

5. Sammanfatta alla arbetsblad Skapande vid terminens slut för att se vilka

barn som prövat vad. Planera så att barnen kan ta igen det som de har missat.

DATE lärmaterial FSK

60

TEMA

Tillgänglighet: Kommunikation

DATE lärmaterial FSK

61

Tillgänglighet: Kommunikation Den pedagogiska miljön är utgångspunkt för det här temaområdet. Spåren har namn som knyter an till ämnet kommunikation. Börja med det som känns mest aktuellt för verksamheten, arbeta målinriktat och följ upp insatserna.

Temaområdet lyfter vikten av att använda en bredd av olika kommunikationssätt i verksamheten för att fler barn ska kunna vara delaktiga, förstå och kommunicera. Två spår tar upp hur vi kan använda bilder och tecken för att kommunicera, påminna, förbereda och visuellt förtydliga många situationer i förskolan. Det är ett bra stöd för alla barn men helt nödvändigt för att en del barn ska fungera i verksamheten. 10, 11 Ljudmiljön är fokus i ett av spåren. Vi vet att personal i förskolan är över­representerade vad gäller hörsel­ skador, ljudtrötthet och tinnitus jämfört med andra yrkesgrupper – och ljud påverkar givetvis barnen på samma sätt. 12 Buller försvårar samtal, skapar trötthet, stress och påverkar koncentrations­förmågan så att arbets­uppgifter blir svårare att utföra. 13 Hur vi kommunicerar med hemmet när det handlar om information

och barnens utveckling är enormt viktigt för vverksamheten. Det tas upp i ett annat spår. Och när kommunikationen i samhället går allt snabbare blir förskolans kompensatoriska uppdrag viktigt för alla barn, oavsett om de har lätt eller svårt att koncentrera sig. Ett spår uppmärksammar tid som begrepp. Några av spåren i temaområdet diskuterar hur vi förbereder barnen på vad som ska hända, hur vi möter dem i leken och i det talade språket. Allt det är viktigt för kommunikationen i förskolan. 14, 15 Barnen blir delaktiga i arbetet genom olika aktiviteter, experiment, sagor och samtal om olikheter. Pedagogerna får reflektera över sina föreställningar om vad som anses ”normalt” när det gäller kropp och funktionalitet och om det finns saker som behöver förändras i de olika lärmiljöerna för att verksamheten ska fungera för fler.

DATE lärmaterial FSK

62

TEMA: Tillgänglighet: Kommunikation

Spåren i temat

LEKA

Bildstöd

Ljud

Tecken

Barnen pratar utifrån bilder, ritar självporträtt och leker en lek med ord som rimmar (sidan 64).

Ljud- och visklekar upp­ märksammar barnen på förutsättningarna för en god ljudmiljö (sidan 68).

Barnen tränar tecken genom sånger och veckans ord. Barnen får varsitt personligt tecken (sidan 75).

12

9

Bla, bla, bla..... 3

6

Tid

Möt barnen i leken

Barnen upplever begreppet tid på olika sätt och bygger en klocka som visar dagens aktiviteter (sidan 80).

Pedagogerna dokumenterar, diskuterar leken och hur de ska dokumentera (sidan 85).

VECKOBREV

Möt hemmet i det skrivna språket Pedagogerna diskuterar olika sätt att kommunicera med hemmet och strukturerar förskolans skriftliga information (sidan 92).

DATE lärmaterial FSK

63

Möt barnen i det talade språket Pedagogerna tränar olika sätt att kommunicera med varandra och i barngruppen (sidan 89).

TEMA: Tillgänglighet: Kommunikation  SPÅR: Bildstöd

SPÅR

Bildstöd Spåret handlar om olika sätt att skapa systematik kring bildstöd i förskolan. ”Jag tror mig minnas att jag hade en fjäril som symbol på min hylla när jag gick på förskola. Eller daghem som det hette då. Samma fjäril satt vid min handduk i badrummet och på min stol vid bordet. Jag visste alltid var jag skulle gå.” Så berättar en pedagog som fortfarande kommer ihåg symbolen för sitt namn. Bilder som komplement till det talade ordet ger ofta en känsla av trygghet och sammanhang. Bildstöd kan användas i många olika situationer under en dag i förskolan och ha olika funktioner för olika barn.

De flesta barn mår bra av att se vad som ska ske under dagen eller känna till valmöjligheterna bland spel, lekar eller andra aktiviteter. För vissa är det en nödvändighet, för andra är det mindre viktigt. Vi är olika. Bilder uppsatta på olika platser i förskolan blir ett redskap för kommunikation och förstärker det talade språket – då kan fler barn vara delaktiga och påverka sin egen situation och vardag. På nätet finns många bildbanker med gratis bilder att använda till aktiviteterna i spåret Bildstöd.

Aktiviteter

För pedagoger

Bildskatten – prata utifrån bilder. Tränar barnen i att uttrycka sig i grupp och att aktivt lyssna på sina kompisar.

Uppföljning av aktiviteterna i spåret. Ger möjlighet till reflektion och diskussion om hur aktiviteterna påverkar verksamheten på kort och lång sikt.

Samarbetsmemory med rim. Stimulerar språk och samarbete i en lek med bilder. Rita självporträtt till samlingsbilder. Ger möjlighet att prata om kroppars olikheter. Skapar självporträttsbilder som kan användas i verksamheten. Sagor

Följande sagor ur sagohäftet förbereder och kompletterar spårets aktiviteter och kan ge inspiration eller aha-upplevelser. Läs särskilt sagan Han säger ju ingenting! inför arbetet med spåret. Vejde vill inte säga tack. Om tecken som ett av många språk att kommunicera med.

Han säger ju ingenting! Om bildstöd som kommunikationssätt.

DATE lärmaterial FSK

64

TEMA: Tillgänglighet: Kommunikation  SPÅR: Bildstöd

Aktiviteter – genomförande Bildskatten – prata utifrån bilder Barnen berättar om bilder. Bildskatten stimulerar barnens språkutveckling och skapar ett ständigt växande bibliotek av bilder på förskolan. Aktiviteten uppmärksammar hur bilder möjliggör och förstärker kommunikation, speciellt för yngre barn eller barn med språksvårigheter. Alla barn kommer till tals och tränar på att lyssna på andra. Material

En låda att göra till en skattkista och bibliotek

Bilder från exempelvis tidningar eller bildbanker på internet Vykort eller fotografier Laminator

Ett talföremål Gör så här

Samla bilder från till exempel internet, tidningar, vykort eller kameror. Blanda många olika sorters motiv, stilar och storlekar på bilderna. Se till att det finns en bredd i vad som gestaltas på bilderna, allt från saker i barnens vardag till händelserika motiv och abstrakta konstverk. Laminera bilderna för bättre hållbarhet. Försök att anpassa gruppens storlek så att väntetiden inte blir alltför lång. 1. Samla barnen i ring. Låt ett barn i taget välja en valfri bild ur bildskatten. 2. Gör en runda. Barnet visar sin bild för gruppen. Fråga: Vad vill du berätta

om din bild? Låt barnen prata om sin bild – eller bara visa upp den och säga ”pass”.

3. Tacka den som har visat en bild och/eller pratat om den.

Låt bildskatten gå vidare runt i ringen till alla barn valt varsin bild.

4. Följ samma struktur nästa gång ni använder Bildskatten.

DATE lärmaterial FSK

65

TEMA: Tillgänglighet: Kommunikation  SPÅR: Bildstöd

Samarbetsmemory med rim Barnen samarbetar för att hitta kompisen med en bild vars motiv rimmar på motivet barnet själv har på sin bild. Alla vinner tillsammans. Material

Ett rim-memory Laminator

Rum med stor lekyta Gör så här

Köp, ladda ner eller skapa ett eget rim-memory med bildpar på saker som rimmar, till exempel katt-hatt, ål-nål, hus-mus. Se till att det finns lika många kort som barn i gruppen. Laminera korten för bättre hållbarhet. Förklara att alla barn kommer få varsitt kort med en bild och att de ska hjälpas åt att para ihop paren genom att prata och/eller visa korten för varandra. 1. Blanda korten och ge barnen varsitt. Var själv med och lek om det blir

ojämna par. Säg Klara, färdiga, gå!

2. Barnen går runt, pratar och visar varandra sina kort. De som hittat sin

rim-kompis sätter sig ner på golvet eller tar kompisen i hand. Barnen som är klara kan hjälpa de andra. Leken är slut när barnen hittat alla par.

3. Gör leken på tid om barnen tycker om att tävla. Samla in korten, blanda,

dela ut och lek igen. Ta tid och testa hur snabbt ni tillsammans kan hitta alla par som rimmar på varandra.

Rita självporträtt till samlingsbilder Barnen skapar sina egna samlingsbilder som alternativ till fotografier. Bilderna kan användas som visuellt stöd, till exempel vid närvarokoll eller gruppindelning. Bilderna ger tillfälle att prata om kroppar och olikheter. Det är viktigt att alla barn och vuxna får en figur till samlingen. Material

Arbetsblad Helkroppsmall, finns på www.date-larmaterial.se

ARBETSBLAD: Rita självporträtt

ARBETSBLAD: Självporträttsmall

Kopieringsunderlag ur DATE Lärmaterial FSK. Ladda hem ifyllningsbar pdf på www.date-larmaterial.se.

Kopieringsunderlag ur DATE Lärmaterial FSK. Ladda hem ifyllningsbar pdf på www.date-larmaterial.se.

Arbetsblad Ansiktsmall, finns på www.date-larmaterial.se Blyertspennor, färgpennor, suddgummin, saxar Helkroppsspegel

Laminator och vita A5-ark

DATE lärmaterial FSK

66

TEMA: Tillgänglighet: Kommunikation  SPÅR: Bildstöd

Gör så här

Bestäm hur barn och pedagoger ska rita självporträtten. Låt barnen rita fritt eller utgå från arbetsblad Helkroppsmall eller arbetsblad Ansiktsmall. Mallarna kan hjälpa barnen att komma igång men är inte är en ram som måste följas. 1. Alla vuxna på förskolan ritar ett självporträtt på ett A5–ark som kan visas

upp som exempel för barnen. Färglägg, klipp ut figurerna och laminera.

2. Berätta att barnen ska måla självporträttsbilder och att bilderna kommer

användas vid samlingen och närvarokollen. Visa pedagogernas och de andra vuxnas självporträtt.

3. Rita först med blyerts som möjliggör ändringar. Guida barnen med frågan:

Vad kan finnas på en kropp? Huvud, bröst, mage, armar, ben, fötter, fingrar, hår, ögon, öron, näsa, mun och så vidare. Låt barnen titta på sig själva i spegel och på varandra. Prata om det positiva i att vi är olika och ser olika ut.

4. Låt barnen färglägga när de är nöjda med grundskissen. Skriv namn på

baksidan och klipp ut. Laminera och klipp ut igen. Nu är de personliga figurerna klara att användas.

5. Figurerna kan användas när ni delar in grupper eller vid närvarokollen på

morgonen. Se aktiviteten Vilka är här idag?, sidan 45.

För pedagoger Uppföljning av aktiviteterna i spåret Reflektera och diskutera hur de olika aktiviteterna påverkar tillgängligheten och verksamheten i stort på kort och lång sikt. • Hur har närvarokollen förändrats sedan ni införde samlingsbilderna? • Hur påverkar aktiviteten Bildskatten barnens möjligheter till kommunikation? • I vilka andra situationer och miljöer kan ni använda bildstöd för att göra lärmiljön mer tillgänglig för barnen?

DATE lärmaterial FSK

67

TEMA: Tillgänglighet: Kommunikation  SPÅR: Ljud

SPÅR

Ljud Spåret handlar om olika sätt att skapa systematik kring ljudmiljön i förskolan. Personer som vistas i förskolan är utsatta för en extrem ljudmiljö. Vi pedagoger måste arbeta med ljudmiljön för att skydda oss själva och barnen från skador för livet. En god ljudmiljö är en förutsättning för kommunikation, trygghet och lugn i verksamheten. Sociala kontakter och pedagogisk verksamhet blir direkt lidande av buller och höga ljudnivåer. Vissa barn och pedagoger är direkt beroende av att

ljudmiljön är god för att kunna medverka och vara delaktiga i verksamheten, andra störs nästan aldrig av ljud. Målet måste vara att tidigt få barnen att förstå att vi är en del av varandras ljudmiljö. Vi kan också organisera bort ljud genom att dela upp barngruppen i mindre grupper. Om vi ljudanpassar miljöer och material blir ljudmiljön bättre för alla.

Film

Vem viskar? Utmanar barnen att anpassa rösten efter den som lyssnar.

Tillgänglig förskola – Hur kan vi anpassa den auditiva miljön? Exempel från förskolor som arbetat aktivt för en bättre ljudmiljö.

Lagom många. Avgränsar antalet barn per aktivitet i syfte att hålla ner ljudnivåerna. Ett tecken för tystnad. Skapar ett gemensamt tecken i barngruppen som betyder att barnen ska sänka rösterna.

Aktiviteter Ljudleken Burkarna. Uppmuntrar barnen att utforska olika sorters ljud och prata om ljudens olikheter.

För pedagoger

Ljudmemory. Skapar en tyst miljö där barnen kan träna koncentration samtidigt som de spelar tillsammans.

Ljudisolera – gör hårt till mjukt. Inspirerar till många små förändringar i rummet som gör den totala ljudmiljön bättre.

O och I på promenad i djungeln – introducera hörselkåpor. Ger barnen möjlighet att prova hörselkåpor.

Ljudövningar. Påminner om några små saker som kan bidra till en bättre ljudmiljö.

Sagor Följande sagor ur sagohäftet förbereder och kompletterar spårets aktiviteter och kan ge inspiration eller aha-upplevelser. Läs särskilt Vejde vill inte säga tack inför arbetet med spåret. Vejde vill inte säga tack. Om tecken som ett av många språk att kommunicera med.

Han säger ju ingenting! Om bildstöd som kommunikationssätt.

DATE lärmaterial FSK

68

TEMA: Tillgänglighet: Kommunikation  SPÅR: Ljud

Aktiviteter – genomförande Ljudleken Burkarna Barnen upptäcker och experimenterar med olika sorters ljud genom att skapa ljudburkar med olika material i. Aktiviteten utvecklas vidare i flera steg. Barnen gissar burkarnas innehåll, värderar, beskriver och ritar ljuden. De provar också att ljudisolera burkarna med mjuka material. Material

Arbetsblad Värderingsansikten, sidan 43

Lärplatta eller kamera för dokumentation Tejp

14–20 likadana burkar med lock. Inte genomskinliga. Plastburkar med skruvlock håller bra. Kaffemuggar i papp med plastlock fungerar en kortare tid.

Saker att lägga i burkarna: grus, makaroner, småpinnar, frukostflingor, pärlor, bomull, små pappersbollar, tandpetare, sesamfrön, ärtor, toalettpapper, leksaksdjur, tyg, pennor. Använd fantasin och se vad som finns att tillgå på förskolan. Gör så här

Lägg sakerna i olika högar på ett bord så att barnen kan se alltsammans. Fyll en burk i taget med ett innehåll, tillsammans med barnen. Tejpa eller skruva på locket. Fyll alla burkar och skapa bredd bland ljuden – en burk kan innehålla många okokta ärtor och en annan en liten bomullstuss. Ha arbetsblad Värderingsansikten till hands. Kom ihåg att dokumentera momenten nedan. 1. Skaka på burkarna och lyssna tillsammans. Hur upplever barnen ljuden?

Låter det starkt eller svagt? Påminn om att människor upplever ljud olika och att inget svar är rätt eller fel.

2. Vilka ljud eller burkar tycker barnen om respektive ogillar? Använd

arbetsblad Värderingsansikten. Diskutera vilket ljud som är mest respektive minst populärt i gruppen? Varför är det så?

3. Låt barnen beskriva ljudet eller innehållet i en burk med ord, eller i en

teckning.

4. Visa att barnen kan trolla bort ljuden – ljudisolera. Låt barnen ta en burk

med starkt ljud, och lägga i mjuka saker som papper, tyg eller bomull för att göra ljudet svagare. Kan det starka ljudet till och med helt försvinna?

DATE lärmaterial FSK

69

TEMA: Tillgänglighet: Kommunikation  SPÅR: Ljud

Ljudmemory Barnen spelar med burkarna och ska hitta ljudpar enligt samma princip som i spelet Memory. Material

Se Ljudleken Burkarna, sidan 69 Gör så här

Fyll burkarna parvis med lika innehåll. Välj en lugn och tyst miljö att spela i. Introducera spelet och berätta att alla spelar tillsammans och blir vinnare ihop. 1. Blanda alla ljudburkar och ställ dem på ett bord. Ta en burk i taget,

skaka och lyssna på ljudet.

2. Försök tillsammans hitta ”ljudkompisen” (burken med samma ljud) bland

de andra burkarna. Barnen turas om att öppna burkarna och kontrollera.

3. Fortsätt till alla par är hittade.

Valfri fortsättning – spela mot varandra Gör så här

Sitt med barnen när de spelar. Det kan vara svårt att höra vad burkarna innehåller och barnen kan behöva hjälp att titta i burkarna för att se om de hittat ljudparen. 1. Välj hur många par ni ska spela med – börja med några få burkar och

öka antalet succesivt. Spela helst en mot en eftersom spelet kräver både koncentration och tystnad.

2. Låt barnen försöka hitta ljudpar. Barnen turas om att ta en burk, skaka

den och ta en till. De behåller burkarna när de hittat ett par, och fortsätter spela. Hittar de inget par ställer de tillbaka burkarna och turen går till motspelaren. De barn som har hittat flest ljudpar när burkarna på bordet är slut har vunnit.

O och I på promenad i djungeln – Introducera hörselkåpor Arbetsblad O och I på promenad i djungeln introducerar hörselkåpor i verksamheten och låter också barnen prova på några vanliga språkljud.

DATE lärmaterial FSK

70

TEMA: Tillgänglighet: Kommunikation  SPÅR: Ljud

Om alla barnen i gruppen vet att de kan använda hörselkåpor förflyttar vi normen något för vad som är normalt kring hörselförmåga. Hörselkåpor ger en möjlighet att skärma av en del ljud under dagen. Men det är också en signal om att vi ständigt måste tänka på ljudmiljön för allas skull. Hörselkåpor ersätter inte förskolans arbete med att förbättra ljudmiljön – tvärtom. En del barn kommer att behöva kåporna ofta och andra inte alls. Vi är olika. Material ARBETSBLAD: O och I på promenad i djungeln (1/2)

Hörselkåpor

O och I på promenad i djungeln O och I är två bokstäver som är kompisar. De gillar båda två att promenera tillsammans i djungeln, men de är väldigt olika. I tycker inte om ljuden i djungeln. Hon måste hålla för öronen hela tiden när de går och kan inte plocka en endaste god banan. Fy så jobbigt!

• Håll för öronen och visa hur jobbigt det är. O tycker däremot om ljuden i djungeln.

Han lyssnar noga för att höra hur de olika insekterna och djuren låter.

Arbetsblad O och I på promenad i djungeln, finns på www.date-larmaterial.se

Ta fram bilder på djuren i sagan: mygga, tiger, elefant, orm, orangutang, apa och uggla

• Håll handen bakom örat och låtsas lyssna. O hör allt. Den minsta myggan:

Låt barnen härma myggor och gör en rörelse i luften med pekfingret och • tummen ihop.

– Bzzzzzzzzzz!!!!

O hör tigrarna ryta:

• Låt barnen ryta som tigrar och klösa med händerna i luften. – Rrrrrrrr!!!

O hör ormar väsa:

• Väs som ormar och slingra med en hand i luften. – Ssssssss!!!

O hör elefanter trumpeta:

• Håll i näsan med ena handen och gör en snabel med den andra och tuta. – Tuuut!!!

O hör ugglorna som ropar hans namn:

• Gör händerna till en tratt vid munnen och hoa som ugglor – (h)Ooo!!! (h)Ooo!!!

… och aporna som ropar hans namn:

• Klia er på huvudet och under hakan och låt som apor. – Oo!!! Oo!!! Oo!!!

O plockar frukt och blommor och är alltid glad när han kommer hem från djungeln. Men det är aldrig I. Hon har inte plockat en enda frukt eller blomma. Hon tycker också om att vara i djungeln men tycker inte om alla ljud.

• Håll för öronen igen.

Plötsligt en dag när O går där och plockar frukt och I går där och håller för

Kopieringsunderlag ur DATE Lärmaterial FSK. Ladda hem ifyllningsbar pdf på www.date-larmaterial.se.

Gör så här

Ordna en plats där barnen lätt kan nå hörselkåporna. Bär hörselkåpor själv ibland, det hjälper barnen att våga testa. Häng ett par hörselkåpor i hallen och låt de vuxna som hämtar barnen prova. 1. Samla barnen i ring och läs arbetsbladet med historien om O och I på

promenad i djungeln. Visa bilderna på djuren. Låt barnen vara med och göra ljuden i sagan och prova hörselkåporna.

2. Prata med barnen om ljud och hörselkåpor och skriv ner svaren.

∙∙ ∙∙ ∙∙ ∙∙

Hur känns det att ha hörselkåporna på sig? När kan det vara skönt att ha hörselkåpor på sig? Vet ni var hörselkåporna finns här på förskolan? Var finns det starka och höga ljud på förskolan?

Vem viskar? Barnen tränar på ett lustfyllt sätt att vara tysta, uppmärksamma tystnad, lyssna noga och att koncentrera sig på ljud. Gör så här

Välj en miljö att leka i med så lite störande ljud som möjligt. Prata med barnen om att alla människor har olika hörselförmåga och att vi därför måste anpassa rösterna till varandra.

I leken får barnen vara ”lyssnare” och ”viskare”. Välj ut ett ord eller en mening till dagens lekord. Till exempel Katt eller Vår förskola är bäst! Det går också bra att använda lyssnarens namn som lekord. DATE lärmaterial FSK

71

TEMA: Tillgänglighet: Kommunikation  SPÅR: Ljud

1. Pedagogen väljer ett barn till lyssnare. Lyssnaren ställer sig ett par meter

bort med ryggen mot gruppen.

2. Pedagogen står kvar med barnen i gruppen och väljer ett barn till viskare

genom att lägga handen på barnets axel. Viskaren viskar lekordet till lyssnaren. Lyssnaren gissar vem som är viskare genom att försöka känna igen rösten.

3. Om lyssnaren gissar rätt blir viskaren ny lyssnare. Gissar lyssnaren fel

får viskaren viska lekordet en gång till lite högre. Viskaren upprepar till lyssnaren gissar rätt.

4. Försvåra leken genom att låta barnen förvränga rösten och leka med olika

röstlägen. Prata om vad som gör det lättare respektive svårare att höra vad någon säger.

Lagom många Siffror och symboler synliggör för barnen hur många personer som får vara i en viss miljö på förskolan. Det håller ner ljudnivån samtidigt som barn och vuxna påminns att tänka på ljudnivåerna i verksamheten. Material

Färgpapper, pennor, saxar, lim och tejp Gör så här

Bestäm tillsammans med barnen hur många barn som samtidigt får vara vid en lekstation, ett i rum eller exempelvis i hallen vid påklädning. 1. Synliggör överenskommelserna med barnen. Skapa skyltar för varje

miljö eller utrymme som tydligt visar hur många barn som bör vara där samtidigt.

2. Skriv siffran och klipp ut lika många figurer. Klistra på pappret.

(se exemplet på bilden till höger)

3. Sätt upp skyltarna tillsammans 4. Påminn varandra ofta om vad ni kommit överens om.

DATE lärmaterial FSK

72

2

TEMA: Tillgänglighet: Kommunikation  SPÅR: Ljud

Ett tecken för tystnad Barn och pedagoger skapar ett gemensamt tecken att använda när ljudnivån blir för hög. Barnen använder tecknet för att markera att det är för högljutt. Försök få alla på förskolan att använda samma tecken. Gör så här

Hitta på ett tecken som betyder sänk rösten tillsammans med barnen. Ett exempel är att ett barn håller upp en hand i luften och är tyst. Visa hur både barn och vuxna kan använda tecknet. 1. Den som tycker det är för mycket ljud gör tecknet. 2. Andra som ser tecknet gör likadant under tystnad. Fler och fler barn

tystnar och har handen i luften.

3. När alla barn håller upp handen blir det tyst. 4. Träna in tecknet vid tillfällen då det inte är hög ljudnivå.

För pedagoger Ljudisolera – gör hårt till mjukt Gå tillsammans igenom hur ytor och material påverkar ljudmiljön på förskolan. Vad är det som skapar höga ljud? Hårda ytor går ofta att göra om till mjuka utan att det behöver kosta så mycket. Många små förändringar gör mycket för den totala ljudmiljön under en hel dag. Material

Filmen Tillgänglig förskola – Hur kan vi anpassa den auditiva miljön? finns på www.date-larmaterial.se Papper och penna för dokumentation

ARBETSBLAD: Ljudmiljö

Ljudmiljö Lärmiljö:

Förändringar:

Ansvariga:

Klart den:

Ansvarsblad Ljudmiljö, finns på www.date-larmaterial.se

DATE lärmaterial FSK

73

Kopieringsunderlag ur DATE Lärmaterial FSK. Ladda hem ifyllningsbar pdf på www.date-larmaterial.se.

TEMA: Tillgänglighet: Kommunikation  SPÅR: Ljud

Gör så här 1. Titta på filmen och välj ut vilka exempel ni vill börja arbeta med i

verksamheten. Anteckna egna idéer om hur ljudmiljön kan förbättras.

2. Samla ihop pedagoggruppens idéer och anteckningar och skriv ett

ansvarsblad.

3. Bestäm vem som ansvarar för vilken förbättring av ljudmiljön.

Ljudövningar Försök att förbättra ljudmiljön i barngruppen. Här nedan finns några ganska enkla metoder som vi pedagoger kan använda.

• En hand på axeln

Lägg en hand på axeln på barn som pratar för högt eller skriker istället för att försöka överrösta barnet.

• Rundor och talföremål

Använd rundor och talföremål för att skapa en struktur där ett barn i taget pratar och de andra tränar aktivt lyssnande. Se aktiviteten Gör rundor, sidan 47.

• Alternativa ljud

En plinga eller en särskild handklappning som betyder mat eller samling sparar rösten och håller ofta ner ljudnivån något.

DATE lärmaterial FSK

74

TEMA: Tillgänglighet: Kommunikation  SPÅR: Tecken

SPÅR

Tecken Spåret handlar om olika sätt att skapa systematik kring teckenbaserad kommunikation i förskolan.

LEKA

Kommunikation kan gå till på många sätt. Det talade ordet är ett av det mest komplicerade sätten att kommunicera. För att tala behöver vi ha kontroll på stämband, luftstyrka, tunga och läppar samtidigt – och dessutom kunna dela upp alla ljud i ord. När vi tecknar är det andra delar av kroppen som står i fokus. Tecken är en enklare och tydligare väg till kommunikation för många barn och vuxna. Förskolans uppgift är att stimulera alla barns språkutveckling på så många olika

sätt som möjligt. Att använda tecken i barngrupperna är en bra metod, exempel­­ vis i sånger som komplement till barnens namn. Tecken kan förenkla för barn att lära sig ord och kommunicera vad de vill. Tecknen tydliggör också språkets uppbyggnad av ord som sätts efter varandra till meningar. Vissa barn kommer säkert att använda tecken ofta i sin kommunikation och andra kanske väljer bort det helt. En del behöver teckenspråk hela livet.

Aktiviteter

För pedagoger

Veckans tecken. Introducerar tecken för barnen på ett systematiskt sätt.

Uppföljning av aktiviteterna i spåret. Ger möjlighet till reflektion och diskussion om hur aktiviteterna påverkar verksamheten på kort och lång sikt.

Sjung med tecken. Kompletterar sånger med tecken för att göra dem tydligare och för att fler barn ska kunna vara delaktiga. Tecken som komplement till namn. Ger alla barn och pedagoger ett tecken för sitt namn vilket skapar ett visuellt komplement till det talade ordet. Sagor

Följande sagor ur sagohäftet förbereder och kompletterar spårets aktiviteter och kan ge inspiration eller aha-upplevelser. Läs särskilt sagan Vejde vill inte säga tack inför arbetet med spåret. Vejde vill inte säga tack. Om tecken som ett av många sätt att kommunicera med.

Han säger ju ingenting! Om bildstöd som kommunikationssätt.

DATE lärmaterial FSK

75

TEMA: Tillgänglighet: Kommunikation  SPÅR: Tecken

Aktiviteter – genomförande Veckans tecken Introducera ett nytt tecken i veckan tillsammans med barnen. Tecken stöder många barns språkutveckling. Utgå från de ord barnen vill lära sig och gör hemmet delaktigt i aktiviteten. Material

Teckenblad från internet. Många sidor har bra tips på ord från ramsor och sånger. Sök exempelvis på bloggen Tecken som stöd Smartboard eller lärplatta för att visa rörelsen i tecknet Gör så här Gör så här i pedagoggruppen: 1. Bestäm vilken tid på dagen ni ska träna veckans tecken och vilket eller

vilka ord ni ska börja med. Börja med enklare ord som barnen känner till. Välj ett vardagsord eller ord från ramsor eller sånger ni brukar sjunga. Så småningom kan barnen vara med och välja ord.

2. Skriv ut ett teckenblad med de ord ni valt till veckans tecken från internet.

Träna er på att teckna och visa varandra.

Gör så här tillsammans med barnen:

Använd teckenbladet med veckans tecken. Dokumentera gärna med kamera eller filmkamera när ni tränar på att teckna. 1. Samla barnen i ring så att alla kan se varandra. Introducera dagens tecken

med hjälp av teckenbladen. Träna tecknen.

2. Skriv upp orden ni lärt er och sätt upp teckenbladen så att barnen kan se

dem i vardagen.

3. Informera om veckans tecken i veckobrev och/eller på informationstavlor

för att göra hemmet delaktigt.

4. Bygg på barnens ordförråd allteftersom och gör barnen mer och mer

delaktiga i att välja ord de vill lära sig.

DATE lärmaterial FSK

76

TEMA: Tillgänglighet: Kommunikation  SPÅR: Tecken

Sjung med tecken Komplettera sånger ni brukar sjunga med tecken. Det är ett roligt sätt att lära sig tecken, dessutom gestaltar tecknen sångerna och gör därmed texterna mer levande. Material

ARBETSBLAD: Lilla snigel

Lilla snigel

Arbetsblad Lilla snigel, finns på www.date-larmaterial.se Sångtexter med tecken eller enskilda teckenblad, sök på bloggen Tecken som stöd

Lilla

snigel,

akta

akta

dig,

akta

Lilla

snigel,

akta

annars

tar

jag

dig,

dig.

dig,

dig.

Kopieringsunderlag ur DATE Lärmaterial FSK. Ladda hem ifyllningsbar pdf på www.date-larmaterial.se.

teckensomstod.blogspot.se

Gör så här

Börja med sången Lilla snigel. Utgå sedan från andra sånger och ramsor som barnen har sjungit tidigare för att hitta ord ni kan lära er teckna tillsammans. 1. Samla barnen i ring så att alla kan se varandra. Sjung Lilla snigel och

teckna bara ordet snigel. Bygg sen på med fler tecken allteftersom.

2. Fortsätt med andra sånger. Gå igenom orden ni ska teckna tillsammans

innan ni börjar sjunga.

3. Låt barnen vara med och välja sånger och tecken de vill lära sig.

Tecken som komplement till namn All personal och alla barn skapar ett särskilt tecken som komplement till sitt eget namn. Tecknet används till exempel när barnen sjunger namnsånger eller när pedagogerna delar in grupper. Namntecken är ett bra stöd, särskilt för barn som saknar det talade språket. Aktiviteten görs helst i samarbete med hemmet, men kan även göras enbart på förskolan. Material

Arbetsblad Hemuppgift tecken, sidan 79 En namnsång

Namnlista på barnen i gruppen Gör så här

Bestäm en enkel namnsång som ni brukar sjunga med barnen. Kopiera upp uppgiften på arbetsblad Hemuppgift tecken. Informera hemmen om att ni ska börja arbeta med tecken som kommunikationssätt. Det är viktigt att alla

DATE lärmaterial FSK

77

TEMA: Tillgänglighet: Kommunikation  SPÅR: Tecken

barn får ett tecken som komplement till sitt namn. Om barnen inte får hjälp med uppgiften hemma får vi hjälpa dem på förskolan. Bestäm när ni ska börja använda tecknen. 1. Skicka hem uppgiften från arbetsblad Hemuppgift tecken och/eller gör

den tillsammans med barnen på förskolan.

2. Följ upp hemuppgiften. Gör rundor i samlingen där barnen som kommit

på ett personligt tecken får visa upp tecknet. Låt barnen inspirera varandra men stressa dem inte. Vissa barn kommer på ett tecken direkt och andra behöver mer hjälp och tid.

3. Träna in tecknen när alla barn har varsitt. Använd tecknen på

närvarokollen på morgonen, gör rundor där barnen visar sitt tecken för gruppen så ofta som möjligt och sjung namnsången med tecken på det datum ni har bestämt.

Till pedagoger Uppföljning av aktiviteterna i spåret Diskutera hur aktiviteterna i spåret påverkar tillgängligheten och verksamheten i stort på kort och lång sikt.

• Hur upplever ni att arbetet med tecken påverkar barnens kommunikation med er och varandra?

DATE lärmaterial FSK

78

ARBETSBLAD: Hemuppgift

Hjälp ditt barn att skapa ett tecken

Här på förskolan ska all personal och alla barn skapa ett särskilt tecken som komplement till sitt eget namn. Tecknen kommer att användas till exempel när barnen sjunger namnsånger eller när pedagogerna delar in grupper. Namntecknen är ett bra stöd, särskilt för barn som saknar det talade språket.

Nu vill vi ha er hjälp! Hjälp era barn att komma på ett tecken eller en gest som komplement till ditt barns namn.

Utgå gärna från något som barnet tycker om eller någon gest som barnet själv kan göra med sin kropp. Om ni vill välja barnens begynnelsebokstav som tecken – välj också en tilläggsgest eftersom många barn har namn som börjar på samma bokstav. Den (datum):

tänker vi sjunga en namnsång på samlingen med tecken som komplement till barnens namn. Då vill vi att ditt barn har ett tecken eller gest till sitt namn. Tack på förhand! / Pedagogerna

Kopieringsunderlag ur DATE lärmaterial FSK. Ladda hem ifyllningsbar pdf på www.date-larmaterial.se.

79

TEMA: Tillgänglighet: Kommunikation  SPÅR: Tid

SPÅR

12

Tid

9

Spåret handlar om olika sätt att skapa systematik kring tid i förskolan.

3

6

Samtidigt som tid kan upplevas som ett abstrakt begrepp för många barn så mår de flesta bra av att veta vad som ska hända härnäst. För vissa barn är förberedelserna inför det som ska hända under dagen helt avgörande för att kunna fungera och koncentrera sig i förskolan. Hur kan vi med hjälp av tydlighet, god planering och hjälpmedel göra begreppet tid mer förståeligt för barnen i våra

verksamheter? Vi pedagoger måste förhålla oss till barns olikheter. Ibland behöver vi korta ner tiden på olika aktiviteter och vara tydliga med hur länge de ska pågå. Barn kan tidigt i livet få en uppfattning om tid genom att vi vuxna visar hur vi tänker kring tid och synliggör tiden rent visuellt. Gör vi tidsbegreppet tydligare för alla barn så kommer det att underlätta verksamheten och göra den tillgänglig för fler.

Aktiviteter

För pedagoger

Hur lång är minuten? Inleder ett samtal kring att tiden känns olika lång beroende på situation och aktivitet.

Hur visar vi och pratar om tid? Diskuterar begrepp kring tid och skapar överenskommelser om hur vi ska arbeta med tid.

Bellas klocka. Skapar ett visuellt stöd för barnen om vilka aktiviteter som sker under en dag på förskolan.

Uppföljning av aktiviteterna i spåret. Ger möjlighet till reflektion och diskussion om hur aktiviteterna påverkar verksamheten på kort och lång sikt.

Sagor Följande sagor ur sagohäftet förbereder och kompletterar spårets aktiviteter och kan ge inspiration eller aha-upplevelser. Läs särskilt sagan Talja tittar på klockan på väggen inför arbetet med spåret. Han säger ju ingenting! Om bildstöd som kommunikationssätt.

Talja tittar på klockan på väggen. Om abstrakta tidsbegrepp och vikten av att möta barns behov av att förstå tid.

DATE lärmaterial FSK

80

TEMA: Tillgänglighet: Kommunikation  SPÅR: Tid

Aktiviteter – genomförande Hur lång är minuten? Barnen får uppleva hur lång en minut är. Det är en hjälp att förstå tid och tidsbegrepp. I aktiviteten gör barnen olika saker under en minut och får sedan prata om hur det känns. Tiden kan verka gå väldigt fort eller väldigt långsamt beroende på vad vi gör. Material

Timglas som räcker en minut, klocka eller tidtagarur Musik

Några barnböcker En burk pärlor

En handdocka eller mjukdjur

Papper och penna eller lärplatta för dokumentation Gör så här

Använd gärna ett mjukdjur eller handdocka som kan ställa knasiga frågor och utmana barnen att lyssna lite extra. Ha papper och penna eller lärplatta redo. 1. Samla barnen. Berätta att de ska få vara med att utforska en minut.

Prata om att en minut är 60 sekunder och räkna till 10 sex gånger tillsammans. Visa med klocka eller tidtagarur hur sekunderna tickar fram mot en minut, eller med ett timglas hur sanden rinner ner.

2. Välj lämpligt antal uppdrag från listan nedan att göra under en minut.

Eller hitta på egna uppdrag. Ta hänsyn till grupp och ork. Välj hellre färre uppdrag än att göra för många vid samma tillfälle.

Uppdrag som barnen kan göra under en minut:

• • • • • • • •

Klappa händerna Spela på läppen Hoppa jämfota Sitta alldeles tysta Samla ihop pärlor som hällts ut över golvet Dansa till musik Lyssna på när någon läser en saga Sjunga Bä Bä vita lamm – om och om igen

DATE lärmaterial FSK

81

TEMA: Tillgänglighet: Kommunikation  SPÅR: Tid

3. Använd dockan för att ge barnen det första uppdraget. Ta tid.

Gör paus mellan uppdragen och fråga barnen hur varje uppdrag kändes.

4. Gör en runda i ringen. Dokumentera barnens uppdrag och svar. 5. Efter uppdragen är gjorda, utgå från frågorna, samtala med barnen och

dokumentera svaren: ∙∙ Vad skulle du vilja göra under en minut om du fick välja att göra vad som helst? ∙∙ Vad tycker du om att göra länge (lång tid)?

Bellas klocka Barnen bygger en klocka som inte bara har siffror på urtavlan – utan också bilder för olika aktiviteter. Handdockan Bella förstår inte klockans siffror och behöver hjälp av barnen. Klockan kan visa dagens aktiviteter och användas när barnen undrar över när de ska bli hämtade eller tid i största allmänhet. Material

Stor kartong eller LP-skiva

Papper, häftmassa, pås-nit, lim och sax Bilder för förskolans aktiviteter Handdocka eller mjukdjur Laminator

Gör så här

Läs igenom Bellas manus, som är en del i aktiviteten, se nedan. Ta fram bilder som symboliserar olika aktiviteter på förskolan under en vecka. Gör symboler för att förskolan öppnar och stänger. Laminera bilderna och symbolerna för bättre hållbarhet. 1. Tillverka Bellas klocka tillsammans med barnen: Klipp en rund skiva av

kartong eller använd LP-skivan. Limma papper på ena sidan så att den blir täckt. Gör visare till klockan i kartong eller hårt papper och fäst dem i mitten med pås-nit. Inled aktiviteten med att figuren Bella vill att barnen ska hjälpa henne att lösa ett problem. Spela teater med hjälp av Bella: – Jag förstår inte alla knasiga krumelurer (siffror) på klockan. Hur ska jag veta när jag ska komma till samlingen, leka, pyssla eller äta lunch? – Ni måste hjälpa mig så att jag vet när jag ska göra olika saker.

2. Låt Bella ställa frågor och spela gärna lite dum:

– När öppnar den här förskolan egentligen? Tänk om jag vaknar mitt i natten och går hit då. När ska jag komma tycker ni? Vad är klockan då? DATE lärmaterial FSK

82

TEMA: Tillgänglighet: Kommunikation  SPÅR: Tid

3. Sätt ut öppningssymbolen för när förskolan öppnar på klockan.

Använd häftmassa. Låt Bella fortsätta med sina frågor: – När är det samling på morgonen? Jag tycker om att sjunga. När kan jag komma och sjunga med er? Sätt ut symbolen för sångsamling på klockan.

4. Fortsätt på samma sätt och placera några symboler per dag eller fyll

hela klockan med aktiviteter om barnen har ork och lust. Flytta visarna allteftersom. När barnen inte orkar mer, låtsas då att Bella inte orkar längre och säg att hon vill fortsätta en annan dag.

5. Ordna en plats till Bellas klocka så att den är tillgänglig för alla barn att

titta på. Foton på barnen kan också sättas upp i Bellas klocka, vid den tid när de ska gå hem.

6. Använd Bellas klocka i samlingarna för att träna klockan, visa dagens

aktiviteter och vilka tider barnen blir hämtade.

För pedagoger Hur visar vi och pratar om tid? Reflektera och diskutera kring begreppet tid utifrån sagan om Talja. Material

ARBETSBLAD: Tid

Tid Vad säger vi när vi ber barnen att vänta?

Sagan Talja tittar på klockan på väggen i sagohäftet Arbetsblad Tid, finns på www.date-larmaterial.se

Hur gör och säger vi när vi förbereder barnen inför en aktivitet? Hur lång tid i förväg vet barnen vad de ska göra? Berättar vi hur länge aktiviteten kommer pågå?

Hur gör vi tiden visuell för barnen?

Finns det andra sätt att visa och prata om tid så att barnen lättare förstår?

Så här ska vi göra framöver:

Kopieringsunderlag ur DATE Lärmaterial FSK. Ladda hem ifyllningsbar pdf på www.date-larmaterial.se.

Gör så här 1. Läs sagan Talja tittar på klockan på väggen tillsammans. 2. Diskutera:

∙∙ Varför tycker Talja att det är svårt att förstå vad pedagogen menar med tid och klockslag? ∙∙ Vilka uttryck från sagan använder ni själva när ni pratar med barnen?

3. Fyll i arbetsblad Tid individuellt. 4. Gör en runda i gruppen – diskutera, sammanfatta och dokumentera svaren

från sista frågan: Så här ska vi göra framöver.

DATE lärmaterial FSK

83

TEMA: Tillgänglighet: Kommunikation  SPÅR: Tid

Uppföljning av aktiviteterna i spåret Använd dokumentationen från aktiviteten Hur lång är minuten?

• Vad gjorde att barnen tyckte att tiden gick snabbt eller långsamt? • Går att förverkliga några av barnens idéer på aktiviteter från aktiviteten Hur lång är minuten?

DATE lärmaterial FSK

84

TEMA: Tillgänglighet: Kommunikation  SPÅR: Möt barnen i leken

SPÅR

Möt barnen i leken Spåret handlar om olika sätt att skapa systematik kring att möta barnen i leken på förskolan. Tillgängliga och närvarande pedagoger är centrala för arbetet i förskolan. Pedagogens närvaro innebär att vara medveten om sin roll gentemot olika barn i olika situationer. Vi kan ha olika uppfattning om vad närvaro betyder. Ett sätt att skapa en gemensam tolkning är att ha rutiner för när vi dokumenterar verksamheten och när vi bör lägga ner papper och penna, sluta fotografera eller inte svara i telefonen. Vi behöver också vara överens om att inte störa

pågående aktiviteter på förskolans andra avdelningar. När är vi aktiva medlekare i leken och när tar vi ett steg tillbaka? Vad händer när vi ser vilket material, vilken rekvisita eller kunskap barnen saknar och tillför det till leken? Pedagogiska samtal om i vilken utsträckning vi omedvetet styr barnens lek lär oss mer om vår egen närvaro. Vi kan dessutom lära oss mycket genom att observera oss själva.

För pedagoger Vara närvarande i leken utan att fråga. Utmanar oss att vara närvarande i barnens lek utan att ställa frågor till barnen. Övningen sker direkt i barngruppen. Handlingsplan och regler för telefoner och lärplattor. Påminner om hur viktigt det är att vara överens om hur och när vi dokumenterar i verksamheten. Sagor Följande sagor ur sagohäftet förbereder och kompletterar pedagogernas arbete med spåret och kan ge inspiration eller aha-upplevelser. Läs särskilt sagan Talja tittar på klockan på väggen inför arbetet med spåret. Rekvisita på gården. Om att med enkla medel göra förskolegården mer tillgänglig, kreativ och inbjudande.

Talja tittar på klockan på väggen. Om abstrakta tidsbegrepp och vikten av att möta barns behov av att förstå tid.

DATE lärmaterial FSK

85

TEMA: Tillgänglighet: Kommunikation  SPÅR: Möt barnen i leken

För pedagoger Vara närvarande i leken utan att fråga Öva er i att vara närvarande utan att ställa frågor – och fokusera istället på att tillföra saker till leken. Det är svårt att vara närvarande i barnens lek utan att styra den. Med jämna mellanrum behöver vi påminna oss om att vi omedvetet leder barnens lek genom att ställa frågor. Material

Arbetsblad Vara närvarande i leken utan att fråga, sidan 88 Gör så här 1. Välj ett tillfälle när det är möjligt att dokumentera barnens rollek på nära

håll utan att medverka i den.

2. Dokumentera på arbetsblad Vara närvarande i leken utan att fråga vilka

frågor barnen ställer sig i leken. Vilket material, vilken rekvisita och vilken kunskap intresserar barnen och skulle kunna utveckla leken?

3. Tillför det till leken och dokumentera vad som händer då. 4. Formulera vilka strategier och sätt ni använde er av och dela sedan

erfarenheterna i pedagoggruppen.

Handlingsplan och regler för telefoner och lärplattor Kom överens om hur och när ni ska dokumentera verksamheten och när ni ska vara närvarande pedagoger på annat sätt. En gemensam handlingsplan och regler ger möjlighet att prata om hur den pågående verksamheten respekteras på bästa sätt. Gör så här

Diskutera hur telefoner, kameror, lärplattor och andra verktyg för dokumentation ska användas i verksamheten. Skapa en handlingsplan och regler utifrån frågorna:

• Vad ska egentligen dokumenteras? • När är det viktigt att ha fullt fokus på barnen och vara närvarande i leken och verksamheten?

DATE lärmaterial FSK

86

TEMA: Tillgänglighet: Kommunikation  SPÅR: Möt barnen i leken

• • • • •

När kan vi ta bilder och anteckna? Hur ska vi hantera privata telefoner? Hur respekterar vi andra avdelningars pågående verksamhet? Vilka tider kan närstående vuxna nå oss på telefon? Hur kommunicerar vi det vi har bestämt till hemmet?

DATE lärmaterial FSK

87

ARBETSBLAD: Vara närvarande i leken utan att fråga

Vara närvarande i leken utan att fråga Del 1 Situation/lek:

Frågor jag upplevde att barnen ställde sig i leken:

Frågor jag tänkte ställa till barnen men skrev ner istället:

Material, rekvisita eller kunskap som jag ville tillföra leken:

Del 2 När jag tillförde följande saker:

Så hände föjande:

Bra strategier som jag själv eller någon annan pedagog använt:

Kopieringsunderlag ur DATE lärmaterial FSK. Ladda hem ifyllningsbar pdf på www.date-larmaterial.se.

88

TEMA: Tillgänglighet: Kommunikation  SPÅR: Möt barnen i det talade språket

SPÅR

Möt barnen i det talade språket

Bla, bla, bla.....

Spåret handlar om olika sätt att skapa systematik kring att möta barnen i leken på förskolan. Det tar olika lång tid för barn att lära sig prata. En del barn pratar låtsasord rakt ut och hur mycket som helst, andra säger inte ett knyst på flera år. Vi vuxna är också olika. Vissa pratar mycket och med många ord, andra är väldigt tysta och fåordiga. Som pedagoger behöver vi påminna oss om att några barn behöver mer tid på sig än andra för att kommunicera med talat

språk. Då kan vi bättre möta barnen i deras språkliga utveckling. Kan vi också hjälpa varandra att inte säga för många saker samtidigt och att inte vara för snabba när vi kommunicerar med barnen? Om vi har diskuterat hur vi själva kommunicerar och tränat på varandra finns tankarna förhoppningsvis kvar i våra huvuden nästa gång vi möter barnen.

För pedagoger Ett extra ord. Påminner om att inte använda för många ord i när vi pratar med barnen. Inte svara för snabbt. Tränar oss på att inte själva svara på våra egna frågor och resonemang i kommunikationen med barnen. Sagor Följande saga ur sagohäftet förbereder och kompletterar pedagogernas arbete med spåret och kan ge inspiration eller aha-upplevelser. Läs den inför arbetet med spåret. Talja tittar på klockan på väggen. Om abstrakta tidsbegrepp och vikten av att möta barns behov av att förstå tid.

DATE lärmaterial FSK

89

TEMA: Tillgänglighet: Kommunikation  SPÅR: Möt barnen i det talade språket

För pedagoger Ett extra ord Träna fåordig kommunikation med de andra i pedagoggruppen. Många barn har svårt att förstå när vi vuxna pratar med för många ord. Det kan vara bra att träna på att möta särskilt de yngre barnen där de befinner sig i sin språkliga utveckling. Gör så här 1. Dela in er i par och sätt er mitt emot varandra två och två. Den ena

pedagogen säger en mening med ett ord, exempelvis Titta!

2. Den andra pedagogen bejakar och lägger till ett extra ord i sitt svar: Titta

lampan! Och säger sedan en ny tvåordsmening: Titta bilen! Den första pedagogen svarar genom att lägga till ytterligare ett ord: Titta röda bilen! Fortsätt så och bygg meningar med upp till fem ord innan ni börjar om igen. Turas om att börja respektive svara.

3. Prata om hur det känns att bara svara med ett extra ord. 4. Bestäm en dag när ni börjar praktisera övningen i verksamheten med

barnen.

Inte svara för snabbt Träna på att ge barnen tid att svara på frågor ni ställer. Det är vanligt att vi vuxna snabbt svarar på våra egna frågor. Eller resonerar med barnen genom att ge dem en mängd alternativ innan de själva hunnit tänka på vad de ska svara. Gör övningen på varandra och gärna i verksamheten. Gör så här 1. Dela in er i par och sätt er mitt emot varandra två och två. Den ena

pedagogen ställer en fråga som skulle kunna vara formulerad till ett barn: Vill du gå till gungorna eller cyklarna? till exempel. När frågan är ställd räknar pedagogen till tio tyst för sig själv och visar nedräkningen med munrörelser och fingrar.

2. Den andra pedagogen väntar till tio sekunder gått och svarar sedan. 3. Turas om att fråga och svara varandra men kom ihåg den långa pausen

före svaret.

DATE lärmaterial FSK

90

TEMA: Tillgänglighet: Kommunikation  SPÅR: Möt barnen i det talade språket

4. Diskutera:

∙∙ Hur känns det att vänta så länge som tio sekunder på att svara eller att få ett svar? ∙∙ Vad skulle hända om ni gav barnen den extra betänketiden i verksamheten?

5. Bestäm en dag när ni börjar praktisera övningen i verksamheten med

barnen.

DATE lärmaterial FSK

91

TEMA: Tillgänglighet: Kommunikation  SPÅR: Möt hemmet i det skrivna språket

SPÅR

Möt hemmet i det skrivna språket

VECKOBREV

Spåret handlar om olika sätt att skapa systematik kring kommunikationen mellan förskolan och hemmet. Ett bra samarbete med barnens hem är en förutsättning för en väl fungerande verksamhet på förskolan. Kommunikationen med hemmet gäller allt från barnets utveckling och lärande till att ta med matsäck eller annan vardagsinformation. Men vilka normer kring det skrivna språket finns på förskolan? Utgår vi ifrån att

alla närstående vuxna kan ta till sig skriven information i löpande text? Om vi använder många olika kommunikationssätt i mötet med hemmet kommer det vi vill säga med stor sannolikhet nå fler familjer. Kan vi också skapa en struktur i hur vi förmedlar skriftlig information i exempelvis veckobrev?

För pedagoger Veckobrevet – en vuxensaga. Reflekterar kring skriven text som kommunikationssätt. Sagor Följande sagor ur sagohäftet förbereder och kompletterar spårets aktiviteter och kan ge inspiration eller aha-upplevelser. Läs särskilt sagan Han säger ju ingenting! inför arbetet med spåret. Han säger ju ingenting! Om bildstöd som kommunikationssätt.

Vejde vill inte säga tack. Om tecken som ett av många sätt att kommunicera med.

DATE lärmaterial FSK

92

TEMA: Tillgänglighet: Kommunikation  SPÅR: Möt hemmet i det skrivna språket

För pedagoger Veckobrevet – en vuxensaga Diskutera vilka normer om läsning som styr kommunikationen med hemmet, med sagan Veckobrevet – en vuxensaga som utgångpunkt. I sagan får en förälder ett otillgängligt veckobrev från förskolan. Den handlar om vad vi pedagoger förutsätter i kommunikationen med föräldrar. Utgår vi från att alla kan ta till sig information i skrift på svenska? När det gäller skriftlig information kan det vara lättare för närstående vuxna om veckobreven följer en förenklad och gemensam struktur. Arbetsblad Veckobrevsmall är en enkel mall för innehållet i veckobrev. Material

Veckobrevet – en vuxensaga, se nedan

Arbetsblad Veckobrevet, finns på www.date-larmaterial.se

Arbetsblad Veckobrevsmall, finns på www.date-larmaterial.se Gör så här 1. Läs inledningen till aktiviteten Veckobrevet – en vuxensaga. 2. En pedagog som känner sig bekväm med att läsa högt läser sagan

Veckobrevet – en vuxensaga. Se rutan nedan.

Det räcker med att se pappret som hänger ovanför Felicias hylla för att ångesten ska pumpa igång. Han vet att det gör honom på dåligt humör när minnena från skoltiden bubblar upp och han försöker verkligen att det inte ska gå ut över Felicia. När han och Cecilia fortfarande var tillsammans tog hon hand om matsäckar och allt det där, men nu ligger det på honom själv att greja allt. Han slänger en blick på pappret …

(Dela ut och titta tillsammans på arbetsblad Veckobrevet innan ni läser vidare) … och knölar sen ner det i fickan på jackan när han hör Felicia komma springandes mot hallen. Han sätter sig på huk och gör sig redo att plocka upp henne i en bamsekram. Mitt i kramen visar sig Margie i dörröppningen. – Hej, har det gått bra idag? frågar han. – Ja då, hon har ätit som en häst och nu på eftermiddagen har vi påskpysslat. – Visst är det på torsdag nästa vecka som barnen ska ha med sig matsäck?

93

Veckobrevsmall Vecka 

VECKOBREV 17…Att inskola är att upptäcka allt det lilla i det stora igen för oss pedagoger. Det är att hela tiden läsa av barnet, föräldern och den omgivande barngruppen. Målet har vi – ett tryggt barn som ska finna förskolan spännande, trygg och kul men vägen dit, inskolning är olika för alla. Det är otroligt spännande. Denna vecka har vi hälsat Idun välkommen och Anders har guidat och alla vi andra, barn och pedagoger sluter upp som en självklarhet runt kommit och vi har sjungit sången ”En liten båt” och gjort dess rörelser och på onsdagen dök skatten i sången upp som var en liten påse i guld. I påsen låg det lilla lammet och vi har sjungit ”Bä bä vita lamm” för att sedan lägga till den lite ösigare versionen men ”rull i rull ”omkring. På samlingen har en plåtburk med en liten pappersbåt. Efter sångerna så har vi ätit frukt. Glöm inte att ha med frukt till onsdagsklubben. Ibland får barnen två och två en banan med orden ”den här ska du och du dela på” så skalar barnen och delar med varandra samtidigt som de talar om lika stor, vänta på din tur, känns den bra osv. Vi brukar ibland gå runt med fruktskålen och bjuda barnen en fruktbit där brukar vi uppmuntra och visa på att ”här skulle du kunna säja tack”. Det handlar om att inte pådyvla –säj tack utan visa att här passar det. Vi låter också barnen bjuda varandra på bitar där barnen tittar på varandra och säjer tack och varsågod, det är en skön bekräftelse av att ”jag ser dig och jag uppskattar din handling”. Nästa vecka är en kort vecka då förskolan är stängd torsdag och fredag. 5-årsklubben går till skogen på tisdagen och på onsdagen går 3-årsklubben dit på fm. Ta med regnkläder. Har ni sett att Anders lite nu och då har med sig sin lina för att balansera på? Det är så fantastiskt att se hur barn, stora som små balanserar fram trygga med en hand i Anders samtidigt som de arbetar med sin balans, grovmotorik, lyssnar på instruktioner och väntar på sin tur. I kojan överhör jag ett samtal mellan 4 barn ”Visst älskar du X?” ”Jaa det gör jag!” ”Och du älskar väl mig?” ”Jaaa det gör jag!” ”Älskar ni varandra?” ”Jaaaa det gör vi” ”Va då älskar ju vi varandra om och om igen!!!” Skratt utbryter ”Vi är så älskliga alla!!!” Det är vänskap oavsett ålder och kön bara för att vi är så ”Älskliga” I torsdags var 3 barn och Anders iväg på teater. ”Vi fick lyssna bara på ett piano” ”mäh det var ju inte bara det var ju en flygel. Helen det heter ett piano som är stoooort med låda flygel va? Det är inte dåligt!” Vi har haft en fin vecka och idag fredag så har ett tröjprojekt påbörjats (glöm inte ombyten och en ”slask-tshirt” att få gegga i. Vi har dansat till den ”glada apan” på sångsamlingen, spelat på pianot, byggt några banor, övat oss på rutchkanan, spelat fotboll, rullat en vagn, grävt i sanden och samtalat. Trevlig helg!

Kopieringsunderlag ur DATE Lärmaterial FSK. Ladda hem ifyllningsbar pdf på www.date-larmaterial.se.

DATE lärmaterial FSK

ARBETSBLAD: Titel

ARBETSBLAD: Veckobrevet

Veckobrevet

Veckan som gått:

Bilder:

Veckan som kommer:

Kom ihåg:

Kopieringsunderlag ur DATE Lärmaterial FSK. Ladda hem ifyllningsbar pdf på www.date-larmaterial.se.

TEMA: Tillgänglighet: Kommunikation  SPÅR: Möt hemmet i det skrivna språket

– På onsdag! Men det står allt i veckobrevet. Ja, du har tagit det redan ser jag, säger Margie. – Nerpackat, säger han med ett leende och klappar med handen på fickan.

3. Gör en runda i gruppen och diskutera:

∙∙ Hur kan det komma sig att pappan känner som han gör när han ser veckobrevet? ∙∙ Hur ser er skriftliga information till närstående vuxna ut? Ta fram ett exempel och titta. ∙∙ Utgår verksamheten på er förskola från att alla kan ta till sig skriven information? ∙∙ Kan ni använda fler sätt att kommunicera med hemmet än det skrivna ordet? ∙∙ Vad erbjuder ni idag i form av bilder, symboler, rörlig bild, tecken, kroppsspråk i kommunikationen med hemmet? Hur kan det utvecklas?

4. Titta på arbetsblad Veckobrevsmall och skapa en gemensam veckobrevs­

struktur som passar verksamheten. Diskutera: ∙∙ Vad kan ni använda från exemplet med veckobrevsmallen för att göra skriftlig information tydligare för föräldrarna?

DATE lärmaterial FSK

94

TEMA

Tillgänglighet: Tillsammans

DATE lärmaterial FSK

95

Tillgänglighet: Tillsammans Den sociala miljön är utgångpunkt för det här temaområdet. Spåren har namn som knyter an till ordet tillsammans. Börja gärna i det första spåret Syna och reflektera tillsammans. Det utgår ifrån Specialpedagogiska skolmyndighetens tillgänglighetsmodell (se sidan 11) och kan vara en bra start på tillgänglighetsarbetet. I spåret skapar pedagogerna en samsyn kring vad utvecklingsarbetet med tillgänglighet i de sociala, fysiska och pedagogiska miljöerna är.

Några av spåren fokuserar extra på delaktighet, om att vara en del av gruppen och gemenskapen. Barnen får städa, spela och inte minst leka tillsammans. Pedagogerna arbetar med strukturen för hur det kan gå till. 16, 17 Att lära genom leken är en av de viktigaste grundpelarna i förskolan och det sista spåret handlar just om hur vi lär av varandra. Det bygger på Vygotskijs teori om den proximala utvecklingszonen, det vill säga skillnaden mellan vad ett barn kan göra med eller utan hjälp. 18

Barnen blir delaktiga i arbetet för ökad tillgänglighet genom olika aktiviteter som sagor, lekar och skapande i de olika spåren. Just sagorna har en viktig funktion i det här temaområdet eftersom de kan öppna för samtal om att vi fungerar olika i olika situationer. Pedagogerna får reflektera över sina föreställningar om vad som anses ”normalt” när det gäller kropp och funktionalitet. Finns det saker som behöver förändras i de olika lärmiljöerna för att det ska fungera för fler?

DATE lärmaterial FSK

96

TEMA: Tillgänglighet: Tillsammans

Spåren i temat

Syna och reflektera tillsammans Barnen och pedagoger reflekterar kring sina miljöer. De synar hur olika material kan påverka barnens handlande (sidan 98).

Spela tillsammans Presenterar regler och sällskapsspel för barnen så att fler får chansen att spela (sidan 115).

Leka tillsammans

Städa tillsammans

Barnen lär sig nya och gamla grupplekar tillsammans (sidan 107).

Barnen leker städlekar som fokuserar på att göra städningen på förskolan till något roligt (sidan 110).

Härma och lär av varandra Speglings- och samarbets­ lekar där barnen lär av varandra (sidan 118).

DATE lärmaterial FSK

97

TEMA: Tillgänglighet: Tillsammans  SPÅR: Syna och reflektera tillsammans

SPÅR

Syna och reflektera tillsammans Spåret handlar om olika sätt att skapa systematik kring våra lärmiljöer i förskolan. Vägen till tillgängliga lärmiljöer börjar i pedagogiska diskussioner om vad vi vill med vår verksamhet. Möblering och sättet vi presenterar miljöer signalerar förskolans pedagogiska syfte. Hur blir miljöerna på förskolan tillgängliga så att vi kan skapa delaktighet, möjligheter och utmaningar för alla barn oavsett ålder och funktionalitet?

Spåret lyfter positiva exempel. Hur ser samspelet mellan den fysiska, pedagogiska och sociala miljön ut när det fungerar som bäst? Pedagogerna övar sig i att se förskolan ur barnens perspektiv och funderar på hur olika material och sätt att planera påverkar barnen och verksamheten.

Film

För pedagoger

Vad säger lärmiljöerna? Om hur lärmiljöer som inte förberetts påverkar ett barn i förhållande till lärmiljöer som är iordningställda för aktiviteten.

Reflektionspromenad – vad säger miljöerna? Granskar lärmiljöerna utifrån Tillgänglighetsmodellen. Skapar överenskommelser kring lärmiljöerna.

Aktiviteter

Uppföljning av Vad säger pennan och pappret? Följer upp aktiviteten Vad säger pennan och pappret?

Reflektera med barnen. Ger möjlighet för barnen att uttrycka vad de tycker om i olika miljöer på förskolan.

Kryp in och sitt ner – nya perspektiv. Undersöker lärmiljöerna ur barnens perspektiv.

Vad säger pennan och pappret? Undersöker hur barnen närmar sig skriftspråk med olika sorters pennor och papper. Sagor

Följande sagor ur sagohäftet förbereder och kompletterar spårets aktiviteter och kan ge inspiration eller aha-upplevelser. Läs särskilt sagan Rekvisita på gården inför arbetet med spåret. Rekvisita på gården. Om att med enkla medel göra förskolegården mer tillgänglig, kreativ och inbjudande.

Hadi och sakerna i taket. Om hur visuella intryck påverkar koncentrationen för en del barn.

Bosse och Bläckfisken Berit. Om hur vi organiserar miljöer för skapande och pedagogens roll i det.

Struk-Ture och Reda. Om vad struktur och ordning och reda gör för verksamheten.

DATE lärmaterial FSK

98

TEMA: Tillgänglighet: Tillsammans  SPÅR: Syna och reflektera tillsammans

Aktiviteter – genomförande Reflektera med barnen Aktiviteten låter de äldsta barnen reflektera över miljöerna i förskolan. Barn har ofta väldigt olika upplevelser av vad och hur det leks i olika miljöer. Aktiviteten görs med ett barn i taget. Material

Papper och penna eller lärplatta för dokumentation Gör så här

Bestäm vilka miljöer på förskolan ni skulle vilja granska närmare och prata med barnen om vilka miljöer de vill tänka kring. Välj en miljö tillsammans med barnet. 1. Ta med barnet till den utvalda miljön. 2. Ställ frågor för att försöka ta reda på om barnet känner sig trygg och

stimulerad i miljön: ∙∙ Vad brukar du göra här? ∙∙ Med vilka? ∙∙ Hur känns det då? ∙∙ Vill du berätta något om den här miljön? Ställ hjälpande frågor till barn som inte har det talade språket. Barn kan ofta visa med kroppsspråk var de trivs och inte.

Valfri fortsättning – utgå från en saga Material

Sagan Struk-Ture och Reda, i sagohäftet Gör så här

Utgå från frågorna och samtala med barnen om hur förskolan skulle vara organiserad om de fick bestämma. Dokumentera gärna barnens svar och använd svaren som underlag för det fortsatta arbetet med lärmiljöerna.

• Tänk nu att ni är Struk-Ture och Reda. Vad skulle ni göra för att ändra på DATE lärmaterial FSK

99

TEMA: Tillgänglighet: Tillsammans  SPÅR: Syna och reflektera tillsammans

den stökiga förskolan eftersom alla pedagoger verkar ha glömt bort hur man gör? • Hur skulle ni vilja starta dagen på förskolan? Prata gärna utifrån olika miljöer (till exempel hallen) för att konkretisera barnens tankar så långt som möjligt. • Vilka regler och vilken ordning tycker ni är bra i olika miljöer i förskolan? • Vilka regler tycker ni inte om och varför?

Vad säger pennan och pappret? Aktiviteten visar att barn ställer sig olika frågor när de använder olika sorters pennor och papper. Den undersöker om barn agerar olika beroende på vad vi erbjuder dem i form av material i verksamheten. Barnen får närma sig skriftspråk genom att bekanta sig med sitt eget namn, pennor och papper. Material Station 1: Lappar med barnens namn i versaler. Vita, färgade, randiga och

rutiga papper. Fler olika sorters pennor. En namnlapp och ett ark per barn.

Station 2: Kopior av närvarolistor med barnens namn och rutor eller ränder.

Flera olika sorters pennor. En lista per barn.

Station 3: Vita A4-ark och kulspetspennor. Ett ark per barn. Station 4: Vita A3-ark och tuschpennor. Ett ark per barn. Gör så här

Aktiviteten utförs på fyra olika stationer/bord. 1. Berätta för barnen att de ska få rita och skriva. Dela in barngruppen i fyra

grupper och låt grupperna starta vid de olika stationerna.

2. Låt barnen börja rita eller skriva och observera hur de agerar med de

olika materialen. Ta tid, efter 1–3 minuter går ni runt och skriver namn på barnens alster/papper och samlar in dem.

3. Låt barnen byta station medsols. Fortsätt till alla barn varit på alla

stationer och gjort fyra alster var.

4. Samla in alla alster och använd dem vid Uppföljning av Vad säger pennan

och pappret?

DATE lärmaterial FSK

100

TEMA: Tillgänglighet: Tillsammans  SPÅR: Syna och reflektera tillsammans

För pedagoger Reflektionspromenad – vad säger miljöerna? Granska tillsammans hur tillgängliga förskolans lärmiljöer är. Diskussionen ligger till grund för det framtida tillgänglighetsarbetet. Börja med att titta på filmen Vad säger lärmiljöerna? som finns på www.date-larmaterial.se. Här möter åskådaren ett barns första tankar och känslor i mötet med olika lärmiljöer på förskolan. Filmen visar hur en stökig eller oförberedd miljö påverkar barnet i förhållande till en iordningsställd miljö som är förberedd för aktivitet. Material

Arbetsblad Reflektionspromenad, sidan 104 Arbetsblad Vision och ansvar, sidan 105

Arbetsblad Överenskommelse lärmiljöer, sidan 106 Pennor

Något hårt att skriva mot Gör så här

Se filmen Vad säger lärmiljöerna? tillsammans. Arbeta sedan individuellt. 1. Dela ut arbetsbladen Reflektionspromenad och Vision och ansvar. 2. Välj ut den lärmiljö ni ska arbeta med och gå dit. 3. Fyll i arbetsbladen individuellt. Utgå från Tillgänglighetsmodellen och

skriv ner något om ∙∙ den fysiska miljön ∙∙ den pedagogiska miljön ∙∙ den sociala miljön

Exempel: Hemvrån med utklädningskläder Fysisk miljö: Svårt att nå lekmaten och utklädningskläderna för de yngsta barnen, klämrisk vid skåpen, möbleringen uppmanar till springlekar. Pedagogisk miljö: Otydligt var olika saker hör hemma, mycket saker – inspirerande men stökigt. Social miljö: Bra plats för möten och rollek, ofta hög ljudnivå, svårt med samtal.

DATE lärmaterial FSK

101

TEMA: Tillgänglighet: Tillsammans  SPÅR: Syna och reflektera tillsammans

4. Fyll i arbetsblad Ansvar och vision.

Arbeta fortsättningsvis i grupp.

5. Sammanfatta era tankar från arbetsbladen Reflektionspromenad

och Vision och ansvar och diskutera gruppens svar punkt för punkt. Är tankarna om miljön väldigt lika eller olika i gruppen?

6. Formulera sedan mål och fördela ansvaret med hjälp av arbetsblad

Överenskommelse lärmiljöer: ∙∙ Hur vill ni att just den här lärmiljön ska se ut och fungera? ∙∙ Vem gör vad och när? ∙∙ Behöver det byggas om eller köpas in saker? ∙∙ Hur kan ni ta hjälp av hemmen? ∙∙ Vad går att göra direkt? ∙∙ Vad ligger längre fram i tiden?

Uppföljning av Vad säger pennan och pappret? Följ upp vilka frågor barnen ställt sig och hur de använt de olika materialen i aktiviteten. Material

Barnens alster från aktiviteten Vad säger pennan och pappret Gör så här

Lägg tillsammans ut alla barnens alster framför er. Dela upp dem efter station och diskutera barnens förhållande till materialen utifrån frågorna: • Hur använde barnen pennorna och pappren vid Station 1? Station 2? Station 3? Station 4? • Vilka likheter blev påtagliga vid de olika stationerna? • Vilka skillnader var tydligast mellan de olika stationerna? • Vid vilken station ritade barnen mest? • Vid vilken station ”skrev” barnen mest? Sortera sedan alstren efter barnet som gjort dem.

• Vilka barn ändrar sitt sätt att rita eller skriva mest mellan stationerna? • Finns det barn som inte ändrar sig alls? Vad beror det på? • Hur påverkar olika pennor och papper och namnlapparna barnens sätt att närma sig skrivande? • I vilka av verksamhetens andra miljöer är det tydligt att barnens lärprocesser påverkas av leksaker och material? Ge exempel.

DATE lärmaterial FSK

102

TEMA: Tillgänglighet: Tillsammans  SPÅR: Syna och reflektera tillsammans

• Finns det material som begränsar barnen eller inte är utformat för att passa barnen i gruppen? Vad behöver ses över?

Kryp in och sitt ner – nya perspektiv Ta er ner på barnens nivå för att få en bild av hur barnens fysiska miljö ter sig. Aktiviteten kan användas som ett komplement till Reflektionspromenad – vad säger miljöerna? eller som en fristående övning. Tänker vi annorlunda om våra miljöer när vi ser dem ur ett barns perspektiv? Hur fungerar miljön för någon som är kort eller använder rullstol? Material

Papper och penna Gör så här 1. Var och en kryper in i rummet eller sätter sig ner på golvet i den miljö ni

vill undersöka. Tänk på hur långa barnen är och försök att komma ner i den höjden.

2. Skriv ner svar på frågorna:

∙∙ ∙∙ ∙∙ ∙∙

Vad ser ni? Vad ser ni inte? Vad når ni? Vad når ni inte?

3. Diskutera i grupp och skriv ner vad som kan ändras i miljön.

∙∙ Vad kan ni göra direkt? ∙∙ Vad behöver ni gå vidare med till förskolechef och huvudman?

DATE lärmaterial FSK

103

ARBETSBLAD: Reflektionspromenad

Reflektionspromenad Tillgänglighetsmodellen: När den fysiska, pedagogiska och sociala miljön är tillgänglig skapas goda förutsättningar för lärande och utveckling. Social miljö Samspel Utveckling Lärande

Fysisk miljö

Pedagogisk miljö

Lärmiljö:  Mina tankar om:

Den fysiska miljön: 

Den pedagogiska miljön: 

Den sociala miljön: 

Kopieringsunderlag ur DATE lärmaterial FSK. Ladda hem ifyllningsbar pdf på www.date-larmaterial.se.

104

ARBETSBLAD: Vision och ansvar

Vision och ansvar Vilket är syftet i den här lärmiljön? Hur vill vi att det ska fungera just här?

Detta fungerar bra i den här lärmiljön:

Hur vi ska göra för att den här lärmiljön ska fungera bättre för fler?

Det första jag skulle ändra i den här lärmiljön är:

Jag vill ansvara för att:

Det är klart den: 

Kopieringsunderlag ur DATE lärmaterial FSK. Ladda hem ifyllningsbar pdf på www.date-larmaterial.se.

105

ARBETSBLAD: Överenskommelse Lärmiljöer

Överenskommelse Lärmiljöer Lärmiljö:  Vilket syfte har lärmiljön? Hur vi vill att det ska fungera just här?

Hur är den fysiska, pedagogiska och sociala miljön tillgänglig för alla barn i just den här lärmiljön?

Förändringar vi ska göra för att öka den här lärmiljöns tillgänglighet:

Ansvarsområde Ansvarsperson Klart den

















































Kopieringsunderlag ur DATE lärmaterial FSK. Ladda hem ifyllningsbar pdf på www.date-larmaterial.se.

106

TEMA: Tillgänglighet: Tillsammans  SPÅR: Leka tillsammans

SPÅR

Leka tillsammans Spåret handlar om olika sätt att skapa systematik kring grupplekar i förskolan. Barn skapar gruppkänsla och gemenskap i leken och genom att lära sig gemensamma regler. Lekar som leds av pedagogerna och har förbestämda regler är något annat än den spontana rolleken. Det ger barn som kanske inte annars leker med varandra en möjlighet att mötas och samarbeta. Vi pedagoger kan leda lekar som har det syftet både inomhus och utomhus. En grundförutsättning för barn att

medverka och vara delaktiga i leken är att förstå reglerna och vad lekarna går ut på. Det gäller även för oss pedagoger att vara ense om hur olika lekar ska lekas. Hur arbetar vi för att så många barn som möjligt kan vara med och leka grupplekar på sina villkor? Genom att kartlägga vilka barn och pedagoger som kan lära varandra grupplekar – och planera för det – kan vi göra fler barn delaktiga i leken.

Aktiviteter

För pedagoger

Veckans grupplek. Skapar möjligheter för barnen att lära sig nya grupplekar tillsammans. Ger en översikt över vilka barn som medverkar i grupplekarna på förskolan.

Grupplekar. Skapar översikt över vilka grupplekar pedagoger och barn kan och en plan för lekar barnen vill lära sig. Uppföljning av aktiviteten i spåret. Ger möjlighet att upptäcka vilka barn som egentligen är med och leker grupplekar och om lekarna blivit mer tillgängliga för fler.

DATE lärmaterial FSK

107

TEMA: Tillgänglighet: Tillsammans  SPÅR: Leka tillsammans

Aktiviteter – genomförande Veckans grupplek Den här aktiviteten bygger på att pedagogerna gjort aktiviteten Grupplekar. Pedagogerna kommer överens om gemensamma regler och gör en plan för vilka grupplekar barnen ska få lära sig. När barnen lär sig reglerna i grupplekarna kan de bli mer delaktiga i leken. Pedagogerna introducerar en ny lek varje vecka. Material

Lärplatta, smarttelefon eller kamera för dokumentation

Arbetsblad Grupplekar, finns på www.date-larmaterial.se (Lekkartan, när den är gjord)

ARBETSBLAD: Grupplekar

Grupplekar Lekar som barnen kan: Inomhus

Utomhus

Lekar som vi pedagoger kan: Inomhus

Utomhus

Lekar vi pedagoger och barnen vill kunna: Inomhus

Gör så här

Utomhus

Kopieringsunderlag ur DATE Lärmaterial FSK. Ladda hem ifyllningsbar pdf på www.date-larmaterial.se.

Använd de tillfällen i veckan som är planerad lektid för grupplekar. Förbered barnen som ska leka grupplekar. Samla ihop gruppen och förklara reglerna för leken. 1. Välj ut en lek att lära ut. Börja med en som många barn redan kan reglerna

till. Var gärna flera pedagoger som leker tillsammans om det är möjligt.

2. Lek tillsammans med barnen. Dokumentera leken med bilder och skriv

ner vilka barn som var med och lekte.

3. Introducera en ny lek varje vecka.

För pedagoger Grupplekar Prata ihop er om vilka lekar ni kan själva och vilka lekar barnen kan reglerna till. Se till att ni är överens om reglerna och bestäm hur ni ska introducera nya lekar för barnen regelbundet.

DATE lärmaterial FSK

108

TEMA: Tillgänglighet: Tillsammans  SPÅR: Leka tillsammans

Material

Arbetsblad Grupplekar, finns på www.date-larmaterial.se

Penna

ARBETSBLAD: Grupplekar

Grupplekar Lekar som barnen kan: Inomhus

Utomhus

Lekar som vi pedagoger kan: Inomhus

Utomhus

Lekar vi pedagoger och barnen vill kunna:

Gör så här

Inomhus

Utomhus

Kopieringsunderlag ur DATE Lärmaterial FSK. Ladda hem ifyllningsbar pdf på www.date-larmaterial.se.

1. Fyll i arbetsblad Grupplekar individuellt. 2. Diskutera sedan i gruppen:

∙∙ Vilka grupplekar kan alla barn i gruppen reglerna till? ∙∙ Vilka regellekar kan pedagogerna?

3. Lista lekar som leks inomhus och utomhus. Se till att era regler

överensstämmer och passar för gruppen.

4. Diskutera:

∙∙ Finns det ytterligare lekar ni kan lära er själva och barnen? ∙∙ Vilka lekar skulle barnen vilja lära sig?

5. Kom överens om en lista på lekar som ni och alla barn ska kunna vid

terminens slut. Titta i böcker eller på nätet efter tips.

6. Bestäm några fasta tider i veckan då ni leker grupplekar. Se alltid till att en

pedagog leder leken och lär ut de regler som ni kommit överens om.

7. Introducera en ny lek från er lista varje vecka.

Uppföljning av aktiviteten i spåret Använd bilderna från lektillfällena och skapa en lekkarta över de lekar som barnen lärt sig. Kartan blir både en dokumentation och ett visuellt stöd som kan inspirera barnen att leka lekar i framtiden. Fyll på lekkartan allteftersom. Diskutera hur aktiviteterna påverkar tillgängligheten och verksamheten i stort på kort och lång sikt.

• Vilka barn har varit med och lekt vilka lekar? • Vilka grupplekar leker barnen på eget initiativ utan pedagogerna? • Har alla barnens förhållande till grupplekar förändrats något sedan ni började med Veckans lek? • Har grupplekarna blivit mer tillgängliga för fler?

DATE lärmaterial FSK

109

UT E LE K

TEMA: Tillgänglighet: Tillsammans  SPÅR: Städa tillsammans

SPÅR

Städa tillsammans Spåret handlar om olika sätt att skapa systematik kring städning i förskolan. Vi städar och plockar iordning på förskolan varje dag, både av hälsoskäl och för framkomlighetens skull. I en städad och ordnad miljö kan fler barn tillgodogöra sig verksamheten. Då blir det tydligare för barnen vad olika situationer och lärmiljöer kan erbjuda dem. Ju tidigare vi lär barnen rutiner och gemensamt ansvar för lärmiljöerna, desto bättre. En välordnad miljö där var sak har sin

plats signalerar till barnen att den är viktig och värd att vara rädd om. Hur kan vi på ett lekfullt sätt skapa rutiner för städning tillsammans med barnen? Vi vet också att många barns koncentration påverkas negativt av stökiga miljöer. Barnen i våra verksamheter är olika och vi behöver göra miljöerna i förskolan mer tillgängliga så att de fungerar för alla.

Aktiviteter

För pedagoger

Städburk med latmask. Hjälper till med struktur kring städningen genom en lek där slumpen avgör vilket område barnen städar.

Uppföljning av aktiviteterna i spåret. Ger möjlighet till reflektion och diskussion om hur aktiviteterna påverkar verksamheten på kort och lång sikt.

Städsamling. Skapar en struktur kring städningen som utgår från den förra leken, Städburk med latmask, men som ger barnen mer ansvar. Städstopp. Underlättar städningen genom en lek där barnen städar till musik. Sagor

Följande sagor ur sagohäftet förbereder och kompletterar spårets aktiviteter och kan ge inspiration eller aha-upplevelser. Läs särskilt sagan Struk-Ture och Reda inför arbetet med spåret. Struk-Ture och Reda. Om vad regler, ordning och struktur gör för verksamheten. Lägg det på hyllan! Om struktur och ordning i hallmiljön.

Bosse och bläckfisken Berit. Om struktur, ordning och pedagogernas roll i skapandemiljön. Hadi och sakerna i taket. Om hur visuella intryck påverkar koncentrationen för vissa barn.

DATE lärmaterial FSK

110

TEMA: Tillgänglighet: Tillsammans  SPÅR: Städa tillsammans

Aktiviteter – genomförande Städburk med latmask Barnen städar varsitt område i förskolans lokaler. Några slipper städa. Barnen drar lott ur Städburken om var de ska städa. De som blir latmaskar slipper städa och inspekterar städningen tillsammans med pedagogerna. Leken går att göra både inomhus och utomhus. Material

En burk (i storleken pennburk)

20–30 stycken träfärgade glasspinnar

Namnlista på barnen, sax, tejp och färgpennor

Lista på olika städområden som ska städas på förskolan Arbetsblad Städområden, sidan 114 Gör så här Gör så här i pedagoggruppen:

Gå igenom var ni brukar städa på förskolan, se exempel nedan. Bestäm en färg för varje städområde på arbetsblad Städområden. 1. Uppskatta hur många personer som behövs per städområde utifrån er

aktuella gruppstorlek.

2. Klipp ut de stora färgprickarna från arbetsblad Städområden och tejpa fast

dem vid städområdena på förskolan. Måla spetsarna på glasspinnarna med respektive färg. Gör i ordning så många glasspinnar som det behövs personer per städområde.

3. Rita en liten (lat)mask på en eller två glasspinnar. 4. Placera glasspinnarna med spetsarna nedåt i

städburken så att färgmarkeringarna inte syns.

Gör så här med barnen:

Samla ihop barnen till en kort samling när det är dags att städa. 1. Visa Städburken, färgpinnarna och

latmaskpinnarna och förklara lekens princip med lottdragning och slump.

2. Använd namnlistan och markera vilket barn som

får börja.

DATE lärmaterial FSK

111

ARBETSBLAD: Städområden

Var vi städar och hur många vi är:

Lego, två stycken Pysselhörnan, tre stycken Kuddrummet, två stycken Klossarna, tre stycken Familjevrån, tre stycken Plastdjuren, två stycken Utklädningshörnan, tre stycken Spelen, två stycken Tågbanan, ett barn Latmaskar, två stycken

TEMA: Tillgänglighet: Tillsammans  SPÅR: Städa tillsammans

3. Låt barnen dra pinnar ur städburken i turordning och gå iväg och städa.

När de städat färdigt sitt städområde väntar de på inspektion.

4. De som drar latmaskpinnarna väntar i en soffa eller annat ”latmaskställe”.

Allteftersom barnen städat klart går pedagogerna och latmaskarna runt, inspekterar och ger mycket beröm.

Städsamling Barnen instruerar varandra att städa och inspekterar sedan om det är färdigt. Barnen kan ta mer ansvar för städningen när de lärt sig vilka städområdena är och hur många som städar de olika miljöerna. Städsamling är en fortsättning av Städburken med latmask. Material

En docka

Namnlista på barnen i gruppen

Arbetsblad Städområden, sidan 114 Gör så här

Pedagogen gör sig redo med arbetsblad Städområden och namnlista. Markera på namnlistan vems tur det är att leda samlingen för dagen. Rättvisa är viktigt. Förbered barnet som ska leda samlingen och låt barnet välja en docka eller annan figur. 1. Samla gruppen till städsamling när det är dags att städa. Berätta vilket

barn som leder samlingen.

2. Barnet som leder väljer en docka att ”tala igenom” och frågar var de andra

barnen vill städa. ”Dockan” frågar: Var vill du städa?

3. Barnet som får frågan väljer ett städområde från arbetsblad Städområden.

”Dockan” frågar runt till alla barn fått ett område att städa. Pedagogen ser till så att alla städområden blir bemannade. Alla barn går och iväg och städar.

4. Barnet som lett samlingen inspekterar städområdena tillsammans med

pedagogen och ger barnen beröm.

DATE lärmaterial FSK

112

TEMA: Tillgänglighet: Tillsammans  SPÅR: Städa tillsammans

Städstopp Städleken Städstopp bygger på samma princip som leken Dansstopp, där alla måste vara i rörelse så länge musiken spelar men och stå still när musiken tystnar. Material

En musikanläggning som är möjlig att pausa

Musik med lite tempo i och som barnen känner till Gör så här

Berätta att barnen ska städa så fort de bara kan när musiken är på. När musiken tystnar ska barnen stå blickstilla. 1. Barnen sprider ut sig i de miljöer som ska städas. Pedagogen startar

musiken.

2. Pedagogen pausar och sätter igång musiken ända till alla städområden

är färdigstädade.

För pedagoger Uppföljning av aktiviteterna i spåret Diskutera hur aktiviteterna i spåret påverkar tillgängligheten och verksamheten i stort på kort och lång sikt.

• Hur upplever ni att städlekarna påverkar tillgängligheten i verksamheten? • Kan städlekarna användas vid fler eller andra tillfällen i verksamheten, exempelvis utomhus?

DATE lärmaterial FSK

113

ARBETSBLAD: Städområden

Var vi städar och hur många vi är



Kopieringsunderlag ur DATE lärmaterial FSK. Ladda hem ifyllningsbar pdf på www.date-larmaterial.se.

114

TEMA: Tillgänglighet: Tillsammans  SPÅR: Spela tillsammans

SPÅR

Spela tillsammans Spåret handlar om olika sätt att skapa systematik kring att spela sällskapsspel i förskolan. Goda vinnare och goda förlorare? Sällskapsspel är ett utmärkt sätt att träna det sociala samspelet såväl som turtagning, koncentration och regler. Men hur arbetar vi med att göra våra sällskapspel på förskolan tillgängliga för barnen? Barnen är olika och klarar av olika svåra spel. Vi pedagoger måste veta vilket utbud

av spel som finns på förskolan. Vi behöver ge alla barn förutsättningar att kunna lära av varandra och se till så att alla provar på spel med olika svårighetsgrad och lär sig regler. Om vi skapar tid och spelmiljöer med bra förutsättningar kan vi göra alla barn delaktiga oavsett individuella förutsättningar. Ibland kan olika hjälpmedel behövas.

Aktiviteter

För pedagoger

Veckans spel. Inspirerar till att inventera förskolans spel. Gör spelen mer tillgängliga för barnen genom att presentera ett spel i veckan.

Hjälpmedel. Ger tips på hjälpmedel som underlättar när barnen ska spela tillsammans. Uppföljning av aktiviteterna i spåret. Ger möjlighet att diskutera effekterna av aktiviteten Veckans spel.

DATE lärmaterial FSK

115

TEMA: Tillgänglighet: Tillsammans  SPÅR: Spela tillsammans

Aktiviteter – genomförande Veckans spel Pedagogerna presenterar ett spel i veckan i syfte att göra spelen tillgängliga för barnen. I spelen tränar barnen turtagning, koncentration och regler.

SPEL

A B C

Material

Lärplatta, smart telefon eller kamera Stora papper, tejp eller häftmassa Laminator

ARBETSBLAD: Spel (1/2)

Arbetsblad Spel, finns på www.date-larmaterial.se

Spel Spel:  

Pedagoger som kan reglerna:

Barn som spelat och kan reglerna:

Spel Spel:  

Gör så här

Pedagoger som kan reglerna:

Barn som spelat och kan reglerna:

Kopieringsunderlag ur DATE Lärmaterial FSK. Ladda hem ifyllningsbar pdf på www.date-larmaterial.se.

Gör så här i pedagoggruppen: 1. Vilka spel finns på förskolan? Inventera och se om de är kompletta och

spelbara.

2. Utse en spelansvarig som ansvarar för inköp och underhåll av spelen.

Gör en önskelista tillsammans. Vad vill vi ha i framtiden till barn i olika åldersgrupper?

3. Se över hur spelen presenteras rent fysiskt. Barnen ska kunna se vilka spel

som finns och välja även bland dem de inte kan nå. Fotografera framsidan på alla spel, laminera bilderna och gör ett bildhäfte eller en bildkarta i barnhöjd.

4. Schemalägg en spelstund per dag som passar för lugn aktivitet, till exempel

i samband med vila eller före hämtning. Välj ut den första veckans spel till måndagens samling och berätta vilken tid på dagen ni kommer spela tillsammans och gå igenom regler. Visa bildhäftet eller bildkartan och var den kommer att sitta.

Gör så här tillsammans med barnen: 1. Spela spelet med barnen på den bestämda tiden och dokumentera på

arbetsblad Spel vilka barn och pedagoger som spelat spelet och kan reglerna.

2. Fortsätt spela varje dag och gå igenom vilka barn som kan vara med och

lära de andra barnen reglerna. Introducera ett nytt spel veckan därpå.

DATE lärmaterial FSK

116

TEMA: Tillgänglighet: Tillsammans  SPÅR: Spela tillsammans

För pedagoger Hjälpmedel Använd olika hjälpmedel som kan underlätta sällskapsspel för enskilda barn. En hel del hjälpmedel skapar dessutom en bättre ljudmiljö.

• Tysta tärningar av mjukt material. • Skumplast med vaxduk över som häftas fast under bordet. • Korthållare att ställa på bordet så att barnen inte behöver hålla i korten men ändå kan ha dem framför sig. • Spela på ett bord med kant eller slå tärningar i ett lock som klätts med tyg.

Uppföljning av Veckans spel Använd dokumentationen från arbetsblad Spel och se över vilka barn som verkligen varit med och spelat och lärt sig spelens regler vid de olika tillfällena.

Reflektera och diskutera hur aktiviteterna påverkar verksamheten på kort och lång sikt. • Är det någon skillnad på tillgängligheten och hur barnen förhåller sig till spelen sedan ni införde Veckans spel? • Finns det barn som aldrig spelar sällskapsspelen? Diskutera varför och hur ni kan får dem att spela oftare.

DATE lärmaterial FSK

117

4 2

4 2

TEMA: Tillgänglighet: Tillsammans  SPÅR: Härma och lär av varandra

SPÅR

Härma och lär av varandra Spåret handlar om olika sätt att skapa systematik kring att lära av varandra i förskolan. Under hela livet lär vi oss genom att imitera och ta efter vad andra gör. Trots att det är så lärande går till är begreppet att härmas väldigt negativt laddat. I förskolan kan vi ändra på det och göra härmandet till något fint. Vi pedagoger kan skapa många och regelbundna tillfällen där barnen samarbetar och lär sig saker genom att härma varandra. Vi kan överföra goda erfarenheter mellan barnen och mellan olika lärmiljöer i verksamheten.

En social miljö som är tillåtande skapar bättre möjligheter för alla barn att utvecklas. Det är vårt ansvar som pedagoger att se till att alla barn får möjlighet att ta utrymme i den sociala miljön oavsett personlighet, ålder eller funktionella förutsättningar. Vi kan träna barnen i att inta olika roller i en grupp så att de ibland får leda och ibland får följa. Ibland prata, ibland lyssna.

Aktiviteter

För pedagoger

Handen på huvudet. Skapar en härmningslek som tränar barnens motorik samt namnen på olika kroppsdelar.

Uppföljning av aktiviteterna i spåret. Ger möjlighet att diskutera hur barnen kan lära av varandra.

Följa John. Hjälper till att skapa en lek där barnen både tränar motorik och på att leda respektive följa gruppen.

Frågor till utvecklingssamtal. Ger förslag på frågor om lärande till barnen och som sedan kan användas vid utvecklingssamtalen.

Känner du vilken form? Utmanar barnen i en samarbetslek och tränar geometriska begrepp. Sagor Följande sagor ur sagohäftet förbereder och kompletterar spårets aktiviteter och kan ge inspiration eller aha-upplevelser. Läs särskilt sagan Vejde vill inte säga tack inför arbetet med spåret. Vejde vill inte säga tack. Om tecken som ett av många sätt att kommunicera med.

Han säger ju ingenting! Om bildstöd som kommunikationssätt.

DATE lärmaterial FSK

118

TEMA: Tillgänglighet: Tillsammans  SPÅR: Härma och lär av varandra

Aktiviteter – genomförande Handen på huvudet Barnen speglar sig i varandra och tränar sin motorik. Leken ger pedagogerna möjlighet att börja en diskussion kring hur vi lär oss saker genom att härma andra och att härma är någonting positivt. Leken kan lekas både inne och ute men kräver ordentligt med rörelseutrymme. Gör så här

Berätta för barnen att ni ska leka en lek där ni härmar varandra. Först leder du som pedagog, sedan får barnen leda varandra. Pedagogen säger en kroppsdel och berättar vad barnen ska göra med den. Till exempel tummen på örat, knät på mattan, foten på väggen, rumpan på marken, armbågen på låret. 1. Gör rörelsen själv och låt barnen härma. Välj en ny rörelse och säg högt

vad du gör. Fortsätt till barnen greppat konceptet.

2. Låt ett barn leda gruppen genom att säga och visa rörelser, eller bara visa

om barnen inte har språket. Pedagogen säger vilket barns tur det är att leda gruppen. Låt alla barn få prova om de vill.

3. Öka svårigheten genom att öka tempot eller att göra flera saker i en följd:

hålla kvar foten mot väggen, ha ett pekfinger mot näsan och den andra armbågen mot höften. Barnen brukar tycka det är roligt att göra så många saker att de tappar balansen och faller ihop i en hög.

Följa John Barnen speglar sig i varandra och tränar även sin motorik. Leken ger pedagogerna möjlighet att börja en diskussion kring hur vi lär oss saker genom att härma andra. Leken kräver gott om utrymme. Material

Penna och papper eller lärplatta

DATE lärmaterial FSK

119

TEMA: Tillgänglighet: Tillsammans  SPÅR: Härma och lär av varandra

Gör så här

Ett barn väljs ut till att vara John, den som leder gruppen. Barnen har alltid möjlighet att säga ”pass” om de inte vill vara John. 1. John gör en rörelse som resten av gruppen ska följa under en bestämd

stund eller runt en särskild bana.

2. Gruppen härmar John till pedagogen säger stopp. Nästa barn får vara John.

Se till att alla barn som vill får prova på att leda gruppen.

3. Samtala med barnen och dokumentera svaren på frågorna:

∙∙ ∙∙ ∙∙ ∙∙

Vad betyder det är att härma någon? Kan barnen själva komma på när de härmat någon för att lära sig något? Vad skulle barnen vilja lära sig som de inte kan idag? Finns det någon på förskolan som barnen kan lära sig det av?

Känner du vilken form? Barnen ritar med ett finger på varandras ryggar. En känsel- och samarbetslek där barnen också tränar begrepp kring geometriska figurer eller bokstäver. Barnen blir varse att en beröring som knappt känns på en person kanske gör ont på någon annan. Därför är det extra viktigt att lyssna noga på varandra i den här leken. Material

Fyra pappersfigurer i olika färger i form av en rektangel, en kvadrat, en cirkel och en triangel – A5-format. Laminera pappersfigurerna för bättre hållbarhet. Några A4 med alfabetet i versaler Gör så här

Berätta att leken går ut på att hjälpa varandra att känna. Prata om att alla människor har olika stark känsel. Dela upp barnen i par. En är ”ritare”, den andra är ”kännare”. 1. Barnen som börjar vara ritare sätter sig bakom ryggen på kännarna.

De ska ha lätt att nå ryggen på kompisen framför.

2. Välj ut en symbol och visa den för ritarna. Ritarna ritar figuren på

kompisens rygg framför. Kännarna ska gissa vilken figur som ritas på ryggen. De gissar till de får rätt.

3. Låt barnen byta plats med varandra så att de både får rita och gissa. 4. Barnen som vill kan rita bokstäver istället för figurer. Använd

alfabetspappren istället för de geometriska figurerna. DATE lärmaterial FSK

120

TEMA: Tillgänglighet: Tillsammans  SPÅR: Härma och lär av varandra

För pedagoger Uppföljning av aktiviteterna i spåret Använd dokumentationen från leken Följa John och diskutera hur ni kan fånga upp de saker som barnen är intresserade av att lära sig. Reflektera och diskutera hur aktiviteterna påverkar tillgängligheten och verksamheten i stort på kort och lång sikt:

• I vilka situationer i verksamheten är det viktigt att komma ihåg att barnen känner olika? (På- och avklädning, smaker, fysisk beröring, vid skador och så vidare.) • I vilka situationer i verksamheten kan barnen lära, få hjälp av eller låna kunskap av en kompis? (På-och avklädning, skapande och pyssel, toalettbesök, lekregler, matsituationer och så vidare.)

Frågor till utvecklingssamtal Frågor om lärande och att lära av varandra kan vara bra att använda vid utvecklingssamtal. • • • • • •

Vad betyder det är att härma någon? Kan barnen själva komma på när de härmat någon för att lära sig något? Vilka saker skulle barnen vilja lära sig som de inte kan idag? Finns det någon annan som kan de sakerna på förskolan? Har barnen några fler idéer om hur de kan lära sig saker de inte kan än? I vilka situationer i verksamheten upplever barnen att de kan lära, få hjälp av eller låna kunskap av en kompis? (På-och avklädning, skapande och pyssel, toalettbesök, lekregler, matsituationer och så vidare.)

DATE lärmaterial FSK

121

Noter

Noter

1. Specialpedagogiska skolmyndigheten: Handledning till värderingsverktyg för tillgänglig

utbildning 2. Bergström och Eriksson: Rum, barn och pedagoger. Om möjligheter och begränsningar i förskolans fysiska miljö, 2013 3. Läroplan för förskolan: LpFö 98, 1998 4. Läroplan för förskolan: LpFö 98, 1998 5. Diskrimineringslagen: 1 kap 4.3 § 6. Skollagen: kapitel 4 7. Folkhälsomyndigheten: Smitta i förskolan – en kunskapsöversikt, 2008 8. Strålskyddsinstitutet: Solskyddsfaktorer – sju tips för säkrare lekplatser och friskare barn 9. Astma & allergiförbundet: Säker mat i förskola och skola 10. TAKK: Tecken som AKK: spsm.se 11. Trygg: TAKK: Tecken som AKK: tecken som alternativ och kompletterande kommunikation, 2010 12. Statistik och analys: Försäkringskassan, 2014 13. Arbetsmiljöverket, Socialstyrelsen, Myndigheten för skolutveckling: Buller bort!, 2010 14. Dillner och Löfgren: Rätt att leka! Hur barn med autism kan erövra leken hemma, i förskolan och i skolan, 2013 15. Cox och Eriksson: Children’s Vocabulary Development. The role of parental input, vocabulary composition and early communicative skills, 2014 16. Dillner och Löfgren: Rätt att leka! Hur barn med autism kan erövra leken hemma, i förskolan och i skolan, 2013 17. Bergström och Eriksson: Rum, barn och pedagoger. Om möjligheter och begränsningar i förskolans fysiska miljö, 2013 18. Strandberg: Vygotskij, barnen och jag – pedagogisk inspiration, 2015

DATE lärmaterial FSK

122

Referenser

Referenser

Arbetslivsinstitutet, Arbetsmiljöverket, Myndigheten för skolutveckling och Socialstyrelsen (2010) Bullret bort! En liten bok om god ljudmiljö i förskolan, Västerås Arbetsmarknadsdepartementet (2014). Regeringens proposition 2013/14:198 Bristande tillgänglighet som en form av diskriminering Astma & Allergiförbundet, Säker mat i förskola och skola - Hur du förbättrar skolmåltiderna för elever med allergi Boldemann,C. (4/2013) Solskydd på förskolegårdar – vad kontrolleras vid miljö- och Hälsoskyddskontorets tillsynsbesök?, Socialmedicinsk tidskrift Brodin, A. (2011). Tillgänglig utbildning – en mänsklig rättighet – även för barn med funktionsnedsättning!? En kunskapsöversikt inom området med förslag på framtida angreppssätt. Stiftelsen Karin och Ernst August Bångs minne Bromseth, J. & Darj, F. (red.). (2010). Normkritisk pedagogik. Makt, lärande och strategier för förändring. Uppsala: Centrum för genusvetenskap, Uppsala universitet. Centrum för genusvetenskap, Uppsala universitet (2010). Normkritisk pedagogik. Makt, lärande och strategier för förändring Dillner, M. och Löfgren, D. (2013) Rätt att leka! – Hur barn med autism kan erövra leken hemma, i förskolan och skolan, Pavus Utbildning, Enskededalen Diskrimineringsbyrån i Uppsala (2011). PRALIN – praktiskt likabehandlingsarbete i skolan Diskrimineringsbyrån Uppsala (2015) Tänka tillsammans – Verktygsbok om normkritik och likabehandling i förskolan, Strands Grafiska, Lindesberg Diskrimineringsombudsmannen (2012a). Lika rättigheter i förskolan – handledning. Stockholm: Diskrimineringsombudsmannen. Diskrimineringsombudsmannen (2015) Husmodellen – ett praktiskt verktyg för att upptäcka och förebygga diskriminering och trakasserier i förskolan och skolan Diskrimineringsombudsmannen DO. www.planforskolan.se Eidevald, C. (2009). Det finns inga tjejbestämmare: Att förstå kön som position i förskolans vardagssituationer och lek. Högskolan i Jönköping Eriksson Bergström, S. (2013) Rum, barn och pedagoger – Om möjligheter och begränsningar i förskolans fysiska miljö, Umeå universitet, Umeå FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Stockholm: Utrikesdepartementet. Forum för levande historia (2006). Bryt! – ett metodmaterial om normer i allmänhet och heteronormen i synnerhet

DATE lärmaterial FSK

123

Referenser

Hammar, L. och Johansson, I. (2013). Visst kan ALLA vara med!: I idrott, lek och spel. Varsam, Örebro. Handisam (2007) Riv hindren – riktlinjer för tillgänglighet Ifous Malmö högskola (2015:2) Från idé till praxis – Vägar till inkluderande lärmiljöer i tolv svenska kommuner, Malmö högskola Liber (2008). Nordenmark, L. och Rosén, M. Lika värde, lika villkor? Arbete mot diskriminering i förskola och skola Kumashiro, K. (2000). Toward a Theory of Anti-Oppressive Education. New York: Routledge. Länsstyrelserna och Strålsäkerhetsmyndigheten (2009) Solskyddsfaktorer – sju tips för säkrare lekplatser och friskare barn Malmö stad (2010-2011) Lekvärdesfaktor för förskolegårdar i Malmö – med syfte att nå en hög lekkvalitet Nordin-Hultman, E. (2013) Pedagogiska miljöer och barns subjektskapande, Liber, Stockholm Persson, S. (2015). En likvärdig förskola av hög kvalitet-innebörder och indikatorer. Kunskapsöversikt, Vetenskapsrådet Pewe Andersson, K. (2014) Ge oss tid att skapa förutsättningar för lek och lärmiljöer för varje barn! Pedagoger och barn om förändringsmöjligheter för inkluderande lek och lärande i förskolan – en aktionsforskningsansats, Stockholms Universitet RBU (2011). Skolad eller spolad? Stockholm: Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar (RBU). RFSL (2013). ”Och aldrig mötas de två” – En förstudie om hbtq-personer med erfarenheter av funktionsnedsättningar Rädda Barnen (2008). Får jag vara med? Om vardagen i skolan för elever med rörelsehinder. Stockholm: Rädda Barnen. Rädda Barnen (2012) Självklart! Det handlar om rättigheter. För en tryggare skola, ett handledningsmaterial Rädda Barnen med flera (2009) Särskild, särskiljd eller avskiljd? Om skolsituationen för elever med rörelsehinder. Slutrapport Salmson, K. & Ivarsson, J. (2015), Normkreativitet i förskolan – om normkritik och vägar till likabehandling, Olika förlag, Helsingborg SFS 1977:1160. Arbetsmiljölagen. Stockholm: Arbetsmarknadsdepartementet. SFS 2008:567. Diskrimineringslagen. Stockholm: Arbetsmarknadsdepartementet. SFS 2010:800. Skollagen. Stockholm: Utbildningsdepartementet. SFS 2014:958 Lag om ändring i Diskrimineringslagen. Sjödin, F. (2012) Buller i förskolan - Hälsa och åtgärder, avhandling Umeå universitet Sjölund, A. & Henrikson, L W. (2015) Förskolekompassen – För dig som möter barn som har svårt att navigera, Gothia Fortbildning, Stockholm

DATE lärmaterial FSK

124

Referenser

Skolinspektionen (2012). Förskola, före skola - lärande och bärande. Kvalitetsgranskningsrapport om förskolans arbete med det förstärkta pedagogiska uppdraget. Rapport 2012:7 Skolinspektionen (2016) Förskolans kvalitet och måluppfyllelse 2015–2017 Delrapport 1 Skolinspektionen (2016) Trygghet och lärande för barn under 3 år – en ögonblicksbild av förskolans vardag Skolinspektionen, Diskrimineringsombudsmannen, Barn- och elevombudet (2009) Förebygga diskriminering och kränkande behandling – främja likabehandling, En handledning för att utforma en likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling och kränkande behandling i skolan Skolverket (2009). Diskriminerad, trakasserad, kränkt? Barns, elevers och studerandes uppfattningar om diskriminering och trakasserier Skolverket (2009b). Tillgänglighet till förskoleverksamhet 2008/2009, Stockholm: Skolverket Skolverket (2011c). Läroplan för förskolan Lpfö 98, Reviderad 2010. Stockholm: Skolverket. Skolverket (2015) Delaktighet för lärande. Forskning för skolan. Stockholm: Skolverket. Skolverket (2015) Kvalitetsarbete i praktiken, Skolverket Skolverket (2015) Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan - Pedagogisk dokumentation, Skolverket Skolverket (2016b). Barngruppernas storlek i förskolan. En kartläggning av aktuell pedagogisk, utvecklingspsykologisk och socialpsykologisk forskning. Rapport 433 Skolverkets allmänna råd med kommentarer för förskolan, 13:1390. Stockholm: Skolverket. Skolverkets allmänna råd om systematiskt kvalitetsarbete – för skolväsendet, 12:1305. Stockholm: Skolverket. Skolverkets stödmaterial Främja, förebygga, upptäcka och åtgärda. Hur skolan kan arbeta mot trakasserier och kränkningar, 14:1430. Stockholm: Skolverket. Skånfors, L. (2013) Barns sociala vardagsliv i förskolan, doktorsavhandling Karlstad Universitet Socialstyrelsen (2008) Buller – höga ljudnivåer och buller inomhus, Edita, Västra Aros SOU (2006:75) Jämställdhet i förskolan - om betydelsen av jämställdhet och genus i förskolans pedagogiska arbete. Slutbetänkande av delegationen för jämställdhet i förskolan. Stockholm Specialpedagogiska skolmyndigheten (2016) Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning, Härnösand, Specialpedagogiska skolmyndigheten Szönyi, K. och Söderqvist Dunkers, T. Specialpedagogiska skolmyndigheten (2015) Delaktighet – ett arbetssätt i skolan, Härnösand, Specialpedagogiska skolmyndigheten. Specialpedagogiska skolmyndigheten (2015) Teckenspråk, talat och skrivet språk – en forskningssammanställning om tvåspråkighet Brade, L, Engström, C, Sörensdotter, R och Wiktorsson,P. Stiftelsen Friends (2008). I normens öga – metoder för en normbrytande undervisning? Stiftelsen Friends

DATE lärmaterial FSK

125

Referenser

STIL med flera (2011) Full delaktighet.NU! – 69 blogginlägg om rätten att leva det liv du vill, oavsett funktionsförmåga Strandberg, L. (2014) Vygotskij, barnen och jag – pedagogisk inspiration, Studentlitteratur, Lund Elmeroth, E. med flera. (2012) Normkritiska perspektiv – i skolans likabehandlingsarbete, Studentlitteratur, Lund Svensson, M. (2015) Bästa lekboken – lekarna du minns (och reglerna du glömt), Wahlströms, Stockholm Synskadades Riksförbund, Barn som har en synskada – tips och råd till föräldrar Vetenskapsrådet (2015) En likvärdig förskola för alla barn – innebörder och indikatorer, Vetenskapsrådet Williams, P, Sheridan, S, Pramling Samuelsson, P. (2016). Barngruppens storlek i förskolan – konsekvenser för utveckling och kvalitet. Stockholm, Natur och Kultur Västra Götalandsregionen (2012) Hygienråd i förskolan, Hygiensjuksköterska i förskolan – HYFS Åsén (2015) Utvärdering & pedagogisk bedömning i förskolan, Liber, Stockholm

DATE lärmaterial FSK

126

Under 2017 byter Handikappförbunden namn till Funktionsrätt Sverige. Funktionsrätt betyder att personer med funktionsnedsättning har rätt till full delaktighet. Läs mer om namnbytet och innebörden av det nya begreppet funktionsrätt på www.hso.se

www.date-larmaterial.se

Tillgänglighet är en rättighet Vi gör lärmiljöerna tillgängliga. För alla barn.

Alla barn har rätt till kunskap, delaktighet och utveckling. Men fungerar lärmiljöerna i förskolan för alla barn? Hur kan vi pedagoger tillsammans med barnen utveckla lärmiljöerna så att de fungerar för fler? DATE lärmaterial ger förskolan verktyg att arbeta för en fysiskt, pedagogiskt och socialt tillgänglig lärmiljö. Kreativa sagor, lustfyllda aktiviteter och övningar hjälper barn och pedagoger att tillsammans undersöka sina lärmiljöer. DATE vill utmana föreställningarna om våra olika sätt att fungera. Signalerar lärmiljöerna att det finns ett ”normalt” sätt att fungera, lära sig eller kommunicera i förskolan? Tillgänglighet är en del av förskolornas arbete med likabehandling och systematiskt kvalitetsarbete. Lärmiljöer som möter alla barn oavsett funktionalitet förebygger diskriminering och skapar likvärdiga förutsättningar för delaktighet, lärande och utveckling. Pedagoger och förskolan får

• sagor, aktiviteter, lekar och övningar att arbeta med i verksamheten tillsammans med barnen • dokumentationsmallar som underlättar uppföljning av aktiviteterna och knyter an till det systematiska kvalitetsarbetet • aktiviteter som stödjer det främjande likabehandlingsarbetet

ISBN: 978-91-983819-0-0 (tryckt) 978-91-983819-1-7 (pdf ) Best.nr SPSM: 00754