!"tema
medicinsk etik
innehåll inledning 3498 Etiken är basen i varje läkares vardag Rurik Löfmark klinik och vetenskap 3500 Från läkarpaternalism till patientautonomi Niels Lynöe, Ingemar Engström, Rurik Löfmark
3503 Studenter behöver få träna etik under klinisk praktik Anders Ågård, Niels Lynöe, Tore Nilstun, Karl Sallin
3507 Att utveckla etisk kompetens – går det? Anders Ågård, Rurik Löfmark 3510 Sjukvårdens metoder bör analyseras ur ett etiskt perspektiv Tore Nilstun, Rurik Löfmark
3514 När etiska regler drar åt olika håll Åke Andrén-Sandberg, Gunnar Eckerdal, Tore Nilstun
3517 Läkaren som riskanalytiker Jan Wahlström, Nils-Eric Sahlin
Illustrationer: Annika Sköld
gästredaktör RURIK LÖFMARK (presentation, se artikel bredvid). Som gästredaktör har Rurik Löfmark bistått redaktionen med planering, granskning och artikelurval.
Läkartidningens teman ska förstärka det medicinska innehållet och ge en helhetsbild av aktuella medicinska områden. Nästa tema kommer i Läkartidningen nr 6 som utkommer den 10 februari 2010. Temat då kommer att vara »Sexuellt överförda infektioner«.
3498
ETIKEN ÄR BASEN I VARJE LÄKARES VARDAG vetna om att de fungerar som moraliska förebilder även när de kanske inte tänCentrum för hälso- och sjukvårdsetik, ker på det. Karolinska institutet, Stockholm I den fortsatta utbildningen gäller det
[email protected] att utveckla sina kunskaper och färdigheter i etik och i ett etiskt förhållningsDet har gått över fem år sedan Läkartidsätt. Den medicinska etiken kan sägas ningen hade en artikelserie om etik. Det vara det fundament en professionell lägällde då Etik i ledning, organisation kare står på. Det är visat att läkares attioch administration 2003 och Etiskt tyder, intresse för etik, etiska medvetensamtal 2004. Förvisso har het och förmåga att kritiskt många artiklar fokuserat på analysera etiska problem och etiska problem och lösning- »Den fatta etiskt försvarbara bear sedan dess, och stundom medicinska slut kan utvecklas av etikuthar debatten varit hård, inte etiken kan bildning. minst när det gällt prioriteringar, vård i livets slutske- sägas vara det En artikel påminner om hur de, organdonation och forsk- fundament en etiska analyser kan gå till ningsetik. Även den rena yr- professionell och presenterar den s k prinkesetiken har fått visst utcipetiken. Den bygger på att rymme. de vanliga etiska principerVi har därför valt att fokusera på någna (nyttoprincipen, respekt för person ra andra viktiga områden, där etiska och rättviseprincipen) inte är absoluta. ställningstaganden är svåra eller De måste i enskilda situationer vägas kontroversiella. mot varandra och hänsyn måste alltid tas till alla personer som berörs av fattaFör tio år sedan kunde vi läsa att Läkarde beslut. tidningens dåvarande referenter ansåg att myndigförklarandet av patienten En femte artikel tar upp lojalitetskonvar ett av de viktigaste medicinska flikter mellan läkare och patient och framstegen under 1900-talet [Läkartidpekar på att sådana inte alltid kan lösas ningen 1999;96:5734-6]. enbart med hjälp av etiska regler. Det Detta tema tas upp i den första artikrävs ömsesidig tillit, och även om lojakeln, som konstaterar att paternalism liteten mot kolleger och arbetsgivare inte längre är gångbart, att det är skillväger tungt, så kan den aldrig bli tyngre nad på att respektera en beslutskapabel än lojaliteten mot patienten. patients autonomi och att stärka nedsatt autonomi, att läkarens professioI den sista artikeln tar vi upp framtidens nella autonomi, som bygger på vetenetiska utmaningar och hur man kan skap och beprövad erfarenhet, också rusta sig för dem. Gen- och nanoteknibör respekteras samt att vetenskap och ken kommer att förskjuta hälso- och beprövad erfarenhet i sin tur är samsjukvårdens målsättning från diagnomansatta av både fakta- och värderingsstik och behandling till prediktion och aspekter. prevention. Läkaren får delvis en ny roll som konsult till en individ som själv beEtikutbildningen tas upp i två artiklar. I stämmer vad hon eller han vill veta. Begrundutbildningen gäller det att stusluts- och riskkommunikation kommer denten tränar sig i att resonera kring att utgöra en viktig del i konsultationen. medicinsk-etiska aspekter kopplat till Det blir än viktigare att göra etiska anaaktuella patientfall, att få handledarna lyser som inkluderar kunskapsunderlaatt engagera sig i de medicinsk-etiska gets osäkerhet och riskbedömningar problemen och i läkaryrkets etiska dinär nya metoder ska införas. mensioner på ett kvalificerat sätt och, Jag hoppas att alla får en stimuleraninte minst, att göra handledarna medde och lärorik läsning! RURIK LÖFMARK, överläkare, docent,
läkartidningen nr 52 2009 volym 106
