Det här är
Kungsbacka kommuns
styrmodell
innehåll
Kapitel 1 Visionen pekar ut riktningen
4
Så här styrs Kungsbacka 6 Kapitel 2 Politikerna i KF styr på olika sätt
8
Kapitel 3 Så styr politikerna i nämnderna
12
Barnen lär sig läsa och skriva med hjälp av datorn
16
Kapitel 4 Förvaltningarna ska förverkliga politikernas beslut
18
Bättre kontinuitet ger mer trygghet
22
Så här arbetar vi fram kommunbudgeten
24
Egna lyan en riktig höjdare
26
Kapitel 5 Årsredovisningen och underlag till kommunbudget
28
Ny företagare sätter färg på Kungsbacka
2
Kungsbacka 2011 Ansvarig utgivare: Lasse Järvsén Projektgruppen: Lillemor Berglund, Camilla Rehnman,
30
Kapitel 6 Uppföljningen gör oss bättre
32
Detta händer under året
38
Mariann Andersson, Rolf Klintestam, Ing-Britt Blomberg, Mariann Gustavsson, Tomas Staxäng, Andreas Mårtensson, Anneli Skoglund, Barbro Ericson Text: Johanna Starkenberg-Fröjd Kompletterande text: Erik Sjöberg Foto: Sofia Sabel (förutom på sidorna 12 Adam Folcker,
Ordlista 40
17, 35, 36, 37 Anna Rehnberg, 22, 42 Per Aronsson)
Visionen visar vart vi vill 42
Tryck: Sandstens Tryckeri AB
Grafisk form: Sandstens Tryckeri AB
Därför håller du denna bok i din hand Den här handboken vänder sig till dig som har en ledarroll i Kungsbacka kommun. Oavsett vilket jobb du har är det viktigt att du känner till hur en kommun fungerar och hur politikernas beslut och ditt arbete samverkar. Extra viktigt är att veta hur vi i Kungsbacka valt att arbeta för att få en så bra styrning och uppföljning som möjligt på våra verksamheter.
I Kungsbacka har vi valt att styra våra verksamheter med en levande vision, tydliga
mål och en gemensam värdegrund. Personalen och ekonomin är de tillgångar vi har för att nå dit vi vill och skapa ett bra resultat för kommuninvånarna. Att vara en
attraktiv arbetsplats och ha en god balans i ekonomin tycker vi är en självklar förut sättning för att kunna bedriva vår verksamhet.
För att vi ska kunna erbjuda en bra verksamhet är det viktigt att du förstår hur din och dina medarbetares dagliga arbetsinsats påverkar kommunen som helhet. Du behöver
veta hur kommunen styrs, vilka mål vi har, hur politikernas beslut påverkar ditt arbete och hur du faktiskt också kan påverka de beslut som politikerna fattar. Du och dina
medarbetare bidrar hela tiden till att vår verksamhet utvecklas och blir bättre. Det är dessa sammanhang som denna handbok försöker förklara på ett enkelt sätt.
Lillemor Berglund
Verksamhetschef på kommunstyrelsens förvaltning
3
K A P I T E L ETT
SÅ HÄR JOBBAR VI I KUNGSBACKA Vi anpassar oss efter nya och ändrade förutsättningar och förväntningar i omvärlden Vi har en tydlig vision som är levande i hela organisationen Vi står för gott och tydligt ledarskap Vi agerar gemensamt med ett stort lokalt ansvarstagande Vi styr med vision, värderingar och mål Att ha en god ekonomisk balans är en självklarhet Vi sätter alltid kunden i centrum Vi skapar resultat som har värde för invånarna 4
Vi har en vision om hur vi vill att det ska vara att bo och verka i Kungsbacka i framtiden. Den är inte bara vackra ord utan markerar tydligt åt vilket håll utvecklingen ska gå. Visionen har tagits fram av politiker i kommunfullmäktige och av tjänstemän. Den beskriver ett önskat framtida tillstånd. Man kan säga att den visar färdriktningen för allt vårt arbete och den påverkar det dagliga livet i hela kommunen. Du som har en ledarroll har ett speciellt ansvar. Du ska se till att din verksamhet bidrar till att vår gemensamma vision blir verklighet. För det är våra gemensamma ansträngningar som avgör om vi kommer dit.
Visionen pekar ut riktningen Enligt Svenska Akademins Ordlista står vision för syn, uppenbarelse och framtidssyn. I nätbaserade Wikipedia står vision för något man vill, det ut trycks oftast som ett framtida till stånd som man vill uppnå. Det är precis så vi valt att tolka ordet vision i Kungsbacka. Visionen klubbades i kommunfull mäktige den 13 oktober 2005 och gäl ler tills vidare. Den är långsiktig och vägledande i allt vårt arbete. Det sätt vi utvecklas på blir därmed små steg i
den riktning som politikerna pekat ut åt oss. Visionen handlar om allt från bostäder till hur Kungsbacka ska ut vecklas för att bli en ekologiskt, eko nomiskt och socialt hållbar kommun. Helt enkelt vad som är viktigt för att kommuninvånarna ska trivas här. Visionen består av ett antal formule ringar uttryckta i nutid. Varje formu lering kan förverkligas genom att vi uppfyller ett eller flera av kommun fullmäktiges prioriterade mål. Alla
DET HÄR KAN DU GÖRA • Gör visionen känd för dina medarbetare genom att till exempel prata om den på en arbetsplatsträff. • Fundera på vad din enhet kan göra för att vi ska närma oss visionen.
FEM FRÅGOR
till kommunalråd PER ÖDMAN (M)
1 Vad betyder visionen för dig?
– Visionen betyder att vi har fått en ledstjärna för allt fortsatt arbete. Det innebär att vi har riktningen klar för oss och att det därmed förhoppningsvis inte blir några ad hoc lösningar.
2
Hur känns det när några formuleringar får så stor betydelse för människors vardag? – Det känns jättebra. När visionen får betydelse innebär det att vi tänkt rätt. Jag upplever att tjänstemännen tagit den till sig snabbt och vi började tidigt se resultat i formuleringar och handling. Ett bra exempel på detta är hur Björkris tar form med olika typer av bostäder, olika höjder och utformning.
3 Hur ser du på din roll jämfört med tjänstemännens roll?
– Vi politiker ska sätta ramarna och målen för verksamheterna som utgår från visionen. Vi bestämmer över VAD-frågorna. Det är mycket lättare nu när vi har vår vision. Tjänstemännen bestämmer över HUR-frågorna utifrån målen och de givna ramarna.
som jobbar i kommunen kan hitta någoti visionen som berör deras verksamhet. Du som har en arbetsledande roll ska varje år, tillsammans med dina med arbetare, fundera över vad din verk samhet kan bidra med för att vi ska nå vår vision. Du hittar visionen på sidan 42 och på Insidan.
4 Varför ville du bli politiker?
– För att jag ville engagera mig. Först började jag engagera mig i vissa sakfrågor men upptäckte snart att allt hänger ihop. Jag kände då att det finns ett större ansvar att ta. Jobbet är till viss del otacksamt, eftersom vi inte kan göra allt, utan måste prioritera och ta beslut som blir obekväma för vissa. Men det är tacksamt när man ser att de beslut vi tar är till nytta för Kungsbackas invånare.
5 Blir resultaten som du tänkt dig?
– Historiskt sett har vi ett bra utfall, vi utför det som vi sagt att vi ska göra. Men självklart finns det också yttre faktorer som påverkar att det inte alltid går lika fort som man önskar.
5
Så här styrs Kungsbacka
Så styrs Ku
VISION
KOMMUNFULLMÄKTIGES PRIORITERADE MÅL
KOMMUNFULLMÄKTIGES INRIKTNING
NÄMNDERNAS RESULTATMÅL
NÄMNDERNAS INRIKTNING
FÖRVALTNINGARNAS OCH VERKSAMHETERNAS GENOMFÖRANDEPLANER OCH ÖVERENSKOMMELSER
6
Utifrån vision och uppföljning formulerar kommunfullmäktige och nämnder inriktning, mål och direktiv. Förvaltningarna bestämmer i sina genomförandeplaner hur arbetet ska utföras. I slutändan är uppföljningen viktig för att göra oss bättre och för att se att vi följer det som är beslutat och lagstiftat om.
ungsbacka
KOMMUNFULLMÄKTIGES DIREKTIV
NÄMNDERNAS DIREKTIV
UPPFÖLJNING
• analys av verksamheten • analys av hur omvärlden påverkat oss • förslag förändringsområden
UPPFÖLJNING
• analys av verksamheten • analys av hur omvärlden påverkat oss • förslag förändringsområden
UPPFÖLJNING
• analys av verksamheten • analys av hur omvärlden påverkat oss • förslag förändringsområden
7
Politikerna i KF styr på olika sätt
K A P I T E L T VÅ
Kommunfullmäktige styr meD prioriterade mål
Varje år beslutar kommunfullmäktige om vad våra verksamheter ska uppnå. Dessa mål kallas för kommunfullmäkt iges prioriterade mål. När målen formuleras utgår poli tikerna från visionen och uppföljning från föregående år. Men till skillnad från visionen är målen inte bara en beskrivning av en önskad verklig het, utan mer konkreta. Målen är formulerade som den effekt vi vill uppnå, utifrån det behov vi antar att kommuninvånarna har.
8
Politikerna representerar alla som bor i Kungsbacka kommun. Deras beslut styr ytterst all kommunal verksamhet. Kommunfullmäktige, KF, fattar beslut om kommunbudgeten, som innehåller prioriterade mål, inriktning, direktiv och ekonomiska ramar. De kan också styra med policys, strategier samt planer och program. KF reglerar också nämndernas verksamhet genom ett dokument som kallas reglemente. Här berättar vi mer om hur politikerna i kommunfullmäktige styr.
För att se om vi uppnår den effekt vi vill måste målen vara mätbara och möjliga att följa upp. Annars är det svårt att veta om det arbete vi lägger ned verkligen ger resultat. Kanske når vi inte målet på en gång, men genom att mäta resultatet blir det möjligt att se om vi är på rätt väg. Varje år kan politikerna i kommun fullmäktige besluta att målen ska just eras, att nya mål ska läggas till eller gamla tas bort. Nämnderna medverk ar till detta genom att de lämnar underlag till kommunbudgeten.
De prioriterade målen består i realite ten av ett antal formuleringar. De kan gälla alla nämnder eller bara en eller några nämnder. På Insidan kan du läsa mer om kommunfullmäktigesprioriterade mål. Kommunfullmäktige styr med inriktning
Kommunfullmäktige beslutar också om inriktningen på vårt arbete. In riktningen handlar om vårt förhåll ningssätt gentemot kommuninvå narna, helt enkelt vilka värderingar
allt vårt arbete ska utgå från. Den värdegrund som kommunfullmäk tige beslutat om kallar vi för Bitt. Bokstäv erna står för Bemötande, Inflytande och Tillgänglighet som tillsammans skapar värdet i den sista bokstaven, Trygghet. Bitt är något alla anställda förväntas känna till och jobba utifrån. Den säger inte exakthur vi ska arbeta, men det visar tydligt hur politikerna förväntar sig att vi förhåller oss till dem vi är till för, kommuninvånarna. Du som har en arbetsledande roll har ansvar för att på olika sätt hålla diskussionen kring Bitt levande bland dina medarbetare. Kommunfullmäktige styr med direktiv
Direktiv är det mest konkreta sätt våra kommunpolitiker styr på. Direkt iven beskriver exakt vilka uppgifter som ska utföras under ett eller två år. Direktivanvänds för att tydliggöra att området är prioriterat, det kan också vara ett sätt att påskyn da ett arbete. Direktiv handlar alltid om särskilda frågor som lyfts upp och som måste vara genomförda till ett visst datum. Tjänstemännen har en skyldighet att redovisa för polit ikerna på vilket sätt man genomfört direktivet. Kommunfullmäktige beslutar om ekonomiska ramar
De ekonomiska ramar som kommun fullmäktige beslutar om beskriver hur skattepengar ska fördelas mellan nämnderna. I januari varje år får kommunfull mäktige förslag på vad nämnderna
–
FEM FRÅGOR
till kommundirektör LASSE JÄRVSÉN
1
Varför vi har en styrmodell? – Den är ett sätt att tydligt bryta ner de övergripande målen till mål för den egna enheten och den enskilde medarbetaren. Den pekar ut färdriktningen och klargör prioriteringar så att vi åstadkommer bra resultat tillsammans på de områden som våra förtroendevalda pekar ut.
2
Finns det någon bakomliggande orsak till att vi tagit fram den? – Ja. Det finns väldigt många olika instanser som vill styra oss, alltifrån lagstiftning till partiprogram och statliga myndigheter. Det finns också policys, enhetens bedömningar och inte minst den enskildes bedömningar för det egna arbetet. Om alla gör sina egna bedömningar om vart vi ska och vad som är viktigt så får vår organisation inte styrfart. För att undvika att vi drar åt olika håll har vi tagit fram en styrmodell.
3 Varför det är viktigt att känna till styrmodellen?
– Därför att den ska påverka allas arbete. Om man inte känner till styrmodellen har den helt enkelt ingen effekt.
4 Vad är den största utmaningen i ditt jobb?
– Att få kommunen att samverka och fungera på ett riktigt bra sätt så att vi åstadkommer resultat som har betydelse för kommuninvånarna.
5 Kan du ge ett exempel på vad du gör?
– Alltifrån att se till att vi har ett väl fungerande IT-stöd till att vi har en vision och en bra styrmodell. En av mina viktigaste arbetsuppgifter är att rekrytera bra förvaltningschefer, med rätt kunskap och bra värderingar som vill se kommunen som en helhet och som inte bara värnar den egna förvaltningen och den egna verksamheten.
STYRMODELL.9
Mer om kommunfullmäktige Politikerna i kommunfullmäktige väljs av alla som röstar genom de valsedlar med namn som vi vart fjärde år lägger i valurnorna. Mandatfördelningen följer valresultatet. Det finns 61 ledamöter i kommunfullmäktige som träffas en gång i månaden. Kommunfullmäktige har det högsta ansvaret för alla kommunens verksamheter och beslutar bland annat om hur pengarna ska fördelas mellan olika nämnder. Politikerna i kommunfullmäktige är fritidspolitiker förutom våra heltidsanställda kommunalråd. Det är kommunfullmäktige som utser ledamöterna i kommunstyrelse och nämnder. Kommunstyrelsen har 15 ledamöter och samma politiska sammansättning som kommunfullmäktige. Det är kommunstyrelsen som planerar, leder och samordnar kommunens verksamhet och ekonomi. Till sin hjälp har kommunstyrelsen de politiska nämnderna och tjänstemännen på förvaltningarna.
”Kommunfullmäktige, KF, kan fatta beslut om prioriterade mål, inriktning, direktiv och ekonomiska ramar beroende på vad de vill åstadkomma.”
vill genomföra de kommande åren. Materialet lämnas sedan till en budgetberedning som utses av kom munstyrelsen och de bereder alla för slag och lämnar det sedan tillbaka till kommunstyrelsen i april. I maj varje år fattar sedan kommunfullmäktige beslut om kommunbudgeten som be handlar både mål, direktiv, inriktning och ekonomiska ramar. Beredningen arbetar alltså minst lika mycket med mål, inriktning och direktiv som med ekonomi. Kommunbudgeten skrivs varje år, men gäller för tre år.
10
Det innebär i praktiken att vissa mål, direktiv, inriktningar eller ekonomis ka ramar justeras, andra tas bort eller läggs till. Du kan läsa mer om hur vi arbetar fram kommunbudgeten på sidorna 24-25. Kommunfullmäktige styr med styrdokument
I Kungsbacka har vi ett antal sty rande dokument som du som har en chefsbefattning förväntas känna till och arbeta utifrån. Du hittar doku menten på Insidan.
FEM FRÅGOR
till förvaltningschef ULRIKA NILSSON
1
Vad betyder det för din verksamhet att politikerna styr med en inriktning, den som vi kallar Bitt? – Med Bitt finns det en tydlighet och ett gemensamt synsätt kring de här frågorna. Medarbetarna hos oss har mycket kundkontakter så ett gott bemötande är oerhört viktigt. Mervärdet är också att vi pratar om det som Bitt står för och har en dialog kring frågorna inom förvaltningen.
2 Är ni bra på bemötande idag?
– Vi har gjort mätningar för att veta hur vi ligger till. Vi ligger bra till jämfört med andra miljökontor, men vi kan givetvis bli bättre.
3 De styrande dokumenten är kommun gemensamma och behandlar särskilt viktiga frågor. Det rör sig om policys, planer och program. Policys tar upp förhållningssätt i prin cipiellt viktiga frågor som gällerlång siktigt. Vi har till exempel en policyför kommunikation, en för ledarskap och medarbetarskap och en för telefoni. Planer och program är dokument som till exempel handlar om den lång siktiga fysiska planeringen. Det kan till exempelvara en översiktsplan.
Kan du ge ett exempel på något konkret ni gjort på grund av Bitt? – Snart inför vi en företagslots i kommunen. Där kommer vi vara med för att hjälpa kommuninvånare och företagare på olika sätt. Genom en företagslots vill vi förenkla den byråkratiska processen för dem som kommer i kontakt med oss.
4 Är det bra att politikerna styr med en inriktning?
– Ja, det är bra att ha en gemensam syn på de frågor som tas upp i Bitt. Framöver är det också viktigt att vi håller liv i dem.
5 Har du några tips på hur man kan diskutera Bitt?
– Vi har så kallade StåUpp-möten tre gånger i veckan. Då träffas alla som är inne på förvaltningen i tio minuter och vi informerar varandra om det som är på gång så att alla har koll på läget. Där pratar vi också om sådant som berör Bitt, vi kan till exempel ge varandra tips på hur man kan agera i olika situationer. Mötet innebär både att vi ventilerar frågor och får in fler perspektiv.
11
Så styr politikerna i nämnderna
KAPITELTRE
Nämnden styr med resultatmål
I nämndernas resultatmål har politi kerna översatt kommunfullmäktiges prioriterade mål till sin verksamhet. Nämnderna konkretiserar helt en kelt de prioriterade målen genom att bryta ned dem så att de blir tydligare för den egna verksamheten. Nämn derna kan också ta egna initiativ och form ulera egna mål utöver de som kommunfullmäktige har angett. Både de mål som brutits ner och de mål som nämnden själv skriver kallas för nämndens resultatmål. Resultat målen ska alltid kunna mätas och följasupp. 12
I maj till september jobbar nämnderna med att anpassa kommunfullmäktiges mål, inriktning, direktiv och ekonomiska ramar till sin egen verksamhet. Detta bildar nämndbudgeten och är ett sätt för politikerna i nämnden att styra sin egen verksamhet. Här berättar vi mer om hur politikerna i nämnderna styr.
Du som är chef ska givetvis känna till kommunfullmäktiges priorite rade mål. Men eftersom nämndens resultatmål är anpassade till din verk samhet är det dessa du tillsammans med dina medarbetare i första hand ska förverkliga. Nämndernas resultat mål beslutas i september varje år och gäller för kommande år.
arbetet och sammanställa vad andra nämnder som fått målet riktat till sig gör. Nämnden ansvarar för att följa upp arbetet och göra en samlad analys. Samarbetet syftar till att man ar betar över funktions- och verksam hetsgränserna. Genom att formulera gemensammastrategier och aktivi teter tror vi nämligen att det blir så bra som möjligt för kommuninvånarna.
En nämnd kan få ett samordningsansvar
Nämnden styr med inriktning
En nämnd kan tilldelas ett samord ningsansvar av kommunfullmäktige för ett av de prioriterade målen. Det innebär att nämnden ska samordna
Vår gemensamma värdegrund, Bitt, gäller för alla förvaltningar och ska vägleda oss i alla möten med våra kommuninvånare och våra kollegor.
13
Den tar upp de ”mjuka frågorna” som förhållningssätt och attityd och be höver inte vara mätbar. Men inrikt ningen påverkar våra resultat ändå eftersom det är de små förändring arna i ett förhållningssätt som kan göra stor skillnad i hur kommunen som helhet upplevs. Varje nämnd har en möjlighet att utveckla formuleringarna i Bitt och översätta dem till sin egen verksam het. Nämnden kan betona det som anses vara viktigast för den egna verk samheten eller göra inriktningen mer konkret för den egna verksamheten. Nämnden kan också bestämma egna inriktningar för verksamheten. Du som är chef har ett särskilt ansvar. Tillsammans med dina med arbetare ska du varje år ge förslag på
åtgärder som ligger i linje med in riktningen. Du ska tala om hur vi ska bli bättre på bemötande, hur vi ger kommun invånarna mer inflytande, hur vi blir mer tillgängliga och på vil ket sätt vi kan öka tryggheten för dem vi är till för, våra kommuninvånare. Nämnden styr med direktiv
Nämnden kan liksom kommunfull mäktige styra med direktiv. Det är det mest tydliga sättet att styra på. Ett direktiv är ett antal konkreta uppgifter som ska lösas under året. Oftast formulerar en nämnd bara ett fåtal direktiv per år. Direktiven lämnas till förvaltningschefen som har ett speciellt ansvar att se till att det tas fram åtgärder så att direktivet kan genomföras.
Nämnden ansvarar också för att kommunfullmäktiges direktiv verk ställs av den egna förvaltningen. Nämnden beslutar om ekonomiska ramar
I november varje år får nämnder och förvaltningar så kallade anvisningar inför bokslutsarbetet. Därefter följer två intensiva månader, december och januari. Det är då årsredovisningen med det siffermässiga bokslutet ska skrivas. Samtidigt görs nämndens underlag till kommunbudget för de kommande tre åren. I maj månad tar kommunfullmäk tige sedan beslut om kommunens ge mensamma årsredovisning och kom munbudgeten för de tre kommande åren. I kommunbudgeten framgår
KAPITELTRE
ITT rund B
rdeg Vår vä
14
Vi k
B
tydligt de ekonomiska ramarna för nämnden inför kommande år, helt enkelt hur mycket pengar varje nämnd har att röra sig med. Ramarna baseras på föregående års ramar, men de justeras något för varje år utifrån till exempel prisökningar, skatteunderlag, löneutveckling eller förändringar i statsbidrag eller be folkningsutveckling. När de ekonomiska ramarna för delas visar politikerna vad vi ska satsa på genom att ge större ekonomiska ramar till vissa områden. Politikerna kan också besluta om att ett område får mindre pengar. Det blir då ett sätt för politikerna att tvinga fram att vi börjar jobba på ett annat sätt inom just det området. Mellan maj och september arbetar
varje nämnd vidare med kommun fullmäktiges mål, inriktning och direktiv, det som klubbades i kom munbudgeten. I september beslutar nämnden sedan om sin nämndbud get för nästa år. Nämndbudgeten blir därmed en slags nedbrytning av kommunfullmäktiges mål, in riktning och direktiv. Nämndbud geten innehåller också nämndens egna resultatmål och direktiv samt en fördelning av den ekonomiska ramen. Nämnden ger därefter i upp drag till förvaltningen att göra en förvaltningsbudget, som innehåller förvaltningens genomförandeplan, den som anger vilka aktivitetersom ska genomföras för att uppnå de mål, som politikerna har satt, samt en de taljerad budget.
Mer om nämnderna I Kungsbacka har vi 14 politiska nämnder med ansvar för olika verksamhetsområden. Kommunfull mäktige utser ledamöterna i nämnderna efter förslag från de politiska partierna. Det är mellan fem och elva leda möter i nämnderna, beroende på hur stor verksamheten är. Platserna i en nämnd fördelas mellan de olika partierna på samma sätt som i kommunfullmäktige. Politikerna i nämnderna är fritidspolitiker vilket innebär att de har ett vanligt jobb och sköter sitt politiska uppdrag på fritiden. Det är nämndpolitikerna som är ytterst ansvariga för den verksamhet som sedan genomförs av tjänstemännen på förvaltningarna. I många frågor är det nämnden som fattar de avgörande besluten.
n e d r kalla
T T BI nd
gru värde s n u m ka kom
15
Hur lär man sig att läsa och skriva? Många minns säkert de tidiga skolårens kämpande för att fylla de tomma raderna i skrivboken med fina bokstäver. Idag ser det annorlunda ut. På Toråsskolan skippar man pennan helt under det första skolåret.
Barnen lär sig läsa och skriva med hjälp av datorn R E P O R TA G E
J – A – G – K – A – N… Barnen i de tre F-2-klasserna i Gula huset på Toråsskolan trycker på tangentbordet, ser bokstäverna skrivas på skärmen och hör hur de låter i sina hörlurar. Här använder man datorn istället för pennan för att lära sig läsa. – Det stora hindret för att börja skriva tidigt är motor iken. Många kan helt enkelt inte forma bokstäverna med en penna. Med datorn slipper man det motoriska hindret, berättar speciallärare Gertie Ekdahl Axelsson. Projektet ”Vi skriver och lär oss läsa vid datorn” startadeför ett par år sedan efter att hon varit på en dyslexikonferens och lyssnat till erfarenheter från ett liknande projekt. – När jag kom hem så började vi i arbetslaget att ar beta lite smått med det. Vi fick tag i gamla datorer som
16
skulle slängas och satte igång med små barngrupper, säger Gertie Ekdahl Axelsson. Tidig start ger måluppfyllelse
Projektet satte ordentlig fart året efter då man på initia tiv av utvecklingsledaren Lars Clemensson sökte och fick pengar genom den statliga Läsa-skriva-räkna-satsningen. Datorer och utrustning köptes in och nya program installerades. – Många tror säkert att man kan köpa in datorer och så är det klart. Men det viktigaste är det samtal pedagogen för med eleven, om vad som skrivits och hur eleven tänkt. Allt detta kräver tid och kompetens. Datorn är ett verktyg, precis som en penna, säger Gertie Ekdahl Axelsson. För att nå politikernas mål om att en större andel av
David Campos Andersson, Engla Jansson och Ella Abrahamsson lär sig vid datorn med stöd av speciallärare Gertie Ekdahl Axelsson.
eleverna som slutar grundskolan ska nå målen i alla ämnen, gäller det att börja tidigt. För skolorna i Kungsbacka innebärdet bland annat att personalen själva ska ta initia tiv kring IT och lärande och att eleverna ska använda sig av IT på ett naturligt sätt. – Det är viktigt att arbeta utifrån läroplanen och även utifrån kommunens visioner och mål. Det är väldigt grundläggande för oss att arbeta målstyrt, säger Gertie Ekdahl Axelsson. En fördel med att använda datorer på det här sättet är att det blir naturligt för barn med läs- och skrivsvårigheter att använda hjälpmedel för att kompensera för sina svårigheter. – Men det här projektet gynnar alla elever, eftersom man fokuserar mer på vad och hur man skriver än på att forma bokstäver.
”Våra skolor skall vara bland de bästa i landet vad gäller studieresultat, funktionalitet, modernitet och miljö.” Ett av våra mål 2012: Våra skolor ska vara bland de bästa i landet. Mäts bland annat genom andelen elever i skolår 9 som når målen i alla ämnen.
17
Förvaltningarna ska förverkliga politikernas beslut Politikerna styr våra verksamheter genom att sätta mål och vägleda oss med den gemensamma visionen. Förvaltningarna bestämmer i genomförandeplanen och detaljbudgeten hur arbetet ska gå till. Vi som arbetar i Kungsbacka kommun ansvarar för att våra kunskaper utvecklas och att vi har metoder och arbetssätt som gör att vi kan leva upp till politikernas mål och vision. Detta kapitel handlar om alla oss som jobbar i kommunen. KAPITELFYRA
Politikerna är ytterst ansvariga för att de skattepengar som kommer in till kommunen fördelas och används på ett bra sätt. Man brukar säga att politikernaansvarar för VAD vi vill uppnå. Vi som jobbar i kommunen ansvarar sedan för HUR det ska genomföras. På hösten varje år planerar alla för valtningar, verksamheter och enheter hur man ska arbeta för att närma sig visionen och de prioriterade målen. Alla ska reflektera och analysera hur verksamheten varit det gångna året 18
och vad man kan förbättra inför kommande år. Alla ska också fundera på vad som hänt i omvärlden som kan påverka den egna verksamheten framöver. Förvaltningschefen beslutar om hur pengarna fördelas
Förvaltningsbudgeten beslutas av förvaltningschefen i december och består av två delar. Dels innehåller den en detalj planering av hur pengarna ska för delas inom förvaltningen. I den blir det tydligt hur mycket pengar varje enhet får men också hur mycket
pengar förvaltningen vill satsa på till exempel konferenser, lokaler eller att köpa konsulttjänster. I förvaltningsbudgeten finns också genom förandeplanen med som ta lar om hur man ska förverkliga de politiskamålen och vilka förbättrings arbeten som förvaltningenvill genom föra. Där står också vilka kostnader som beräknas för projekt och andra satsningar som förvalt ningschefen beslutar ska genomföras för att förvaltningen ska uppnå mål en. De aktiviteter som redovisas i genomförandeplanen finns alltså med
i detaljbudgeten. Detta för att försäk ra sig om att det finns pengar till de planerade aktiviteterna.
FEM FRÅGOR
Genomförandeplaner visar vårt arbetssätt
I Kungsbacka har vi valt att arbeta med genomförandeplaner. Dessa talarom på vilket sätt vi tänker uppnå poli tikernas mål och övriga strateg iska utvecklingsinsatser, det kan till exempel handla om hur vi tänkerarbetamed barnkonventionen, arbetsmiljön eller jämställdhet. Det finns en mall på Insidan för hur genomförandeplanerna kan se ut. Den ska ge svar på frågorna vad som ska genomföras, hur, när och vem som ansvarar för genomförandet samt hur en uppföljning ska ske. Det heter även genomförandeplan när en enhetschef redovisar vilka aktivitetersom är tänkta att genom föras på enheten. På samma sätt som för förvaltningen tar enhetschefen upp de satsningar som gäller den egna enheten. Överenskommelse mellan chef och medarbetare
Genomförandeplanen bryts ner i tydligaaktiviteter som ska genom föras under året. Aktiviteterna skrivs sedan in i de överenskommelser som görs mellan medarbetaren och när maste chef. Överenskommelsen är ett viktigt styrinstrument för dig som chef. Där står det klart och tydligt vilket ansvar medarbetaren har för att vi ska uppnå politikernas mål. På detta sätt får vi en röd tråd från kommunfullmäktige till medarbetare.
till verksamhetschef ANNIKA ÅKERLUND
1 Hur jobbar du med genomförandeplaner?
– Jag utgår från politikernas mål och försöker hitta aktiviteter som strävar mot målen. Jag försöker vara så konkret som möjligt med vad vi ska göra. Sedan är det viktigt att följa upp hur långt man har kommit under året. Och där kan man alltid bli bättre.
2 Vad är bra med genomförandeplaner?
– Det är ju ett verktyg för att uppfylla ledningens mål. Det är en hjälp för att kunna strukturera arbetet och göra det vi ska istället för att alla gör på sitt eget sätt. Det hjälper mig att veta vad som är viktigt och vad som är mindre viktigt för att kunna styra verksamheten åt rätt håll.
3 Hur involverar du medarbetarna i arbetet?
– Framför allt jobbar jag med mina enhetschefer för att nå ut med genomförandeplanen. På så sätt förs ansvaret ut till där det hör hemma, och det tror jag är viktigt. De aktiviteter som finns i genomförandeplanen ska vara kopplade till det dagliga arbetet.
4 Men känner alla till genomförandeplanen?
– Det tror jag. För att förankra genomförandeplanen är det viktigt att återkomma till den kontinuerligt under året och följa upp vad som finns kvar att göra för att nå målen.
5 Har du några tips till andra?
– Det är viktigt att göra medarbetarna delaktiga, så att det inte bara blir en administrativ produkt. Och då måste det vara så konkret som möjligt. Hellre färre och tydliga punkter som medarbetarna kan relatera till i sin vardag än många och abstrakta punkter.
19
FEM FRÅGOR
till habiliteringsassistent LISBETH LINDSTRÖM
1 Vad har du för överenskommelse med din chef?
– Den består av två delar. Först är det sådant som gäller alla, att vi ska stödja våra brukare, följa upp de mål som vi satt upp tillsammans med brukarna och utveckla våra arbetssätt. Vi ska ta vara på varandras kompetens och våra resurser. Sedan är det delar som är personliga. För mig är det att jag ska vara kontaktperson åt en av våra brukare och även vara ombud för e-handeln hos oss.
2 Hur gick det till när ni gjorde er överenskommelse?
– Jag och min chef gick igenom den på ett medarbetarsamtal. allt innan och jag kunde ge mina synpunkter på det.
K A P I TJag E Lhade FYR Aigenom läst
3 Är det viktigt att överenskommelsen är personlig?
– Det tycker jag. Det känns verkligen att det här är mitt åtagande och mitt ansvar att sköta. Uppföljning sker ju någon gång om året så det gäller att ha gjort det man ska.
4 På vilket sätt påverkar överenskommelsen dig i
vardagen? – Den finns med i bakhuvudet, men jag kanske inte tänker på den varje minut. Det blir tydligt vad som förväntas, man kan ju alltid gå tillbaka till överenskommelsen och titta. Men i slutändan handlar det ju om att göra sitt jobb.
5 Kunde du påverka innehållet i överenskommelsen?
– Ja, det kunde jag. Just den här gången hade jag inte så mycket synpunkter, men i så fall hade vi fått ta en diskussion om det.
20
Att vara anställd i Kungsbacka kommun Det är politikerna som är våra arbetsgivare. I Kungsbacka har de valt att vi ska arbeta med ett kundperspektiv. Det innebär att det är viktigt att våra kunder är så nöjda som möjligt med den service vi erbjuder. När du och dina medarbetare utvecklas i arbetet är syftet därför alltid att det i förlängningen ska bli bättre för våra kunder, det vill säga våra kommuninvånare. Friheten i jobbet handlar om att utveckla metoderna, det vill säga hur vi gör. Men målet är alltid bestämt av politikerna. Våra medarbetare har ett stort ansvar att följa den riktning som politikerna pekar ut. Politikerna i sin tur har ett stort ansvar gentemot kommuninvånarna. De ska kunna förklara för kommuninvånarna att skattepengarn används på rätt sätt. Alla som arbetar i kommunen har anställts för att de har en kompetens och ett förhållningssätt som är en förutsättning för att vi ska kunna uppnå de mål som politikerna fastställt. Men börjar alla följa sina egna åsikter går vi inte åt samma håll. Alla som jobbar i Kungsbacka kommun ska vara lojala med de beslut som politikerna fattar, även om man inte alltid håller med. I kontakten med kommuninvånarna måste de egna åsikterna därför ställas åt sidan. Du som är chef har ett särskilt ansvar att leva upp till detta.
FEM FRÅGOR DET HÄR KAN DU GÖRA • Överenskommelsen ska vara skriven för varje medarbetare i januari. • Den ska innehålla tydliga aktiviteter som den enskilde medarbetaren förväntas genomföra. • Aktiviteterna ska utgå från de målsättningar som politiker och förvaltningsledning har beslutat om. • Medarbetaren påverkar inne- hållet i överenskommelsen genom att delta i diskussio- nerna när genomförande- planerna för enheten tas fram. • Låt medarbetaren påverka innehållet i dialog med dig. • I ett långt perspektiv kan medarbetaren påverka de politiska besluten genom att bidra till den analys och de strategiska frågor som lämnassom underlag till nämnden.
till enhetschef STEFAN LÖFMARK
1 Hur arbetar du för att nå politikernas mål?
– Jag tittar på det politikerna vill och så diskuterar vi på enheten vad det innebär för oss och hur vi ska arbeta för att nå dit. I slutändan är överenskommelser med medarbetarna viktiga. Där ger jag direktiv om vad som ska uppnås och sedan får medarbetaren i stor utsträckning själv bestämma hur det ska göras. Överenskommelser är en förutsättning, annars har man ingen möjlighet att följa upp vad som görs.
2 Vilka är fördelarna med det här arbetssättet?
– Största fördelen är definitivt att man får fram så många nya vinklar, idéer och metoder i diskussionerna kring hur man ska nå målen.
3 Men tar inte arbetet med målen en massa tid?
– Det är klart att det tar mycket tid, men det är det värt. Själva arbetet för mig är att arbeta med målen och att nå dem.
4 Vad är roligast och svårast i ditt arbete?
– Rent krasst är det roligt att styra och ställa, att få forma någonting. Det svåra är att vara ledare, att få mandat ifrån medarbetarna att genomföra det man tror på.
5 Har du några tips till andra?
– Jobba inte själv! Det är viktigt att nätverka mycket, både inom och utom kommunen. Själv har jag ett nätverk med andra fritidsgårdschefer i landet som jag har mycket kontakt med. Det är också viktigt att inte ha så mycket av en kontrollfunktion, utan snarare en handledarfunktion. Medarbetarna måste få göra sina vägval på egen hand för att känna sig delaktiga.
21
I tre år satte äldreomsorgen fokus på att brukarna skulle få mer kontinuitet inom hemtjänsten. Ett ändrat förhållningssätt och nya rutiner ledde till att det nu syns i siffrorna. Därmed har man uppnått målet med mer trygghet för de äldre. – Det visar att engagemang och medvetenhet ger ett gott resultat. Målet har också varit tydligt och känt för medarbetarna, säger Anna Lifjorden, utvecklingsledare inom äldreomsorgen.
Bättre kontinuitet ger mer trygghet R E P O R TA G E För några år sedan bestämde sig Kungsbacka kommun för att delta i SKL:s jämförelser mellan olika kommuner som bland annat görs genom att medeltal tas fram. Vid den första jämförelsen 2007 visade sig att Kungsbacka låg sämre till än riksgenomsnittet i att ge kontinuitet till de äldre inom hemtjänsten. Efter tidningsskriverier om det dåliga resultatet lovade politikerna i nämnden bot och bättring. Och så blev det. Nämndens för Äldreomsorg bröt ned kommunfullmäk tiges prioriterade mål om trygghet till ett resultatmål för den egna verksamheten. Målet var att medeltalet på tre år skulle minska från 22 till 13, vilket är snittet för hela riket. – Vi på förvaltningen fick i uppdrag att komma med förslag på hur vi skulle jobba, berättar Anna Lifjorden. Kom med egna förslag
Frågan lämnades till enheterna som skulle komma med idéer på hur man skulle kunna jobba. Gullregnsgruppen 22
ägnade en planeringsdag för att diskutera på vilket sätt de inom hemtjänsten kunde bidra. Att det krävdes föränd ringar i schemat var alla överens om och tre personer fick i uppdrag att komma med ett konkret förslag. – Vi började använda Excel vilket gav oss en betydligt bättre överblick. Vi la också schemat för de äldre efter det kontaktmannaskap som vi använder oss av inom äldre omsorgen, berättar samordnare Eva Stridh. Förslaget accepterades av de andra i gruppen och det nya schemat började användas under 2010. Många faktorer samverkar
Parallellt har annat arbete också utförts vilket även bi dragit till det goda resultatet. Alla inom hemtjänsten har till exempel fått egen mobiltelefon vilket ökat känslan av trygghet när det varit lätt för de äldre och deras an höriga att nå kontaktpersonen. Likaså har hemtjänsten i Kungsbacka enhetliga arbetskläder vilket tydligt signalerar
Annika Ståhl jobbar inom hemtjänsten och kommer kontinuerligt hem till Elsie Engdahl.
varifrån personen som knackar på dörren kommer ifrån. Och givetvis har inriktningen på Bitt löpt som en röd tråd genom allt arbete. Bland annat har man via Bitt ökat med vetenheten kring vad begreppet trygghet innebär för den som är gammal och i behov av hjälp.Anna Lifjorden valde att sätta blåslampa på arbetet genom att genomföra fler mätningar än vanligt. – Det gav oss också mer underlag att förhålla oss till, säger hon. Den senaste mätningen visade ett medelvärde på 13 vilket också var det politiska målet. För att säkerställa att man ligger kvar där har en kvalitetsdeklaration tagits fram där äldreomsorgen nu lovar att fortsätta jobba på samma sätt med kontinuitet. – Nu kan vi som jobbar inom hemtjänsten lättare fånga upp signaler hos de äldre om hur de mår. Det gör att vi fått betydligt gladare och tryggare äldre, säger Eva Stridh.
”Tryggheten i det sociala välfärdssystemen ska fungera och finnas till hands när vi behöver den.” Ett av våra mål 2012: Andelen invånare som upplever att de är trygga ska öka.
23
Så här arbetar vi fram kommunbudgeten
VISION
UPPFÖLJNING
OMVÄRLDSANALYS
FÖRÄNDRINGSOMRÅDEN
Kommunbudgeten i Kungsbacka är mer än bara siffror. Den handlar även om hur vi ska arbeta de närmaste åren, vilka strategiska frågor vi har och vilka våra mål är. Arbetet med att ta fram kommande års kommunbudget börjar egentligen med nämndernas uppföljningsarbete. Utifrån uppföljningen identifierar nämnderna förändringsområden, genomför en omvärldsanalys och tittar på visionen, det vill säga vart vi vill. Det här leder sammantaget fram till ett antal strategiska frågor som nämnderna vill arbeta särskilt med de närmaste åren. De strategiska frågor som nämnden anser kräver ett kommun-
24
KF:S INRIKTNING MÅL OCH DIREKTIV STRATEGISKA FRÅGOR
KOMMUNBUDGET EKONOMI
övergripande grepp lämnas som underlag till kommunbudgeten och ligger sedan till grund för eventuella förändringar i exempelvis kommunfullmäktiges prioriterade mål. Tillsammans med de ekonomiska delarna, som till exempel förändrade ramar, leder det fram till kommunbudgeten. I slutändan är det politikerna som beslutar om hur budgeten ska se ut, det vill säga vad vi ska jobba med de närmaste åren och inom vilka ekonomiska ramar arbetet ska ske. Först när kommunbudgeten är klar och beslutad sätter nämnderna och därefter förvaltningarna igång med sitt budgetarbete.
25
Efter fyra år i bostadskö blev drömmen om ett eget boende verklighet. Emanuel Forsell och Johanna Rosberg har nu flyttat in i sin första egna hyreslägenhet i Björkris. Det är resultatet av tio års intensivt arbete bland politiker och tjänstemän.
Egna lyan en riktig höjdare R E P O R TA G E
Det luktar fortfarande målarfärg i tvåan på fjärde våningen i höghuset i Björkris. Emanuel och Johanna visar stolt ut sikten från balkongen där det snart kommer att byggas en förskola. Än så länge är det mest en bygg-arbetsplats med lyft kranar och lastbilar. – Det betyder mycket att vi kunnat flytta från våra för äldrahem. Det känns som om man kommer in i vuxenlivet när vi kunnat flytta ihop i en egen lägenhet. Nu får vi be visa för oss själva att vi klarar av det, säger Emanuel. De är båda nöjda med läget: – Här har vi nära till allt det viktiga, men vi bor ändå inte mitt i smeten, säger Johanna.
26
Många delaktiga i färdig stadsdel
Redan för tio år sedan började de första trevande planerna på att bygga vid Björkris att ta form. Men vad som skulle byggas var inte alls klart från början. Vägvalet gjordes när politikerna satte ned foten och beslutade att man skulle satsa på bostäder istället för verksamheter. – Det har alltid varit prioriterat i Kungsbacka att bygga bostäder. Vi är en expansiv kommun med en våldsam efter frågan på bostäder, säger Hasse Andersson, planeringschef. I kommunfullmäktiges prioriterade mål för 2010-2015 står det att kommunen ska planera för 500 bostäder per år. I Björkris rör det sig om både bostadsrätter, hyresrätter och radhus.
Emanuel Forsell och Johanna Rosberg stortrivs i sin första egna lägenhet i Björkris.
– Att gå utanför stadsgränsen med en helt ny stadsdel var inte alls självklart i början. När beslutet var taget tog det mellan tre och fyra år att utveckla Björkris till den moderna stadsdel med blandad bebyggelse som växer fram idag, säger Hasse Andersson. Det är många förvaltningar som varit delaktiga i pla neringen. Det byggs förskolor och gruppbostäder, det planeras för vägar, parker och fritidsaktiviteter. Hasse An dersson beskriver arbetet som ett lagarbete mellan förvalt ningarna och politikerna. – Men det är politikerna som hela tiden håller i takt pinnen, säger han.
”Vi ska bygga tätare, mer stadslikt och högre än tidigare. Utvecklingen ska präglas av variation, valfrihet och verksamhet.” Ett av våra mål 2012: Kommunen har som mål att planera för ett bostadsbyggande om 500 bostäder per år.
27
Årsredovisningen och underlag till kommunbudget
KAPITELFEM
Varje år ska nämnderna beskriva vad de har åstadkommit. Förvaltningen tar fram ett underlag till nämndens årsre dovisning. Nämnden redovisar sedan till kommunstyrelsen som ansvarar för att ta fram kommunens årsredo visning till kommunfullmäktige. Årsredovisningen och underlag till kommunbudget ska vara klar i mitten av februari varje år och presenteras för politiker och kommunledning i mars på en så kallad hearing. Års28
Genom att lära oss av det arbete vi utför kan vi också bli bättre på det vi gör. Det gynnar alltid kommuninvånaren som då erbjuds en bättre verksamhet. För att kunna lära av det som är både bra och mindre bra måste all vår verksamhet följas upp på olika sätt, det görs kontinuerligt och redovisas i årsredovisningen och delårsrapporterna, Här kan du läsa mer om årsredovisningen och underlag till kommunbudgeten.
redovisningen klubbas i kommunfull mäktige i maj. I årsredovisningen talar vi om hur verksamheten utvecklats och vad vi uppnått i förhållande till kommun fullmäktiges prioriterade mål och tilldelade ekonomiska ramar. Vi talar helt enkelt om hur vi skött vårt upp drag gentemot kommuninvånarna. Den speglar också vad vi skapat i verksamheten utöver politikernas mål, inriktning och direktiv. Mycket
uppföljning sker löpande under året i form av olika enkäter och rapporter. De summeras i årsredovisningen. I årsredovisningen blickar vi även framåt inför nästa år. Det här ingår i Årsredovisningen
• Viktiga händelser under året • Faktorer i omvärlden som påverkat oss under året • Uppföljning av kommunfull-
mäktiges prioriterade mål, direktiv och inriktning • Kvalitetsredovisning • Verksamhetsredovisning • Personalredovisning • Analys • Förvaltningsberättelse och bokslut • Nämndresultat Det här ingår i underlag till kommunbudget
• Nämndens omvärldsanalys • Strategiska frågor • Förslag till revidering av prioriterade mål • Kompetensförsörjningsplan • Lokalresursplan Om det blir plus eller minus i den egna kassan
Ibland har enheten eller verksam heten gjort det man skulle men för en billigare peng än vad man räknat med. Ibland presterar en enhet eller verksamhet mer än planerat. I bägge fallen kan det bli plus i kassan. Över skottet kan då flyttas till en resultatfond som kan upprättas för varje enhet. Dessa pengar kan sedan an vändas för att utveckla verksamheten på olika sätt. Om det istället visar sig att enheten får ett negativt resultat kan resul tatfonden användas tillfälligt för att jämna ut underskottet. Det krävs också att den person som är ansva rig för resultatenheten, en enhets chef eller verksamhetschef, tar fram en åtgärdsplan. I den ska det tydligt stå vilka åtgärder man planerar för att komma i balans. Planen gäller för följande år. Du kan läsa mer om årsredovisning en och styrdokumenten på Insidan. 29
Tjänstemännen har hjälpt mig väldigt mycket. Så beskriver färghandlaren Mikael Borslöv sina kontakter med Kungsbacka kommun. Snart öppnar han en ny färgbutik i stan. Att ge en god service till företagen är en av vägarna Kungsbacka valt för att uppnå politikernas mål om gott företagsklimat – som ska bli ännu bättre.
Ny företagare sätter färg på Kungsbacka R E P O R TA G E
Handel har alltid varit en viktig del i Kungsbackas näringsliv. Och det finns en ambition att stärka handeln ytterligare. Området vid Borgås är ett av de områden MichaelFransson, näringslivschef på kommunstyrelsens förvaltning, arbetar för att utveckla. Färghandlaren Mikael Borslöv från Halmstad är en av de företagare som nyligen bestämt sig för att etablera sig i Kungsbacka. Och det har gått fort. På två år har han gått från idé till det första spadtaget på parkeringen vid Freeport där hans tredje färgaffär Inspiratören snart blir verklighet. – För mig har det känts som att jag har arbetat i med vind. Alla jag haft kontakt med i kommunen har varit väl digt trevliga och professionella, säger han. Vill jobba brett
I kommunfullmäktiges mål står det att nöjdkundindex ska 30
öka med några pinnhål för varje år. Michael Franssonme nar att man måste jobba på bred front för att nå dit. Den formuleringen inleder han med i förvaltningens Genom förandeplanen för 2010-2011. – Det är flera insatser från flera olika förvaltningar som gör att vi rör oss i rätt riktning. Oavsett vilken förvaltning medarbetaren kommer ifrån, så ser företagaren honom ellerhenne som en representant för Kungsbacka kommun, säger han. En insats han själv tycker är viktig är att ge bra service till företagen. Det sker bland annat med relevant infor mation på kungsbacka.se. Ett annat är att lyssna in vad företagarna efterfrågar. – Jag för en nära dialog med företagarna genom att träffa dem i deras vardag. På så sätt kan jag lyssna till deras önske-mål och behov. När vi försöker tillmötesgå behoven får vi också nöjdare kunder, säger han.
Färghandlaren Mikael Borslöv tycker det gick fort att kunna etablera sig i Kungsbacka.
Bra attityd ger fler företag
Andra frågor som påverkar målet med ett gott företags klimat är att han som näringslivschef jobbar med etable ringsfrågor. Det handlar både om nyetableringar och om lokaliseringar. Michael Fransson tycker att det arbetet är grundläggande i näringslivsarbetet. Han jobbar även med regional samverkan och initierar olika samarbeten mellan skola och näringsliv. – Ett gott företagsklimat innebär att det är enkelt att starta, driva och utveckla företag i vår kommun. Det hand lar om vilken attityd vi har till företagandet och dess be tydelse för samhällsutvecklingen. Här i Kungsbacka finns en förståelse för värdet av att ha ett framgångsrikt och ex pansivt näringsliv.
”Kungsbacka ska bli ett starkare alternativ för företag som söker etablering i Göteborgsregionen.” Ett av våra mål 2012: Kungsbacka ska vara känd som en företagsvänlig kommun
31
Uppföljningen gör oss bättre
KAPITELSEX
I Kungsbacka har vi valt att se på utvecklingutifrån det så kallade PDSA-hjulet som också ofta benämns förbättringshjulet. Förbättringshjulet beskriver översiktligt och enkelt en process för utveck lingsarbete som användsav flera kända företag. Modellen är enkel att förstå och lätt att kopiera men det som känneteck nar framgångsrika organisationer är att de lyckas få hela organisationen att tillämpa modellen i sitt utveck lingsarbete. 32
En stor del av uppföljningen som redovisas i årsredovisningen handlar om sådant som går att mäta. Det är framförallt tre stora områden som vi mäter och följer upp. Här berättar vi mer om på vilka sätt vi följer upp kvalitet, personal och ekonomi.
P står för planera. I denna fas tar man ställning till vem verksamheten är till för och vad målgruppen har för öns kemål och behov. Utifrån de svaren designas egenskaperna i de tjänster vi erbjuder. D står för engelskans do, eller svensk ans genomföra. I den här fasen ge nomför vi tjänsterna på det sätt som vi planerat. Det som är lite speciellt när det gäller tjänsteproduktion är att kunden är medproducent och inte alltid agerar som vi planerat. Det är därför viktigt att vi vågar vara flexibla
för att lyckas tillfredställa de behov och önskemål som målgruppen har. S står för study eller svenskans följa upp. I den här fasen följer vi upp om vi gjorde som vi planerat och om vi nått de resultat som vi ville. Ofta försöker vi mäta i vilken grad vi till fredsställde önskemålen och behoven hos dem vi är till för, vi strävar efter att använda så kallade effektmått. A står för engelskans act, eller svensk ans förbättra. Här handlar det om att analysera om utfallet var önskvärt.
Blev något bättre, eller kanske sämre, än vi tänkt oss? De erfarenheter vi gör i den sista fasen tar vi sedan med oss till nästa planeringsfas för att på så sätt skapa ständiga förbättringar.
FEM FRÅGOR
Delårsrapport
I delårsrapporten följer vi upp både ekonomi och kvalitetsarbete. Nämn derna har ett ansvar att göra en del årsrapport varje tertial som redovisas till kommunstyrelsen. Nämnderna rapporterar i maj för årets fyra första månader. Delårsrapport två som om fattar januari till augusti ska granskas av kommunens revisorer och godkän nas av kommunfullmäktige. Delårsrapport två innehåller • En sammanfattning • Prognos för måluppfyllelse • Uppföljning av mått • Kvalitetsuppföljning • Förvaltningsberättelse, bokslut och prognos för helåret Mått ANVÄNDS FÖR ATT JÄMFÖRA
För att följa kommunens utveckling i förhållande till visionen och kommun fullmäktiges prioriterade mål finns det mått som nämnderna tagit fram. Måtten ger kommunfull mäktige, nämnder och förvaltningsledningar möjlighet att följa upp effekter och re sultat av tillsatta resurser, samt att jäm föra resultaten med andra kommuner eller med oss själva över tid. Måtten är indelade i tre kategorier, resursmått, prestationsmått och ef fektmått. • Resursmått: Mått som speglar de resurser och förutsättningar vi har, till exempel kopplat till ekonomiskt
till kvalitetsstrateg TOMAS STAXÄNG
1 Vad innebär egentligen kvalitet för dig?
– Att lyckas prioritera att göra rätt saker som också ska utföras på rätt sätt.
2 Hur då?
– Att göra rätt sak bygger på att prioritera de viktigaste processerna, att välja rätt strategier. Utgångspunkten är alltid utifrån behov och önskemål hos dem vi är till för. Att göra det på rätt sätt handlar mycket om att jobba med ständiga förbättringar.
3 Kan du ge ett exempel på vad som är rätt sak och rätt
sätt? – I våra mål prioriterar politikerna vad som är viktigast, deras uppdrag är att välja rätt saker. När målen är framtagna genomför vi medarbetare detta på rätt sätt så att vi får ut mesta möjliga värde för invånarna med de resurser vi har. Detta är egentligen samma sak som att säga att politikerna bestämmer vad-frågor och förvaltningarna hur-frågor.
4
Varför är det viktigt att vi följer upp vår verksamhet? – Det blir ett sätt att se om vi är på rätt väg. Men det räcker inte med att bara konstatera vad vi gjort, vi måste också se om vi uppnått det vi ville, det vill säga om vi tillfredsställt kundernas önskemål och behov. När vi ser sambandet mellan dessa kan vi ställa oss frågan om vi kan göra det på ett ännu bättre sätt nästa gång.
5 Vad är den största utmaningen i ditt jobb?
– Att alla medarbetare förstår att de är viktiga för att vi ska skapa riktigt stora värden för våra kunder. När vi lyckas designa våra tjänster så att vi uppfyller både kundernas önskemål och behov lyckas vi också leverera kvalitet.
33
utfall, kostnad/tjänst eller andra resurser /förutsättning. Svarar på hur det ÄR. • Prestationsmått: Mått som beskri ver processer och prestationer, till exempel volymer, vad som produ cerats, organisationens egenskaper. Svarar på hur och vad vi GÖR. • Effektmått: Mått som beskriver effektenav det vi gör, vilken skill nad vi skapar för den vi är till för. Svarar på hur det BLIR. Varje mått är definierat och kvalitets säkrat utifrån en framtagen mall. Så följer vi upp kvaliteten
En del av årsredovisningen kal� las för kvalitetsredovisningen. Den har fokuspå kommuninvånarna. Kvalitetsredovisningen består av flera delar. Vi följer upp vår värdegrund Bitt, vår synpunktshantering Kom mentaren, våra kvalitetsdeklarationer samt analyserar resultat från jämför elser med oss själva över tid och med andra kommuner. Uppföljning av vår värdegrund, Bitt Vi följer upp hur nämnderna arbet ar med Bitt och vilka effekter detta får för invånarna. Då Bitt till stor del handlar om upplevelser hos invånarna så försöker vi fråga dem vi är till för hur de uppfattar vår verk samhet utifrån kärnvärdena Bemötande, Inflytande, Tillgänglighet och Trygghet. Kvalitetsdeklarationerna följs upp I kvalitetsdeklarationerna talar vi om vad våra kunder, brukare och andra intressenter har rätt att förvänta sig av de tjänster som kommunen ansva rar för att utföra. Förvaltningen och nämnden har här ett ansvar att redo 34
visa om de uppfyllt det som lovats i kvalitetsdeklarationerna. Kommentaren följs upp Vårt kommungemensamma syn punktshanteringssystem, följs upp. Kommentaren är ett sätt för kom muninvånarna att ha direktkontakt med oss som jobbar i kommunen. Synpunkterna kan handla om allt från hur bra vi är på snöröjning till hur vi handlägger ärenden. I kvalitets redovisningen beskriver vi vilka typer av synpunkter som vi fått och vilka åtgärder vi vidtagit eller om vi ändrat våra arbetssätt med hjälp av inkomna Kommentarer. Så följer vi upp ekonomin
En tredjedel av våra kommuninvåna res inkomster går till skatt. Ungefär två tredjedelar av dessa pengar kom mer in till kommunen som skattemedel. Sammanlagt är det runt tre miljarder kronor som varje år fördelas mellan våra nämnder. Drygt hälften av pengarna brukar gå till utbildning för barn och unga. I kommunbudgeten, som klubbas tillsammans med årsredovisningen i kommunfullmäktige i maj varje år, står det mer detaljerat hur pengarna ska fördelas mellan olika nämnder. För att politikerna ska veta att vi tjänstemän använt pengarna på rätt sätt, till det som politikerna vill, måstevi följa upp och redovisa hur pengarna används. Ekonomiportalen har dagsfärska uppgifter
Ekonomiportalen är ett datasystem som är online. Där matar våra ekono mer och assistenter varje dag in siffror
för kostnader, intäkter, tillgångar och skulder. Vill du som chef veta hur du ligger till ekonomiskt kan du gå in i Ekonomiportalen och få dagsfärska uppgifter. Du kan få en uppfattning om hur din verksamhet ligger till i förhållande till budgeten. Uppföljningssystemet
I vårt uppföljningssystem rapporterar vi in siffror från Ekonomiportalen Men här finns också kommentarer och analyser. Det går att få ut väl digt specifik information ur systemet, till exempel ekonomisk statistik för
en viss nämnd under en viss period. Varjenämnd får själv avgöra hur man ska rapportera statistiken inom den egna förvaltningen. Varje tertial, det vill säga i april, augusti och januari, görs en gemensam ekono misk uppföljning utifrån Ekonomi portalen. Uppföljningen omfattar ut fall jämfört med utfall samma period förra året samt en prognos som jäm förs med årsbudget. Dessutom lämnas kommentarer till utfall och avvikelser. Man kan säga att bokslutet är kommunens ekonomi för en viss pe
riod uttryckt med siffror. Bokslutet är en del i årsredovisningen som klub bas i kommunfullmäktige i maj till sammans med kommunbudgeten för nästkommande år. I samband med beslutet beviljas också ansvariga nämnder ansvarsfrihet. Nämnden styr med intern kontroll
Nämnden ansvarar också för och följer upp att verksamheten har en fungerande intern kontroll. Den in terna kontrollen ska se till att lagar,
riktlinjer och policys efterlevs. Den ska också se till att vi har en kost nadseffektiv och ändamålsenlig verk samhet. Den interna kontrollen ska även se till att den ekonomiska rap porteringen samt informationen om verksamheten följer dokumenterade system och rutiner. Med den interna kontrollen vill vi upptäcka allvarliga fel i tid. I samband med nämndbudgeten ska nämnden ange fyra riskområden i den egna verksamheten. Två av ris kerna ska avse ekonomin och två 35
VARFÖR GÖR VI MÄTNINGAR? Vårt syfte med mätningar är inte att bara uppnå ett visst resultat i själva mätningen. Vi mäter för att kunna få en uppfattning om vi når en viss kvalitet i det vi gör. Mätningarna gör vi för att hålla koll på om vi är på väg åt rätt håll, om den kvalitet vi vill uppnå minskar eller ökar. Vi vill även följa vilka effekter vi får för våra insatta resurser. Att mäta en verksamhet ska inte ses som en exakt vetenskap, men måttet vi får är en bra indikation på var vi befinner oss. Ibland mäter vi hur vi utvecklas över tiden och då har vi ofta satt ett mål att nå en viss nivå. Andra gånger så gör vi mätningar där vi jämför oss med andra. En fördel när vi jämför oss med andra är att det är lättare att analysera i vilken grad utfallet beror på våra insatser eller i huvudsak påverkas av faktorer i omvärlden.
själva verksamheten. Nämnden ska också ge förslag på åtgärder som kan minska risken att den oönskade si tuationen uppstår. Så följer vi upp medarbetarfrågor
Kompetensen och motivationen hos medarbetarna är vår allra viktigaste tillgång. Därför är det också viktigt att vi följer upp hur medarbetarna upplever att det är att jobba i Kungs backa kommun. Vi vill vara en bra arbetsgivare som kan rekrytera, ut veckla och behålla duktiga medarbe tare. Med engagerade och motiverade medarbetare gör vi ett bra jobb och då ger vi också en bra service till våra brukare/kunder.
36
Medarbetarenkäten och uppföljnings- samtalen är två av metoderna vi har för att följa upp medarbetarfrågor. Vi följer också upp olika mått som till exempel sjukfrånvaro. Medarbetarenkäten
Medarbetarenkäten är ett sätt för oss som arbetsgivare att ta temperaturen på vår organisation. Detta har vi gjort sedan år 2003. Enkäten görs alltid på hösten och ger en ögonblicksbild av hur medarbetarna uppfattar att det är att arbeta i kommunen. Medarbetaren värderar sin arbetssituation inom olika områden. Sammanlagt ställs omkring 60 frågor som har sin utgångspunkt i våra gemensamma policys. De handlar till exempel om medarbetarskap, ledar
skap, kompetensutveckling, arbetsmiljö och motivation. De flesta frågorna är kommungemen samma. Svaren på några av frågorna kan jämföras nationellt. Det finns också möjlighet för förvaltningarna att ställa förvaltningsspecifika frågor. Svaren sammanställs centralt och sedan följs resultaten upp både för hela kom munen och per förvaltning, verksamhet och enhet. Varje chef får resultatet för sin enhet. Det visar om det man jobbat med som förbättringsområden under året har lett tillönskat resultatet. Det ger också ett underlag för att kunna ha en diskussion om vad ni på enheten be höver jobba mer med framöver.
För att kunna ha en bra dialog med medarbetarna kring enkäten finns det ett chefsstöd i form av frågeställningar och exempel på hur ni kan jobba. Det är viktigt att ni tillsammans kommer fram till de områden som ni behöver arbetar mer med. Resultatet av en käten redovisas också för politikerna. Uppföljningssamtal
Alla chefer i kommunen har i uppdrag att genomföra uppföljnings samtal med sina medarbetare minst en gång om året. Uppföljningssamtalet är ett möte där chef och medarbetare till sammans och på ett strukturerat sätt reflekterar över medarbetarens arbets uppgifter och arbetssituation. En del av samtalet är tillbakablickande. Har
medarbetaren genomfört det man kommit överens om i överenskom melsen? Har du som chef gett med arbetaren de förutsättningar som be hövs? Samtalet blickar också framåt. Hur kan medarbetaren bäst förbereda sig för de krav som politikerna stäl ler på er verksamhet? Hur kan du som chef ge medarbetaren goda förutsätt ningar att lyckas med sitt uppdrag? Om det behövs kompetensutveck ling ska detta skrivas in i kompetens utvecklingsplanen. Lönesamtal ska också genomföras en gång per år. Då ska du som chef bland annat motivera den nya lönen och tala om vilka lönekriterierna är.
37
Detta händer under året November
DECember
JANUARI
I mitten på november delas anvisningar för nämndens årsredovisning och underlag till kommunbudget ut. Den innehåller tidsplan och ekonomiska ramar för nästa budgetperiod.
Bokslut förbereds.
Alla nämnder och förvaltningar arbetar med nämndens årsredovisning och underlag till kommunbudget. Under januari ska bokföringen för både enheter, verksamheter och nämnder vara klar.
I november lämnas nämndens investeringsplanering och lokalresursplan in. Om man ser stora förändringar i omvärlden som påverkat kommunen finns här reservtid att kunna göra justeringar i kommunbudgeten som beslutas i kommunfullmäktige. Det kan innebära att justeringar krävs även i nämnd och förvaltning.
Förvaltningens genomförandeplan ska vara klar. Den ska även innehålla en plan för ekonomin. Även överenskommelser ska vara klara. Förvaltningarnas internbudgetar ska vara klara. Beslutet om internbudget tar förvaltningschefen men han eller hon ska informera nämnden senast i december.
I mitten på januari låser man Ekonomisystemet för nämnderna för föregående år och det går inte att göra några ändringar. Under sista veckan i januari ska den kommungemensamma bokföringen vara klar. Revisorerna granskar bokslutet i månadsskiftet januari-februari.
MAJ
JUNI
JULI
I början av maj fattar kommunfullmäktige beslut om kommunbudget som gäller för nästa år. De fastställer även årsredovisningen för föregående år.
Nämndens budgetarbete fortsätter. Nämndens uppgift är att tala om hur man vill fördela budgeten mellan olika verksamheter.
Arbete pågår med att ta fram nämndens budget.
När kommunbudgeten är beslutad kan nämnderna börja arbeta med sin budget inför nästa år. Nämnderna sätter igång med sitt budgetarbete. Nämnderna ska ange hur resurserna ska användas, vilken inriktning man ska ha och vilka speciella uppdrag som ska utföras av förvaltningen under året. Dessa uppdrag kallas för direktiv. Alla nämnder lämnar sin delårsrapport. I den ska de rapportera om prioriterade mål och hur ekonomin går.
Undrar du över något? På Insidan hittar du detaljer och anvisningar om det som händer under året. 38
FEBRUARI
MARS
APRIL
Det första preliminära resultatet av bokslutet presenteras för politikerna i kommunstyrelsens arbetsutskott (KSau) i början på februari.
I början av mars har presidier, ksau samt tjänstemän en tvådagars hearing. Då går man igenom bokslutet och budgeten för kommande år. Varje nämnd får möjlighet att berätta om sin verksamhet och de andra får en chans att ställa frågor. Arbetet med beredning och sammanställning av budget och årsredovisning fortsätter. Det ska resultera i ett färdigt förslag.
I mitten på april beslutar kommunstyrelsen om förslaget på årsredovisning och budget.
Samtliga nämnder måste godkänna bokslutet och underlaget till kommunbudget. Under februari påbörjas granskningen och analysen av budget och Årsredovisning. Resultatet redovisas på en hearing i mars.
Kommunstyrelsen sammanställer underlaget från nämnderna och tar fram ett underlag till kommunbudget. I den finns de prioriterade målen, direktiven och eventuellt inriktningen med. I kommunbudget finns också ett underlag på hur nästa års pengar ska fördelas.
AUGUSTI
SEPTEMBER
OKTOber
Arbete pågår med att ta fram nämndens budget.
Beslutet om nämndens budget ska vara fattat före septembers utgång. Nämnderna beslutar om budgeten för nämnden, om hur den egna ekonomiskapotten ska fördelas. Nämnden beslutar även om egna mål, egen inriktning eller direktiv.
Den andra delårsrapporten presenteras för kommunfullmäktige.
Från mitten på september kan varje förvaltning påbörja arbetet med att ta fram överenskommelser och genom förandeplaner. Förvaltningen får också en möjlighet att börja arbetet att fördela nämndens budget på de olika verksamheterna. Dessa ska vara klara i december. Förvaltningen ska ta fram förslag på vad som ska göras. Den andra delårsrapporten presenteras för kommunstyrelsens i slutet på september.
39
kommunbudget Budget Direktiv Förvaltningsbudg ktning KF:s kommunbudget Nämndbudget Nämndres
ORDLISTA definitioner av vanliga ord Anslagsfördelning
Ekonomisk fördelning inom förvaltningen
Anvisningar för bokslut och kommunbudget
Kommungemensamma anvisningar och uppdrag till nämnderna avseende nämndens årsredovisning med nämndsresultat och verksamhetsberättelse, ombudgeteringar och resultatfond samt populärversion av årsredovisningen. Kommungemensamma anvisningar för kommunbudget med ekonomiska ramar, anvisningar till kommunfullmäktiges prioriterade mål, omvärldsanalys och strategiska frågor.
Budget
Kommuner skall varje år upprätta en budget för nästa kalenderår (budgetår). Budgeten skall innehålla en plan för verksamheten och ekonomin under budgetåret. I planen ska skattesatsen och anslagen, det vill säga de ekonomiska ramarna, anges. Av planen ska framgå hur verksamheten ska finansieras och hur den ekonomiska ställningen beräknas vara vid budgetårets slut. För verksamheten ska anges mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Budgeten ska också innehålla en plan för ekonomin för en period av tre år. Budgetåret ska alltid vara periodens första år. (KL 8 kap 4-5§§)
Direktiv
Anvisning till nämnden eller förvaltningen om vad som ska genomföras.
Förvaltningsbudget
Planering inom förvaltningen för nästkommande år med mål, anslagsfördelning av ekonomin, genom-förandeplaner. En fördelning av ekonomin görs till budgetansvariga. Miniminivån är en fördelning mellan intäkter, personalkostnader och övriga kostnader.
Genomförandeplaner
Förvaltningarnas chefer utarbetar genomförandeplaner i samband med att internbudgeten färdigställs. Genomförandeplanerna svarar på frågan hur man gör för att uppnå målen.
God ekonomisk hushållning
För verksamheten ska anges mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. För ekonomin skall anges de finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. (KL 8 kap 4-5§§)
Hearing
Gemensam ”sittning” med presentation och utfrågning kring nämndernas bokslut och budget. Syftet är att knyta ihop redovisning och planering av verksamheten genom att blicka både bakåt och framåt vid samma tillfälle, få en bättre helhetsbild och förståelse för den gemensamma utvecklingen och de verksamhetsspecifika delfrågor samt utgöra underlag för beslut om bokslut, årsredovisning, ombudgeteringar samt underlagen till kommunfullmäktiges budgetbeslut.
Inriktning
Beskrivning hur arbetet ska bedrivas i förvaltningen vad gäller till exempel värderingar och förhållningssätt.
fördelning Anvisningar för bokslut och kommunbud God ekonomisk hushållning Hearing Inriktning KF:s 40
get Genomförandeplaner God ekonomisk hushållning sultat Ramfördelning Resultatmål Sifferbokslut Verk
KF:s kommunbudget
Kommunfullmäktige beslutar i maj om ett antal prioriterade mål resultat- och finansieringsbudget, ekonomiska ramar på anslagsbindningsnivå för nämnderna, taxor och avgifter, investeringsplan, eventuella direktiv, skattesats. Utgår från visionen och den sammanfattande omvärldsanalysen, förbättringsområden och strategiska frågor.
Nämndbudget
Verksamhetsplan för nämndens verksamhet med inriktning för arbetet i förvaltningen, ramfördelning med nedbrytning av ekonomiska ramar, resultatmål för kommunövergripande mål adresserade till nämnden, egna resultatmål samt eventuella direktiv till förvaltningen för planperioden.
Nämndresultat
Nämndens ekonomiska resultat. Sammanfattande ekonomisk uppföljning och kommentarer.
Prioriterat mål
Ett mätbart kommunövergripande mål som fastställs av kommunfullmäktige. De prioriterade målen kan gälla alla nämnder eller bara enskilda nämnder.
Ramfördelning
Nämndens fördelning av ekonomiska ramar till förvaltningen, till exempel resursfördelning med à-priser, fördelning per verksamhet, ansvarsområden eller annan ekonomistyrprincip inom nämnden.
Resultatmål
Mätbart tidsbestämt mål som används inom nämnd/förvaltning/verksamhet/enhet.
Sifferbokslut
Siffermässiga delen av förvaltningens bokslut. Omfattar resultaträkning med kommentarer samt redovisning och kommentarer till investeringsprojekt.
Verksamhetsplan
Verksamhetsdelen av nämndbudgeten.
Visionen
Visionen anger framtidsbilden. I visionen har vi samlat och formulerat de olika delarna som ingår i den långsiktiga utvecklingen av kommunen. Den handlar om hur kommunen ska möta medborgarnas behov av arbete, boende, trygghet, utbildning och upplevelser, om hur vi får företag att etablera sig i kommunen och hur Kungsbacka stad ska växa.
Årsredovisning
Årsredovisningen ska redogöra för utfallet av verksamheten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen vid räkenskapsårets slut. Årsredovisningen ska bestå av förvaltningsberättelse, resultat-, balansräkning, finansieringsanalys och sammanställd redovisning. (KRL 3 kap 1-2 §§)
Överenskommelser
Medarbetaren involveras i målplaneringen på arbetsplatsen genom utarbetande av överenskommelser. Överenskommelse mellan arbetsledare och medarbetaren anger vad som skall uträttas under året.
dget Budget Direktiv Förvaltningsbudget Genomför s kommunbudget Nämndbudget Nämndresultat Ram 41
Visionen visar vart vi vill Kungsbacka skall utvecklas till en ekologiskt,ekonomiskt och socialt hållbar kommun
Kungsbacka är en del av storstads regionen Göteborg med dess puls, arbetsmarknad och kulturutbud, men också en del av Halland. Kommunen består även av landsbygd med dess lugnare rytm. Den unika miljön med kusten, naturen, kulturlandskapet och den vackra innerstaden, gör Kungsbacka till en attraktiv kommun att bo i. Kungsbacka skall utvecklas till en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar kommun. Detta sammantaget leder till det goda livet och gemen skap människor emellan.
Vi har nolltolerans för hårt språk, våld, kriminalitet och nonchalans oavsett om det sker i skolor, i hem, på arbetsplatser eller på gator och torg. Missbruk försöker vi stävja ti digt och ge en hjälpande hand om det trots allt går snett. Tryggheten i de sociala välfärdssystemen ska fungera och finnas till hands när vi behöver den.
Kungsbacka kan ligga i spetsen och erbjuda nya möjligheter till information, insyn och demokrati
Ett levande och livligt Kungsbacka behöver en bättre balans mellan boende och arbetstillfällen. Kungs backa skall bli ett starkare alternativ för företag som söker etablering i Göteborgsregionen. Handelsplatsen Kungsbacka blir en del av dynamiken i det moderna Kungsbacka med fler etableringar och satsning på utbildning. Nya företag och arbetsplatser skall etableras längs såväl E6 som väst kustbanan. Småindustri och hantverk skall ut vecklas i kommunens olika delar.
Kungsbacka är bra för invånarna så väl unga som gamla. Våra skolor skall vara bland de bästa i landet vad gäller studieresultat, funktionalitet, moder nitet och miljö. I den kommunala verksamheten be möts alla invånare med uppmärksam het och intresse. Med utbyggnaden av bredband kan Kungsbacka ligga i spetsen och erbjuda nya möjligheter till information, insyn och demokrati.
42
Vi har nolltolerans för hårt språk, våld, kriminalitet och nonchalans
Kungsbacka skall bli ett starkare alternativ för företag som söker etablering i Göteborgsregionen
Valfrihet i bostadsutbud med fler mindre lägenheter
Kungsbacka stad skall växa och bli ett mer framträdande nav i kommunen. Vi skall bygga tätare, mer stadslikt och högre än tidigare. Utvecklingen skall präglas av va riation, valfrihet och verksamhet. Variation i stadsplanering med en ny byggnation som har mer djärv stil och arkitektur, valfrihet i bostads utbud med fler mindre lägenheter... Ett stadsliv med rika möjligheter till möten, kulturupplevelser och restaurangbesök
...verksamhet med nya arbetsplatser inom service- och tjänstesektorn samt ett stadsliv med rika möjligheter till möten, kulturupplevelser, restaurang besök och övernattningsmöjligheter. Ny bebyggelse skall präglas av var samhet så att kulturvärden beaktas. Kungsbackas tillhörighet och till gänglighet i Göteborgsregionen och Region Halland skall stärkas genom bättre kommunikationer. Flaskhalsar för både väg- och järnvägstrafiken byggs bort, och möjligheten att åka kollektivt utökas. Kungsbackaån är en tillgång vars närområde skall utvecklas till en unik miljö för boende, aktiviteter och ar bete. Området längs Kungsbackaån med närhet till innerstaden, pendel och handelscentra kan skapa spän nande förutsättningar för stadsliv ute och inne, som gör området känt och ger Kungsbacka profil i hela regionen.
Kungsbacka kommun • 434 81 Kungsbacka • Telefon 0300-83 40 00
[email protected] • www.kungsbacka.se
