Fick från skolans ”G

Studentexamenprov i samhällslära 2004 (Fick från skolans ”G-elever” fil) Fråga 5 Hur definieras att en handling är ett brott? Värför och under vilka förhållanden behöver ett straff ändå inte dömas för ett brott?

En handling definieras som ett brott då den strider emot den lag som under den tidpunkt handlingen skett varit i bruk. T.ex om det i lagen står att det är ett brott att bokstavligen bränna pengar, så är det ett brott i så fall att bränna en t.ex. fem euros sedel. Ett straff kan inte utdömas för ett brott då personen som begått brottet inte är straffrätssligt ansvarig dvs, personer som inte än fyllt 15 år. Om personen som gjort brottet inte anses ha varit till sina sinnes fulla bruk då hon gjorde handlingen utdömer domstolen inte ett straff för brottet heller. Om brott sker pga. t.ex livsfara eller livsviktiga omständigheter utdöms heller inget straff. Ett exempel på detta kunde vara då någon försöker skjuta en och man måste för att skydda sitt liv använda sig av våld för att denne person inte skall lyckas med det. I dessa fall måste man dock använda sig endast av den mängd våld som behövs för att inte bli just t.ex skjuten och inte fortsätta använda våld då ingen fara mer finns. Ett straff kan inte utdömas för brott om det inte finns ett enda vittne för brottet och samtidigt inga bevis finns för att någon viss person skulle ha begått brottet. 3-4/6 En vanlig fråga som inte är helt enkel och kräver ganska mycket iom att de flesta skribenter har läst in sig på den. Du har med fundamentet men detaljerna saknas. 3+, kanske upp till 4 med tur 3–4 p.: Rikos on oikeudenvastainen teko, joka täyttää laissa määritellyn tunnusmerkistön. Kysymystä on käsiteltävä esimerkkien avulla. Esimerkiksi pahoinpitely on rikos, mutta tekijä voidaan jättää tuomitsematta, jos rikos on vähäinen, tekijä on alaikäinen tai rikos katsotaan hätävarjeluksi tai pakkotilanteessa tehdyksi. 5–6 p.: Tahallinen teko on aina rangaistava, ellei tekijä ole syyntakeeton tai rikos vanhentunut. Tuottamuksellisesta teosta rangaistaan, jos siitä on erikseen laissa määrätty, esim. varomattomuus liikenteessä, heitteillejättö. Samaan rikokseen (esim. ryöstö) päätekijän lisäksi osallistuneet rikoskumppanit voidaan tuomita yllytyksestä tai avunannosta. Syytettä ei nosteta ns. asianomistajarikoksessa (esimerkiksi kunnianloukkaus ja lievä pahoinpitely), jos asianomistaja ei sitä vaadi.

Def. på brott; "En rekvisitenlig gärning som är rättsstridig och ådalägger skuld" 1) En rekvisitenlig - en eller flera straffstadganden skall kunna till tillämpas 2) Gärning - aktiv handling, underlåtenhet, ej reflexmässiga rörelser 3) Som är rättsstridig

4) Och ådalägger skuld

REKVISITENLIGHETEN innebär att på gärningen som gjorts skall en eller flera straffstadganden kunna tillämpas. Utan lagstöd får man inte döma någon för brott.

Med GÄRNING avses såväl aktiva handlingar som underlåtenhet att företa en handling.

RÄTTSSTRIDIGHETEN innebär att någon s.k. tillåtande grund inte föreligger. De tillåtande grunderna är; 1) Nödvärn - ifall man försvarar sig själv, sin egendom eller någon person eller dess egendom. 2) Nödtillstånd - Man utför en brottslig handling för att rädda sig själv eller någon annan eller egendom och det förelog inte några andra alternativ till räddning. (t.ex. bryta sig in i ett hus för att inte frysa ihjäl) 3) Den kränktes samtycke - en boxare får slå sin motståndare utan att bli åtalad. 4) Myndighetstillstånd eller -påbud - ifall myndigheterna ger tillstånd (mycket omtvistad fråga i rättsvetenskapen)

Ett brott förövas alltid av en fysisk person. Om brottet förövas av flera personer, döms de som medgärningsmän. Den som inte deltar i själva förövandet men får gärningsmännen att besluta sig för att begå ett brott kallas anstiftare och han straffas i princip som om han vore gärningsman. Den som genom råd, handlingar eller uppmaningar främjar en annans brottsliga gärning gör sig skyldig till medhjälp till brott och bestraffas efter en nedsatt skala.

SKULD innebär att man inte kan straffas om man inte har någon skuld. Skulden har att göra med vad gärningsmannen avsett eller förstått eller borde ha förstått. Graden av skuld som krävs är olika för olika brott. Om man beaktar skulden kan brotten delas upp i två kategorier; uppsåtliga och vårdslösa. De uppsåtliga brotten kräver att man hade

avsikt att uppnå den följden som uppkom (t.ex. mord). De vårdslösa brotten innebär att man inte hade för avsikt att åstadkomma den följd som uppkom. (dödsvållande) Skulden bortfaller ifall det finns en s.k. ursäktande grund; (detta är alltså inte en tillåtande grund) 1) OTILLRÄKNELIGHET - personer under 15 år åtalas och straffas inte (domstolen kan helt låta bli att straffa en person under 18 år om brottet anses berott på oförstånd eller obetänksamhet snarare än på likgiltighet för lagens förbud eller föreskrifter. Straffskalan är också lindrigare för personer mellan 15-18) - personer som saknar förståndets bruk straffas ej. - personer som begått brottet i tillfällig sinnesförvirring bestraffas ej (en pyroman t.ex. måste då bevisligen ha befunnit sig i tillfällig sinnesförvirring varje enskild gång han tände på).

2) VILLFARELSE a) Rekvisitvillfarelse; Icke uppsåtlig skadegörelse (t.ex. att man bränner uppgrannens virke då man haft för avsikt att bränna enbart det egna virket)

b) Förbudsvillfarelse; "jag visste inte att det var förbjudet". Utgångsläget är att vi alla känner till Finlands lag men ifall vi erhållit felaktiga råd av en specialist så kan detta bli aktuellt.

3) Excess i nödvärn; Ifall man kan anse att omständigheterna var sådana att de förklarar agerandet. (t.ex. ifall man slår någon som försökt våldta, fallet Raumo)

4) Nödtillstånd; trots att domstolen konstaterat att nödtillståndsgärningen inte kan anses vara en tillåtande grund, kan det hända att skulden trots det bortfaller.

5) Förmans befallning; Ifall man kan anse att den som fått befallningen borde ha förstått att ett åtlydande av befallningen skulle handla i strid mot lag bör han bestraffas men i fall så inte är fallet kan han lämnas ostraffad. Aktuell t.ex. då en soldat på sin förmans order gör något.

FÖRSÖK Försök är ett icke fullbordat brott. Förövaren har inte uppnått önskad effekt. Ändå anser man att risken för fullbordandet har varit så stor och dessutom är ofta gärningsmannens grad av skuld så stor att amn rättspolitiskt ansett att försök måste vara straffbart. På försök tillämpas en lindrigare (3/4) straffskala. Förberedelse att begå brott är vanligtvis inte straffbart men här föreligger också undantag, t.ex. bombtillverkning. DELAKTIGHET 1. Såsom redan nämnts så skall man i princip straffas som gärningsman även om flera varit inblandade i själva brottet. 2. Ifall man uppviglar eller förleder någon till ett brott skall man straffas såmom man själv utfört brottet. 3. För medhjälp till brott döms man vanligtvis enligt samma lindrigare straffskala som i försök (3/4). 4. Den som hjälper till efter att ett brott begåtts döms för gynnande enligt en lindrigare straffskala. 5. I Finland har vi en slagsmålsparagraf enligt vilken den som deltar i ett gängslagsmål kan dömas för deltagande (21.4.95).

H06 3. Vilka synpunkter måste ett finländskt företag ta hänsyn till, när det planerar investeringar a) i hemlandet b)på annat håll inom Europeiska unionen c)utanför Europeiska unionen

a) En investering är kapital insats som väntas ge avkastning i framtiden. I Finland måste ett företag ta hänsyn till flera olika faktorer. Om företaget köper nya utrymmen, måste den fundera på infrastrukturen, dvs hur passaromgivningen till företaget; t.ex när man bygger en fabrik, borde den byggar nära hamnar och andra ställen därifrån varorna exporteras eller för till konsumenterna. I finland är utbildningsnivån hög, vilket betyder att företaget har möjlighet till bra arbetskraft i finland.

b) Europeiska unionens marknader är egentligen hem-marknader. Tullar behöver man inte betala och varorna får fritt föras runt medlemsländerna. Faktorer som måste tas i hänsyn är då utbildningsnivån; finns det tillräckligt kunnig arbetskraft i landet? En annan faktor är att finns det marknader för företaget, dvs. finns det efterfrågan till produkten som företaget skapar. Man måste tänka också på distanserna mellan länder; hur lång väg är det att exportera varor från landet till andra länder. EU gynnar handelsfrihet inom organisationen men samtidigt svårar handeln utåt med olika skyddsåtgärder. Avsikten är att styra handeln så att de egna medlemsstaterna får nytta av det.

c)Utanför Europeiska unionen blir det svårare att bestämma vart man borde investera, eller hur man borde göra det. Arbetskraften i t.ex. öst-Asien är billigt, men ett företag måste också tänka på t.ex den politiska tillståndet i landet; är landet stabil och säker för att investera i. Utrymmen kostar i de fattiga länder nite mycket och det finns arbetskraft men utbildningsnivån i sin tur är betydligt lägre. Om man sen bygger en fabrik utanför EU, börjar importen av varor till EU kosta med tull-avgift. Infrastrukturen är också viktig här, man måste investera till platser som har bra anslutning till de områden därifrån varorna sen, efter att ha skapats, exporteras till andra länder. Prisnivån är också viktigt, råvarårnas pris är väldigt viktigt att ta reda på före investeringar. Som hinder till investeringar kan nämnas språkhinder och geografiskt läge, tull och tariffpolitik (dvs. staten vill öka inkomster), nationella produktkrav som begränser

konkurrensen. [email protected] 3. [Investoinnit] T: Investoinnin käsite tunnettava. Kaikkia kohtia (a,b ja c) käsiteltävä. Joka tasolla tuotannon kannattavuus (palkkataso) tärkeä näkökohta; lisäksi esimerkiksi työvoimatilanne kotimaassa, EU:ssa sisämarkkinoiden edut, EU:n ulkopuolella eräiden markkinoiden erityisen nopea kasvuvauhti. K: Edellisten lisäksi esimerkiksi joka tasolla kannattavuuteen vaikuttava verotusaste, mahdollisten raaka-aineiden hintataso sekä logistiset seikat. Otettava huomioon suuntaako yritys tuotteensa kotimarkkinoille vai globaaleille markkinoille. Lisäksi käsitelty työvoimakysymystä syvällisemmin (saatavuus, koulutustaso), lainsäädännön eroavuuksia ja toimintaympäristön erityispiirteitä (poliittinen vakaus, rikollisuus, yrityskulttuuri yms.).

3-4/6 Då du studerar HYOL:s direktiv så märker du att du inkluderat många av svaren men ditt svar är för kort och ytligt. Ett berömligt svar måste bestå av en nyanserad analys av alla de faktorer som kan påverka investeringen såsom arbetskraftsbehovet (specialister till städare), efterfrågan och frakt till marknaderna, kultur (maffia, statsskick), faror, risker (naturkatastrofer, krig). Beskattning, tillstånd.

Hur fördelas Finland utrikespolitiska ledning mellan de olika statsorgan

Utrikesutskottet - skall få full information av stadsrådet i frågor som gäller utikespolitiken och säkerhetsfrågor - beredär ärenden om statens förhållande till och överrenskommelser med andra stater - ärenden om utrikes handel och internationellt ekonomiskt arbete - sköter om utrikesförvaltningen - säkerhetspolitiken - utrikeshandeln - behandlar internationella organisationer

Riksdagen

- i frågor om krig och fred fattar riksdagen beslut tillsammans med presidenten - har flera internationella organisationer som bl.a. Europarådet, Nordiska rådet och Interparlamentariska unionen - deltar i beredningen av beslut som fattas i EU - beslut om godkännande gällande fördrag och andra internationella förbindelser (ex.medlemskap i EU)

Regeringen - I EU-politiken är det statsministern som fattar besluten tillsammans med statsrådet - reprsenterar Finland vid EU:s ministerrådsmöten - har den verkställande makten, dvs. fattar beslut omlandets yttre säkerhet och stabilitet och gör många beslut inom utrikespolitiken

Presidenten - presidenten har sin tyngdpunkt inom utrikespolitiken - enligt grundlagens kapitel om internationella frågor: "Utrikespolitiken leds av presidenten i samverkan med stadsrådet" - deltar i EU:s toppmöten i frågor som berör utrikes- och säkerhetsfrågor - om krig och fred tillsammans med riksdagen

Utrikesministeriet

- ansvarar för landets utrikes-, handels-, bistånds- och EU-politik - utrikesministern har ett stort ansvar för utrikespolitiken 4/6 En ganska ofta återkommande fråga. Tallrikstvisten och det nya grundlagsförslaget som vill förstärka statsministerns roll borde nämnas. I statsrådet bereds utrikespolitiska frågor i utrikesutskottet. Också riksdagen har ett utrikesutskott som sköter riksdagens utrikespolitiska kontakter. Diplomaterna sköter om förverkligandet av statsrådets beslut samt utvecklandet av

Finlands utrikespolitiska relationer. Utrikesministern ingår i EU:s ministerråd som drar upp riktlinjerna för EU:s utrikespolitik. Försvarsministeriet ansvarar för internationella säkerhetsförpliktelser som Finland förbundit sig till (t.ex Afghanistan). Se HYOL:s rekommendationer samt grundlagen (kap 8) här nedanför.

3–4 p.: Perustuslain mukaan Suomen ulkopolitiikkaa johtaa tasavallan presidentti yhteistoiminnassa valtioneuvoston kanssa. Suhteet EU:n jäsenmaihin kuuluvat kuitenkin ensisijassa valtioneuvostolle; pääministerin rooli ulkopolitiikan johdossa on vahva suhteessa presidentin rooliin. Ulkoministerin rooli ulkopolitiikan käytännön asioiden hoitajana. Eduskunta vahvistaa tärkeimmät ulkopoliittiset päätökset, esimerkiksi päättää sodasta ja rauhasta presidentin kanssa. 5–6 p.: Presidentti ja valtioneuvoston ministerit koordinoivat ulkopolitiikkaa hallituksen ulkoasiainvaliokunnassa. Valtioneuvosto vastaa EU:ssa tehtävien päätösten kansallisesta valmistelusta. Lähemmin eduskunnan asemasta ulkopoliittisten päätösten teossa, esimerkiksi eduskunnan ulkoasiainvaliokunnan rooli. Pohdintaa presidentin ja valtioneuvoston ulkopoliittisesta työnjaosta.

8 kap Internationella förhållanden 93 § Behörighet i internationella frågor

Finlands utrikespolitik leds av republikens president i samverkan med statsrådet. Riksdagen godkänner dock internationella förpliktelser och uppsägningar av dem samt beslutar om ikraftträdande av internationella förpliktelser till den del så anges i denna grundlag. Om krig och fred beslutar presidenten med riksdagens samtycke. Statsrådet svarar för den nationella beredningen av beslut som fattas i Europeiska unionen och beslutar om Finlands åtgärder som hänför sig till dem, om inte beslutet kräver godkännande av riksdagen. Riksdagen deltar i den nationella beredningen av beslut som fattas i Europeiska unionen enligt vad som sägs i denna grundlag. För meddelanden till andra stater och internationella organisationer om utrikespolitiskt betydelsefulla ställningstaganden svarar den minister vars ansvarsområde omfattar internationella förhållanden. 94 § Godkännande av internationella förpliktelser och uppsägning av dem

Riksdagens godkännande krävs för fördrag och andra internationella förpliktelser som innehåller sådana bestämmelser som hör till området för lagstiftningen eller annars har avsevärd betydelse, eller som enligt grundlagen av någon annan anledning kräver riksdagens godkännande. Riksdagens godkännande krävs också för uppsägning av en sådan förpliktelse. Beslut om godkännande eller uppsägning av en internationell förpliktelse fattas med enkel majoritet. Om ett förslag om godkännande av en förpliktelse gäller grundlagen eller ändring av rikets territorium, skall beslutet dock fattas med minst två tredjedelar av de avgivna rösterna. En internationell förpliktelse får inte äventyra konstitutionens demokratiska grunder. 95 § Ikraftträdande av internationella förpliktelser

De bestämmelser i fördrag och andra internationella förpliktelser som hör till området för lagstiftningen sätts i kraft genom lag. I övrigt sätts internationella förpliktelser i kraft genom förordning som utfärdas av republikens president. Ett lagförslag om ikraftträdande av en internationell förpliktelse behandlas i vanlig lagstiftningsordning. Om förslaget dock gäller grundlagen eller ändring av rikets territorium, skall riksdagen, utan att förslaget lämnas vilande, godkänna det med ett beslut som har fattats med minst två tredjedelar av de avgivna rösterna. I en lag om ikraftträdande av en internationell förpliktelse kan anges att bestämmelser om ikraftträdandet utfärdas genom förordning. Allmänna bestämmelser om publicering av fördrag och andra internationella förpliktelser utfärdas genom lag. 96 § Riksdagens deltagande i den nationella beredningen av ärenden som gäller Europeiska unionen

Riksdagen behandlar förslag till sådana rättsakter, fördrag eller andra åtgärder om vilka beslut fattas inom Europeiska unionen och som annars enligt grundlagen skulle falla inom riksdagens behörighet. Statsrådet skall sedan det fått kännedom om ett i 1 mom. avsett förslag utan dröjsmål sända förslaget till riksdagen genom en skrivelse så att riksdagen kan ta ställning till det. Förslaget behandlas i stora utskottet och vanligen i ett eller flera andra utskott som ger utlåtande till stora utskottet. Förslag som gäller utrikes- och säkerhetspolitiken behandlas dock i utrikesutskottet. Stora utskottet eller utrikesutskottet kan vid behov ge ett yttrande om förslaget till statsrådet. Talmanskonferensen kan besluta att ett sådant ärende också skall tas upp till debatt i plenum, varvid riksdagen dock inte fattar beslut i saken. Statsrådet skall ge de utskott som saken gäller information om ärendets behandling i Europeiska unionen. Stora utskottet eller utrikesutskottet skall också underrättas om statsrådets hållning i ärendet. 97 §

Riksdagens rätt att få information i internationella frågor

Riksdagens utrikesutskott skall på begäran och även annars vid behov få en utredning av statsrådet om frågor som gäller utrikes- och säkerhetspolitiken. Riksdagens stora utskott skall på motsvarande sätt få en utredning om beredningen av andra ärenden i Europeiska unionen. Talmanskonferensen kan besluta att en utredning skall tas upp till debatt i plenum, varvid riksdagen dock inte fattar beslut i saken. Statsministern skall på förhand samt utan dröjsmål efteråt ge riksdagen eller dess utskott information om ärenden som behandlas vid Europeiska rådets möten. Detsamma gäller beredningen av ändringar av de fördrag som Europeiska unionen bygger på. Det riksdagsutskott som är behörigt kan ge statsrådet ett utlåtande med anledning av en utredning eller information som avses ovan.

Hurudan inverkan kan ett framgångsrikt besvär hos Europarådets människorättsdomstol ha ifråga om ett enskilt nationellt avgörande (t.ex. en dom) som står i strid med EMRK? -EMRK: skydd för männskliga rättigheter och de grundläggande friheterna (undertecknades i Rom 1950) -Har större betydelse än det enskilda landets lagstiftning

-Upphävande konsul

-Människorättsdomstol: Inte egntligt organ- kan inte upphäva lagstiftning (inom ett land) eller myndighetsbeslut

-Europeiska människorättsdomstolen kan enbart påpeka att Finland gjort fel enligt EMRK och kan förpliktiga landet/nationen att betala skadestånd till den som kränkts

-Landet ifråga skall se över sin lagstiftning eller myndighetspraxis så den är förenlig med EMRK