Ett hållbart samhälle Smakprov

January 12, 2018 | Author: Anonymous | Category: Samhällsvetenskap, Statsvetenskap, International Relations
Share Embed Donate


Short Description

Download Ett hållbart samhälle Smakprov...

Description

Samhällskunskap 1 100p

Ett hållbart samhälle v o r p k a m S

Pauline Göthberg • Gunnar Hultman • Inga-Lill Söderberg • Ylva Yngveson

Introduktion till boken Studentlitteratur Skola och vuxenutbildning Box 141, 221 00 Lund Besöksadress Åkergränden 1 Tel 046-31 20 00 www.studentlitteratur.se

Läromedlet, som består av denna bok och webbsidan Ett hållbart samhälle (www.studentlitteratur.se/etthallbartsamhalle), är producerad med bidrag från Centrum för bank och finans vid Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm samt SparbanksAkademin. Produktionsstöd har även erhållits från Specialpedagogiska skolmyndigheten.

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-Presskopias avtal, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller BONUS-Presskopia. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Denna trycksak är miljöanpassad, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 33578 ISBN 978-91-44-05776-7 © Författarna och Studentlitteratur AB 2011 Upplaga 1:1 Redaktör: Malin Kågerman Hansén

Ett hållbart samhälle Den här boken heter Samhällskunskap 1 100 p, med undertiteln Ett hållbart samhälle. Begreppet hållbart används idag i de mest skiftande sammanhang och många är de individer, organisationer och företag som säger sig sträva efter en långsiktigt hållbar utveckling av samhället. Den vanligaste definitionen av detta ord hittar vi i FN:s rapport från 1987: Vår gemensamma framtid, den så kallade Bruntlandrapporten. Här beskrivs hållbar utveckling som: ”en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov”. Det ställer krav på att ekonomisk utveckling, social välfärd och sammanhållning förenas med en god miljö, och hur detta ska ske är vår tids stora fråga i samhällsdebatten. Hur ska vi klara av att leva tillsammans och fördela och öka de resurser som finns på jorden? Hur bygger vi stabila samhällen där varje människas rättigheter tas tillvara? Varje dag möter vi dessa och andra stora samhällsfrågor via medier och i samtalet mellan människor. Genom att ge detta läromedel i samhällskunskap undertiteln Ett hållbart samhälle vill vi visa på vår ambition att tydliggöra individens möjligheter att själv påverka sitt liv, sin närmiljö, men också de riktigt stora sammanhangen – på ett långsiktigt hållbart sätt. Också ordet entreprenöriell har sin plats i detta sammanhang. För oss innebär det att ta chansen när den kommer och att skapa chanser när de inte kommer av sig själva. Vår avsikt är att detta läromedel ska uppmuntra Sveriges gymnasieelever att ta del i samhällsdebatten och våga tro på sina möjligheter att påverka sin egen framtid. Pauline Göthberg, Gunnar Hultman, Inga-Lill Söderberg och Ylva Yngveson

I redationen: Eva Pettersson och Mattias Björklund Bildredaktör: Johanna Szemenkar Remgard Form och omslag: Ulf Holmquist / Idéfolket Omslagfoto: Jann Likpa Layout: Lena Olsson / Idéfolket Tryck: 3

Introduktion till boken

Introduktion till boken

Till dig som är elev

Till dig som är lärare

Välkommen till Samhällskunskap 1 100 p – Ett hållbart samhälle! Det är ett läromedel som vi hoppas ska utmana och inspirera dig till att tycka att samhället omkring dig är spännande och värt att studera närmare. Vår ambition har varit att visa på viktiga frågor som måste ställas av människor som vill leva samman på vår jord. Var och en av oss har inte svaren, men tillsammans kan vi steg för steg förändra och förbättra.

Samhällskunskap 1 100 p – Ett hållbart samhälle har tagits fram med ambitionen att vara ett rikt material som i olika medier kan utgöra inspiration och arbetsmaterial i undervisningen.

Det handlar om stora frågor där vi inte alltid är överens och därför behöver verktyg för samtal och för att lösa konflikter. Det handlar också om hur var och en genom sina val kan påverka sin vardag. Det kan vara genom att ta ställning, rösta eller göra medvetna val för till exempel privatekonomin. Samhällskunskap 1 100 p – Ett hållbart samhälle är ett modernt läromedel. Det innebär att boken bara är en del av en helhet, där webben bidrar med ytterligare material för instudering, fördjupning och diskussion. På webben finns dessutom en digital version av boken, där du kan både lyssna på texten och läsa den med textföljning. I arbetet med Samhällskunskap 1 100 p – Ett hållbart samhälle har elever och lärare i Botkyrka kommun löpande bidragit med synpunkter på text, bild och form och vi vill här särskilt tacka för deras insatser. Vi vill också tacka ungdomar på Vipans gymnasieskola i Lund, Campeon i Helsingborg och Tesla Tekniska Gymnasium i Göteborg för deras medverkan samt övriga ungdomar som har låtit sig intervjuas i boken och i längre filminslag på webben. Har du synpunkter på läromedlet är du mycket välkommen att höra av dig till oss som skrivit den. Du hittar kontaktuppgifter på webben.

Läromedlet är indelat i fem olika block, som vart och ett utgör en problematisering av en viktig fråga för samhällslivet. Varje block är i sin tur indelat i ett antal kapitel som mer specifikt tar upp ett särskilt område inom samhällskunskapen. Vi har försökt att skriva ”rakt på sak”, utan att bli alltför korthuggna. Målet har varit att skriva informationsrika, lättfattliga men pedagogiskt effektiva texter. Webbsidan Ett hållbart samhälle innehåller aktuella teman kommenterade av experter, filmer, bildmaterial, instuderingsuppgifter för elevernas självstudier, samt också ett utökat material för lärare som stöd i undervisningen. För att ha tillgång till allt detta material behöver du och dina elever logga in med hjälp av den unika inloggningskod som finns tryckt i början av boken. På denna webbsida finns även en digital version av boken i sin helhet, inläst och med textföljning, s.k. e-bok med text och ljud. Samtliga delar av läromedlet är strukturerade på samma sätt – i fem block och sammanlagt 25 kapitel. Vägen till förståelse är sällan rak och läraren är en viktig guide i elever­ nas kunskapande. Vår ambition har varit att på olika sätt stödja dig som lärare i detta värv, så att Samhällskunskap 1 100 p – Ett hållbart samhälle blir elevens verktyg att själv ta del av och kritiskt granska samhället.

Välkommen som guide i elevernas lärprocesser!

Välkommen!

4

5

Introduktion till boken

Introduktion till boken

Ett hållbart samhälle Innehåll

Hur kan vi människor tänka om oss själva och andra?

intro

Läromedlet Ett hållbart samhälle är uppbyggt i fem block som vart och ett behandlar en central fråga för oss som individer och för det samhälle som vi gemensamt har ett ansvar för att utveckla. 6

1

I alla tider har människor sökt formulera idéer för hur vi kan leva ett gott liv tillsammans med andra. Idéerna speglar ofta den tid då de först formulerades, men har också stor betydelse för framtiden. Här tas begrepp som mångfald och demokrati upp.

Hur organiserar vi för att leva tillsammans?

2

För att samhällen ska fungera smidigt behövs tydliga regler som alla förstår och känner till. Och som är lika för alla. Här beskrivs Sveriges statsskick, lagarna och den politiska processen för att fatta gemensamma beslut inom landet och inom EU. Dessutom diskuteras hur var och en kan vara med och påverka.

Finns det gemensamma lösningar på globala problem?

3

FN är en av de organisationer som skapats för att lösa problem utanför enskilda länders gränser. Här beskrivs hur hållbar utveckling ställer krav på socialt, miljömässigt och ekonomiskt ansvar.

Hur kan vi påverka samhällets ekonomi?

4

Ekonomi handlar om att hushålla med resurser så att de utnyttjas på bästa sätt. Här beskrivs sam­ hällsekonomin i teori och praktik. Vilka problem finns och vilka val måste göras?

Hur kan du påverka din egen ekonomi?

5

I ett hållbart samhälle har indi­vider möjlighet att ta ansvar för sina egna liv och göra medvetna val. Var och en av oss ska göra val som kan få stora konsekvenser i ett livsperspektiv. Kunskaper om privatekonomi och vardagsjuridik gör det lättare att välja.

7

Innehåll

Innehåll

1

HUR KAN VI TÄNKA OM OSS SJÄLVA OCH ANDRA? 1. Vi är i grunden sociala Arvet och miljön Vi speglar oss i varandra Regler och normer Känslan av samhörighet När vi inte kommer överens Samhällets uppgifter Människan i samhällsvetenskapen Den ekonomiska människan Den politiska människan Den sociala människan 2. Kultur – uttryck för identitet och mångfald Kulturens roll i samhället Förändringar inom många områden Mångfald mer än mångkultur Mångfald eller ensidighet? Kulturmöte eller krock? Tolerans istället för diskriminering 3. Många om besluten – eller få? Demokrati Direkt demokrati och representativ demokrati Livet i en demokrati Diktatur Demokrati – inte bara rättigheter

2

HUR ORGANISERAR VI FÖR ATT LEVA TILLSAMMANS? 4. Det offentligas organisation Monarkier och republiker Maktdelning Enhetsstater och unionsstater Valsystem Så styrs Sverige Grundlagarna och riksdagsordningen Regeringsformen Monarkin Riksdagen Riksdagens uppgifter Riksdagens ledamöter Arbetet i riksdagen

8

Regeringen Regeringens uppgifter Regeringens arbete Statsråden Myndigheter och verk Kommuner och landsting Handlingsutrymmet Kommuner Landsting 5. Europeiska unionen Så fungerar EU Europeiska kommissionen Ministerrådet Europaparlamentet Övriga institutioner EU-rätten Så kan Sverige påverka EU-beslut 6. Hur kan du göra din röst hörd? Röstningen frivillig Politiska val EU-val Folkomröstningar Den allmänna rösträtten Valdeltagande Spärregler mot de minsta partierna Vill du engagera dig? Gå med i ett politiskt parti Gå med i en folkrörelse Andra sätt att påverka PR och lobbying Kommunikation via webben 7. Politik – en arena för olika åsikter Vad får en politiker göra? Politiska idéer Liberalism Konservatism Kommunism Fascism och nazism Feminism Ekologism

Tusentals tidskrifter Tv och radio Internet Nya förutsättningar för massmedierna Sociala medier Community

Politiska partier i Sverige Centerpartiet Folkpartiet Kristdemokraterna Miljöpartiet Moderaterna Socialdemokraterna Sverigedemokraterna Vänsterpartiet Andra partier 8. Lag och rätt Tre stora rättssystem Svensk lagstiftning Svensk lag Grundlagarna och riksdagsordningen Offentlig rätt Civilrätt Straffrätt Brottsligheten i Sverige Orsaker? Polis och åklagare Gripande, anhållande och häktning Inga åtgärder? Domar utan rättegång Rättegångar Straff och andra påföljder 9. Massmedier Lagar och regler styr massmedier Tryckfrihetsförordningen Yttrandefrihetsförordningen Etiska regler Pressombudsmannen Nyhetens väg Informationen bearbetas mycket En nyhet – vad är det? Nära mottagaren Berörande Massmedier och påverkan Viktigt att vara källkritisk Massmediernas uppgift Sverige i världstopp Dagstidningar Få äger medierna Presstöd för mångfald Kvällstidningar på morgonen

10. Skola och forskning Vem och vad bestämmer över den svenska skolan? Forskning Så styrs forskningen Källkritik i forskningen och i vardagen Olika typer av källor Källkritisk metod

3

FINNS DET GEMENSAMMA LÖSNINGAR PÅ GLOBALA PROBLEM? 11. Gemensamma initiativ Lokala och globala problem Aktörer som arbetar för att lösa globala problem Stater Mellanstatliga organisationer Ideella organisationer Också företagens ansvar För en hållbar framtid 12. Tre perspektiv på hållbar utveckling Socialt ansvar Fattigdomen minskar sakta Bistånd Miljömässigt ansvar Klimatförändringar Utsläppsrätter Vad kan du göra? Ekonomiskt ansvar Vad betyder tillväxt? BNP som mått på levnadsstandard Vad BNP inte visar Andra mått på framgång och välstånd

9

Innehåll

Innehåll

4

HUR KAN VI PÅVERKA SAMHÄLLETS EKONOMI?

17. Finansmarknaden Förmedlar kapital på ett säkert sätt Hanterar risker Kapitalmarknaden Aktiemarknaden Kreditmarknaden Bankernas pris på pengar När finansmarknaden inte fungerar – finansbubblor

13. Samhällsekonomi – en samordning av behov och resurser Samhällsekonomi som ett kretslopp Olika typer av marknader Utbud och efterfrågan Utbuds- och efterfrågemodellen – i praktiken Jämviktspris När marknaden inte fungerar Olika marknadsformer Offentlig sektor – en viktig aktör i det samhällsekonomiska kretsloppet 14. Tre samhällsekonomiska system Planekonomi Marknadsekonomi Blandekonomi Kollektiva vanor och externa effekter 15. Handel och betalning Vilka varor och tjänster handlar Sverige med idag? Är svensk handel internationell? Hur mäter vi handel med andra länder? Hur påverkas bytesbalansen? Varför handla med andra länder? Fri eller skyddad handel? Organisationer för frihandel Betalning i annan valuta 16. Arbetsmarknaden Från varor till tjänster Den svenska arbetskraften Arbetsmarknadens aktörer Arbetstagarorganisationer Arbetsgivarorganisationer Avtalsrörelsen Om förhandlingarna strandar När överenskommelser blir till lag Vad beror arbetslöshet på? Förändrade strukturer i samhället Svängningar i ekonomin Går det att styra arbetsmarknaden? Åtgärder för att minska arbetslösheten Utbildning för att möta nya kompetensbehov

10

18. Så kan samhällsekonomin styras Vad är det som utmärker bra och dåliga tider? Problem med stora svängningar Bromsa eller gasa? Finanspolitik Penningpolitik Hur påverkas vi av ekonomin inom EU? Ekonomiska och monetära unionen (EMU) Europeiska Centralbanken (ECB)

5

HUR KAN DU PÅVERKA DIN EGEN EKONOMI 19. Arbeta och studera Viktigt att känna till vad som gäller Söka jobb Anställningsavtal Lagar på arbetsplatsen Den egna lönen Arbetsgivarens kostnad Skatten du själv betalar på lönen Jämka den preliminära skatten Svartarbete Eget företag? Studera vidare? Många vägar till kunskap Vad kostar det? Vardagsekonomin som student Studera utomlands 20. De egna finanserna För att jämna ut toppar och dalar Låna Amortering Ränta och avgifter Kreditprövning

Säkerhet Lån som reserv Effektiv ränta – gör lån jämförbara Spara Varför spara? Tiden avgör hur du ska spara Olika marknader för sparande Spara på kort sikt Spara till kontantinsatsen Spara på aktiemarknaden Aktiefonder 21. Egen bostad Faktorer som påverkar boendekostnaden Bo kvar hemma Hyresrätt Köpa lägenhet Flytta till eget hus Bli husägare Låna till bostad Pantsättning Bolåneräntor Boendekalkyl Bostadskarriär 22. När du handlar och betalar Betalningar – inte bara med sedlar och mynt Betala räkningar Teckna avtal ID-kort Spara kvitton När du ångrar dig Frivilliga skydd När det är fel på en vara Betala säkert på nätet Säkra webbsidor Köp mellan privatpersoner Om du inte kan betala

Fasta utgifter Sparande Rörliga utgifter Blir det något kvar? Följ upp och få koll på ekonomin 24. Trygghet nu – och senare Vid sjukdom eller olycka När man får barn Att bli arbetslös En brand kan bli dyr Hemförsäkringen har flera skydd Du tjänar in din pension Det handlar om stora pengar Eget pensionssparande 25. Att vara två – juridik och ekonomi Vara sambo När bodelning gäller Betala lika eller skriva avtal När bodelning inte gäller Skydda varandra Vara gift Gemensam ekonomi När barnen kommer Ekonomin förändras Jämställda föräldrar Flytta isär som förälder Register

23. Så kan du styra din ekonomi Välj när du ska köpa Din disponibla inkomst Dina utgifter Planera dina pengar

11

3

Block 3 | Gemensamma initiativ

Block

11

KAPITEL 11 Gemensamma initiativ 12 Tre perspektiv på hållbar utveckling

Gemensamma initiativ | Block 3 © Författarna och Studentlitteratur

Finns det gemensamma lösningar på globala problem? Varje människa är beroende av andra människor och på samma sätt är varje land beroende av andra länder. Ett enskilt land kan inte ensamt lösa de stora samhälls­frågorna. Därför skapades under 1800- och 1900-talet ett antal stora internationella organisationer, som bland annat arbetar med frågor om fred, handel, demokrati och välstånd. Målet är att skapa gemensamma, hållbara lösningar på globala problem. I detta block kan du läsa om dessa organisationers arbete och om hur de ser till att deras samarbete blir hållbart över tid. Här ska vi också diskutera vilka behov och vilka resurser som finns i samhällen och hur de kan användas på bästa sätt. För att kunna skapa ett hållbart samhälle är det nämligen avgörande att vi alla tar ställning till vad som är viktiga värden idag – och i morgon. Du kommer också att möta några olika sätt att mäta och jämföra välstånd och hur hållbart ett land är i jämförelse med ett annat.

© Författarna och Studentlitteratur

11

11

Block 3 | Gemensamma initiativ

Gemensamma initiativ | Block 3 © Författarna och Studentlitteratur

De globala

© Författarna och Studentlitteratur

problemen ökar

FN – i fred och krig Ökat ansvar för företag FN-konferens för

hållbar utveckling

Gemensamma initiativ Begreppet hållbar utveckling blev allmänt känt i samband med FN:s rapport Vår gemensamma framtid från 1987, vanligen kallad Brundtlandrapporten. I den rapporten definieras hållbar utveckling på följande sätt: En hållbar utveckling tillgodoser våra behov idag, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Sedan 1987 har hållbar utveckling vuxit fram som en viktig fråga i olika delar av samhället – både i Sverige och internationellt. Begreppet betyder olika saker beroende på vem som använder det och det används när politiker, ideella organisationer, företag och enskilda individer talar om vilken framtid vi bör sträva mot. Ett hållbart samhälle handlar alltså om idéer kring hur vi kan skapa ett samhälle som fungerar bra för alla – både nu och på lång sikt. När olika parter talar om hållbar utveckling omfattar det flera områden. Det handlar om alltifrån fred, miljö och ekonomi till sociala sammanhang, kultur och demokrati. Eftersom vi har pratat om demokratin och kulturen på andra håll i läromedlet koncentrerar vi oss här på att försöka reda ut vad hållbar utveckling kan betyda när det gäller andra aspekter – för dig, för Sverige och globalt.

Ge några egna exempel på vad hållbar utveckling kan vara när det gäller fred, miljö och ekonomi.

Levnadsvillkoren för människor i olika delar av världen ser väldigt olika ut. Många problem är specifika för vissa regioner eller länder och man löser dem oftast lokalt. Är skolmaten som serveras ute i skolorna inte särskilt hälsosam löser man det problemet i kommunen. Har ett land problem med arbetslöshet, utbildning eller kriminalitet, hanteras det som nationella politiska frågor. Samtidigt talas det allt oftare om att problem i någon del av världen också påverkar människor i andra delar av världen. Om den svenska

11:2 Hur många fattiga?

Vår livsstil och vår konsumtion i rika länder brukar nämnas som ett globalt problem, eftersom vi i den rika delen av världen använder oss av en allt större andel av jordens resurser. Ett annat problem är att naturresurser är ojämnt fördelade över jordklotet, vilket ökar risken för konflikter. Ett exempel på det är energikällor. Behovet av olja var ett bidragande skäl till att Irak invaderade det oljerika landet Kuwait 1990 och att USA invaderade Irak 2003.

Diskutera!

Gå in på YouTube och sök på GapCast #4 – Globali­ za­tion, så får du upp en fyra minuter lång film där den svenske professorn Hans Rosling berättar om fattigdomsutvecklingen i världen. Han pratar på engelska, men du har säkert inga problem med att förstå vad bilderna som han visar handlar om. Var det något i hans föredrag som var nytt för dig?

Andra globala problem är att de mänskliga rättigheterna inte respekteras överallt, bland annat av ekonomiska skäl. Exempelvis anklagas läkemedelsindustrin för att tillverka läkemedel till nytta för den rika världen som har råd att betala, istället för att framställa läkemedel för att bekämpa sjukdomar i fattiga länder. De demokratiska rättigheterna motarbetas av vissa stater – fortfarande är omkring en tredjedel av FN:s medlemsstater inte fullvärdiga demokratier. Krigets lagar följs inte, många hundra miljoner människor är analfabeter och miljoner befinner sig på flykt från sina hemländer.

I-land och u-land – eller fattiga och rika länder?

11:1 Hållbar utveckling

Lokala och globala problem

industrin släpper ut stora mängder koldioxid vid sin tillverkning stannar inte utsläppen kvar över Sverige, utan driver vidare till andra länder. Om den polska industrin släpper ut gifter i Östersjön påverkar det fisk som även vi äter. Om människor i stora delar av Afrika svälter är det ett problem för hela världen.

Ordboken Global = som gäller hela världen Globalisering = när länderna i världen blir allt mer beroende av varandra, bl.a. genom ett allt större utbyte av information, teknologi, investeringar, kultur och livsåskådningar Kalla kriget = konflikten mellan västmakterna och kommunistländerna, som pågick från andra världskrigets slut fram till 1989–1990 Billion = engelska för miljard, dvs. 1 000 miljoner

För att beskriva olika delar av världen använder vi olika begrepp. Du känner säkert igen tredje världen, i-land och u-land. I-land och u-land står för industrialiserade länder respektive under­ utvecklade länder eller det lite mer positiva utvecklingsländer. Begreppen första, andra och tredje världen började användas under 1950-talets kalla krig. De hade från början en politisk betydelse: Till den första världen inkluderade man demo­ kratiska marknadsekonomier i västvärlden (ofta medlemmarna i Nato och EU). I den andra världen inkluderades kommunistiska öststatsländer som Sovjetunionen. Den tredje världen omfattade alla andra länder, i Afrika, Asien och Sydamerika. Efterhand kom dessa begrepp att få en mer ekonomisk betydelse,

och tredje världen stod då för länder med ett lågt BNP per capita som fick bistånd. I praktiken användes dock inte begreppen första och andra världen så mycket, utan man talade istället om de Industrialiserade länderna. Men, det gamla sättet att dela in världen i två slags länder, u-länder och i-länder, håller inte längre. Det beskriver inte världens länder som de ser ut idag. Det finns en massa länder som befinner sig mitt i mellan. Kina exempelvis är både ett utvecklingsland och ett industriland. Detsamma gäller Indien och många länder i Sydostasien. Världsbanken delar istället in länder i höginkomst-, medelinkomst- och låg­inkomstländer. Vi har här valt att använda begreppen rika och fattiga länder.

11

11

Block 3 | Gemensamma initiativ

Gemensamma initiativ | Block 3 © Författarna och Studentlitteratur

Problem med väpnade konflikter – exempelvis i Afghanistan, Irak, Palestina och Israel – påverkar också andra delar av världen och arbetet med att skydda människors liv och frihet kräver breda och omfattande insatser från många länder och organisationer.

Aktörer som arbetar för att lösa globala problem För att lösa dessa stora samhällsproblem som var kopplade till frågor om fred, handel, demo­ krati och välstånd, skapades under 1800och 1900-talet ett antal stora internationella organisationer. Dessa organisationer har utvecklat samarbetsformer som säkrar att också under perioder när en eller flera stater kan ha egna problem, kan det internationella samarbetet fortsätta. Det har utvecklats regelverk som är desamma för alla länder.

© Författarna och Studentlitteratur

Det är till exempel • standarder för globala företag om hur de får agera på de marknader där de har sin verksamhet • handelsavtal som har utvecklats för att förenkla handel mellan länder • internationell rätt, det vill säga interna­ tionella lagar och överenskommelser (ett exempel är Genèvekonventionen som även kallas för ”krigets lagar”) • internationella regler för att lindra mänskligt lidande under väpnade konflikter

Internationell rätt Internationell rätt är ett system av lagar och internationella överenskommelser som binder olika stater i deras handlande med andra stater eller dess medborgare. Det skiljer sig från andra rättssystem i det att den internationella rätten är en angelägenhet för stater, inte för enskilda medborgare.

”Det gäller att inte fastna i hur man alltid gjort utan att man kan se nya lösningar.” Rebecca

Det finns olika typer av aktörer som arbetar för att lösa globala problem: stater mellanstatliga organisationer ideella organisationer företag

Stater

Förenta Nationerna (FN)

En stat är ett geografiskt område som leds av en regering och som är självständig i förhållande till andra stater. Staten har som myndighet den högsta makten i förhållande till sina invånare. Många globala problem blir lösta av att flera stater samverkar och en stat har exempelvis diplomatiska förbindelser med andra stater.

FN skapades 1945 utifrån en internationell vilja att bevara freden, precis som EU. När FN grundades kom medlemsländerna överens om de gemensamma målen och de grundläggande rättigheterna som skulle gälla för alla människor på jorden. FN:s mål är att arbeta för fred och mänskliga rättigheter och att förbättra levnadsvillkoren för alla människor.

Mellanstatliga organisationer

FN:s uppgifter, befogenheter, arbetssätt och organisation finns preciserade i FN-stadgan från 1945. Den fungerar som en intern regelsamling, men också som en traktat, det vill säga en överenskommelse mellan stater om att de måste följa internationell rätt. I stadgan beskrivs medlemsländernas rättigheter och skyldigheter – inte bara gentemot FN, utan också mot varandra.

Mellanstatliga organisationer är organisationer där flera stater är medlemmar. Det finns ett stort antal organisationer med olika syften. Några av de mest kända är Förenta Nationerna (FN), Nato, G20, WTO och OECD. Vi kommer att beskriva deras arbete i det följande.

Stadgan inleds med en presentation av målen, där freden nämns allra först. Medlemmarna i organisationen är beslutna att ”rädda framtida generationer från krigets gissel”, heter det. För att lyckas med detta har FN tagit på sig uppgifter inom ett antal olika områden, alltifrån att arbeta för att utrota fattigdom till att värna om miljö och mänskliga rättigheter.

Ordboken

Ordboken Regelverk = system av regler Hiv/aids är ett virus som dödar 3–4 miljoner människor per år. För att sänka priserna på läkemedel för de drabbade startade FN år 2002 ett partnerskap med fem läkemedelsföretag – AAI (Accelerating Access Initiativ, som ungefär betyder initiativ för allt snabbare tillgång [till läkemedel]).

Standard = en uppsättning rekommendationer som gör att alla som följer dem gör likadant, håller samma kvalitet

Utvecklingen av den internationella rätten har en lång historia och kan sägas ha börjat redan under 1400-talet då den första internationella straffrättsdomen nedtecknades.

Internationell rätt består av folkrätten som gäller regler mellan stater och internationella

Dessa organisationer och regelverk gör det internationella samarbetet hållbart över tid.

• • • •

organisationer, och internationella privaträtten som gäller privaträttsliga tvister som har inter­ nationell anknytning.

Nation = stat och nation blandas ofta samman. En nation är människor som hör samman på grund av språk, religion, landområden eller historia. En nation behöver därmed inte vara en erkänd stat. Diplomati = läran om staters sätt att sköta utrikespolitiken

Koldioxidutsläppen från bilar minskar, eftersom nya bilar är mer bränsleeffektiva. Men de flesta bilar drivs fortfarande av icke förnyelsebart bränsle.

11

11

Block 3 | Gemensamma initiativ

Gemensamma initiativ | Block 3 © Författarna och Studentlitteratur

© Författarna och Studentlitteratur

Fakta om FN:s organisation FN har omkring 40 000 medarbetare världen över och en verksamhet som årligen kostar cirka 15 miljarder US dollar (vilket mot­ svarar över 100 miljarder svenska kronor). Medlemsstaterna bidrar efter förmåga till grundkostnaderna och de fredsbevarande operationerna. USA betalar 22 procent av grundkostnaderna, Sverige 1 procent och de minsta staterna 0,001 procent. Räknat per capita (per invånare) är Luxemburg, Schweiz och Japan de tre största bidragsgivarna med drygt 3 US dollar per capita. Även de nordiska länderna tillhör toppskiktet bland bidragsgivarna.

kt för FN

2:a världskriget – startpun

5, bara en månad FN grundades i oktober 194 satte punkt för andra efter Japans kapitulation som i det andra världskriget, världskriget. De allierade ike och Sovjetunionen, Storbritannien, USA, Frankr nta Nationerna. Femtio var initiativtagare till Före ast, däribland alla länder blev medlemmar gen stormakter. de ursprungliga medDanmark och Norge tillhör med ett år senare, kom lemmarna, medan Sverige en internationell om n 1946, och Finland 1955. Idé och förhindra krig en fred organisation för att bevara e till FN som gar gån var inte ny. Det fanns en före bildades 1919 som NF, , hette Nationernas Förbund lsen efter det me om nsk i samband med fredsövere

FN utarbetade redan 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna som har fått stor betydelse. Artikel 1 börjar ”Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter.” FN-förklaringen listar i 30 artiklar ett antal medborgerliga och politiska respektive sociala och ekonomiska rättigheter. Rätten till liv, likhet inför lagen och åsiktsfrihet är några av de allra viktigaste rättigheterna i den första gruppen av artiklar. I den andra gruppen finns bland annat rätten till undervisning och arbete. FN har åtagit sig många uppgifter, men arbetet med att bevara freden mellan nationer är den viktigaste. Organisationen har hittills genomfört ett 60-tal mer eller mindre framgångsrika så kallade fredsbevarande operationer. Omkring 20 pågår idag, runt om i världen. Över 100 000 soldater tjänstgör under FN-befäl och kostnaderna uppgår till över 7 miljarder US

första första världskriget. Det var aniorg en som n orie gången i hist ater lom dip a kild ens sation – inte ansvar eller politiker – tog på sig rnatiointe ara bev och pa för att ska ionernas Förbund Nat e had st me Som nell fred. men flera stormakter ett 50-tal medlemsstater, USA. stod utanför, bland annat t ut var det uppenbart När andra världskriget brö organisationen att NF hade misslyckats och Förbund upplöstes as ern ion lades i malpåse. Nat FN redan hade startat formellt när efterträdaren

FN-flaggans världskarta och två olivkvistar symboliserar att FN arbetar för fred och säkerhet för alla på jorden.

Generalförsamlingen är FN:s centrum och ett av organisationens sex huvudorgan. Där är alla medlemsstater representerade och också likställda, genom att varje land har en röst. Generalförsamlingen diskuterar och planerar, gör uttalanden och ger rekommen­ dationer, men tar inga viktiga beslut utom om FN:s budget.

sin verksamhet.

Säkerhetsrådet beslutar om alla FN:s sanktio­ ner och väpnade insatser. Till skillnad från alla andra organ inom FN är Säkerhetsrådets beslut bindande för FN:s samtliga medlemsstater.

dollar (cirka 50 miljarder svenska kronor) per år. Det motsvarar ungefär 0,5 procent av vad krig och försvar sammantaget årligen kostar för världens länder. Ordboken

Mänskliga rättigheter – en gammal historia Redan det antika Persien (dagens Iran) och Indien hade lagar till skydd för vissa mänskliga rättigheter. I västvärlden fick tankarna om mänskliga rättigheter spridning under 1700-talet i samband med bland annat de franska och ame­ rikanska revolutionerna. Den första Genèvekonventionen (1864) skapade ett skydd för människor i krig, medan Röda Korset (som grundades samma år) blev den första organisation som arbetade för mänskliga rättigheter.

Kapitulera = erkänna sig besegrad, sluta göra motstånd Stormakt = ett land med tillräcklig makt för att påverka världshändelser Lägga i malpåse = att bevara något som inte längre används – till exempel kläder, krigsmateriel eller organisationer – för att kunna använda det senare Stadga = föreskrift, förordning Befogenhet = rätt att vidta åtgärder Traktat = skriftlig överenskommelse mellan stater Förklaring = formellt meddelande, tillkännagivande Artikel = punkt eller stycke i ett fördrag eller kontrakt

Ordboken Miljard = 1 000 miljoner Sanktion = (här) ett straff som kan vara diplomatiskt, ekonomiskt eller militärt Permanent = ständig Vetorätt = när ett enskilt nej kan hindra ett beslut Humanitär = människovänlig, med respekt för människans värde och grundläggande rättigheter Kolonier = landområden som framför allt europeiska stater lade under sig i andra länder

I de fredsbevarande operationerna är det ofta svårt att efter den väpnade insatsen följa upp med civila insatser som ger långsiktig fred. För båda delarna krävs enighet bland stormakterna i Säkerhetsrådet. Samtliga av de 60-tal väp­ nade insatser som FN hittills har genomfört har följts av långa perioder där de aktuella länderna inte har kunnat gå vidare på ett bra sätt. FN är till exempel fortfarande kvar på Cypern och tillbaka i Kongo.

Ingen kan strunta i ett beslut. Rådet har 15 med­ lemmar, varav fem är permanenta: stormakterna Frankrike, Kina, Ryssland, Storbritannien och USA. De permanenta medlemmarna har veto­ rätt, vilket innebär att var och en av dem ensam kan stoppa ett beslut i säkerhetsrådet. Sekretariatet verkställer Säkerhetsrådets beslut. FN:s generalsekreterare är chef för sekretariatet. Ekonomiska och sociala rådet har ingen beslutsrätt. Rådet förbereder beslut och sam­ ordnar verksamhet både inom ekonomiska och sociala frågor, och inom kulturområdet och humanitärt arbete. Förvaltarskapsrådet övervakar områden som varit kolonier, men som ännu inte blivit självständiga stater. Eftersom det inte längre finns sådana områden kvar i världen, har rådet egentligen ingen uppgift. Internationella domstolen i holländska Haag är också ett av FN:s huvudorgan. Domstolen avgör tvister mellan stater. Förutom huvudorganen finns ett stort antal underorgan, fackorgan, projekt och enheter med anknytning till FN.

11:3 Pågår det en väpnad konflikt just nu? Ta reda på via nyhetssidorna om det pågår en väpnad konflikt just nu någonstans i världen. Sätt dig in i varför parterna för krig mot varandra och vilka insatser som görs och vilka aktörerna är som arbetar för att lösa konflikten. Vilka åtgärder vidtar till exempel FN?

Där FN inte har lyckats skydda människor från övergrepp under krig, har organisationen i flera fall kunnat gripa krigsbrottslingar som sedan blivit dömda i särskilda tribunaler eller i den Internationella brottmålsdomstolen.

11

11

Block 3 | Gemensamma initiativ

Gemensamma initiativ | Block 3 © Författarna och Studentlitteratur

Några konflikter där FN inte har kunnat agera na för­plats i Rwanda utan att kun

FN var på 4. hindra folkmordet där 199

oslavien på 1990Under kriget i det forna Jug d att förhindra mord talet misslyckades FN me nien och tvingades på civilbefolkningen i Bos Nato. lämna över uppgiften till att gå in i Sudan för Sedan 2003 avstår FN från i Darfur, eftersom att skydda civilbefolkningen lle vara en kränksku regimen där hävdar att det t. ning av landets suveränite

Nato Inom EU finns inget gemensamt militärt försvar. Däremot har EU ett avtal med försvars­ organisationen Nato om att få tillgång till Natos militära resurser, om inte Nato självt vill ingripa in en konflikt. Nato är en förkortning

för North Atlantic Treaty Organization, på sve­n­ ska också kallad Atlantpakten. Nato bildades efter andra världskriget, 1949, av de västländer som stod på de allierades sida i kriget (USA, Canada och tio europeiska stater). Efter Koreakriget i början på 1950-talet byggdes organisationen ut till att bli världens största militära allians. Enligt Nato är ett angrepp på något enskilt medlemsland detsamma som ett angrepp på hela Nato och det anfallna landet ska försvaras av hela Nato.

© Författarna och Studentlitteratur

Natos medlemsländer

Ordboken Suveränitet = självständighet, oberoende Tribunal = domstol Internationella brottmålsdomstolen = en FN-ledd domstol med kontor i Haag som dömer i mål om brott mot mänskligheten, krigsförbrytelser och folkmord Mandat = uppdrag, fullmakt

Albanien

Belgien

Bulgarien

Canada

Danmark

Estland

Frankrike

Grekland

Island

Italien

Kroatien

Lettland

Litauen

Luxemburg   

Nederländerna   

Norge

Polen

Portugal

Rumänien

Slovakien

Slovenien

Spanien

Storbritannien

Tjeckien

Turkiet

Tyskland

Ungern

USA

De kommunistiska länderna i Östeuropa bildade 1955 en motsvarighet till Nato, kallad Warszawapakten. Under hela det kalla kriget och ända till 1990-talet balanserade Nato och Warszawapakten varandra. Warszawapakten upplöstes 1991 och idag är flera före detta medlemsstater istället medlemmar i Nato.

Idag har Nato anpassat sin roll till det förändrade säkerhetspolitiska läget. Organisationen fortsätter att ha det ömsesidiga försvaret av sina idag 28 medlemsländer som sin utgångspunkt, men lägger nu större vikt vid civila insatser för att skapa förutsättningar för demokrati, välstånd och fred.

Nato deltog första gången i strider under kriget på Balkan på 1990-talet och har sedan dess varit engagerat även i Afghanistan. Organisationens mandat för krig har ifrågasatts av kritiker.

Sverige samarbetar med NATO, men är inte ett av medlemsländerna. Vi deltar i något som kallas PFF (partnerskap för fred), som är ett samarbetsavtal med NATO och svenska soldater står under Nato-befäl i till exempel Afghanistan. Dessutom har Sverige genom sitt medlemskap i EU förbundit sig att samverka med andra länder för att delta i olika fredsbefrämjande insatser i konfliktdrabbade områden.

11:4 Vilka regler gäller i krig? Det finns regler för vad man får och vad man inte får göra i krigssituationer – bland annat hur man får behandla krigsfångar. De reglerna beskrivs i Haag- och Genèvekonventionen. a) Ta reda på vilka regler som gäller vid krig. Vilka blir konsekvenserna om något land bryter mot reglerna? b) Vilka tankar får du när du läser om dessa regler?

Ordboken Soldater från svenska ISAF-styrkan i Afghanistan. ISAF står för International Security Assistance Force, och är en internationell säkerhetsstyrka som leds av NATO, med mandat av FN:s säkerhetsråd.

Strategisk = planmässig, framsynt

G20 G20 är kortnamnet för Group of Twenty, en informell samrådsgrupp med representanter från tjugo länder. I gruppen diskuterar man och samarbetar om internationella finansiella och ekonomiska frågor mellan stater. I de tjugo medlemsländerna bor två tredjedelar av jordens befolkning. Länderna står för 80 procent av världens BNP och 85 procent av all handel. Alla medlemsländerna tillhör världens största ekonomier, men för att bli medlem måste man bli inbjuden. Några av länderna med störst ekonomi har fått stå tillbaka för länder som har något mindre ekonomier, men som bedömts vara strategiskt viktigare att ha med i gruppen. G20 har inga anställda och inget fast kontor eller kansli. Ordförandeskapet roterar mellan medlemsländerna.

Från G6 till G20 Ursprungligen bestod G20 av en grupp av bara sex länder – G6. Men i och med att Canada inkluderades ändrades namnet till G7. Vid Rysslands inträde 1997 ändrades gruppens namn till G8. Det var först vid den finansiella osäkerheten i Asien i slutet av 1990-talet som gruppen återigen utökades, nu till att bli 20: 19 länder samt EU.

11

11

Block 3 | Gemensamma initiativ

Gemensamma initiativ | Block 3 © Författarna och Studentlitteratur

OECD är mest känt för sina regelbundna studier av medlemsstaternas politik och ekonomi. Studierna publiceras och medlemmarna kan använda dem när de vill se vilken ekonomisk politik som ger bäst resultat.

Medlemmarna i G20 Argentina

Australien

Brasilien

Frankrike

Indien

Indonesien

Italien

Japan

Canada

Kina

Mexiko

Ryssland

Saudiarabien

Storbritannien

Sydafrika

Sydkorea

Turkiet

Tyskland

USA

EU

Medlemsländerna representeras av sina finans­ ministrar och centralbankschefer. EU har hittills representerats av EU-kommissionens ordförande och chefen för den europeiska centralbanken. Vid några tillfällen de senaste åren har istället medlemsländernas regeringschefer deltagit vid mötena. Även Världsbanken och Internationella valutafonden deltar vid mötena G20 har mött våldsamma protester vid varje möte från motståndare till globaliseringen. Protesterna riktar sig mot att organisationen saknar stadgar, att bara inbjudna kan bli medlemmar och att mötena är stängda och inte offentliga. G20 är odemokratiskt, säger kritiker.

11:5 G20 Är det rätt att försöka stoppa G20-gruppens möten? Motivera ditt svar.

Organisationen har sitt huvudkontor i Paris och har totalt 30 medlemsländer, framför allt i Europa. Turkiet och USA tillhörde grundarna och sedan 2007 väntar bland annat Ryssland på att få bli medlem. Verksamheten har sex övergripande mål:

varuhandel (från 1947), Gats om internationell handel med tjänster och Trips som fokuserar på patent och varumärken. Avtalen är multi­ laterala och bindande för medlemsländerna.

• • • • •

stödja en hållbar ekonomisk tillväxt förstärka tillväxten av jobb öka levnadsstandarden i medlemsländerna bibehålla ekonomisk stabilitet underlätta den ekonomiska utvecklingen i länder utanför OECD • bidra till ökad världshandel

Utvecklingen av WTO:s regelverk sker genom långa så kallade förhandlingsrundor.

OECD OECD (Organisation for Economic Co-opera­ tion and Development) är en internationell sammanslutning för ekonomiskt samarbete och utveckling mellan demokratiska länder som har en marknadsekonomi. Organisationen grundades ursprungligen 1948 för att administrera den amerikanska ekonomiska hjälpen till Europa efter andra världskriget.

Ordboken Multilateral = mellan flera länder

OECD vill erbjuda regeringar möjligheter att jämföra politiska erfarenheter, söka svar på gemensamma problem, finna bra lösningar och samordna de egna politiska lösningarna med omvärldens.

11:6 Senaste nytt om WTO eller OECD Sök på nätet eller i dagstidningarna efter aktuell information om WTO eller OECD. Har organisationerna haft några möten nyligen? Vilka frågor diskuteras just nu? Vilka mål vill man uppnå?

Världshandelsorganisationen, WTO

Apec (Asia-Pacific Economic Cooperation) är en samarbetsorganisation för 21 länder på båda sidorna om Stilla havet. Organisationen arbetar för uthållig ekonomisk utveckling och välstånd i regionen genom att underlätta handel och investeringar, förenkla för näringslivet och fördjupa tekniskt och ekonomiskt samarbete. Organisationens medlemsländer svarar för 60 procent av världens BNP. Medlemsländernas ekonomier och handel växer också snabbare än ekonomierna i övriga världen. Organisationen fattar alla beslut enhälligt och arbetar uteslutande genom avtal som inte är juridiskt bindande. En målsättning är att alla handelshinder mellan de ekonomiskt utvecklade medlemsstaterna ska vara avskaffade 2010 och att även de fattiga länderna bland medlemssta­ terna ska nå dit år 2020. Apecs medlemsländer på den amerikanska kontinenten är Chile, Canada, Mexiko, Peru och USA. På den asiatiska sidan är det initiativtagaren Australien samt Brunei, Filippinerna, Indonesien, Japan, Kina, Malaysia, Nya Zeeland, Ryssland, Singapore, Sydkorea, Thailand och Vietnam. Sju av de asiatiska medlemmarna i Apec är också medlemmar i Asean, en politisk och ekonomisk samarbetsorganisation för länder i Sydostasien. Asean har 10 medlemsstater.

Ideella organisationer

Världshandelsorganisationen WTO (World Trade Organization) bildades 1995 och har sitt huvudkontor i Genève i Schweiz. WTO har till uppgift att övervaka och underlätta internationell handel. Tullsänkningar finns alltid högt upp på agendan. De 153 medlemsländerna står tillsammans för 95 procent av världshandeln. WTO hjälper medlemsländerna att hitta sätt att genomföra handelsförhandlingar och lösa konflikter i handelsfrågor. Inom organisationen ryms tre huvudavtal, Gatt om internationell

© Författarna och Studentlitteratur

Andra ekonomiska samarbeten Det finns fler stora ekonomiska samarbetsorganisationer, bland andra Afrikanska unionen, Apec och ASEAN.

Handeln mellan olika länder har ökat avsevärt sedan andra världskriget och därmed har länderna också blivit allt mer beroende av varandra.

Afrikanska unionen, AU, är en politisk och ekonomisk samarbetsorganisation. I de 53 med­­ lemsstaterna bor sammanlagt omkring 850 miljoner människor, vilket innebär att organisationen representerar en 70 procent större befolkning än vad Europeiska unionen gör.

Den tredje huvudaktören som agerar för att lösa globala problem är ideella organisationer. De kallas ibland NGO som står för Non Governmental Organizations, det vill säga ickestatliga organisationer. Ideella organisationer är intresseorganisationer som driver olika typer av frågor. Greenpeace – Under 1970-talet växte Green­ peace till att bli en miljöorganisation som arbe­ tade med stora, globala miljöproblem.

11

11

Block 3 | Gemensamma initiativ

Gemensamma initiativ | Block 3 © Författarna och Studentlitteratur

Organisationen har gjort sig känd för sina ickevåldsinsatser, då de konfronterar dem som förstör vår miljö. Organisationens princip är att fredligt protestera mot dem som skadar miljön och att genom bland annat opinionsarbete åstadkomma en varaktig positiv förändring. Amnesty International – Amnesty är en ideell organisation som grundade 1961 för att hjälpa människor som hölls fängslade enbart på grund av sina politiska åsikter (så kallade samvetsfångar). Amnesty är idag en organisation som arbetar mer brett för mänskliga rättigheter och har över 2 miljoner medlemmar världen över. Amnesty ställer krav på makthavare att stoppa och förebygga kränkningar av de mänskliga rättigheterna och organisationen kräver att de som begår brott mot mänskliga rättigheter ska ställas inför rätta.

Några av de frågor som Amnesty arbetar med är • rätten till åsikts- och yttrandefrihet • avskaffande av tortyr och dödsstraff • rätten att inte bli diskriminerad, till exempel på grund av politisk eller religiös åskådning, etnisk tillhörighet, kön eller sexuell läggning • stopp av våld mot kvinnor • flyktingars och migranters rättigheter • rätten för de mest utsatta att få sina ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter tillgodosedda

11:7 Ung i Amnesty Gå in på Amnesty Internationals webbsida och ta reda på hur ungdomar kan arbeta i organisationen. Skulle du själv vilja vara aktiv där? Varför, varför inte?

Ordboken Konfrontera = möta ”ansikte mot ansikte”

© Författarna och Studentlitteratur

Också företagens ansvar Länge menade man att det var stater, mellanstatliga organisationer och ideella organisationer som gemensamt hade ett ansvar för att uppnå en hållbar utveckling och liknande målsättningar. Men efter hand blev det tydligt att även företagen hade ett ansvar. Det var dock först år 2000 som företagsvärlden började ta dessa krav på ett ökat socialt och miljömässigt ansvar på allvar. Ett skäl till företagens ändrade förhållningssätt var den kritik som riktades mot en del globala företag för deras sätt att agera i länder där de hade sin produktion. Kritiken gällde skövling av regnskogar, utfiskning av haven och dåliga arbetsvillkor vid fabriker – ofta i fattiga länder. Det handlade om arbetsvillkor som bröt mot de mänskliga rättigheterna, om låga löner, långa arbetsdagar, ingen rätt att ansluta sig fackligt och om barnarbete.

rörelsen Antiglobaliseringskulm inerade kri-

2000, Runt millenniumskiftet, år De stora globala företatag. före a tiken mot global problemen i samhället. gen sågs ofta som orsak till av regnskogen, brott Det handlade om skövling dåliga arbetsförhållanmot mänskliga rättigheter, den och barnarbete. ationer som Amnesty, Media och ideella organis pte till att sprida nyheter Attac och Corp Watch hjäl n om företagens agetill den breda allmänhete e i ett antal demonstrarande. Kritiken kulminerad WTO, EU och G20som tioner vid de toppmöten Seattle och inte ua, länderna arrangerade i Gen minst i Göteborg 2001.

Greenpeace-aktion i Sverige, där man kritiserade att Coop sålde produkter från djur som fått genmanipulerad mat.

Dumpning av farligt avfall i fattiga länder är ett stort problem.

11:8 Kan du påverka globala problem? Det kanske känns som om många beslut som rör globala problem hanteras av personer och organisationer långt ifrån oss. Beslutsfattare sitter i stora organisationer långt bort och bestämmer om frågor som påverkar oss. Att många har engagerat sig i anti-globaliserings­ organisationer är kanske ett svar på att människor misstror stater och företag. Att de känner att många beslut tas över deras huvuden. Vad skulle du kunna göra för att göra din röst hörd? Är det ok att ta till våld, stenkastning och skadegörelse eller är det viktigt att agera på ett demokratiskt och fredligt sätt?

Ett annat skäl till att företagen började ta denna typ av ansvar hängde ihop med att deras makt ansågs ha ökat. Många företag har idag en större försäljning än vad exempelvis många fattiga länder har i årliga statsbudgetar. Med ökad makt kommer också ett ökat ansvar, resonerade man. Runt millennieskiftet började därför företag inte bara ses som en del av problemen, utan också som en del av lösningen för att nå en hållbar utveckling. De förväntades att aktivt arbeta för att förbättra situationen.

11

11

Block 3 | Gemensamma initiativ

Gemensamma initiativ | Block 3 © Författarna och Studentlitteratur

Ytterligare ett skäl till att företag vid denna tid börjar ta ett tydligare ansvar för de sociala och miljömässiga delarna av sin verksamhet var att detta blev viktigt också för konsumenterna. De ställde och ställer i allt större utsträckning krav på hur företagen tillverkar produkter och tjänster. Exempelvis väljer många människor av miljömässiga skäl att låta bli att äta utrotningshotad fisk eller odlade jätteräkor som förstör mangroveträsken. Och du som konsument kanske avstår från ett köp om du vet att tröjan som du vill köpa är tillverkad i fabriker med dålig arbetsmiljö, dåliga löner och där det kanske förekommer barnarbete. När allt fler konsumenter börjar välja bort att köpa produkterna, påverkar det företagens beteende. Många bolag, som H&M, Indiska och Body Shop, försöker därför garantera att tillverkningen går till på ett bra sätt.

För en hållbar framtid Problemen i världen uppfattas idag i högre grad än tidigare som gemensamma och parallellt tycks ländernas vilja att tillsammans lösa dem ha ökat. Sedan 1987 har det arrangerats ett antal internationella konferenser som har bjudit in stats- och regeringschefer samt företrädare för ideella organisationer, företag och andra som kämpar för miljön, för mänskliga rättigheter, mot fattigdom med mera. Den organisation som har samordnat de allra flesta av dessa konferenser är FN.

11:9 Företagens sociala ansvar Många företag, framför allt de som har tillverkning i andra delar av världen, arbetar med något som kallas för just företagens sociala ansvar (CSR, Corporate Social Responsibility). Det innebär att de ska ta hänsyn till miljön och de sociala frågorna i de länder där de är verksamma. Välj ett större internationellt företag och studera deras webbsida. Talar de där om sitt sociala ansvar? Om ja, vad säger de? Vad gör de i praktiken för att bidra till en hållbar utveckling inom detta område?

Global Compact FN:s förre generalsekreterare Kofi Annan uppmanade år 2000 ledare för de största företagen i världen att ta sitt sociala ansvar. Han grundade samtidigt FN:s Global Compact, som är en organisation dit företag kan ansluta sig och som innebär att de frivilligt förbinder sig att följa tio principer inom områdena mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljö och antikorruption.

© Författarna och Studentlitteratur

FN-konferenser för en hållbar framtid FN-konferensen Miljö och utveckling 1992 – Agenda 21 Det var den dåvarande norska stats­ ministern Gro Harlem Bruntland som ledde FN-kom­mis­sionens arbete med att ta fram förslag på långsiktiga globala miljöstrategier. Detta arbete resulterade 1987 till rapporten Vår gemensamma framtid. Först i och med FN-konferensen om miljö och utveckling i Rio de Janeiro 1992 fick frågan om håll­bar utveckling ett stort interna­tio­nellt genomslag och blev en prioriterad fråga för många nationer. Syftet med konferensen var att diskute­ ra fattigdom och de växande miljöpro­ blemen i världen. Under konferensen framfördes tankarna om att miljöförstö­ ring och fattigdom till stor del var orsa­ kade av de rika ländernas exploatering av fattiga länder. Och många menade att eftersom de rika länderna ansågs ha orsakat dessa problem kunde de också betala för att lösa dem. Resultatet av konferensen blev att konferensdeltagarna kom överens om riktlinjer och antog ett antal viktiga dokument, bland annat Agenda 21 eller som den egentligen heter: Dagordning för det 21:a århundradet. I Agenda 21 definieras hållbar ut­veckling till att omfatta sociala och ekonomiska dimensioner som klimatet, miljön, fattigdomsbekämpning, hälsa och konsumtionsmönster.

Millenniumtoppmötet i New York 2000 – Millenniedeklarationen Under FN:s toppmöte år 2000 beslutade alla medlemsstater att anta den så kallade Millenniedeklarationen. Världens ledare har där lovat att följande åtta mål ska vara uppnådda till år 2015: • Antalet människor som lever i extrem fattigdom ska halveras. • Alla barn ska kunna gå i skolan, där­ för att en utbildning ökar allas chans att få ett jobb och därmed också möjlighet att försörja sig. • Jämställdheten mellan kvinnor och män ska öka. • Dödligheten hos barn ska minskas. • Dödligheten hos mödrar ska minskas. • Spridningen av hiv/aids, malaria och andra sjukdomar ska stoppas. • Världens länder ska arbeta för en miljömässigt hållbar utveckling. • Samarbetet mellan världens länder kring bistånd, handel och skuldav­ skrivningar ska öka.

Köpenhamnsmötet 2009 I december 2009 träffades FN:s med­ lemsländer i Köpenhamn för att försöka komma överens om ett gemensamt avtal och gemensamma miljömål för 2050. Alla länder kunde dock inte enas om hur mycket utsläppen skulle minska. I den överenskommelse man beslutade om gäller fortfarande 2 graders-målet, men hur det ska gå till debatteras fortfarande.

Ordboken Prioritera = ge förtur åt Exploatera = utnyttja

Löfbergs Lila säljer Fairtrademärkt kaffe, vilkt innebär att arbets- och leveransvillkor för anställda vid de odlingar där företaget köper sitt kaffe utvecklas och förbättras.

FN:s klimatkonferens i Kyoto 1997 – Kyotoprotokollet Kyotoprotokollet är ett miljöavtal som slöts vid FN:s klimatkonferens i Kyoto 1997, men som trädde i kraft först 2005. Det handlar om att stabilisera utsläpp av växthusgaser. 2008 kom länderna i G8-gruppen (se s. 123) överens om att minska utsläppen med 5 % till år 2050. EU ställer sig bakom målet om att den globala uppvärmningen inte får överstiga 2 grader i jämförelse med temperaturen på jorden innan indu­ strialiseringen tog fart.

21:a århundradet = 2000-talet

Protokoll = en skriven notering om vad som sagts vid ett möte, används även när det gäller regler om uppförande mellan stater

Växthusgaser = bl.a. koldioxid, som uppstår vid förbränning av fossila bränslen. Finns det mycket växthusgas i atmosfären blir det varmare på jordens yta.

11

11

Block 3 | Gemensamma initiativ

Gemensamma initiativ | Block 3 © Författarna och Studentlitteratur

Vid FN:s konferenser har svåra gemensamma frågor diskuterats. Det har till exempel handlat om hur vi kan rädda miljön, vem som ska betala för miljöförstöringen och hur fattig­domen ska utrotas. Ett skäl till att det är så svårt att nå gemensamma överenskommelser är att dessa överenskommelser innebär stora uppoffringar och kostnader för vissa länder. För världens stormakter, som har en stor industriproduktion och som släpper ut mest kol­dioxid i världen, innebär en omställning till mer miljövänlig produktion krav på stora investeringar. Politiker som inför stränga miljölagar som påverkar många företag – som ju också är arbetsgivare för många av landets medborgare – blir inte alltid populära. Exempelvis har USA skrivit på Kyotoprotokollet, men ännu inte ratificerat det.

11:10 Vilket ansvar har Sverige? Det har tagits en hel del övergripande initiativ för att lösa problemen i världen (Millenniemålen, Kyotoavtalet, Agenda 21 etc.). Tycker du att Sverige ska vara med på detta sätt och hjälpa människor i andra delar av världen? Läs mer på Internet om de olika avtalen och fundera. Motivera ditt svar.

© Författarna och Studentlitteratur

Nedan ser du exempel på olika typer av märkning av varor som tar särskild hänsyn till miljön eller till hur produkterna har tillverkats. De vanligaste miljömärkningarna är Svanen, Bra miljöval, EU-blomman och Krav. För produktion som tar hänsyn till att arbetsförhållanden ska vara bra finns Rättvisemärkt. Genom att köpa varor som har tillverkats utifrån ett hållbarhetsperspektiv kan man som konsument påverka företag.

11:11 Vilka har egentligen makten i det globala arbetet? Du har nu läst om hur stater, ideella organisationer och företag på olika sätt försöker möta och lösa globala problem. En viktig fråga är var makten att besluta egentligen ligger i detta arbete. Vilka är egentligen aktörerna/organisationerna som bestämmer vilka problem som anses viktiga för hela världen? Är alla länder som berörs av problemen representerade i processen? Är dessa organisationer – som har makt att bestämma – jämlika och demokratiska? Är det ekonomiska och/eller politiska intressen som styr vilka världsproblem som uppfattas som viktiga? Diskutera i grupp.

11:13 Läs & förstå Förut delade man upp världen i i-länder och u-länder, idag använder många istället begreppen rika och fattiga länder. Varför talar man inte längre om i- och u-land?

11:14 Analysera & argumentera

11:12 Vad gör du?

Det råder en rad globala problem runt om i världen. Ett sätt att nå hållbar utveckling är att samarbeta och utveckla gemensamma lösningar. Men det finns kritik mot att arbetet tar för lång tid och att besluten tas långt ifrån de människor som problemen drabbar.

Fundera över vilka medvetna val du och människor i din närhet – familj, grannar och vänner – gör för att bidra till en hållbar utveckling. Eller är det så att du inte alls funderar över hållbarhet? Är det viktigt att göra det?

Hur tycker du att detta ska lösas? Är det till exempel ok att ta till våld och utomparlamentariska metoder för att påverka och förändra världen? Motivera ditt svar.

Det finns också mycket som varje enskild individ kan bidra med i arbetet för en hållbar utveckling, som att källsortera, åka kommunalt i stället för att ta bilen eller köpa rättvise­ märkta produkter.

11:15 Utred & utveckla Att komma överens om ett avtal som begränsar utsläppen av växthusgaser har visat sig svårt (se Kyotoprotokollet på s. 129). Vissa länder tycker att kraven innebär för stora kostnader och uppoffringar, medan andra menar att vi inte har råd att låta bli.

Ordboken Ratificera = göra giltig; innebär att ett lands lagstiftande makt tar det formella beslutet om att godkänna avtalet

Läs mer på webben

Sätt dig in i den aktuella debatten och redogör för vilka problem som finns och hur parterna tänker sig att lösa dem.

På webben hittar du kompletterande och uppdaterad fakta till kapitlet.

Märkning av varor – de vanligaste miljö- och etiska märkningarna av varor

Energideklaration måste enligt lag finnas på nya Svanen står för miljömärkning och gäller livscykeln från produktion till återvinning.

Krav står för ekologisk produktion, som innebär miljöhänsyn, god djur­ omsorg, god hälsa och socialt ansvar.

Bra miljöval säger att varorna är miljöanpassade, i både produktion och återvinning.

EU-blomman står för att produk­ terna har begränsad påverkan på miljön, över varans hela livscykel.

Rättvisemärkt eller Fairtrade står för förbättrade arbets- och levnads­ villkor för odlare och anställda i fattiga länder.

hushållsapparater.

11

5

Block 5 | Arbeta och studera

Block

19

KAPITEL 19 Arbeta och studera 20 De egna finanserna 21 Egen bostad 22 När du handlar och betalar 23 Så kan du styra din ekonomi 24 Trygghet nu – och senare 25 Att vara två – juridik och ekonomi

Arbeta och studera | Block 5 © Författarna och Studentlitteratur

Hur kan du påverka din egen ekonomi? Gränserna mellan samhällets ekonomi och hushållens är inte alltid så skarpa. Du och alla i din närhet påverkas av vad som händer i samhället. När priset för cafébesök, mat och kläder går upp blir det mindre kvar till resor. Oftast måste vi prioritera mellan vad vi ska göra eller köpa den här månaden och vad vi måste vänta med till nästa månad, eller kan­ske till långt senare. För pengarna måste inte bara räcka till den dagen då plånboken fylls på igen. De ska också räcka till utgifter som kommer senare på året, eller först om några år. Det är bland annat det som privatekonomi handlar om. Men den kan också handla om att få någonting att växa!

© Författarna och Studentlitteratur

19

19

Block 5 | Arbeta och studera

Arbeta och studera | Block 5 © Författarna och Studentlitteratur

© Författarna och Studentlitteratur

Ordboken

De som tjänar mer

Förtroendeuppdrag = exempelvis att vara medlem i en förenings styrelse

får betala högre skatt

Utbildning

Söka jobb Första steget för att komma in på arbetsmarknaden handlar för de allra flesta om att söka jobb, och det kan ofta ta tid innan man hittar och får det jobb som man vill ha. Det kan bli många nej innan det blir ett ja.

Det är viktigt att inte ge upp även om det inte blir napp i första taget när man börjar söka jobb. Det lönar sig att vara aktiv, till exempel genom att söka upp arbetsplatser som man är intresserad av, kontakta olika personer som man känner och berätta att man söker jobb. När du ska skicka in en ansökan om ett jobb behöver du ge en bild av vem du är och vad du kan. Utbildning, tidigare jobb, förtroendeuppdrag och så vidare är viktiga uppgifter för en arbetsgivare som ska sålla bland många sökanden. I ett ansökningsbrev skriver du vilket jobb du söker, varför du är intresserad och tror att du passar för jobbet. Tillsammans med detta brev ska du också skicka ett CV.

din viktigaste investering

Du kan låna till dina studier

Arbeta och studera

CV är en förkortning av latinets curriculum vitae, som betyder levnadshistoria eller levnadsberättelse. Meritförteckning är ett annat namn på ungefär samma sak. Ditt CV ska innehålla fakta om dig, vilka jobb du har haft och vilka skolor och utbildningar du har gått. Det finns mycket hjälp att hitta på webben, till exempel skriften Avstamp som Arbetsförmedlingen ger ut.

Att människor har jobb är grundläggande för att både samhället och privatlivet ska fungera. Jobbet ger inte bara inkomster. Det ger även en identitet. Men, i motsats till förr, då människor ofta arbetade med samma saker i hela sitt liv och kanske också på samma arbetsplats, är det idag allt vanligare att vi byter både arbetsplats och inriktning på arbete. Detta kallas rörlighet på arbetsmarknaden och är positivt för samhället.

19:1 Skriv ett CV Arbetslivet är i ständig förändring och det påverkar till exempel vilka anställningsformer som finns, hur arbetsplatser utformas och hur rörligheten på arbetsmarknaden ser ut.

Viktigt att känna till vad som gäller För den som är ny på arbetsmarknaden finns det mycket som är viktigt att känna till. Bland annat de lagar som styr förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare (några har du redan träffat på i kapitel 16). En anställd har till exempel rätt till visst antal dagars betald semester (semesterlagen) och en arbetsgivare kan inte säga upp en anställd hur som helst (lagen om anställningsskydd). Arbetsmarknadens parter

Välj ut ett jobb som du kan tänka dig arbeta med och som du tror att du har rätt bakgrund för att kunna utföra. Skriv ett cv med dina uppgifter och ett brev där du berättar vad du står för och varför du söker just detta jobb.

– arbetsgivare och arbetstagarorganisationer – har också förhandlat fram avtal för arbetslivet. De kallas för kollektivavtal (se också s. 173). Det är bra att känna till de regler, förmåner och funktioner som lagarna och avtalen har lett fram till. De ger dig som anställd en trygghet i olika arbetslivssituationer. Det kan också vara bra att veta att det ligger mycket jobb bakom skapandet av denna trygghet. Och olika förmåner har ofta kommit till genom att anställda har avstått från löneökningar.

19:2 Måste man heta Andersson? I en jobbansökan skriver man ett personligt brev och skickar med ett CV. Olika exempel har visat att många med utländska namn har sållats bort, utan att få samma chans som personer med mer svenska namn. Ett sätt att lösa en sådan diskriminerande gallring är att arbetsgivare tar bort namn och härkomst i ansökningar innan de går igenom dem.

Ordboken Rörlighet på arbetsmarknaden = att människor byter jobb då och då under sitt yrkesliv Kollektivavtal = ett skriftligt avtal mellan en arbetstagarorganisation och en arbetsgivare eller arbetsgivarorganisation. Avtalet reglerar lön och andra anställningsvillkor.

Är det en framkomlig väg, tycker du? Skulle man kunna lösa detta på annat sätt? Hur? Vad kan ligga bakom problemet? För att bli utvald bland många sökanden krävs både att du har en lämplig utbild­ ningsbakgrund och att du kan presentera dig på ett förtroendeskapande sätt.

19

19

Block 5 | Arbeta och studera

Arbeta och studera | Block 5 © Författarna och Studentlitteratur

Anställningsavtal

Ordboken

När en person anställs ska arbetsgivaren och den anställde skriva under ett anställningsavtal där villkoren för jobbet regleras. Det finns många olika former av anställningar. Den som är ny får oftast en visstidsanställning eller provanställning för att företaget ska ha möjlighet att testa den anställdes kompetens. Andra viss­ tidsanställningar är projektanställning, vikariat och timanställning, som alla är mindre trygga, då det är lättare att bli av med jobbet, och även ger färre förmåner än vad en tillsvidareanställning gör. Den tryggaste anställningsformen är tillsvidareanställningen, det som i dagligt tal brukar kallas för en fast anställning. Då kan man bli uppsagd enbart om man inte sköter sitt jobb eller om arbetsgivaren inte längre har några arbetsuppgifter till den anställde. I avtalet ska det stå vilken uppsägningstid som gäller om arbetsgivaren säger upp den anställde eller den anställde säger upp sig själv. Enligt lagen om anställningsskydd, LAS, är uppsägningstiden minst en månad för bägge parter. Har man varit anställd mer än två år blir uppsägningstiden längre.

19:3 Vilken anställningsform? Fråga några vänner och bekanta som du vet har jobb om vilken typ av anställningsform de har. Fråga också om vilka anställningsvillkor som gäller för dessa anställningar – uppsägningstider, förmåner och annat.

Lagar på arbetsplatsen Arbetstidslagen beskriver hur många timmar de anställda får arbeta, hur många timmar de högst ska arbeta övertid och hur lång tid de ska vara lediga. Normal arbetstid ska vara högst åtta timmar per dag och högst 40 timmar i veckan.

© Författarna och Studentlitteratur

Medlingsinstitutet = en statlig myndighet som medlar i arbetstvister och som för lönestatistik

tid. Om utvecklingen blir bättre under tiden är det inte säkert att företaget behöver säga upp dessa personer. Skulle företaget ändå behöva dra ned på personalen är det framför allt de anställdas anställningstid i företaget som avgör vilka som kan sägas upp. De som har jobbat längst tid har i allmänhet störst möjlighet att jobba kvar. Och vice versa, de som har arbetat kortast tid löper störst risk att bli uppsagda. Man brukar kalla det ”sist in, först ut”. Dessa turordningsregler styrs av lagen om anställningsskydd, LAS.

Den egna lönen Lönerna på arbetsmarknaden i Sverige styrs däremot inte av lagar, utan främst av de avtal som parterna centralt förhandlar fram i samband med avtalsrörelsen (se s. 173). Dessa avtal sätter gränser både för minimilönerna och för hur höga löneökningarna kan bli. Utöver det har det ekonomiska läget på det enskilda företaget stor betydelse. Lokalt kan utrymmet vara större eller mindre för löneökningar än vad det centrala avtalet säger.

I arbetstidslagen står det bland annat hur mycket anställda får arbeta per dygn, per vecka och över året, samt hur mycket rast de måste ha.

I kollektivavtal kan en arbetsgivarorganisation och ett fackförbund komma överens om andra ramar för arbetstid. För personer som är 16– 17 år gäller samma timantal, men de får inte arbeta mellan klockan 22 och 06, alternativt 23 och 07. De ska också ha minst 30 minuters rast om arbetstiden är längre än 4,5 timmar. Alla anställda har rätt till 25 dagars semester per år om de jobbar heltid. Det står i semesterlagen. När man har semester har man rätt till lön plus ett semestertillägg, normalt 0,2 månadslöner per år. Rätten till semester tjänar man in året före, men i många fall kan en nyanställd person få semesterdagar i förskott det år som han eller hon börjar sin anställning. Går ett företag dåligt och måste dra ned på sin verksamhet kan det behöva varsla ett antal anställda om uppsägning. Det betyder att företaget informerar om att det planerar att säga upp ett visst antal personer inom en viss

Ordboken Kompetens = utbildning eller erfarenhet som krävs i ett visst sammanhang, t.ex. i en viss tjänst Varsla = meddela i förväg att man planerar att göra något

”Ekonomer tjänar mer än sjuksköterskor men sjuksköterskor räddar liv.” Linda

På de allra flesta arbetsplatser har man en individuell lönesättning, vilket innebär att den lön som den enskilde får också påverkas av hur det går i en förhandling med chefen. Faktorer som har betydelse i det lönesamtalet är vilka arbetsuppgifter man utför, hur bra man utför dem, vilken utbildning och kompetens som krävs för att göra det och hur många det finns som kan göra just det jobbet. Om det finns få personer med ett särskilt kunnande att få tag på, kan det krävas att företaget betalar mer för att få tag i just rätt person. Det vill säga, om utbudet är litet och efterfrågan är stor blir priset högt. Har man stort ansvar eller påfrestande arbetsmiljö kan också det vara skäl till att lönen är högre än annars.

Genomsnittslöner för kvinnor och män i olika sektorer Kvinnor

Män

Samtliga sektorer

25 700

30 100

Privat sektor

26 200

30 200

Arbetare

21 700

24 100

Tjänstemän

29 200

36 800

Offentlig sektor

25 100

29 500

Landsting

27 600

37 700

Kommun

23 700

25 400

Stat

28 600

32 200

Källa: Medlingsinstitutet och SCB, 2009.

De genomsnittliga lönerna skiljer sig åt både mellan olika sektorer i samhället och mellan könen. Kvinnors löner är genomgående lägre än mäns. Om man tar hänsyn till arbetstid, utbildning, ålder, yrken och sektor minskar dock skillnaden.

Vilka egenskaper som lyfts fram som viktiga i en platsan­ nons skiftar. Under en period var det förmågan att kunna hålla många bollar i luften.

19

19

Block 5 | Arbeta och studera

Arbeta och studera | Block 5 © Författarna och Studentlitteratur

© Författarna och Studentlitteratur

Vilken skatt du ska betala beror på vilken kommunalskatt som gäller i den kommun där du bor och hur hög din lön är.

Arbetskraftskostnader internationellt

Argument i en löneförhandling att tänka I det årliga lönesamtalet är det bra som har på att ta fram vad man har gjort företagets bidragit till organisationens eller lagt tid på resultat. Att man gjort framsteg, ar, uppvidareutbildning, tagit på sig ansv ns, social fyllt förväntningarna på kompete t sätter upp förmåga och annat som företage t. som viktiga mål, är bra argumen att man Däremot brukar inte argument som e lön lägr har eller ter utgif fått ökade privata era. än vännerna fung

Kom ihåg förmånerna i kollektivavtalet

Svenska kronor per arbetad timme Bulgarien Rumänien

De förmåner som ofta finn s inskrivna i kollektivavtalen kan vara värda mycket pengar. Speciellt avsättning en till tjänste­ pensionen är betydelsefull. Så, när du jämför lönen hos olika arb etsgivare är olika förmåner något som du ska ta med i jämförelsen.

Skatten som du ser i lönebeskedet är främst den skatt som kommunen och landstinget tar ut för att täcka olika kostnader. Kommunalskatt kallas den skatten. Den ligger på nära 33 kronor i genomsnitt i landet per intjänad hundralapp, det vill säga nästan 33 procent. Men efter­som det finns avdrag, till exempel grundavdrag, som ska dras bort innan skatten beräknas blir inte den genomsnittliga skatten lika hög. På en månadslön på 18 000 kronor är den genomsnittliga skatten drygt 23 procent.

Lön för arbetad tid

Lettland

Arbetsgivaravgifter

Litauen

Lön för ej arbetad tid, oregelbunden bonus samt naturaförmåner

Polen Slovakien Estland Ungern Tjeckien

Om det inte finns kollektivav tal eller liknande avtal på arbetsp latsen är det bra om du försöker få me d motsvarande förmåner när du förhandlar om anställningsavtalet.

Malta Portugal Slovenien Cypern

För den som har hög lön tillkommer en statlig skatt. Den läggs på som en ytterligare skatt utöver den kommunala skatten. Det innebär att skattesatsen stiger med högre lön. Vi har på så sätt en progressiv inkomstskatt i Sverige. Motsatsen är proportionell skatt – att alla betalar samma procent av sin lön i skatt. Det kan också kallas platt skatt. Även i det fallet betalar en person med hög lön totalt sett mer i skatt, fast då enbart räknat i kronor.

Spanien Storbritannien Tyskland Österrike

Vilken ort som ett företag finns på kan också ha betydelse för lönens storlek. Är det en större ort där det är dyrt att leva kan det krävas högre löner för att locka till sig arbetskraft. I vissa fall kan det vara tvärtom: Om arbetsplatsen ligger på en liten ort där det är svårt att få tag i personer med rätt utbildning och erfarenhet – till exempel inom vården – kan företaget behöva locka med hög lön.

19:4 Första lönen a) Vilken lön kan du förvänta dig som ny på arbets­ marknaden? Leta reda på lönestatistik eller upp­ gifter om lön för ett yrke som du är intresserad av. b) Ta reda på hur mycket skatt du skulle betala på den lön som du kom fram till i a). Börja med att ta reda på vilken kommunalskatt och kyrkoavgift som man betalar i den kommun som du bor i.

Arbetsgivarens kostnad En arbetsgivare har fler kostnader för de anställda än själva lönerna. En statlig skatt, arbetsgivaravgift, ska betalas. Den beräknas i pro­cent på den anställdes lön. Dessutom har arbets­­givaren

kostnader för olika förmåner som fastställs främst i kollektivavtalen. Sammantaget blir det merkostnader på cirka 40 till 50 procent av lönen. Till detta kommer förstås även kostnader för lokaler och utrustning som maskiner eller datorer och telefoner. De förmåner som finns i kollektivavtalen kan vara extra ersättning vid sjukdom och föräldraledighet, pengar som sätts av till tjänste­ pension, friskvårdspeng, billigare lunch, företagshälsovård och olika typer av försäkringar. Exempel på totala arbetskraftskostnaden och vad den anställde får ut Arbetsgivarens kostnad

27 820

Arbetsgivaravgift 31,42 %

– 6 280

Förmåner 7,7 %

– 1 540

Den anställdes bruttolön

20 000

Inkomstskatt

– 4 580

Den anställdes nettolön

15 420

Källa: Institutet för Privatekonomi, Swedbank och Sparbankerna.

Nederländerna Finland Frankrike Sverige Belgien Ordboken Arbetsgivaravgifter = avgifter som arbetsgivaren betalar till staten för sina anställda, bl.a. till sjukförsäkring, ålderpension och föräldraförsäkring Tjänstepension = pension som arbetsgivare sätter av pengar till för sina anställda Friskvårdspeng = en summa pengar som den anställde kan använda för friskvård, som sport och motion Preliminär skatt = en beräknad skatt utifrån det som är känt när den dras från lönen, men som inte alltid är den slutliga Progressiv skatt = skattesatsen i procent ökar när inkomsten stiger Proportionell skatt = skattesatsen i procent är lika hög oavsett inkomstens storlek Bärkraft = det man klarar av

Luxemburg Schweiz Island Danmark

0

50

100

150

200

250

300

350 kr

Källa: Ekonomifakta som ägs av Svenskt näringsliv (siffror från Eurostat, OECD, Riksbanken och Svenskt Näringsliv).

I diagrammet kan du se hur olika kostnaderna kan vara för lön, arbetsgivaravgifter och vissa förmåner i olika länder i Europa.

Skatten du själv betalar på lönen För ditt arbete får du en lön. Från lönen är arbetsgivaren skyldig att dra skatt innan den betalas ut. Det är en preliminär skatt. Skatten beräknas efter tabeller som Skatteverket har.

Varför har vi progressiv skatt på lön och pension? Vi betalar en progressiv skatt på förvärvsin­ komster, det vill säga på lön av anställning och intäkt från eget företag samt på pen­ sioner. Det innebär att ju högre inkomst vi har, desto större skatt får vi betala i procent. Det beror på att politikerna i riksdagen har bestämt att den som har hög inkomst ska bidra med mer skatt än vad den som har låg inkomst ska behöva göra. Skatt efter bärkraft brukar man tala om.

19

19

Block 5 | Arbeta och studera

Arbeta och studera | Block 5 © Författarna och Studentlitteratur

© Författarna och Studentlitteratur

Den skatt som arbetsgivaren betalar in för din räkning till Skatteverket hamnar på ditt skattekonto där. Det är en preliminär skatt. När året är slut görs en slutlig beräkning av hur hög din skatt ska vara. Den bygger på de uppgifter som finns i din inkomstdeklaration. På ditt skattekonto kan det under året ha blivit ett överskott eller ett underskott. Eller så har arbetsgivarens inbetalningar stämt precis. Har det blivit ett överskott på ditt skattekonto betalas det till­ baka till dig med eventuell ränta. Har det blivit ett underskott får du betala in det som saknas och eventuell ränta på beloppet.

Jämka den preliminära skatten Har du inkomst från flera arbetsgivare är risken stor att de sammanlagda skatteinbetalningarna för det året blir för små. Har du däremot inkomst bara en del av året drar arbetsgivaren istället för mycket skatt. När du deklarerar på våren året därpå kommer det därför att visa sig om du ska betala in mer skatt (kvarskatt, restskatt) eller får tillbaka skatt. Vill du inte vänta till dess kan du ansöka om att få jämkning av skatten redan under inkomståret. En jämkningsblankett går att skriva ut på nätet och ska skickas in till Skatteverket. Jäm­k­ningen kan innebära att den preliminära skatt som du betalar under året blir antingen högre eller lägre.

Alla som har haft inkomster över viss lägsta nivå (18 200 kr år 2011) får en inkomstdekla­ ration från Skatteverket. Uppgifterna i den kan man bekräfta med en namnunderskrift, men ännu enklare är det att sms:a eller e-deklarera.

En sommarjobbare slipper betala skatt om inte inkomsten blir så hög. På Skatteverkets webbsida finns ett intyg för utbetalning av lön utan skatteavdrag som du kan ladda ner, fylla i och lämna till din arbetsgivare.

Den som sommarjobbar kan ha så låga in­kom­ ster att han eller hon inte behöver betala någon skatt alls. Det kan man informera arbetsgivaren om med hjälp av ett särskilt intyg, så slipper man att skatt dras som sedan ska betalas tillbaka året därpå. Intyget finns att ladda ned på Skatteverkets webbsida och man fyller själv i intyget.

Det kan vara lockande att arbeta svart då det kan betyda mer pengar direkt in i din plånbok. Men det är både olagligt och innebär risker. Om du skulle bli sjuk, arbetslös eller få barn får du ingen ersättning, eftersom arbetsgivaren inte har betalt in några arbetsgivarav­gifter. Det sätts inte heller av några pengar till din pension. Skulle du råka ut för en arbetsplats­ olycka saknar du det försäkringsskydd som

Svartarbete

Utifrån den färdiga och påskrivna inkomst­ deklarationen fastställs den slutliga skatt som man ska betala för det året. Man kan enkelt deklarera genom sms och Internet. När man deklarerar är man enligt lag skyldig att stå för att allt finns med och att inget är oriktigt.

Svartarbete är ett brott som man kan åtalas för och dömas till böter eller till och med fängelse om det bedöms som ett grovt brott.

Jens fick lön från flera håll – och en chock

Att arbeta svart innebär att man inte betalar skatt på sin lön och att arbetsgivaren inte betalar arbetsgivaravgift.

Jens jobbade under ett år åt några olika arbetsgivare. Han delade ut tidningar på morgonen, hjälpte en bilverkstad mitt på dagen och var personlig assistent några timmar på eftermiddagen. Han fick löner på 7 000 kr, 9 000 kr och 4 000 kr från de olika arbets­ givarna varje månad. Hans totala skatt blev 7 000 kr i månaden och han hade 17 300 kr att leva på.

Inkomstdeklarationen Varje år i början av maj ska alla som året före haft en arbetsinkomst eller kapitalinkomst eller ägt en fastighet, göra en inkomstdeklaration. Det är en sammanställning av de inkomster som man har haft och som man ska betala skatt på. I inkomstdeklarationen finns också möjlighet att göra avdrag för vissa kostnader, till exempel låneräntor eller kostnader för resor till jobbet.

man normalt har. Du är skyldig att redovisa dina inkomster till Skatteverket. Om arbetsgivaren då inte har betalat in din inkomstskatt blir du skyldig att själv betala den.

Ordboken Skattekonto = varje skattebetalare har ett konto hos Skatteverket Jämkning = ansökan hos Skatteverket om att ändra den preliminära skatten under inkomståret, när man vet att den är alldeles för stor eller för liten

Ordboken Grundavdrag = ett avdrag som görs med automatik innan en skatt dras. På grundavdraget betalar man ingen skatt.

Men eftersom varje arbetsgivare drog preliminärskatt som om det var det enda arbete Jens hade, blev de sammanlagda skatteinbetalningarna alldeles för låga. Grundavdraget man får på arbetsinkomster innan skatten ska beräknas, gäller en gång för hela

årsinkomsten. Går arbetsgivarna efter preliminärskattetabellerna är det som om Jens skulle ha fått tre grundavdrag. När deklarationen och den slutliga skatten beräknades året efter fick Jens en kvarskatt på 25 000 kr. Det blev en chock för honom. Det blev också väldigt besvärligt att året efter betala kvarskatten, samtidigt som han behövde se till att betala rätt skatt det året. Hade Jens ansökt om jämkning eller själv sett till att betala in extra skatt, eller sparat mellanskillnaden, hade han sluppit besväret med den dryga kvarskatten.

19

19

Block 5 | Arbeta och studera

Arbeta och studera | Block 5 © Författarna och Studentlitteratur

verksamheten hur bra detta skydd blir. Därför blir skyddet inte värt så mycket om man inte tar ut lön.

Ett av skälen till att införa skatteavdrag för hushållsnära tjänster (RUT-avdrag) var att minska de svarta jobben.

Det leder också till att andra i samhället måste betala mer skatt för exempelvis vägar, skolor och sjukvård som även den som arbetar svart använder.

Eget företag? Det stora flertalet av alla företag i Sverige är enmansföretag. Mer än en halv miljon människor är det som har valt att yrkesarbeta i sitt eget företag. De har alla utgått ifrån en idé om en verksamhet som de velat genomföra på sitt eget sätt i ett eget företag. Många egenföretagare tycker att friheten att få styra sin verksamhet och tid är värd mycket. Andra vill ha möjligheten att tjäna mer pengar på den kompetens och de idéer som de har, än vad de hade gjort som anställda. Det finns en del att tänka på om man vill starta eget, som har betydelse för den egna ekonomin och tryggheten. För det första kan man välja olika företags­ former som egenföretagare: • enskild firma • handelsbolag (om ägarna är flera) • aktiebolag Oavsett om man har enskild firma, handelsbolag eller aktiebolag så omfattas man av samhällets skyddsnät, främst i form av socialförsäkringen. Dock styr storleken på inkomsten från

De förmåner som man kan ha när man är anställd har man däremot inte när man driver eget företag. Det behöver man själv se till att täcka in. Det kan handla om extra sjukförsäkring, sjukvårdsförsäkring och pensionssparande, men också om andra typer av försäkringar beroende på vad man har för verksamhet. Vad man får i lön är också svårt att veta under årets gång. Det är egentligen inte förrän efter årets slut som man kan se hur stor lönen blir.

Ordboken Socialförsäkring = samhällets trygghetssystem, som omfattar bl.a. sjukpenning, barnbidrag och föräldraersättning Likviditet = tillgängligt kapital Moms = skatt på varor och tjänster

Ordboken Företag = en organisation som erbjuder varor eller tjänster Avkastning = ett företags vinst i förhållande till insatt kapital och tid

Företagen i Sverige Företag kan vara så små att det bara är en enda person som arbetar där, ägaren. Det är i själva verket det vanligaste, åtminstone i Sverige. Tre av fyra företag drivs av ensamföretagare utan några anställda.

Antal anställda i svenska företag år 2009 Läs mer på webben Du kan läsa mer om olika företagsformer på webben.

Ett företag kan gå bra och ändå ha problem med likviditeten, det vill säga ha för lite pengar att betala sina omkostnader med. Betalningen för det man säljer kommer nämligen inte alltid regelbundet och inte självklart i tid. I början kan det dröja innan företaget får in några pengar (intäkter) överhuvud taget. För semestern är man tvungen att se till att själv ha satt undan pengar för att ha något att leva av.

19:5 Starta eget? Vilka fördelar kan du se med att vara egenföretagare? Tror du att det skulle kunna passa dig? Inom vilken verksamhet i så fall?

Vad blir det kvar av det som kunden betalar? Tänk dig att du har en egen firma och att kunderna betalar 800 kronor i timmen för dina tjänster, bortsett från moms. Tänk dig också att du lyckas sälja 800 timmar på ett år. Sammantaget får du då in 640 000 kronor på ett år. Vad blir det kvar till dig? Intäkter 640 000 kr Kostnader (lokal, tele osv.) – 300 000 kr Egenavgifter (skatt) – 76 400 kr Din lön 263 600 kr Skatt – 62 050 kr Din nettolön 201 550 kr

© Författarna och Studentlitteratur

= 21 970 kr per månad = 16 800 kr per månad

Stora företag 0,1 % Medelstora företag 0,5 %

Enmansföretag 74,7 %

Mikroföretag 21,5 % Små företag 3,2 %

Källa: Svenskt Näringsliv (Smått om små företag)

Vart femte svenskt företag har mellan 1 och 9 anställda. Bara 5 procent av alla företag i Sverige har 10 anställda eller fler. Alla företagare drömmer inte om att bli rika och bygga eller driva storföretag. De har inte heller en stark önskan att skapa något nytt eller påver­ ka samhället i stort. Många vill bara tjäna ihop till sin försörjning, få sköta sig själva och göra något som de upplever att de är bra på. Företagandet är ett alternativ till att vara anställd. Entreprenörer Entreprenörer är företagare som hittar nya möj­ ligheter och skapar resurser för att utnyttja dem. Deras företag kan vara små, ibland knappast mer än en idé, men de har viljan och förmågan att finna det kapital och de människor som behövs för att utveckla företaget. Entreprenöriell brukar man kalla den som har många idéer och också energi att genomföra dem.

Olika slags företag Alla företag erbjuder varor eller tjänster som någon är beredd att betala för. En del säljer många varor eller tjänster till låga priser, som möbelföretaget Ikea och flygbolaget Ryanair. Andra säljer få varor eller tjänster till höga priser, som klocktillverkaren Rolex eller hotell­ kedjan Hilton. För att kunna skapa en vinst försöker företagen tillfredsställa kundernas önskemål och samti­ digt driva verksamheten effektivt. Oavsett hur stort eller litet ett företag är, så behöver det åtminstone på lite längre sikt gå med viss vinst. För egenföretagaren kan det räcka med att kun­ na betala företagets räkningar och få pengar över till den egna lönen. Storföretaget har an­ dra ambitioner. Varken ägarna eller ledningen kan acceptera att år efter år bara kunna betala räkningar och löner. De behöver en lönsamhet som motiverar den risk de tar genom att driva företaget och som ger en tillräcklig avkastning på de pengar som företaget behöver för att kunna driva och utveckla sin verksamhet. Små och medelstora företag utgör tillsammans mer än 99,9 procent av alla svenska företag. De står för cirka 45 procent av näringslivets omsättning och har mer än 60 procent av de anställda. Man brukar tala om SME-företag. Det står för ”små och medelstora företag”. Småföretag = har 10–49 anställda och en årsomsättning under 10 miljoner kronor. Medelstora företag = har 50–249 anställda och en årsomsättning under 50 miljoner kronor. Mikroföretag = har färre än 10 anställda. Nyföretagandet i Sverige låg under en följd av år på nivån 35 000 nya företag om året. Intresset för att starta företag har dock ökat och de senaste åren har Sverige fått över 50 000 nya företag om året.

19

19

Block 5 | Arbeta och studera

Arbeta och studera | Block 5 © Författarna och Studentlitteratur

Studera vidare? Att välja yrke är både roligt och svårt eftersom det finns så många typer av jobb att välja mellan. Hela världen ligger ju öppen. Det är också svårt att veta vilka yrken som behövs i framtiden. Behovet på arbetsmarknaden kan förändras snabbt. Ena året behövs det kanske många ekonomer och byggarbetare, nästa år kan det vara andra yrkesgrupper som särskilt efterfrågas. Även om det inte kommer att vara brist på folk inom alla yrken framöver, kommer det alltid att behövas alla typer av jobb. Tänk på det när du ska välja yrkesväg. Oftast är det bättre att välja yrkesväg utifrån det som man är intresserad av och duktig i, än efter vilka yrken som det just nu verkar vara brist på.

Arbetsförmedlingens prognos om arbetsmarknaden Arbetsförmedlingen gör regelbundet en be­ dömning av den framtida arbetsmarknaden, som ser ut på följande sätt för 2010-talet:

På många arbetsplatser finns möjlighet till vidareutbildning, som ibland företaget tillhandahåller. Man kan själv gå utbildning på kvällstid, till exempel på högskolan eller inom olika studieförbund. På så sätt kan man lära hela livet.

Hur många studerar vidare – och när? De flesta som går vidare till högskolestudier gör det före 21 års ålder. År 2008 hade drygt 31 procent av dem som var födda 1987 påbörjat sina studier.

Väljer man att studera vidare betyder det att man skaffar sig specialkunskap inom något område, samtidigt som man får avstå några år från arbetsinkomster. Förhoppningsvis leder det till att man får det jobb man vill ha och en lön som blir bättre än vad den hade blivit utan utbildningen.

Och av dem som var födda 1984 hade nära 40 procent börjat 2008 (drygt hälften av kvinnorna och 36 procent av männen). Störst andel som har påbörjat sina studier kommer från Uppsala, därnäst de som kommer från Stockholm.

Den statliga högskoleutbildningen i Sverige är gratis. Men man behöver pengar för de vanliga levnadskostnaderna, som mat och hyra. Vanligast är att den studerande utnyttjar det statliga studiemedlet från Centrala Studiestödsnämnden, CSN. Det består av lån och bidrag. Beloppet ska täcka levnadskostnader under de veckor som studierna pågår.

Kunskap och kompetens kan man få genom att studera på folkhögskola, högskola, universitet, gå en yrkesutbildning och liknande. Man kan också bygga upp en kompetens genom att praktiskt utöva ett yrke. Det brukar kallas för erfarenhetsbaserad kunskap och handlar ofta om en yrkesskicklighet som man inte alltid kan läsa sig till. Man bygger in intuition och känsla för hur arbetet ska göras på bästa sätt.

För många räcker inte studiemedlet och de använder sparade pengar, jobbar vid sidan om eller får stöd av sina föräldrar eller sambor och makar. Under sommaren måste man försörja sig på annat sätt. Studiemedlen är inte beräknade för att täcka de månaderna. Studiemedlen är inkomstprövade, men man kan ha en hel del inkomster under en termin innan bidrag och lån minskar.

Ordboken Studentexamen avskaffades 1968. Men från och med 2011 kommer elever återigen att få en examen efter väl genom­ förda gymnasiestudier. Det som krävs är 2 500 poäng, varav 2 250 godkända.

Vardagsekonomin som student Studiemedlen är satta på en nivå så att man ska klara av att betala för det nödvändigaste, men också så att skulden inte ska bli för stor för den enskilde studenten. Antalet veckor man kan få studiemedel är begränsade till att motsvara sammanlagt högst sex års heltidsstudier. Det ställs också krav på att den studerande håller viss studietakt genom att klara ett visst antal studiepoäng per studieperiod. Eftersom studiemedlen är begränsade är det nödvändigt att planera sina utgifter noggrant. Så här kan en studentbudget se ut.

Vad kostar det?

Många vägar till kunskap

Stora grupper går i pension under 2010talet, men trots detta verkar behovet av arbetskraft att minska totalt sett. Dock kommer det att finnas en brist även längre fram inom vissa yrken. Det gäller till exem­pel läkare, specialistsjuksköterskor, gymnasielärare i yrkesämnen, förskollärare, tandläkare, IT-specialister, maskinbefäl på fartyg och VVS-montörer.

Oavsett vilket yrke som man väljer är kunskap och förmågan att använda kunskap viktig. Och förmågan att tänka självständigt och kreativt är alltid en tillgång. Det finns olika sätt att skaffa sig de nödvändiga kunskaperna och färdig­ heterna. För många yrken krävs det att man studerar vidare efter gymnasiet.

© Författarna och Studentlitteratur

Intuition = en uppfattning som man skaffar sig genom erfarenhet och genom att kunna kombinera kunskap från olika håll. Inte alltid baserad på fakta.

Kostnaderna för studierna är det studielån som ska betalas tillbaka och den lön som man har avstått under tiden. Studerar man under fyra års tid landar det totala lånet på närmare 250 000 kronor. Återbetalningen ska ske under normalt 25 års tid. En person som har studerat i fyra år kan behöva betala nästan 10 000 kronor första året, vilket motsvarar cirka 800 kr per månad. Årsbeloppet stiger sedan något för varje år.

Exempel på budget för högskolestuderande Kronor per månad Inkomster Studielån, 4 veckor Studiebidrag, 4 veckor Bostadsbidrag Disponibel inkomst

5 956 2 720 800 9 476

Utgifter Rum i korridor Mat, inkl. kårlunch Kläder och skor Hygien, hårvård och hälsa Sport Studiemateriel m.m. Övrigt nödvändigt* Totala utgifter

3 000 2 930 580 500 170 700 920 8 800

Kvar till nöjen, hemresor och annat

676 kr

*Övrigt nödvändigt innehåller hemförsäk­ ring, olycksfallsförsäkring, busskort, delad tidning, telefon, förbrukningsvaror och banktjänster. Källa: Institutet för Privatekonomi, Swedbank och Sparbankerna.

19

19

Block 5 | Arbeta och studera

Arbeta och studera | Block 5 © Författarna och Studentlitteratur

Det finns alltid utgifter som man kan dra ned på, men det är inte lätt på alla orter. Boendet är normalt den största utgiften. Nya studentrum i korridor är dyrare än i exemplet på förra sidan och gamla kan vara svåra att få tag i. Att hyra eller köpa en vanlig lägenhet innebär ofta ännu högre kostnad. Att hyra i andra­ hand är mer osäkert, men mycket vanligt. Ett alternativ kan vara att dela bostad med kompisar. Bostadsbidrag finns att söka hos Försäkringskassan. Det är ett inkomstprövat bidrag, bland annat för dem som är i åldern 18 till 28 år.

19:6 Att bli student Undersök vad det kostar för dig om du börjar studera efter gymnasiet. a) Vad kostar ett studentrum på den ort där du skulle vilja studera? Finns det några andra alternativ? b) Hur kan du finansiera dina studier? Hur stort studiemedel kan du få? Vilka regler gäller för studielån och studiebidrag? Vilka är fördelarna med ett sådant lån? Vilka är nackdelarna? c) Finns det möjlighet till andra bidrag? Till exempel stipendier? Var kan du hitta uppgifter om det?

Studera utomlands Under gymnasieåren väljer en del att studera utomlands ett år som utbytesstudent. Gymnasiestudierna kan man oftast ta upp igen när man kommit hem. Det kostar rätt mycket att studera utomlands, även om man slipper betala till värdfamiljen som man bor hos. Det är kostnader för resa, försäkring och olika omkostnader samt i vissa fall obligatoriska avgifter för skolgång. Det finns också möjlighet att studera utanför Sverige efter gymnasiet. Rörelsefriheten inom EU innebär att du har rätt att studera var du vill. Skolan eller högskolan måste dock vara godkänd av Högskoleverket eller CSN för att du ska få studiemedel. Många unga väljer att

studera i närliggande länder när de inte kommer in på svenska skolor. Exempelvis är läkarstudier i Ryssland och Polen vanliga. Genom svenska högskolor finns även möjlighet att bli utbytesstudent genom olika utbildningsprogram, till exempel Erasmus (European Community Action Scheme for the Mobility of University Students). För högskolestudier utomlands kan man få svenska studiemedel. Eftersom kostnadsnivån i en del länder ligger högre än i Sverige, kan man få större studielån än det ordinarie beloppet för att klara levnadskostnaderna under studietiden. Högskoleverket kan ge information om hur man tidigare har bedömt olika utbildningar och hur du ska gå tillväga om du vill få en avslutad utländsk utbildning bedömd, så att en arbets­givare ska kunna veta vilken svensk examen den motsvarar. Yrkesutbildningar bedöms av berörda myndigheter, till exempel Socialstyrelsen när det gäller läkare.

19:7 Läs & förstå Under högskoletiden avstår den som studerar från arbetsinkomster som den som jobbar istället får. Vilka motiv kan den enskilde ha för att vilja studera vidare? Varför är det viktigt för samhället att människor vill satsa på högskolestudier?

19:8 Analysera & argumentera Lägsta lönenivåer kan bestämmas på olika sätt i olika länder, genom lag eller genom avtal. Vad gäller i Sverige och vilka för- och nackdelar finns med de olika sätten?

19:9 Utred & utveckla Skattesatsen på höga löner är högre än på låga. En del brukar då tala om straffskatt på studier. Ligger det något i det?

Läs mer på webben På webben hittar du kompletterande och uppdaterad fakta till kapitlet.

© Författarna och Studentlitteratur

19

View more...

Comments

Copyright � 2017 NANOPDF Inc.
SUPPORT NANOPDF