en handbok om hbt-perspektiv i utvecklingssamarbete

hbt i utveckling en handbok om hbt-perspektiv i utvecklingssamarbete

1

innehåll

varför hbt? 4



hbt-begreppet 6



hbt och fattigdom 9



hälsa 9

arbetsmarknad och utbildning 11

sociala nätverk 12



deltagande 12



de mänskliga rättigheterna 14

ett rättighetsbaserat perspektiv 15

RFSL 2008 Redaktör och formgivare: Mathilda Piehl Text: Karin Lenke och Mathilda Piehl Foto: Sarah Hirani Original: Peter Roth Korrektur: Malin Bäckstrand Utges med stöd av Forum Syd 2



yogyakartaprinciperna 17



våld, hot och trakasserier 20



samverkande förtryck 21



familjen 23



hiv/aids 24



kvinnor och hiv 27



t som i trans 29



jämställdhet och sexualitet 30



kriminalisering 33



kolonialismens inflytande 36



ett västerländskt påhitt? 37



situationen i världen 40



hbt-perspektiv i praktiskt arbete - några exempel 42



att tänka på... 44

exempel på globala aktörer 48

exempel på bidragsgivare 48



lästips 49 3

varför hbt? Hbt-frågor, frågor som rör homosexuella, bisexuella och transpersoner, är intimt länkade till ämnen som rör utveckling. Hur vi förhåller oss till frågor om sexualitet och könsuttryck får konsekvenser för varje dimension av vårt arbete med fattigdomsbekämpning, rätten till hälsa och demokrati. Sexualitet och könsuttryck spelar roll för utvecklingssamarbete därför att de spelar roll för människor. Sex, sexualitet och rättigheten att forma sina könsuttryck är inte en lyx att åtnjuta när andra rättigheter infriats. Rätten till kontroll över den egna kroppen och skydd mot övergrepp är grundläggande för att vi ska kunna ta del av andra fördelar som utveckling medför. Hbt-personers rättigheter är mänskliga rättigheter! Att denna påminnelse behövs visar hur undanskymda hbt-personer har varit i frågor som rör mänskliga rättigheter. Att kopplingen görs är ett uttryck för en förändring som pågår. Hbt-frågor är på väg in på den internationella dagordningen för utvecklingssamarbete, men att tala om sexualitet i utvecklingssamarbete är inget nytt. Biståndsinsatser har alltid haft med sexualitet att göra, medvetet eller inte. Vanligtvis har det dock handlat om sexualitet i negativa termer, befolkningskontroll, våld och sjukdomar. Mer sällan har det talats om njutning, kärlek och alla de livsbejakande aspekter som ryms i människors sexualitet. De mänskliga rättigheterna ska skydda från diskriminering, våld och hot. Men de ska också ge hbt-personer friheten att få uttrycka sin könsidentitet och möjligheten att välja hur och tillsammans med vem och vilka man njuter av sin sexualitet. 4

I Sverige har Sida sedan 2006 en handlingsplan för hbt-frågor. Där fastslås att Sida ska arbeta för att förbättra levnadsvillkoren för hbt-personer i sina samarbetsländer. RFSL har tagit fram den här handboken eftersom vi, när vi lyfter fram betydelsen av att arbeta med hbt-frågorna, ofta får frågan ”vad ska vi göra då?”. Hos andra aktörer märker vi en mer eller mindre uttalad rädsla för att göra fel – hellre gör

“hbt-personers rättigheter är mänskliga rättigheter!” man ingenting. Den här handboken ger en översiktlig introduktion till varför det är viktigt att ha kunskap om hbt-frågor och hbt-personer när man arbetar med utvecklingssamarbete. Handboken vänder sig både till dig som vill inkludera hbtperspektivet i projekt, såväl som till dig som vill arbeta exklusivt och separat med hbtfrågor. Oavsett dina förkunskaper kan du förhoppningsvis hitta något av nytta i den här handboken.

Sören Juvas, förbundsordförande RFSL

FAKTA

hbt

Hbt står för homosexuella, bisexuella och transpersoner och innefattar både sexuell läggning, könsidentitet och könsuttryck. Hbt-begreppet är ett samlingsbegrepp för identiteter som skapats i en västerländsk 1900-talskontext. På engelska används begreppet LGBT (Lesbian, Gay, Bisexual, Transgender). På många håll i världen används andra uttryck om och av personer som avviker från rådande köns- och sexualitetsnormer, men LGBT har kommit att bli en internationellt gångbar term även om innebörden varierar i olika kontexter. Flera organisationer har lagt till bokstavskombinationen qi (queer och/eller intersex).

homosexualitet Förmågan att förälska sig i och/eller vara sexuellt attraherad av någon av samma kön som en själv.

bisexualitet Förmågan att bli sexuellt attraherad och/eller förälskad oavsett kön. En bisexuell identitet kan se ut på olika sätt. Alla bisexuella är inte nödvändigtvis lika mycket intresserade av personer av båda könen. Man kan också vara intresserad av kvinnor och män på olika sätt. En del bisexuella blir förälskade i personer av bara det ena könet, men är sexuellt intresserade av människor av alla kön. Andra blir sexuellt attraherade av människor av bara det ena könet, men förälskad i människor av båda könen. Känslorna kan också variera med tiden, så att man är mer attraherad av kvinnor under vissa perioder och mer av män under andra perioder. Att attraktionen varierar behöver alltså inte betyda att man växlar mellan att vara heterosexuell och homosexuell. När man talar om bisexualitet kan det vara bra att skilja på hur man känner sig, det vill säga vilken identitet man har, och hur man lever; om man lever med en man eller en kvinna. Man är inte heterosexuell för att man lever med en person av motsatt kön, eller homosexuell för att man lever med någon av samma kön. Man kan vara bisexuell hela tiden, oavsett könet på ens partner.

transpersoner Eftersom transperson är en paraplyterm (internationellt används transgender) är det viktigt att veta att det finns många olika sätt att vara transperson på. Det finns många olika begrepp och definitioner och därmed ser även livssituationer och problematik olika ut. Trans handlar om könsidentitet och könsuttryck och inte primärt om sexualitet och transpersoner kan vara antingen homo-, bi- eller heterosexuella. Liten ordlista från RFSL:s broschyr Höra hemma om transpersoner: n  Transgender eller intergender: En beteckning av människor som upplever sin könsidentitet som överskridande den förenklade uppdelningen man–kvinna. n  Transsexualism: Betecknar en djupt förankrad upplevelse av att inte höra hemma i den kropp man fötts med och den identitet man tilldelats juridiskt. n  Transvestism: En känsla av att den egna könsrollen är för trång. Att man behöver en motvikt mot den inskolade könsrollen. Genom att använda sig av attribut och symboler som vi associerar till ”kvinnligt” och ”manligt” kan man locka fram reaktioner som lösgör en från förväntningar knutna till den vardag­liga könsrollen. n  Drag: Handlar om att överdriva typiska karaktärsuttryck hos könsrollerna, genom utseende och beteende. En manlig roll kallas ofta drag king och den kvinnliga motsvarigheten drag queen. 5

hbt-begreppet Det är först under 1900-talet som de sexuella identiteter som ryms i hbt-begreppet fått fäste som sociala kategorier. Hbt-begreppet, eller LGBT på engelska, används nu brett i sociala rörelser som arbetar för sexuella rättigheter, men även alltmer inom politik och utvecklingssamarbete. Termen hbt fångar identiteter och uttryck, men det är inte alltid så att en persons sexuella praktik återspeglas i identiteten. Män som har sex med män och kvinnor som har sex med kvinnor behöver inte nödvändigtvis själva definiera sig som homoeller bisexuella, eller känna samhörighet med andra personer som identifierar sig som hbt. Ändå är hbt-begreppet det bästa vi har för att i nuläget tala om sexualitet och könsuttryck i relation till sociala, civila, politiska, kulturella och ekonomiska mänskliga rättigheter. De 6

lokala kontexterna, med specifika kulturella koder och praktiker, ser olika ut och måste alltid tas i beaktande när det handlar om hbtfrågor internationellt. Samkönade relationer kan vara relativt accepterade men osynliga och olagliga. Transpersoner kan vara stigmatiserade, men de kan också vara en del av en historiskt förankrad könsmodell som tillåter fler än två könsuttryck. Hbt-begreppet är en term med begränsningar. Det är viktigt att komma ihåg att de identiteter som samlas under begreppet inte ser likadana ut över världen, och att kategorier förändras över tid och rum. Ibland används begreppen MSM (män som har sex med män) eller KSK (kvinnor som har sex med kvinnor). Detta för att undvika att prata om vad som uppfattas som bestämda identiteter. 7

hbt och fattigdom Fattigdom berövar människor rätten att själva bestämma över och forma sina liv. Olika grupper drabbas olika av fattigdom. Klass, etnicitet, kön, politisk och ekonomisk instabilitet och klimat är bara några få av många samverkande faktorer som skapar och bidrar till fattigdom. Men trots de många sociala, politiska, ekonomiska och kulturella faktorer som orsakar fattigdom kan man fastslå att en hbt-person löper större risk än andra att drabbas av fattigdom, just på grund av sin sexualitet eller sitt könsuttryck. Anledningen är att hbt-personers rättig­

heter begränsas och kränks av heteronormativitet. Kränkningar av människors rättigheter påverkar deras hälsa, ställning på arbetsmarknaden, möjlighet till utbildning, deltagande i det politiska livet och tillgång till sociala nätverk. Alla projekt som indirekt eller direkt syftar till att bekämpa fattigdom bör se över om arbetet upprätthåller eller till och med stärker rådande heteronormativa föreställningar om kön och sexualitet. Ur ett fattigdomsbekämpningsperspektiv blir de långsiktiga vinsterna större om heteronormativiteten utmanas.

FAKTA

heteronormen

n  Heteronormen bygger på antagandet att det normala är att vara heterosexuell och att homo- och bisexualitet måste förklaras, diskuteras och ifrågasättas. n  Heteronormen gör att alla som inte är heterosexuella måste komma ut med sin sexuella läggning. Även den som bara vill berätta för sina arbetskamrater om helgens utflykt med partnern behöver komma ut eftersom det förutsätts att alla är heterosexuella – så länge motsatsen inte markeras. n Heteronormen bygger på antagandet att kvinnor och män naturligt dras till varandra och att det kön du ser ut att tillhöra också är det kön du känner dig som. Den innehåller också normer om hur kärleksrelationer ska se ut, att de till exempel ska vara mellan två personer. n  Heteronormen förstärks genom medvetna eller omedvetna saker som människor gör och säger. Till exempel i en barnbok där prinsessan (i rosa klänning) räddas av prinsen (i blå mantel). Ett annat exempel är en lesbisk kvinna som hos gynekologen får frågan om när hon hade samlag senast och erbjudande om p-piller. n  Avsteg från normen kan leda till ett positivt accepterande, men det händer inte sällan att personer som avviker från heteronormen drabbas av utfrysning, trakasserier och våld. 8

hälsa Trakasserier, tortyr, avrättningar och övergrepp är exempel på saker som kan drabba hbt-personer just på grund av deras självidentifierade eller uppfattade sexualitet och könsidentitet. Både självupplevt våld och räds­ lan för att drabbas av våld och trakasserier skapar ohälsa. Hbt-personer riskerar även att drabbas av psykiska besvär såsom depression och stress av att exempelvis behöva dölja sin sexualitet eller könsidentitet för omgivningen. Heteronormativitet skapar också ojämlik tillgång till sjukvård, där hbt-personer ofta har nedsatt tillgång till en för individen anpassad

och adekvat hälsovård. Brist på information om säkrare sex för män som har sex med män gör dem extra utsatta för hiv och andra sexuellt överförbara sjukdomar. Lesbiska och bisexuella kvinnors hälsa är ett område som förbises inom forskning och medicinsk praktik. Lesbiska och bisexuella får i sin egenskap av kvinnor också sämre tillgång till hälsovård och sjukvård än män. Ohälsa är både en konsekvens av, samt en starkt bidragande orsak till, såväl materiell fattigdom som brist på makt, inflytande och valmöjligheter.

9

arbetsmarknad och utbildning

FAKTA

intersexualism

En del hbt(iq)-organisationer arbetar med intersexualism. Intersexualism är ett samlingsnamn för ett stort antal medicinska diagnoser. Gemensamt för intersexuella är att de fötts med oklar biologisk könstillhörighet, till exempel ett tvetydigt könsorgan. Alla de medicinska tillstånd som ingår i termen behöver dock inte synas på utsidan. Det kan istället handla om något biologiskt inombords som hormoner eller inre organ. Några av dessa medicinska tillstånd upptäcks inte förrän barnet kommer in i puberteten.

skillnad på identitet/handling Den som har sex med personer av samma kön, behöver inte identifiera sig som homo- eller bisexuell. Ofta är det den samkönade sexuella handlingen människor förföljs på grund av. 10

På arbetsmarknaden påverkar heteronormativiteten möjligheten för hbt-personer att få och behålla ett jobb. Diskriminering av hbt-personer är vanlig både i rika och fattiga länder. I vissa sektorer av arbetsmarknaden har det varit lättare för hbt-personer att accep­ teras. Även om detta kan innebära chans till ett arbete utan risk för att bli diskriminerad, är det naturligtvis inte lösningen på något problem. Så länge hbt-personer inte är välkomna inom alla branscher och yrken råder fortfarande ett orättvist och diskriminerande klimat på arbetsmarknaden. Tillgången till arbete är ännu mer begränsad för transpersoner än för homo- och bisexuella. Den grupp transpersoner i Malaysia som själva kallar sig mak nyahs vittnar om hur de tvingas in i prostitution eller osäkra arbeten i servicesektorn utan försäkringar eller andra förmåner som normalt åtnjuts av malaysiska arbetare. Det gör mak nyahs till en del av den så kallade prekära arbetskraften, som har otrygga anställningar och små möjligheter att ställa krav på och påverka sitt arbete. Detta är

en situation som de delar med andra hbtpersoner i många länder. Heteronormativitet skapar även ojämlik tillgång till utbildning. Hbt-personer som kommer ut kan tappa sin familjs stöd och därmed möjligheten att studera vidare, om det till exempel förutsätter att familjen står för mat och husrum under studietiden. Även en fientlig hemmiljö kan påverka studieresultaten negativt. Skolan är en miljö som kan vara mycket våldsam för elever som avviker från normerna. Att överhuvudtaget gå till skolan kan bli en omöjlighet för barn och ungdomar som utsätts för trakasserier på grund av sin sexualitet eller sitt könsuttryck. Avsaknad av sexuella rättigheter och förekomsten av diskriminering och förtryck av hbt-personer skapar fattigdom hos grupper och individer. Men det får också konsekvenser på ett samhällsekonomiskt plan. Diskriminering och ohälsa har negativ inverkan på ekonomin i stort, inte minst på grund av den kompetens som går förlorad.

11

sociala nätverk Hbt-personer riskerar att hamna i en situation där de sociala nätverk som kan utgöra skillnaden mellan en dräglig levnadsstandard och fattigdom plötsligt rycks undan. Även perso­ ner som kommer från familjer som inte räknas som fattiga kan, om deras familjer väljer att vända ryggen till, hamna i fattigdom. De kan göras arvslösa av sina föräldrar, förväg­ ras rätten till den gemensamma bostaden om en partner dör och så vidare. Familjen kan vara det enskilt största hotet mot hbt-perso­ ners hälsa och trygghet. Det hedersrelaterade våld som drabbar hbt-personer kan leda till stigmatisering, utanförskap och i värsta fall döden. Omvändelsevåldtäkter som riktas mot lesbiska och bisexuella kvinnor är inte sällan

sanktionerade eller till och med utförda av kvinnans familj. Våld, psykiskt och fysiskt, och hot om våld mot familjemedlemmar kan också begränsa hbt-personers livsutrymme. Avsaknaden av den trygghet det innebär att ha tillgång till ett socialt nätverk som kan stötta och dela med sig av resurser, om än knappa, gör hbt-personer extra sårbara. Hbt-personer kan också tvingas till giftermål mot sin vilja. Kvinnor som däremot inte gifter sig kan hamna i en beroendeställ­ning till sin familj och samtidigt tvingas axla bördan av att ta hand om gamla och sjuka familjemedlemmar utan möjlighet till inflytande över sitt eget liv.

deltagande Heteronormativ diskriminering bidrar till och kan till och med skapa fattigdom. Diskriminering och utanförskap leder i sin tur till demokratiunderskott. Fattigdom i sig utgör ett praktiskt hinder för politiskt deltagande; arbetet för brödfödan tar tid från engagemang utanför arbetet, låg läskunnig­ het och begränsad tillgång till radio, tv och tidningar gör det svårt att delta i det offent12

liga samtalet. Sammantaget leder detta bland annat till att tron på att det finns en möjlighet att påverka blir mindre. För hbt-personer och andra minoritetsgrupper kan det dessutom handla om att man undanhålls information om den demokratiska processen, men också om brist på intresse då man på grund av sitt utanförskap får svårt att identifiera sig med och engagera sig i majoritetssamhället. 13

de mänskliga rättigheterna FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna inleds med orden ”Alla människor är födda fria och lika i värde och rättig­ heter.” Rättigheterna gäller alla människor, oavsett sexuell läggning och könsuttryck, utan åtskillnad och alla borde därmed ha samma tillgång till och skydd av de mänskliga rättig­ heterna. Trots detta kränks hbt-personers rättigheter dagligen. Till de grundläggande rättigheterna hör rätten att hysa eller uttrycka åsikter. Det ska säkerställa möjligheten att bilda eller gå med i en organisation eller att ordna möten. I de länder där homosexuella handlingar är för­ bjudna är det förstås riskfyllt för hbt-personer att organisera sig öppet, eller ens uttrycka vem man älskar. De mänskliga rättigheterna ger också skydd

ett rättighetsbaserat perspektiv

mot övergrepp, till exempel rätten att inte bli godtyckligt arresterad eller utsättas för tortyr. Tusentals hbt-personer världen över kan vittna om rättsvidriga processer som inbegripit massiv tortyr och i värsta fall dödstraff. Detta har lett till att människor flyr sina hemländer. Rättigheterna innebär även ett tillgodoseende av grundläggande behov, till exempel rätten till en tillfredsställande levnadsstandard, hälsovård och utbildning. Tyvärr kan inte något land i världen tillhandahålla ett fullständigt skydd av hbt-personers mänskliga rättigheter. Diskrimineringen är utbredd inom såväl arbetsliv som skolväsende. Hälsovården är ofta uppbyggd kring starka normer som utesluter hbt-personer både direkt och in­ direkt. Trakasserier förekommer inom samhällets alla sfärer.

FAKTA

sjukdomsförklaring

1992 tog Världshälsoorganisationen (WHO) bort homosexualitet från sin förteckning över sjukdomar. I många länder klassificeras dock homosexualitet fortfarande som en psykisk störning. Detta innebär att hbt-personer kan påtvingas psykiatrisk behandling som syftar till att ”bota” dem från sin homosexualitet. I många länder räknas även transpersoner in bland psykiskt sjuka. Att klä sig eller uppträda på sätt som avviker från ens uppfattade könsidentitet kan leda till att man klassas som psykiskt störd, blir påtvingad behandling och i värsta fall inlåst. Hbt-personer rapporteras utsättas för kränkande behandling, inte sällan med sexuella inslag, inom psykvården. 14

Rättighetsbaserat utvecklingssamarbete utgår från människors rättigheter snarare än olika gruppers behov och intressen. Detta sätt att bedriva utvecklingssamarbete har blivit alltmer vanligt och FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna genomsyrar nu många delar av utvecklingsprocessen. Nedan följer några exempel, framtagna av juristen Henry Armas, på fördelar med en rättighetsbaserad utgångspunkt i hbt-frågor.

De redan erkända artiklarna i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna kan ligga till grund för en diskussion om sexuella rättigheter. Bland annat använder organisationer som Sida och Världshälsoorganisationen dessa artiklar i sitt arbete med sexuella rättigheter. Nedan följer några exempel på hur artiklar ur FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna kan användas i arbete för hbt-personers rättigheter.

n  De mänskliga rättigheterna är universella och odelbara, det innebär att brott mot vissa rättigheter också påverkar andra rättigheter. Principen om rättigheternas odelbarhet tillåter oss att prata om rätten till hälsa, husrum, mat och arbete och koppla dessa rättigheter till sexuella rättigheter. n  Sexuella rättigheter gör det möjligt för människor att kräva ansvar från makt­ havare. n  Sexuella rättigheter stärker människor identitetsmässigt och självförtroendemässigt. Genom detta kan kontroll över livet utvecklas, till exempel inom områden som hälsa, utbildning och arbete. n  Sexuella rättigheter ökar kvaliteten på människors deltagande både i termer av bredd (vem som deltar) och termer av djup (vad de deltar i). n  Sexuella rättigheter synliggör diskrimine­ ring och utsatta grupper som traditionellt har osynliggjorts av utvecklingsorganisationer och myndigheter.

artikel 13-14 ”Var och en har rätt att fritt förflytta sig och välja bostadsort inom varje stats gränser” ”Var och en har rätt att i andra länder söka och åtnjuta asyl från förföljelse” Människor som diskriminerats i arbetslivet eller inom utbildningsväsendet har ofta anledning att söka ekonomisk trygghet genom nationell eller internationell migration. Andra faktorer som kan leda till migration är (o)möjligheten till kärlek, att bilda familj och utveckla en identitet eller ett sexliv i ursprungslandet. I över 85 länder är homosexuella handlingar kriminaliserade. Detta ökar naturligtvis hbt-personers behov av att fly, kanske är det till och med den sista utvägen för någon som lever under ett ständigt hot om att bli avslöjad, utfrusen, fängslad eller avrättad. Hbt-par har i många länder inte heller möjlighet att få sin relation juridiskt bekräftad, vilket också kan vara en anledning till att migrera. 15

artikel 23 ”Var och en har rätt till arbete” Att inte våga vara öppen på sin arbetsplats eller tvingas ljuga om sitt familjeliv är något som drabbar hbt-personer världen över. Outtalade normer och förväntningar i arbets­ livet kan vara nog så besvärliga för hbt-personer. I vissa länder är det dessutom uttryckligen förbjudet att anställa hbt-personer i skolväsendet och armén. I en studie, ADEIM-Simbiosis 2006, visar intervjuer med lesbiska i Colombia att 14 procent någon gång fått sparken från ett jobb på grund av sin sexuella läggning, 16 procent hade nekats jobb av samma anledning. Totalt 30 procent av de intervjuade hade upplevt diskriminering på arbetsplatsen och 36 procent uppgav att de viss­te andra lesbiska som också diskriminerats. För transpersoner världen över är situationen ännu allvarligare. Brott mot rätten att inte bli diskriminerad leder i sin tur till en negativ cykel av begränsade möjligheter som i sin tur kan leda till fattigdom.

artikel 25 ”Var och en har rätt till en levnadsstandard tillräcklig för den egna och familjens hälsa och välbefinnande” Hbt-personers rätt till hälsa förbises när man inom vården till exempel utgår från att alla vårdtagare är heterosexuella. Detta leder bland annat till att information om säker sex inte når fram till rätt grupper på rätt sätt. Det finns exempel på att hivpreventiva kampanjer som uteslutande riktat sig till heterosexuella har bidragit till missuppfattningen att hiv inte kan överföras vid analsex. Män som har sex med 16

män är en utsatt grupp. I till exempel Thailand visar UNESCO:s regionala hiv/aids-program att hiv/aids-prevalensen bland homosexuella män är 16 procent jämfört med 1 procent hos den generella befolkningen. Samtidigt begränsas tillgången till sjukvård för män som har sex med män genom exkluderande behandling. I länder där samkönat sex är kriminaliserat kan det naturligtvis också vara svårt att söka adekvat vård. Man kan till exempel kanske inte vara ärlig mot doktorn och ställa frågor om oral- eller analsex. Om ens partner inte ses som en legitim partner kan denna heller inte i aktuella fall få fatta beslut om ens vård eller ens hälsa på sjukhuset. Exkludering på arbetsplatser och i familjesammanhang kan också skapa en utsatt­het för fysisk och psykisk aggression. Hbt-personer som måste dölja sin sexuella lägg­ning och/eller sina könsuttryck lider även ofta av stress och depressioner.

artikel 26 ”Var och en har rätt till utbildning” Inom utbildningsväsendet visar forskning att till exempel feminina pojkar löper större risk att bli mobbade och trakasserade. Enligt artikeln ska skolundervisning syfta till ”personlighetens fulla utveckling”. Detta borde naturligtvis alltid även gälla elevers rätt att utveckla sin sexualitet och könsuttryck. Förutom en öppen och ickediskriminerande miljö i skolan är det viktigt att elever har tillgång till relevant sexualundervisning. När sexualundervisning inte inkluderas i läroplanerna får unga människor sämre möjligheter att fatta genomtänkta beslut vad gäller säkrare sex och familjebildning. Sexualundervisning möjliggör för människor att ställa krav på sexuella och reproduktiva rättigheter.

yogyakartaprinciperna Även om sexuella rättigheter inte är specifikt definierade i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, så gäller förklaringen även sexuella rättigheter, som exemplen ovan visar. Sexuella rättigheter utgör i många sammanhang en central skärningspunkt för civila, politiska, sociala och ekonomiska rättigheter. Sexuella rättigheter går inte att separera från de övriga rättigheterna, de mänskliga rättigheterna är universella och odelbara. Internationella juristkommissionen och International Service for Human Rights har tillsammans drivit ett projekt att utveckla en uppsättning juridiska principer om hur internationell rätt ska kunna appliceras på brott mot de mänskliga rättigheterna baserade på sexuell läggning och könsuttryck. En grupp experter på mänskliga rättigheter från 25 olika

länder sammanställde dessa principer och under ett möte 2006 i Yogyakarta, Indonesien, antogs de så kallade Yogyakartaprinciperna. Principerna tar upp redan existerande regler om mänskliga rättigheter och visar hur de kan tillämpas på frågor som rör sexuell lägg­ning och könsuttryck. Varje princip innehåller detaljerade rekommendationer till stater, FN, nationella institutioner, media, icke-statliga organisationer och givarorganisationer. Principerna kan vara av stor hjälp om man känner sig osäker på hur de mänskliga rättigheterna kan användas i frågor som rör sexuell lägg­ ning och könsuttryck.

www.yogyakartaprinciples.org 17

FAKTA

omvändelsevåld

I filmen Boys Don’t Cry skildras en brutal våldtäkt initierad på grund av huvudpersonens uppfattade könstillhörighet/sexuella läggning. Globalt våldtas bögar av ”heterosexuella” män (ofta poliser och militärer) som bestraffning. Många hbt-kvinnor har genomlevt omvändelsevåldtäkter och de som inte själva utsatts känner ofta någon som kan vittna om brutaliteten. I många fall är det en familjemedlem, nära släkting eller ”vän” som initierat våldtäkten/ våldtäkterna. Omvändelsevåldtäkter sker gentemot kvinnor av män som tror att kvinnorna blir heterosexuella genom våldtäkt. 18

19

genus

Beskrivs ofta som ”det sociala könet” i motsats till ”det biologiska könet”. Genus kan förklaras som det sociala och kulturella innehållet i kön. Exempelvis när vi talar om något som maskulint så talar vi om genus, det vill säga beteenden, språk, värderingar och uttryck som kopplas till det manliga könet. Genusvetenskap är läran om hur kön tillsammans med andra sociala kategorier är med och organiserar samhället.

queer

Att någonting är queer innebär att det bryter mot invanda föreställningar och stereotyper som gäller kön och sexualitet. Queer kan användas istället för begreppet sexuell läggning som ett sätt att protestera mot indelningen av människor i olika sexuella läggningar. Att vara queer blir då synonymt med att bryta mot normer som gäller kön och sexualitet, till exempel att välja att inte definiera sig som antingen hetero- homo- eller bisexuell. Queer är också en inriktning inom vetenskaplig forskning som syftar till att problematisera heteronormativitet.

våld, hot och trakasserier

samverkande förtryck

FN:s särskilda rapportör i frågor om tortyr uttrycker det så här: ”Sexuell läggning och könsidentitet är sociala identiteter, jämförbara med ras eller etnicitet, runt vilka människor kan organisera sig, och runt vilka hat och fördomar kan få fäste.” Människor utsätts för våld och hot om våld, inte enbart på grund av sin identitet, utan på grund av att de ägnar sig åt sexuella eller kroppsliga handlingar som bryter mot kulturella normer. Ibland är normerna statligt sanktionerade, i form av sodomilagar, ibland finns lagstiftning som tvärtom gör det extra allvarligt att utsätta hbt-personer för våld, som gör det till hatbrott. Hbt-personer misshandlas, våldtas och mördas på grund av sin sexuella läggning och sina könsuttryck. I flera länder är detta våld dessutom sanktionerat av staten. I Förenade Arabemiraten, Iran, Sudan, Yemen och i 12 delstater i Nigeria är frivilliga homosexuella handlingar belagda med dödstraff. I Bangla-

Olika typer av förtryck samverkar med varandra och därför är det viktigt att man betraktar varje människa utifrån hela uppsättningen av hennes identiteter. En människa är till exempel aldrig bara homosexuell. Hon kan också vara kvinna, mamma, svart, funktionshind­rad, företagsledare, religiös och transperson. Dessa olika identiteter kan placera personen inom flera olika maktordningar där hon i­bland åtnjuter fler rättigheter och ibland färre. Som homosexuell kan hon vara diskriminerad i familjelivet samtidigt som hon som företags­ ledare kan åtnjuta privilegier i yrkeslivet. Alla kategorier samspelar och influerar varandra i en ständig process. Genom att ta hänsyn till en persons många olika identiteter och se hur de samverkar i förhållande till omvärlden kan man också identifiera flera olika maktordningar. Det kan ibland vara svårt att tydligt definiera vad det är som leder till orättvis maktutövning. De hbt-kvinnor som utsätts

20

desh, Kenya, Namibia, Tanzania, Uganda och Zimbabwe är homosexuella handlingar förenade med hårda straff som bland annat kan inbegripa offentlig prygling och andra kroppsstraff. I de ovan uppräknade länderna står myndigheter för våldsutövandet. Vad som är svårare att mäta är det massiva våld som riktas mot hbt-personer från privatpersoner och som tyvärr många gånger leder till döden.

“hbt-personer misshandlas, våldtas och mördas”

FAKTA

för omvändelsevåldtäkter hade kanske våldtagits även om de inte definierat sig som hbt-personer. De kanske hade våldtagits på grund av att de är kvinnor. Våldsmekanismer samverkar ofta med varandra och det är därför viktigt att hålla i bakhuvudet att hbtidentiteter eller -handlingar kan vara en av flera orsaker till diskriminerande handlingar. Att se hur maktrelationer samverkar och är beroende av varandra är att tänka intersektionellt. Intersektionalitet är ett begrepp som används inom genusforskning för att beskriva hur maktordningar existerar inte bara sida vid sida, utan i ett komplext nät av överlappning­ ar. Kön, sexualitet, klass, etnicitet, ålder och funktionalitet är en del av de maktrelationer som brukar ingå i intersektionella analyser. Det viktiga med att tänka intersektionellt är inte att få med så många kategorier som möjligt, utan att fundera över möjligheten att ta in fler perspektiv, att tänka kritiskt och ställa frågor om vilka aspekter som utelämnas och varför. 21

familjen Hur människor organiserar sina hushåll, vem som bor med vem och vilka som ser efter barnen och ser sig själva som föräldrar, kan ta sig en mängd olika uttryck. På vissa håll i världen kan det vara mer socialt accepterat att två kvinnor delar hushåll och uppfostrar barn tillsammans än att en kvinna lever ensam med sina barn. Sociala normer om vad som utgör och accepteras som en familj varierar över tid och rum. Hur familjer kan organiseras påverkas av strukturer och lagstiftning. Generellt kan dock sägas att samkönad kärlek endast i ett mycket litet antal länder har ett juridiskt erkännande. Bristen på skydd i lagen innebär inte enbart att ett par går miste om den sociala status som exempelvis ett äktenskap ger. Avsaknaden av juridiska ramar för samkönade familjebildningar skapar osäkerhet för barn som lever i familjer som avviker från konventioner. Ett barn som växer upp med två kvinnor eller två män, till exempel, riskerar att bli av med båda sina föräldrar, ifall kvinnan eller mannen som av omgivningen ses som barnets mamma eller pappa dör. Den andra modern eller fadern, som saknar alla juridiska band till barnet, kan se sig själv fråntagen alla 22

möjligheter att träffa barnet. När en familj fördömer en familjemedlems sexualitet eller könsuttryck kan det sociala nätverket kring hbt-personen rubbas. Något som gör att många hbt-personer är extra utsatta för risken att hamna i fattigdom. De organisationer och aktörer som arbetar direkt med hbt-personer bör naturligtvis ta reda på hur situationen är för hbt-personer i samarbetslandet. De bör vara medvetna om att det kan innebära en risk för dessa personer att deras sexualitet blir känd av familjen eller andra utomstående. Det bör alltid vara en hbt-persons eget beslut att ”komma ut”.

“hbt-personer är extra utsatta för risken att hamna i fattigdom” 23

hiv/aids Aidsepidemin har tvingat fram en diskussion kring sexualitet i utvecklingssamarbete och hiv/aidspengar finansierar många hbtorganisationers verksamhet i vissa delar av världen. Anledningen till att hiv/aidsfrågan uppmärksammats inom hbt-organisationer är en hög prevalens i många regioner hos gruppen män som har sex med män. Enligt Sidas rapport Sexuell läggning, genusidentitet och utveckling står män som har sex med män för majoriteten av det totala antalet hivpositiva i Latinamerika. Även i Asien råder en väldigt hög hivprevalens bland män som har sex med män. Trots att det är välkänt att diskrimine­ ring leder till ohälsa, är samkönat sex mellan män fortfarande kriminellt i många asiatiska länder. I många nationella aidsprogram nämns inte hbt-personers situation och speciella behov vad gäller hivprevention och vård. Vad som kan hända där det inte finns en specifik hbt-kompetens inom hiv/aidsvården är att hbt-personer inte vågar vända sig till vårdinstitutionerna av rädsla för att deras sexuella läggning skall framkomma eller ifrågasättas, eller att människor till och med förvägras vård. När de mänskliga rättigheterna kränks ökar också utsattheten för hiv. Vid oskyddade anala samlag är risken att överföra hiv stor, men de kränkningar av de mänskliga rättig­ heterna som hbt-personer upplever är den största sociala riskfaktorn. Social utsatthet för hiv är ett resultat av juridiska, politiska och 24

ekonomiska ojämlikheter som leder till en brist på förmåga att skydda sig mot hiv, eller brist på möjlighet att kontrollera det inflytande som viruset får över ens liv. De levnadsförhållanden som leder till ökad utsatthet för hiv är ofta ett resultat av marginalisering, vad gäller tillgång till information och utbildning. Studier har också visat att det finns en kopp­ling mellan låg självkänsla och riskbeteende. I många länder kan hiv/aidsprevalensen bland hbt-personer vara högre till exempel på grund av det omfattande sexuella våld som de utsätts för. Kvinnor våldtas för att botas från sin sexuella läggning och män som har sex med män samt transpersoner våldtas ofta i ett syfte att straffas, tyvärr inte sällan av polisen. En annan faktor som gör att hbt-personer är extra utsatta för hiv är det faktum att diskriminering på arbetsmarknaden gör att enda möjligheten till försörjning i många fall är genom sexarbete. Hbt-personer säljer sex för överlevnad på många platser och sexarbetare har ofta stora svårigheter med att kunna kräva kondom av sina kunder. I vissa länder är även kondomer olagliga och mycket svåra att tillgå. Tyvärr är forskningen kring hbt-personer och hiv/aids i många länder mycket bristfällig, men vad som generellt kan sägas är att hbt-kompetens bör inkluderas i all hälsovård för att alla målgrupper för prevention skall nås och för att alla målgrupper för vård ska kunna känna sig trygga och få rätt vård.

Enligt UNAIDS har, globalt, färre än fem procent män som har sex med män tillgång till den hivprevention som de behöver. Interventioner riktade till män som har sex med män går att återfinna i Latinamerika, Asien samt Europa. I Afrika saknas dock i stort insatser, ett problem skapat av flera orsaker och som även går att återfinna i andra delar av världen. Homosexualitet är ofta förknippat med ett stigma som gör att hbt-personer osynliggörs inom den lokala kulturen. Ett exempel på detta är den ugandiska presidenten Yoweri Musevenis uttalande om att hivsmitta mellan män inte är ett problem eftersom ”det inte finns homosexuella i Uganda”. Men det finns också ett motstånd hos många av de stora givarna. De resurser som kommer från USA är till exempel ofta knutna till mycket konservativa värderingar vad gäller hbtpersoner. Där homosexuella handlingar generellt fördöms eller kriminaliseras saknas också ofta hbt-perspektivet i de nationella hälsoplanerna. Det här leder i sin tur till att hivsmittan i kampanjer och strategier porträtteras som heterosexuell. Denna bild sprids sedan och kan förorsaka missuppfattningen att hiv bara sprids genom vaginala samlag. När smittan utmålas som heterosexuell ökar naturligtvis också riskbeteenden hos de delar av hbt-gruppen som inte får tillgång till korrekt information och som till och med kan uppfatta anala samlag som riskfria.

Många personer som lever med hiv upplever stigma och diskriminering i sitt vardagliga liv. Det finns fall där man blivit diskriminerad på arbetsplatsen och till och med inom hälsooch sjukvården. Andra har mött avståndstagande från den egna familjen, vänner eller umgängeskretsen. Ett annat problem som kan uppstå när man oreflekterat diskuterar hbt-personer och hiv/aids är de fördomar som förstärks eller de grupper som osynliggörs. Hiv/aidsdiskussionen har till exempel varit normskapande så tillvida att kvinnor osynliggjorts, eftersom de inte räknas till riskgruppen, och homosexuella män har ofta direkt och ogenomtänkt för­ knippats med hiv på ett sätt som inte stärkt gruppens sexuella självkänsla.

“när de mänsk­ liga rättighet­ erna kränks ökar också utsattheten för hiv” 25

kvinnor och hiv

FAKTA

grundprinciper i hivprevention: n  n  n  n  n 

Stöd en trygg sexuell identitet och praktik och könsidentitet. Bejaka sexualiteten och lusten. Moralisera inte över sexualiteten. Ge realistiska budskap. Var och en har det fulla ansvaret för att hiv inte överförs vid frivilliga sexuella kontakter.

IGLHRC* uppmanar alla som arbetar med hiv/aidsfrågor att: n  Konsultera lokala hbt-organisationer om hur man tillsammans ska kunna arbeta med hivprevention och vård riktad till hbt-personer. n  Tillförsäkra att hbt-personer inte exkluderas från generella hiv/aidsprogram samt att de bilder som används representerar ett brett spektrum av den mänskliga sexualiteten. n  Arbeta med länders myndigheter för att utveckla policys för jämlikhet och respekt för hbt-personer inom vård och prevention. n  Utbilda personal i bemötande och i att utveckla program för hbt-personer. *International Gay and Lesbian Human Rights Commission 26

I Subsahara utgör kvinnor 60 procent av den vuxna befolkniningen som lever med hiv/aids. För att förstå och bekämpa spridningen av hiv/aids bland kvinnor måste insatser riktas mot kränkningar av kvinnors rättigheter. Kvinnors möjlighet till att kontrollera sina liv och sin hälsa, till exempel möjligheten att styra över frågor som rör äktenskap, är ofta mycket liten. En studie som gjorts av the Southern Africa hiv/aids Information Dissemination Service visar till exempel att kvinnor i Namibia är så rädda för det stigma och den fattigdom som en skilsmässa skulle innebära att de stannar i relationer där de utsätts för våld. Äktenskap och moderskap ses av många som essensen av kvinnlighet medan polygami och promiskuitet ses som tecken på manlighet. Männen är även ofta de som fattar beslut om kondomanvändning och reproduktion. Kvinnor kan därför ofta inte skydda sig mot hiv/aids. Kvinnor som har sex med kvinnor utsätts för sexuellt våld inom heterosexuella äktenskap och för det omvändelsevåld som drabbar öppet lesbiska eller bisexuella kvinnor. Förutom våld som riktas mot kvinnor genom våldtäkt, incest och så vidare finns det andra former av överföringstillfällen. Det finns väldigt lite forskning kring överföring av hiv mellan kvinnor som har sex med kvinnor, men kvinnor kan överföra hiv till varandra genom att dela sexleksaker och genom andra former av oskyddade sexuella kontakter. An-

dra faktorer som ökar risken för hiv är alkohol, droger och fattigdom. Speciellt kombinationen av att tillhöra en sexuell minoritet och droganvändning ökar risken för hiv markant. En annan faktor som kan öka risken för kvinnor är önskan om att få barn. Detta gör att hiv/aids är en fråga även för kvinnor som har sex med kvinnor. Att arbeta mot hiv/aids innebär att stärka alla kvinnors rättigheter och att arbeta mot de patriarkala strukturer som gör att kvinnor utsätts för smittorisk. Kvinnor som har sex med kvinnor har specifika behov som skiljer sig från både hete­rosexuella kvinnors och homosexuella mäns behov. Framförallt behöver hbt-kvinnor som grupp mer utbildning och hbt-rörelsen behöver verktyg för att nå ut till kvinnor med information om säker sex och rättigheter.

“att arbeta mot hiv/aids inne­ bär att stärka kvinnors rättig­ heter” 27

t som i trans I västvärlden har kampen för transpersoners rättigheter fått föras i skuggan av den mer etablerade och erkända kampen för hb-personers rättigheter. En av anledning­arna till detta kan vara den ovanligt starka tvåkönsmodell som råder i stora delar av det vi kallar västvärlden. I många länder i Asien och Sydamerika finns utöver män och kvinnor grupper av könsöverskridare. Dessa travestis, hijras, mak nyahs, kathoeys och ladyboys kan vara accepterade så tillvida att de ingår i en gemensam föreställning om vilka könsuttryck som är möjliga och begripliga. Men inte sällan är deras ställning i samhället låg, deras livsvillkor och rättigheter kraftigt begränsade. Deras könsuttryck och sexuella identiteter och praktiker har en historisk och kulturell förankring, som inte sällan kan spåras tillbaka till tiden före kolonialismen. Guiseppe Campuzano, en peruansk fors­ kare och aktivist, menar att det var kolonisatörerna som först pekade ut travestis, en grupp som tidigare levt sida vid sida av de två etablerade könen, som avvikande. Campuzano menar att det rådde en annan syn på kön före den spanska koloniseringen av Latin­amerika, där könsuttryck som rörde sig mellan maskulint och feminint var en del av kulturen. Genus förlorade sin bredd och sitt djup under kolonialismen, menar Campuzano. 28

Exemplet med travestis visar att den snäva förståelse av två motsatta kön som råder i västvärlden är specifik för här och nu. Normer om genus, kön och sexualitet förändras över tid och rum. När den västerländska homorörelsen tog fart i mitten av 1900-talet hölls transpersoner medvetet och omedvetet utanför. Frågor som rörde könsuttryck och diskriminering och förtryck av transpersoner fick inte någon självklar plats på agendan förrän i slutet av 1900-talet. Fortfarande måste många – både hbt-organisationer och andra aktörer som arbetar med hbt-frågor – rannsaka sig själva för att se till att inte t:et i hbt glöms bort. På svenska fungerar hbt-begreppet som en påminnelse om att frågorna oftast kan, bör och ska hanteras tillsammans. På engelska verkar termen LGBT likadant. Ändå är det viktigt att tänka på att inte bara slentrianmässigt slänga sig med dessa termer om man i själva verket bara arbetar med hb-frågor, det vill säga inkludera t:et utan att reflektera över vad det innebär. I många utvecklingsländer ser vi nya hbt-rörelser födas. I många nybildade hbtorganisationer är t-frågan mycket framträdande, tack vare att organisationerna skapas av personer som lever i samhällen där transpersoner ingår som ett kulturellt accep­ terat inslag. 29

jämställdhet och sexualitet Kvinnor världen över har mindre social, politisk och ekonomisk makt än män. Bristen på jämställdhet mellan män och kvinnor står i vägen för utveckling och bekämpning av fattigdom. Därför har det beslutats, såväl i internationella organ som i svensk bistånds­ politik, att jämställdhet ska vara en integrerad del i allt utvecklingssamarbete. Genus brukar beskrivas som den sociala konstruktionen av det biologiska könet. Inbakat i denna konstruktion ligger normer om hur kvinnor och män förväntas vara, vad som är normalt och tolererat kvinnligt respektive manligt beteende, men också föreställningar om de två könens relation till varandra. Genus – på engelska “gender” – är ett etablerat perspektiv i globalt samarbete för utveckling och mänskliga rättigheter. Gender mainstreaming kallas en strategi som bland annat antagits vid FN:s kvinnokonferens i Beijing 1995. Den går ut på att alla projekt och insatser ska analyseras och utformas utifrån ett integrerat genusperspek­tiv. Förutom att projekt ska utformas så att män och kvinnor har lika möjlighet att ta del av, bidra till och påverka, ska det gå att svara på frågor om hur kvinnor och män påverkas av insatsen – vad de genus30

specifika konsekvenserna blir av olika åtgärder. Inom ramen för gender mainstreaming kan även vissa hbt-frågor lyftas fram. Könsrela­te­ rat våld, till exempel, är ett begrepp som kan innefatta både mäns våld mot kvinnor och våld som riktas mot hbt-personer på grund av deras sexualitet och/eller könsuttryck. Detta är ett exempel på hur ett genusperspektiv kan lyckas fånga, inte bara diskriminering som uppstår på grund av kön, utan även sexuell läggning. Det är dock långt ifrån alltid som genusoch jämställdhetsperspektiv inkluderar hbtaspekter. Jämställdhet kan till och med fungera som ett begrepp som osynliggör hbt-frågor, eftersom det i vissa fall förutsätter heterosexuella relationer och två skilda kön. Detta innebär att man måste vara extra uppmärksam och tydlig i frågor som rör jämställdhet, så att man inte utgår enbart från heterosexuella relationer mellan kvinnor och män. Hur kan man göra för att inte osynliggöra samkönade rela­ tioner när man talar om jämställdhet i familjer? Hur gör man för att arbetet för jämställdhet ska kunna leda till jämställdhet mellan alla, inte bara heterosexuella män och kvinnor? Tystnad, tabun och sociala förväntningar

som kringgärdar frågor om sex skapar och cementerar könsstereotyper som kan vara lika problematiska för heterosexuella män och kvinnor som för hbt-personer. Stereotypa föreställningar om kvinnligt och manligt utgör hinder i vägen för jämställd­ het. Likaså ligger heteronormativitet i vägen för hbt-personers möjligheter att åtnjuta rättigheter och ha möjlighet att leva sina liv fria från diskriminering och våld. Uppfattningen att heterosexualitet är normalt och något som inte behöver problematiseras, diskuteras eller förklaras kallas för heteronormativitet. Heteronormativitet upprätthålls genom att de två könen ses som separata, motsatta och lätta att identifiera, och genom tanken att de två könen ”naturligt” dras till varandra. Heteronormativitet kommer till uttryck på alla nivåer i samhället till exempel i lagstiftning som bara tillåter olikkönade par att ingå äktenskap eller vara juridiska föräldrar till barn. Kultur avspeglar sällan hbt-personers erfarenheter och livsvillkor på ett lika nyanserat sätt som heterosexuellas. I vardags­liv och arbetsliv antas människor vara heterosexuella och de som inte är det måste komma ut med sin läggning för att kunna

tala med sina kollegor om vad de har gjort under helgen eller med vänner om saker som gläder eller bekymrar dem. De processer som skapar uppfattning­ en att heterosexualitet är mer normalt och naturligt än andra sexualiteter är intimt sammanbundna med de processer som skapar våra uppfattningar om kön och genus. Samma strukturer som skapar ojämlikhet mellan män och kvinnor, skapar diskriminering av personer på grund av deras sexuella lägg­ning. När man arbetar med jämställdhet och genusperspektiv bör man alltid fundera över hur hbt-perspektivet kan integreras.

“stereotypa föreställningar utgör hinder i vägen för jämställdhet” 31

kriminalisering Mer än 85 länder och territorier runt om i världen kriminaliserar homosexuella hand­ lingar. En romans mellan två personer av samma kön kan i vissa länder resultera i dryga fängelsestraff, spöstraff eller i värsta fall döden. Förbud mot homosexuella handlingar återfinns fortfarande i stora delar av Afrika, Asien, Mellanamerika och Oceanien. I många fall handlar det om kvarlevor från kolonial­ väldet och om religiösa motiv. Medan Storbritannien avkriminaliserade redan 1967, finns förbuden kvar i de flesta av landets tidigare kolonier. Det ursprungliga förbudet gällde endast män, men utvecklingen har de senaste åren visat att fler länder med liknande förbud ändrat lagen för att omfatta även lesbiska handlingar. Så skedde under 1990-talet i bland annat Barbados, Botswana, Sri Lanka och Uganda. Flera tidigare franska kolonier i Afrika, men även några andra länder, har de senaste åren infört förbud mot homosexuella handlingar för både män och kvinnor trots att de tidigare inte har haft det. Straffen för dem som döms för att ha brutit mot lagarna varierar, men oftast rör det sig om böter eller kortare eller längre fängelse­straff. I en del länder utdöms därtill spöstraff som i stränga fall kan leda till döden. I Förenade Arabemiraten, Iran, Sudan, Yemen och i 12 delstater i Nigeria är frivilliga homosexuella handlingar belagda med dödsstraff. I Bangladesh, Kenya, Namibia, Tanzania, Uganda och Zimbabwe är homosexuella handlingar förenade med hårda 32

straff. Lagarna fungerar också ofta som grund för myndigheterna att trakassera hbt-personer, förvägra dem rätten till vårdnad av sina barn, rätten att organisera sig, därutöver saknas diskrimineringsförbud och partnerförmåner. De försvårar dessutom möjligheterna till hivprevention i de aktuella länderna liksom möjligheten att få upprättelse om man utsätts för något brott på grund av att man är hbt-person. Bland de mer internationellt uppmärk­ sammade fallen de senaste åren där lagarna faktiskt tillämpats finns länder som Iran, Kamerun, Nigeria och Saudiarabien, men fall som blivit mindre uppmärksammade har också förekommit i åtskilliga andra länder. Även Egypten, som inte har något explicit förbud mot homosexuella handlingar, har bedrivit en häxjakt på homosexuella där i stället andra lagar mot förargelseväckande beteende, prostitution och förakt mot religionen har åbe­ ropats och resulterat i att åtskilliga personer dömts till fängelse. Liknande exempel finns även från andra länder. Därtill opererar militanta islamiska grupperingar och miliser i Irak sedan den amerikanska invasionen, som, helt utan stöd i lagen, brutalt avrättar hbt-personer då rykten gått att de haft samkönade sexuella kontakter eller brutit mot könsnormer. Dessa miliser kan dessutom ha uppmuntrats av en fatwa som förordade dödstraff mot homosexuella handlingar, som den irakiske ayatollan Ali al-Sistani utfärdade 2005. Ett särskilt iranskt fall från 2005 som blev mycket uppmärksammat runt om i världen 33

länder där samkönade sexuella relationer är förbjudna i någon form:

rör två tonårspojkar som avrättades offentligt genom hängning. En del organisationer och rapporter hävdar att de två pojkarna avrättats då de erkänt att de haft samlag med varandra, medan de iranska myndigheterna menar att pojkarna förgripit sig sexuellt på en annan poj­ ke. Fallet visar på vikten av öppna rätte­gångar. Flera internationella organ har uttalat sig emot förbud mot homosexuella handlingar. Exempelvis beslutade FN:s kommitté för mänskliga rättigheter 1994 i fallet Toonen mot Australien att delstaten Tasmaniens förbud

stred mot FN:s stadgar om de mänskliga rättigheterna. Dessutom antog det tredje utskottet i FN:s generalförsamling i november 2006 en resolution i vilken utomrättsliga avrättningar på grund av homosexualitet fördöms. Europadomstolen för mänskliga rättigheter har i sin tur genom tre fall från 1981, 1988 och 1993 uttalat att sodomi­lagar strider mot Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna och kräver också att alla medlemsländer skall vara fria från sådana lagar.

FAKTA

Afghanistan Algeriet Angola Antigua och Barbuda Bahrain* Bangladesh* Barbados Belize Benin Bhutan Botswana Brunei* Burma* Cooköarna* Djibouti Dominica Eritrea Etiopien Förenade Arabemiraten, straffbart med döden Gambia* Gazaremsan, under palestinska myndigheten* Ghana* Grenada* Guinea Guinea-Bissau Guyana* Indien* Iran, straffbart med döden Jamaica* Kamerun

Kenya* Kiribati* Kuwait* Libanon Lesotho* Liberia Libyen Malawi* Malaysia* Maldiverna Mauretanien Mauritius* Marocko Moçambique Namibia* Nauru* Nepal Nigeria*, straffbart med döden i vissa delstater Niue* Oman Pakistan* Palau* Panama Papua Nya Guinea* Qatar Saint Kitts och Nevis* Saint Lucia Saint Vincent och Grenadinerna Salomonöarna Samoa* São Tomé och Principe

Saudiarabien Senegal Seychellerna* Sierra Leone* Singapore* Somalia Sri Lanka Sudan, straffbart med döden Swaziland Syrien** Tanzania* Togo Tokelauöarna* Tonga* Trinidad och Tobago Tunisien Turkiska republiken Nordcypern** Turkmenistan* Tuvalu* Uganda Uzbekistan* Yemen, straffbart med döden Zambia* Zimbabwe* * enbart straffbart mellan män ** straffbart mellan män men oklart om det även gäller mellan kvinnor

Lista från 2007. Håll dig uppdaterad om vad som gäller i de länder du samarbetar med.

andra skäl till förföljelse

sodomi

Sodomi, ursprungligen ”tillfredsställande av könsdriften genom onaturlig otukt”, är en brottstyp, avseende homosexualitet och tidelag. Ordet kommer från stadsnamnet Sodom. Sodomi är fortfarande i olika former kriminaliserat på många håll. 34

Länder där samkönade sexuella relationer inte är förbjudna i lag, men där dessa relationer kan leda till förföljelse eller straff under andra åtalspunkter, såsom prostitution, promiskuitet, brott mot religionen eller dylikt: Costa Rica Demokratiska republiken Kongo Egypten Indonesien (delar av landet) Irak 35

kolonialismens inflytande Sociala identiteter skapas genom motsatser. En person är kvinna därför att hon inte är man, man är svart eftersom man inte är vit, man är afrikansk då man inte är europeisk eller jag är normal därför att du inte är det. För att konstruera ett eget jag behöver ”den andra” definieras. Former av kolonisation och slaveri har handlat om definitionen av den/de andra. Likaså är patriarkatet uppbyggt kring skillnaderna mellan män och kvinnor och heterosexualiteten kan inte existera utan att homosexualiteten samtidigt definieras. Det västerländska samhällets sociala och ekonomiska system är organiserat kring dessa motsatser. I den koloniala historien har kvinno­ kroppen, i konst och litteratur, ofta fått symbolisera det erövrade landet. Samkönade sexualitetsmönster och könsöverskridande handlingar beskrevs ofta i reseskildringar, där sexualitet blev ett medel för att upprätthålla rasskillnader. Svarta kvinnors sexualitet utmålades ofta som lesbisk eller tog skepnaden av den prostituerade och har varit en symbol för avvikande sexualitet. Kolonialismen har undergrävt många kvinnovänliga kulturer. Kristendomen introducerade nya familjestrukturer och sexuella mönster och lagstiftningen ändrades så att samkönade levnadsformer förbjöds och den tvåsamma monogama äktenskapsformen mellan man och kvinna blev allenarådande i många koloniserade länder. En uppsjö av dokumentation visar att samkönad sexualitet, identiteter och förhållanden existerade i det 36

förkoloniala Afrika. De flesta av de lagar som idag kriminaliserar samkönade handlingar i Afrika och Asien har sitt ursprung i de europeiska kolonialmakternas rättssystem. De koloniala anti-homosexualitetslagarna går främst att finna i de forna brittiska kolonierna, men även i de portugisiska och franska före detta territorierna. Ironiskt nog kommer kriminaliseringen av homosexualitet från Europa och inte tvärtom som så ofta påstås. Konstruktionen av tvåsam heterosexualitet och kvinnokroppen som slagfält i nationsbyggandet följer flera olika mönster. Det finns många tolkningar, men en sak står någorlunda klar. När nationer ligger i konflikt med varandra, vare sig det gäller ekonomiskt, kulturellt, eller geografiskt blir familjen ofta symbolen för den egna nationen. Familjen i sig behöver inte ha en historiskt kulturell förankring utan formuleras utifrån de kriterier som passar bäst i en aktuell konfliktsituation. När människor dör av aids, när ekonomisk misär råder och när människor upplever sig hotade används de verktyg som finns till hands. Könet och sexualiteten används för att piska upp hat mot den yttre fienden, i flera länder uppges det till exempel, av myndighets­ personer och religiösa företrädare, att det inte finns några hbt-personer i respektive länder. Queera livsstilar anklagas för att vara impor­ terade från väst, eller anklagas för att företräda sekulära intressen. Syftet är ofta att stärka nationalismen där hotet mot landet, ekonomin och så vidare blir andra staters påstådda sexual- och familjepolitik.

ett västerländskt påhitt? I många länder anklagas hbt-rörelsen för att gå i tidigare kolonialmakters koppel. Homo­ sexualitet utpekas som ett västerländskt fenomen och en del av kulturkolonisationen. Hbt-begreppet är en västerländsk konstruktion, men samkönade sexuella handlingar är inte en västerländsk konstruktion. Dessa

relationer går att återfinna över hela världen genom hela historien. De har olika namn, men att kalla dem för en västerländsk import är ett argument som inte håller, vare sig historiskt eller i dagspolitiken. På alla kontinenter finns en historia av samkönade levnadsformer och könsöverskridande uttryck. 37

FAKTA

rfsl.se/internationellt På RFSL:s internationella portal på webben hittar du information om internationella projekt, rapporter om situationen för hbt-personer i olika länder, nyhetsbladet HBT i världen och mycket mer.

38

39

ett ögonkast på situationen i världen Det förtryck som hbt-personer upplever tar sig många olika uttryck runt om i världen. I Afrika har den feministiska rörelsen synliggjort ett våldsamt fenomen som specifikt drabbar hbt-kvinnor. Omvändelsevåldtäkter är en disciplinerande form av våld som ofta utövas av en familjemedlem, nära släkting eller ”vän”. Omvändelsevåldtäkter sker när män tycker att kvinnor, som attraheras av andra kvinnor, behöver lära sig att uppföra sig som riktiga kvinnor. Män visar kvinnor genom våldtäkt vilken deras roll är och vilken sexualitet som är den rätta. Under 2000-talet har homosexuella hängts ut i afrikansk press. Kamerun, Uganda och Ghana är tre av de länder som har kritiserats av olika människorättsorganisationer för häxjakt på homosexuella. I Kamerun arresterade polisen 17 personer som vistades på en hbt-vänlig bar. Efter det har flera män blivit dömda till fängelse för sodomi och unga kvinnor har stängts av från sina skolor på grund av anklagelser om homosexualitet. Kamerunska tidningar har använt sig av “outing” där personer namngivits jämte foton. Tidningarna har listat namn på ministrar, artister och kyrkliga representanter och anklagat dem för att vara homosexuella. Uganda har gått i Kameruns fotspår. Tidningen The Red Pepper har vid upprepade 40

tillfällen publicerat namn på personer som påstås vara homosexuella. Publiceringarna har naturligtvis fått allvarliga konsekvenser för de berörda. Även i Ghana är homosexualitet ett brott och där rapporterade media under 2000-talet om att en internationell hbtkonferens skulle hållas i landet. Uppgifterna skapade en proteststorm från tidningar, radio och religiösa ledare. Aktivister på plats menar att en sådan konferens aldrig har planerats eller ens diskuterats. Tidningar och radio har i dessa länder varit i det närmaste besatta av homosexualitet som ämne. I de här fallen spelar det inte någon roll om personerna som utpekats som homosexuella verkligen är detta eller inte, de förföljs i alla fall på grund av sexuell läggning. På många håll i världen utgör de egna myndigheterna ett hot mot hbt-personer. I Irak drogs 2006 den fjortonårige Ahmed Khalil ut ur sitt hem av fyra polismän som sköt honom två gånger i huvudet och flera gånger i övriga kroppen. Ahmed Khalil anklagades för att skandalisera sin hemstad genom att ha sex med män för pengar. I Europa finns det starka element i samhället som ser det som sin viktigaste uppgift att skydda de normer som reglerar sexuella och könsbaserade praktiker. Pridefirandet är ett svar på de orättvisor som hbt-personer

utsätts för, både på ett strukturellt och individuellt plan. I Riga stoppades 2006 ett pridetåg och motdemonstranter kastade bajs på deltagare medan chockade besökare såg polisen stå passiv. Samma år gick nynazister till attack och sparkade och slog ner demonstranter och internationella journalister under pridefirandet i Moskva. Ögonvittnen rapporterar om flera personskador och att polisen inte gjorde tillräckligt för att skingra skarorna. Otaliga misshandelsfall, våldtäkter, mord och diskrimineringsfall skulle kunna räknas upp som exempel på de orättvisor hbt-personer utsätts för globalt. Ofta är dessa sanktionerade av stat och rättsväsende på antingen konkreta sätt som i Irak, där det är polisen som håller i vapnet, eller på ett mer subtilt sätt, som i Ryssland där polisen genom sin passivitet låter våldet fortgå. Hbt-organisationer kämpar ofta för lika rättigheter, såsom rätten att adoptera eller rätten att gifta sig med sin partner, men lika ofta kämpar människor och organisationer för rätten till existens över huvud taget. I Malaysia vittnar mak nyahs, transpersoner födda som män som lever som kvinnor, om hur diskriminerande heteronormativ lagstiftning förminskar deras livsutrymme och kränker deras mänskliga rättigheter. Mak nyahs utsätts för godtyckliga gripanden och

sätts i arrest tillsammans med män. Många mak nyahs har genomfört bröstförstoringar, men tillåts inte ha kläder på överkroppen i arresten. Behandlingen av dessa transpersoner av den malaysiska polismakten gör dem sårbara för övergrepp och sexuellt våld. Blir en mak nyah våldtagen har hon ingen möjlighet att anmäla detta eftersom lagstiftningen enbart erkänner våldtäkt som begåtts av en ”biologisk man” mot en ”biologisk kvinna”.

“ofta kämpar människor och organisationer för rätten till existens över huvud taget”

41

hbt-perspektiv i praktiskt arbete – några exempel utsatta barn och ungdomar Din organisation bestämmer sig för att ta kontakt med en lokal hbt-organisation för att se om de vill delta i det projekt ni redan har tillsammans med en etablerad lokal orga­ nisation som arbetar med gatubarn och utsatta ungdomar. Hbt-organisationen verkar för att skydda och hjälpa utsatta ungdomar som själva identifierar sig som hbt-personer. Du måste vara beredd på att den vardag som hbtungdomarna och aktivisterna i organisationen lever i kan vara annorlunda och mer våldsam än den hos dina vanliga samarbets­partners. Den lokala hbt-organisationen väljer själv hur deras samarbete med dig och dina andra partners ska se ut och vilken grad av öppenhet som ska råda. De är till exempel noga med att deras fullständiga namn inte ska vara kända och att de inte ska finnas med på bild. 42

samarbete med lokal organisation Din organisation samarbetar med en lokal mr-organisation. Deras arbete består av att på olika sätt sprida kunskap till utsatta grupper om hur de kan öka sina möjligheter till självbestämmande och självförsörjning. Du är tydlig med att visa att din organisation stöder hbt-personers rätt till denna kunskap, och deras behov av information och utbildning. Din samarbetsorganisation arbetar med unga flickor som ofta är sexarbetare, men har hittills inte samarbetat med den hbt-organisation i samma stad som arbetar med sexarbetare som är män och/eller transpersoner. Ditt uttryckliga stöd för hbt-personers rättigheter gör att ett samarbete kan initieras.

hivprevention läskunnighets­ projekt Din organisation arbetar med ett läskunnig­ hetsprojekt på gräsrotsnivå. Du kan arbeta aktivt med att inte exkludera hbt-personer och andra utsatta grupper genom att tänka igenom frågor som: Vilka grupper är det vi vänder oss till? Kan det finnas hinder för hbt-personer att känna sig välkomna som deltagare? Vilka metoder används för att värva deltagare till projektet? Hur kan dessa metoder förbättras för att fånga upp personer som riskerar att hamna utanför på grund av sin sexuella läggning/könsuttryck/kast/ålder och så vidare?

Du arbetar med hivprevention på landsbyg­ den. En viktig del av arbetet är att fylla de kunskapsluckor som finns vad gäller hur hiv överförs. Eftersom tidigare insatser i området varit mycket heteronormativa och fokuserat på att uppmuntra avhållsamhet i första hand och kondomanvändning vid vaginalt samlag i andra hand, är det en utbredd föreställning att hiv inte smittar vid analsex. Det är heller inte känt om hiv smittar mellan kvinnor som har sex med varandra eftersom det inte talas öppet om det. Din organisation arbetar utifrån principen om att sexuella rättigheter bör styra det hivpreventiva arbetet. Därför är ni tydliga med att tala om hur hiv kan spridas och undviker att falla i heteronormativa fällor. 43

att tänka på... ...som finansiär n Finansiärer bör ge hbt-organisationer tillräckligt med tid att växa och identifiera egna stra­ tegier och prioriteringar utan press från utomstående. Metoder för jämlikt deltagande är nödvändiga för att en lokal rörelse själv ska kunna hållas involverad i processen att identifiera mål. n  Använd de resurser och den kompetens som finns i ditt eget land. Stöd samarbete mellan gräsrotsrörelser. n  Var medveten om att en finansieringsprocess kan skapa konkurrens och misstro bland lokala organisationer. n  Kombinationen mellan fattigdom och konkurrens om resurser gör att finansiärer bör arbeta mot mål som stöds av den lokala hbt-rörelsen som helhet. Kommunikation mellan finansiärer är nyckeln till att motverka konflikter inom den lokala hbt-rörelsen. n  Eftersträva effektivitet genom samarbete med andra organisationer som verkar inom samma område. n  Ta reda på vad som har gjorts tidigare i området, kanske kan du bygga vidare på någon annans kompetens. Håll dig uppdaterad. n  I vissa områden kan det vara mycket farligt att arbeta med hbt-frågor. Var uppmärksam på den risk du själv och lokala aktivister utsätts för. Var till exempel beredd på att behöva hantera hatbrott och könsbaserat våld. n  Var beredd på att ge omedelbart stöd i en nödsituation, detta eftersom farliga situationer ofta uppkommer i samband med det aggressiva motstånd som mobiliseras mot hbt-personer. 44

...i ditt projekt n  Säkra inblandning och stöd från allierade, såsom kvinnorörelsen och andra mr-organisationer. n  Var noga med att uppmärksamma de olika former av marginalisering som samverkar, till exempel ras, kön, klass, funktionshinder med mera. n  Var extra noggrann med att transperspektiv inkluderas i ditt arbete. Detta då transpersoner ofta exkluderas även inom hbt-rörelsen. n  Kontakta RFSL, ILGA eller andra hbt-organisationer för tips och råd. n  Undvik att lägga tonvikt på sexualitetens negativa sidor (sjukdomar och våld). n  Kräv att din egen organisation inhämtar kompetens i hbt-frågor. n  Hbt-begreppet är en social konstruktion som kan fyllas med många olika innebörder beroende på vem som använder det. n  Kön och sexualitet är inte någonting statiskt, utan kan förändras över tid och rum. n  Kontextualisera sexualiteten i sitt sammanhang vad gäller: kultur, religion, klass, ras, kast, etnicitet, fattigdom, demokrati, hiv, våld och så vidare. n  Sexualiteten behöver inte synas utanpå en människa. 45

att tänka på... ...i samarbete med hbt-organisationer n  Många hbt-organisationer i syd är nystartade. n  Hbt-organisationer och projekt har ofta få anställda, relativt unga medarbetare och arbetar ofta under juridiska restriktioner. n  Hbt-organisationer och projekt laborerar ofta med extremt små budgetar. n  I och med att homosexuella handlingar i många länder är kriminaliserade och i andra medför ett stigma kan hbt-rörelsen vara osynlig. n  Hbt-organisationers medlemmar kan vara hemliga, eftersom det kan vara riskfyllt att vara öppen medlem. n  Många hbt-organisationer har inte möjlighet att juridiskt registrera sig på grund av omständigheterna i landet de verkar. n  Många hbt-organisationer jobbar under täckmantel; de kan till exempel vara registrerade som kvinnoorganisationer eller mr-organisationer. n  Kvinnor är ofta marginaliserade inom hbt-rörelsen. Finansiering sker till exempel ofta bara av hivprevention för män som har sex med män. n  I många länder och områden är hbt-frågor tabubelagda. Även om du frågar efter hbt-information kan personen du kommunicerar med vara rädd för att outas eller förknippas med ämnet. För att få information kan du tydligt behöva identifiera dig själv som hbt-vänlig.

...utmaningar n  Att i samtal och organisering inte använda språk, teorier och praktik som reproducerar heteronormativiteten. Detta gäller både inom den egna organisationen och i det utåtriktade arbetet. 46

n  Att jämka samman bidragsgivares agendor med den agenda som mottagaren har. n  Att låta samarbetspartnern formulera behoven. n  Att inte reproducera könsojämlikheter inom hbt-organisationer. n  Att förhålla sig till terminologin hbt, som på vissa ställen saknar lokal förankring.

...när du pratar n  Ställ öppna frågor: Om du frågar efter en partner, istället för en flickvän eller pojkvän, underlättar du för personen att berätta om denna partners kön. Man kan också fråga om personen har någon form av relation. Vill man markera ordentligt att det är ok att prata om hbt-relationer kan man fråga efter flickvän eller pojkvän. n  Undvik att under samtal uttrycka dina egna värderingar om någons sexualitet eller köns­ uttryck. n  Utgå inte automatiskt från att personen du har framför dig är heterosexuell. Ta inte heller personens könstillhörighet och erfarenhet för givna. n  Tänk på att hbt-personer kan ha ett sämre socialt nätverk än andra personer, eftersom deras anhöriga och vänner kan ha tagit avstånd från dem. n  Tänk på den utsatthet många hbt-personer känner i mötet med myndigheter som sjukvård, polis, socialtjänst och så vidare. n  Frågor man ställer ska vara relevanta för arbetet – och inte ställas utifrån personlig nyfikenhet. n  Undvik dubbelbestraffning och frågor av karaktären: Varför berättade du inte från början att du är lesbisk? n  Glöm inte att hbt-begreppet kan betyda många olika saker för olika människor. 47

exempel på globala aktörer Action Canada for Population and Development: Arbetar bland annat med frågor som rör sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. www.acpd.ca Amnesty International: En världsomspännande organisation som arbetar med de mänskliga rättigheterna. www.amnesty.org ARC International: En kanadensisk organisation som arbetar med hbt-frågor och mänskliga rättig­ heter. www.arc-international.net COC Netherlands: Arbetar för social och juridisk förbättring för hbt-personer i Nederländerna och andra länder. www.coc.nl Global Rights: Stöttar HBTI-aktivister genom program för mänskliga rättigheter. www.globalrights.org Human Rights Watch: En organisation som arbetar med att skydda mr för människor över hela världen. HRW har en speciell avdelning som arbetar med hbt-frågor. www.hrw.org IGLHRC, International Gay & Lesbian Human Rights Commission: Arbetar med hbt-frågor ur ett mänskliga rättigheter-perspektiv. www.iglhrc.org ILGA, International Lesbian and Gay Association: En global medlemsorganisation som samlar hbtorganisationer över hela världen. ILGA har regionala organisationer som är aktiva i främst Afrika, Europa, Latinamerika och Asien. www.ilga.org IPPF, International Planned Parenthood Federation: Global aktör i frågor om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. www.ippf.org PrideNet: Samlar länkar till hbt-organisationer, företag och aktiviteter. www.pridenet.com RFSL, Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter: Arbetar med politisk påverkan, informationsarbete och sociala och stödjande verksamheter. www.rfsl.se World Congress of GLBT Jews: Samlar medlemsorganisationer över världen som arbetar för hbt-judar. www.glbtjews.org

Youth Coalition: En ungdomsledd NGO som arbetar för unga hbt-personers sexuella och reproduktiva hälsa. www.youthcoalition.org Youth Incentives: Ett ungdomsprogram som arbetar med sexualitet som tema. www.youthincentives.org 48

exempel på bidragsgivare African Women’s Development Fund AJG Foundation American Jewish World Service, Angela Borba Fund for Women Arcus Foundation Astraea Lesbian Foundation for Justice The Atlantic Philanthropies Central American Women’s Fund Dreilinden gGmbH Elton John AIDS Foundation Ford Foundation Forum Syd Funders for Lesbian and Gay Issues Global Fund for Human Rights Hivos Lisa Turner Associates Mama Cash Open Society Institute Oxfam Novib Public Welfare Foundation Semillas Sigrid Rausing Trust SIDA Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete Urgent­Action Fund - Africa UrgentAction Fund for Women’s Human Rights Wellspring Advisors LLC XminusY Solidarity Funds Meeting Faciliation 49

lästips 2006 Report on the Global AIDS Epidemic. Joint United Nations Programme on HIV/AIDS. UNAIDS, 2006. A Nation By Rights. Carl Stychin. Temple University Press: Philadelphia, 1998. Break the Silence, Get Past the Noise. Chilombo Mwondela. Sister Namibia Vol. 18 # 5 & 6, 2006. Höra hemma. RFSL. 2:a upplagan, 2006. IDS Bullentin, Sexuality Matters. Red. Andrea Cornwall och Susie Jolly. Volume 37, Number 5, 2006. Off the Map: How hiv/aids programming is failing same-sex practicing people in Africa. Cary Alan Johnson. En publikation av the International Gay and Lesbian Human Rights Commission (IGLHRC), 2007. Reading the Silence: Human rights violations based on sexual orientation. Amnesty International. Sex in Development: Science, Sexuality and Morality in Global Perspective. Red. Vincanne Adams och Stacey Leigh Pigg. Duke University Press, 2005. Sex, Love and Homophobia. Vanessa Baird. Amnesty International, London, 2004. Sexual orientation and human rights. Robert Wintermute. Oxford University Press: Oxford, 1997. Sexual Risk Behaviour: The Influence of Stigma on the Sexual Risk Behaviour of Rural Men who have Sex with Men in AIDS Education and Prevention. Red. Deborah Bray Preston. Guilford Press: New York, 2004. Sexuality, Gender and Rights. Red. Misra Geetanjali och Radhika Chandiramani. Sage: London, 2005. Sexuell läggning, Genusidentitet och Utveckling: En studie om svensk policy och administration av homo, bi- och transfrågor i internationellt utvecklingssamarbete. Red. Lotta Samelius och Erik Wågberg. Publicerad av Sidas Hälsoenhet, 2005. Sida’s work on Lesbian, Gay, Bisexual and Transgender issues in international development cooperation: Action plan for Sida’s work on sexual orientation and gender identity in international development cooperation 2007-2009. Publicerad av Sida, 2006. State-sponsored Homophobia: A world survey of laws prohibiting same sex activity between consenting adults. Daniel Ottosson. ILGA Report, 2007. Tommy Boys, Lesbian Men and Ancestral Wives: Female Same sex Practices in Africa. Red. Ruth Morgan och Saskia Wieringa. Jacana, 2004. Unnatural, Unsuitable, Unemployed! Lesbians and Workplace Discrimination in Bolivia, Brazil, Colombia, Honduras and Mexico, Buenos Aires. International Gay and Lesbian Human Rights Commission (IGLHRC). ADEIM-Simbiosis, Artemisa, Catrachas, Criola, IGLHRC och Red Nosotras LBT, 2006. Unspeakable love. Brian Whitaker, Saqui Books: London, 2006. Unspoken Rules. International Gay and Lesbian Human Rights Commission, London, 1996. Unspoken Rules: Sexual Orientation and women´s human rights. Edited by Rachel Rosenbloom, 1995. Written Out: How Sexuality is Used to Attack Women’s Organizing. Cynthia Rothschild. IGLHRC/ CWGL, 2000. 50

51

Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter The Swedish Federation for Lesbian, Gay, Bisexual and Transgender Rights Box 350, S-101 26 Stockholm, Sweden. www.rfsl.se

52