Film – kunskap eller nöje?

Malmö högskola Lärarutbildningen Kultur, språk och media

Examensarbete 10 poäng

Film – kunskap eller nöje? En studie i elevers och lärares uppfattningar om film i klassrummet

Film – knowledge or pleasure? A study in pupils and teachers opinion of film in the classroom

Goran Jakasanovski Jenny Månsson

Lärarexamen 200 poäng Svenska i ett mångkulturellt samhälle 2007 – 05 – 28

Examinator: Staffan Thorson Handledare: Bodil Svensson

1

Sammanfattning Uppsatsens syfte är att få en inblick i elevers och lärares uppfattningar om film som metodiskt verktyg i klassrummet inom ämnet svenska för grundskolans senare år. Vi har för avsikt med vår uppsats att se i vilken utsträckning lärare väljer att använda film samt att få en insyn i lärarens syfte. Detta ska jämföras med elevernas uppfattningar om sin kunskapsinhämtning vid arbete med film. Vi har utgått från det vidgade textbegreppet som är en central del i kursplanen för svenska samt det växande behovet av mediekompetens i samhället. För att nå fram till ett resultat har vi valt att använda oss utav kvalitativa intervjuer då vi genomförde vår undersökning på fyra pedagoger och åtta av deras elever. I analysen har vi sammanställt resultatet och kopplat det till relevant teori och forskning inom området. Resultatet visar att filmen både kan ses som en källa till kunskap men också som ett substitut för en oplanerad lektion. Uppsatsen pekar också mot att pedagogerna har en relativt vacklande relation till film i samband med det vidgade textbegreppet som är en central del i styrdokumenten. Undersökningarna har väckt många intressanta diskussioner och tankar angående synen på film som metodiskt verktyg.

2

Ett litet tack… Till alla er som bidragit till att göra vårt examensarbete vill vi rikta vår uppmärksamhet en liten stund. Tack till alla elever och lärare som bidragit med tid och engagemang. Ni har verkligen gett oss värdefull information. Ett speciellt tack till Robert, Peter och Victoria för era råd och tankar. Vi vill också tacka vår handledare Bodil Svensson för hennes tålamod och viktiga kommentarer.

Helsingborg 28/5 – 07

Goran Jakasanovski

Jenny Månsson

3

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning………………………………………………………………………………….…5 2 Teoretiska utgångspunkter………………………………………………………………….6 2.1 De tre svenskämnena…………………………………………………………………..…6 2.2 Kursplanen i svenska……………………………………………………………………..6 2.3 Det vidgade textbegreppet.……………………………………………………………….7 2.4 Begreppet mediekompetens …………………………………………………………...…8 2.5 Forskning om film i undervisningen……………………………………………………...9 2.6 Receptionsforskning ……………………………………………………………………11 3 Syfte och frågeställningar……………………………………………………….……..….12 4 Metod………………………………………………………………………………………13 4.1 Val av metod……..………………………………………………………….…………...13 4.2 Urval……………………………………………………………………………………..14 4.3 Presentation av lärarna……………………………………………………….…………..14 4.4 Presentation av eleverna………………………………………………………………….15 4.5 Procedur………………………………………………………………………………….16 4.6 Studiens tillförlitlighet………………………...…………………………………………17 5 Resultat och analys………………………………………………………………………..18 5.1 Elevernas syn på film som kunskapskälla i skolan…………………………………...18 5.2 Film på schemat………………………………………………………………………20 5.3 Lärarnas syn på det vidgade textbegreppet..………………………………………….21 5.3.1 Stina…………………………………….. ……… ………………………………….21 5.3.2 James………………………………….………………………………………………21 5.3.3 Olga..………………………………….………………………………………………22 5.3.4 Svetlana………… ……………………...……………………………….……………22 5.4 Lärarnas syn på film som kunskapskälla……………………………………………..23 5.4.1 Stina………………………………….……………………………………………….23 5.4.2 James……………………………….…………………………………………………24 5.4.3 Olga…………………………………………………………………………………...25 5.4.4 Svetlana……………………………………………………………………………….26 5.5 Lärarnas didaktiska förhållningssätt………………………………………………….26 5.6 Film som metodiskt verktyg………………………………………………………….27 5.6.1 Stina…………………………………………………………………………………..27 5.6.2 James………………………………………………………………………………….28 5.6.3 Olga…………………………………………………………………………………...29 5.6.4 Svetlana……………………………………………………………………………….29 5.7 Lärarnas uppfattningar om film som metodiskt verktyg……………………………..30 6. Sammanfattande diskussion………………………………………………….………….32 Litteraturförteckning……………………………………………………………………….34 Bilagor: Bilaga 1 Intervjuguide elever………………………………………………………………37 Bilaga 2 Intervjuguide lärare……………………………………………………………….38

4

1 Inledning Sedan 1960 har film varit en del av kursplanen i svenska och i kursplanernas revideringar år 2000 har det vidgade textbegreppet blivit ännu tydligare.1 Inom skolan diskuteras det vidgade textbegreppet som innebär att man inte längre bara kan tala om den skrivna texten som bärare av svenskämnet. Vi vill med vår undersökning se i vilken utsträckning det vidgade textbegreppet används i svenskämnet i skolorna. Under vår verksamhetsförlagda utbildning fick vi höra av skolledningen att det sällan tillämpades någon undervisningsform i filmkunskap. Med dessa ord i bagaget bestämde vi oss för att undersöka filmens plats ute i skolorna. Vi ville även undersöka syftet med att använda film som ett metodiskt verktyg i klassrummet, samt se vilken kunskap filmen skapar hos elever och lärare. När vi talar om film som metodiskt redskap så menar vi att filmen är liksom bl.a. läroboken, PowerPoint och drama, ett av de pedagogiska verktyg som används i skolorna för att förmedla kunskap till eleverna. Hur ser lärarna på att använda film i undervisningen och vilka tankar, värderingar och föreställningar har eleverna när lärarna väljer att visa film som en del av svenskämnet? Vi har nog alla någon gång sett film i skolan. Ibland har det känts meningsfullt och lärorikt med många givande diskussioner men lika många gånger har man ansett det vara meningslöst. Man ser möjligtvis filmen som en skön avkoppling utan någon uppföljning. Nu vill vi undersöka hur det ser ut i verkligheten. Hur tänker eleverna om sitt lärande? Vi tycker båda om att arbeta med olika medier, främst film. I vår uppsats kommer vi att tala om spelfilm och med detta menar vi långfilm med inslag av fiktion. Ett medvetet val har varit att benämna spelfilm som film. Vi kommer alltså att tala om film, huvudsakligen spelfilm. Med vår uppsats vill vi se om film fyller någon funktion hos elever och lärare. Det kan vara oss till stor nytta att undersöka hur eleverna uppfattar det lärarna vill förmedla. Genom att studera deras sätt att reflektera över sitt lärande hoppas vi kunna se både för- och nackdelar att arbeta med film i skolan.

1

http://www.skolvarlden.se/Article.jsp?article=1137

5

2 Teoretiska utgångspunkter 2.1 De tre svenskämnena Hur ser lärarna på svenskämnet idag och är det så att man nu kan tala om det vidgade textbegreppet inom ramen för svenska? Lars – Göran Malmgren, docent i litteraturvetenskap, menar i boken Svenskundervisning i grundskolan att svenskämnet har en lång tradition av att vara ett färdighetsämne som bygger på synen på svenska som ett språkämne.2 Han talar vidare om svenskans tre ämnen där svenska som språkämne räknas som det första. Med detta menar han att eleverna ska uppnå vissa delmoment för att senare kunna sätta in dessa i konkreta språksituationer och på det sättet är svenskan ett språkämne. Med svenska som färdighetsämne blir undervisningen fri från olika typer av värderingar. Vidare talar Malmgren om svenska som ett bildningsämne. Då menar han att undervisningen ges ett bestämt innehåll där lärandet har ett bestämt kanon. Förespråkare av svenskämnet som ett bildningsämne, menar att eleverna ska få en gemensam kulturell referensram skriver Malmgren. Det tredje och sista ämnet han skriver om är svenska som ett erfarenhetspedagogiskt ämne. Malmgren menar här att man utgår mer från elevernas verklighet till skillnad från de två övriga ämnena som är mer strukturerade i undervisningsformen. Svenska som ett erfarenhetspedagogiskt arbete innebär att man strävar efter en mer ämnesövergripande undervisning där man tar upp mänskliga teman. Genom att se svenskan som ett erfarenhetspedagogiskt ämne, utvecklas elevernas sociala och historiska förståelse för humanistiska problem.3 Malmgren talar också om att undervisningen görs mindre läromedelsstyrd genom att elevernas intressen för och nyfikenhet på omvärlden är en förutsättning för både språk- och kunskapsutveckling. 2.2 Kursplanen i svenska Svenskämnet har ändrat utseende under åren. Idag har film och teater en roll som kan jämställas med skönlitteraturen. Det är tydligt att film ses som en kunskapskälla då det står i kursplanen att man ska utveckla sin förmåga att uppleva och lära av film. Vidare kan det läsas att ämnet ska ge filmupplevelser och att tillfälle ska ges till att byta erfarenheter kring dessa. Kultur och språk är sammanlänkade. Film anses dessutom vara en av de delar som har till uppgift att bära vårt kulturarv och förmedla kunskaper och värderingar. Enligt kursplanen ska 2 3

Lars – Göran Malmgren, Svenskundervisning i grundskolan (Studentlitteratur, Lund, 1996), s.86. Malmgren, s.89.

6

läraren utgå från eleverna och deras kulturella skapande och anknyta detta till sina egna erfarenheter av film. Man ska dessutom sträva efter att olika upplevelser, åsikter och värderingar ska få mötas. 4 I kursplanens strävansmål kan man läsa att eleverna ska ”utveckla sin förmåga att läsa, förstå, tolka och uppleva texter av olika slag och att anpassa läsningen och arbetet med texten till dess syfte och karaktär”. 5 Vidare är det viktigt att eleverna ”utvecklar förmåga att utnyttja olika möjligheter för att inhämta information, tillägna sig kunskap om mediers språk och funktion samt utvecklar sin förmåga att tolka, kritiskt granska och värdera olika källor och budskap.”6 Kursplanen gör det tydligt att bearbetning av texter inte enbart innebär läsning. Det kan även ske genom att studera film och video. Ämnet ska utveckla elevens förmåga att förstå, uppleva och tolka texter och i och med det vidgade textbegreppet innefattar ordet text även film och rörliga bilder. 7 2.3 Det vidgade textbegreppet Ordet film fanns med i kursplanerna för svenskämnet redan på 60 – talet. Men det vidgade textbegreppet kunde man inte läsa om förrän 1994, och då i kursplanen för programgymnasiet i samband med att kursplanerna kom ut. De senaste revideringarna i kursplanerna från år 2000, har gjort att begreppet fått en mer framträdande roll inte bara i ämnet svenska utan även i alla ämnen.8 Skolverkets definition av det vidgade textbegreppet är att det innefattar förutom skrivna och talade texter även bilder. Skolverket menar också att det vidgade textbegreppet inte bara innefattar läsning utan också avlyssning, film, video etc.9 I artikeln Våga släppa den skrivna texten som publicerades i Skolvärlden nr 9 2006,10 kan man läsa att det vidgade textbegreppet innebär att eleverna kan förmedla kunskaper och erfarenheter inte bara genom den skrivna texten utan även genom den rörliga bilden. Ulla Wiklund som arbetar på Myndigheten för skolutveckling menar att eleverna idag behöver en kulturell kompetens och många olika språk för att kunna läsa och förstå samhällets normer och mönster.11 Det vidgade textbegreppet enligt Elisabeth Landström, forskare vid Lunds universitet och svensklärare, 4

Skolverket, Kursplaner och betygskriterier 2000, (Skolverket och Fritzes), Västerås 2000 s. 96-99. Skolverket, s. 99. 6 Skolverket, s. 99. 7 Skolverket, s. 96-99. 8 http://www.skolverket.se/sb/d/561/a/1917 9 http://www.skolverket.se/sb/d/561/a/1917 10 http://www.skolvarlden.se/Article.jsp?article=1137 11 http://www.skolvarlden.se/Article.jsp?article=1137 5

7

innebär att rörlig bild ska jämställas med det skrivna ordet som ursprunglig text.12 Landström har genom sina intervjuer upptäckt två förhållningssätt till rörlig bild i svenskundervisningen. Antingen fick eleverna läsa en bok och se filmen till boken och sen jämföra de båda, eller så var filmen en startpunkt när de skulle jobba med filmkunskap. Fredrik Holmberg, frilansande film- och mediepedagog, menar att dagens ungdomar kan sin Shakespeare, de vet bara inte om det alltid. De får ta del av de klassiska berättelserna på helt nya sätt. Han menar att filmer är fulla av klassiska berättelser; t.ex. Lejonkungen, vars huvudberättelse har sina rötter i William Shakespeares Hamlet. Holmberg menar också att det vidgade textbegreppet innebär att eleverna ska få träna och utsättas för många språk. Det handlar inte enbart om att stryka dem medhårs utan om att utmana dem genom att utgå från deras egna erfarenheter.13 2.4 Begreppet mediekompetens

Ordet mediekompetens är en sammansättning av två ord; medium och kompetens. Enligt Norstedts

svenska

ordbok

+

uppslagsbok

betyder

ordet

medium,

”kanal

för

informationsspridning t.ex. press, radio etc.14”Följande står att läsa i Svenska Akademins ordbok om kompetens; ”2) motsv. KOMPETENT, adj. 2: egenskap(en) l. förhållande(t) att vara kompetent, erforderlig skicklighet, erforderliga kvalifikationer, duglighet, befogenhet, behörighet; förr äv. i uttr. vara i kompetens, vara kompetent”.15 I vårt arbete väljer vi att prata om kompetens som en färdighet eller som Svenska Akademin benämner det; en behörighet. Frågan är om det går att mäta individers kompetens. Individer kan vara kompetenta men det är inte alltid den kompetensen visas i färdigheter. Vi väljer att här jämställa det som kallas kompetens med begreppet performans, det vill säga de färdigheter som individerna uttrycker. ”I dagens värld är mediekompetensen central för den som vill vara en aktiv samhällsmedborgare, precis som läs- och skrivkunnigheten var i början av 1800 – talet”.16 Som citatet visar är mediekompetens viktigt för oss alla. Mediekompetens handlar om att kunna bedöma medieinnehållets rätta värde och göra medvetna val baserat på bedömningen. 12

C - uppsats. Landström. Eleven, läraren och den rörliga bilden – En studie över två kulturers möten med fokus på ett vidgat textbegrepp i svenskundervisningen. 2005. Luleå tekniska universitet. 13 http://www.skolvarlden.se/Article.jsp?article=1137 14 15

http://g3.spraakdata.gu.se/saob/ http://209.85.135.104/search?q=cache:eEkBEwzZr7MJ:europa.eu/rapid/pressReleasesAction.do%3Freference %3DIP/06/1326%26format%3DPDF%26aged%3D0%26language%3DSW%26guiLanguage%3Den+mediekom petens&hl=sv&ct=clnk&cd=6&gl=se 16

8

Tack vare samhällets utveckling gällande tillgång till information och kommunikation blir det allt enklare att göra sig hörd. Detta innebär att mediekompetensen har blivit viktigare i takt med våra framsteg inom tekniken. Att vara mediekompetent innebär idag att man är medveten om hur man får tillgång till bilder, ljud och budskap. Vidare handlar det om att man kan analysera de olika medierna. Mediekompetensen innefattar alla medier; tv och film, radio och musik. Med tanke på detta har betydelsen av att ha ett kritiskt förhållningssätt till de olika medierna ökat markant. Mediekompetensen hjälper alltså människor att se hur medierna filtrerar intryck och åsikter. Den påverkar oss människor och hjälper oss i många av våra val i livet. Det som mediekompetensen gör är att ge oss de verktyg vi behöver för att tänka kritiskt och lösa problem. 2.5 Forskning om film i undervisningen Vår

studie

bygger

på

teorier

om

mediekompetens,

det

vidgade

textbegreppet,

receptionsforskning och de tre svenskämnena. Under denna rubrik kommer vi att presentera tidigare forskning och teoretiska begrepp som är relevant för vår studie ”Det är för det första viktigt att skilja mellan vad barn kan lära sig och vad de faktiskt lär sig med hjälp av de olika medierna”.17 Följande citat innebär att barn kan inhämta kunskap via de olika medierna men frågan är vilken kunskap som inhämtas. Anita Werner, professor i medievetenskap vid universitetet i Oslo, skriver i boken Barn i Tv – åldern att barn kan lära sig mycket av TV och video. I boken talar hon om en rad undersökningar som har gjorts och som visar att barn som fått se ett händelseförlopp på film t.ex. när ett frö sås, kommer ihåg mer än de barn som bara fått en muntlig skildring av samma förlopp. Det finns fortfarande en rädsla för att TV och film hämmar barns fantasi, att de får färdiga bilder framför sig och inte utnyttjar sin fantasiförmåga. Men enligt Werner har inte alla barn möjlighet att skapa de inre bilder som de behöver för att förstå eller lära sig då de läser eller lyssnar. Detta kräver tidigare erfarenheter och kunskaper av just de saker det handlar om. Vidare kan man läsa i Werners bok att det även har visat sig i en undersökning av folksagor, att barn som ser en filmatisering av en folksaga på TV eller video kommer ihåg mer än barn som bara får höra den på radio eller genom att den läses upp av en närvarande person. De barn som sett sagan som film blir mer uppmärksamma på rörelser, mimik och gester medan de som lyssnar blir mer fokuserade på språket. Slutsatsen är här, enligt undersökningen, att barn som ser berättelserna på TV 17

Anita Werner, Barn i Tv-åldern (Studentlitteratur: Lund, 1996), s.45.

9

kommer att utveckla ett visuellt minne och sensitivitet för berättelser. De barn som lyssnar på verbala medier får en bättre förmåga att lyssna och tillämpa den kunskap de har i sin tolkning av berättelsernas innehåll18. En amerikansk undersökning visar också att barn som utsatts mycket för tv-mediet har lättare för att lära sig vissa saker oberoende av mediekälla medan andra barn, de som inte har så stor erfarenhet av medier, bäst lär sig med hjälp av en audiovisuell upplevelse. Ivar Björgens undersökningar om norska barns kunskaper i det svenska språket 19 är relevanta i detta sammanhang. Han utförde en studie på norska elever under andra halvan av 1980-talet. Eleverna fick titta på svenska tv-program som var textade på norska och resultatet blev att barnen lärde sig mer svenska. Detta berodde på att tv-programmen förmedlade ord i både tal och skrift. Det är ett faktum att tv inte bara är ett bildmedium. Om man ska följa med i ett tvprogram eller film måste man förstå språket. Enligt Werner är det mest uppenbara argumentet för mediepedagogik att massmedier har en stor plats i människors liv. Media har en stor roll i samhällsutvecklingen. För att få en god förståelse av samhället måste man idag ha kunskaper om media. Werner skriver att ”skolan är inte

längre

den

lokalsamhället.”

dominerande

förmedlaren

av

information

om

världen

utanför

20

Tv är ett lättillgängligt media som når ut till personer i alla åldrar. Det har även visat sig i skolans värld. Läroplanerna har reviderats för att följa med i utvecklingen; fler och fler lärare använder sig av film i undervisningen. Werner skriver följande ”barnen möter skolan mot en bakgrund av kunskaper och intryck de fått från tv. Situationen har förändrats för både lärare och elever, och detta får konsekvenser för undervisningens innehåll och dess former”. 21 Enligt Werner är det en klar fördel med att använda film i undervisningen. Genom att föra in medierna i undervisningen kommer avståndet mellan det eleverna redan upplever och det nya som ska läras att minska; därmed kommer det att bli lättare att nå målen för undervisningen. Elever som arbetar mycket med film i skolan lär sig att filmen återspeglar en redigerad verklighet. Det finns enligt Werner ett attitydsmål22 för arbetet med media i skolan. Det innebär att eleverna ska lära sig att kritiskt granska innehållet i media men också hitta en självständighet i sitt eget bruk av media.

18

Werner s.46. Werner s.47. 20 Werner s. 100. 21 Werner s.100. 22 Werner s. 104. 19

10

Det finns, enligt Lev Vygotskij, en distinkt skillnad på att inte ha någon inledande hjälp när man ska lära sig något nytt och att ha det. Är man som mottagare beredd på det som visas så kan man ta till sig den kunskap som förmedlas på ett helt annat sätt än den som är helt oförberedd. Detta kan kopplas till Vygotskijs teori om stödstrukturer. Teorin menar att vuxna kan bygga upp strukturer som hjälper barnen att förstå eller hantera olika sorters problem. Alltså att de vuxna ger barnen inledande hjälp, så att de vet hur de ska börja tackla problemet. När barnet börjar förstå problemet på egen hand kan den vuxne dra sig tillbaka.23 2.6 Receptionsforskning ”Vad man lär sig genom att titta på tv är beroende av programmets innehåll och form, av egenskaper hos mottagaren och av den situation mottagaren befinner sig i. Det avgörande är vilket förhållande som finns mellan innehåll och mottagare.”

24

Receptionsforskningen

fokuserar på vad som sker mellan medieinnehåll och dess mottagare. Alla mottagare har olika erfarenheter och förutsättningar och mediernas innehåll påverkar dem på olika sätt. Enligt Nationalencyklopedin är receptionsforskning ”studiet av mötet mellan ett massmedialt innehåll och dess mottagare”25. Receptionsforskningen kom till Sverige på 1950- och 60-talet. Den har stor betydelse för vår förståelse av litteraturens historia och massmediers effekter. Receptionsforskningen visar ”att mottagaren omformar det sända budskapet utifrån sina individuellt, socialt och kulturellt bestämda förutsättningar”. Evenshaug och Hallen menar att barn inte låter sig påverkas så lätt. De är snarare väldigt aktiva när det gäller media och mediernas innehåll. Det är t.o.m. så att de själva väljer och bearbetar materialet. På grund av detta kommer två personer inte att uppleva innehållet i något media likadant eftersom alla människor har olika erfarenheter och befinner sig på olika platser i livet socialt och kulturellt. Barnens kontakt med medier leder givetvis till effekter på lång sikt, vilka baseras på hur de använder sig av de olika medierna och dess innehåll. Detta faktum har enligt Evenshaug och Hallen lett till att diskussionen har gått från att handla om vad medierna gör med barnen till vad barnen gör med medierna. Den påverkans- och effektmodell som funnits har ersatts av en brukarmodell. I brukarmodellen uppfattas barnen som aktiva. Det är de som väljer vilka medier och vilket innehåll de är intresserade av baserat på deras egna behov. Detta synsätt har lett till receptionsforskningen. Receptionsforskningen uppfattar kommunikation som en

23

Oddbjörn Evenshaug & Dag Hallen, Barn- och ungdomspsykologi (Studentlitteratur: Lund 2001), s. 136. Werner s.47. 25 Nationalencyklopedin, (Bra Böcker Västerås 1991) 24

11

meningsskapande process. Fokus hamnar på betydelsen som uppstår mellan medieinnehåll och mottagare.26

3 Syfte Syftet med vår uppsats är att göra en undersökning om elevers och lärares uppfattningar av spelfilm som ett metodiskt verktyg i svenskundervisningen i skolan. Vi vill undersöka lärarens syfte med att använda spelfilm i klassrummet och hur det förhåller sig till styrdokumenten i ämnet svenska. Slutligen är också syftet att se om elevernas uppfattning av sin inlärning vid arbete med spelfilm i skolan överensstämmer med lärarens syfte och mål. Frågeställningar Vad är lärarens syfte vid arbete med film som ett metodiskt redskap i svenskundervisningen? Hur förhåller sig lärarens intentioner, vid arbetet med spelfilm som ett metodiskt redskap, till styrdokumenten i ämnet svenska? Vilken syn har lärare och elever på film som kunskapskälla? Hur uppfattar eleverna sitt kunskapsinhämtande vid arbete med spelfilm som ett metodiskt redskap i skolan?

26

Evenshaug & Hallen, s. 240-241.

12

4 Metod Inom den vetenskapliga forskningen skiljer man mellan kvantitativ och kvalitativ metod. Medan den kvantitativa metoden vill ge en representativ och generell bild av något så kännetecknas den kvalitativa forskningen av att forskaren studerar ett fenomen på djupet i ett avgränsat sammanhang. En kvalitativ forskning kan ge svar på frågorna vem? Hur? På vilket sätt? Och varför?27 4.1 Val av metod I vår studie använder vi oss av kvalitativa metoder. Anledningen till detta är att vi vill undersöka elevers och lärares tankar och funderingar kring ett specifikt fenomen samt att den kvalitativa intervjun ger mer utrymme för flexibilitet. Vidare är vårt val av metod vidareutvecklande vilket passar vår undersökning. En kvantitativ undersökning skulle inte ge oss den variation och de personliga värderingar som vi efterlyser. I vår studie skildras fyra lärare och åtta elever, därför gäller studiens resultat endast vår tolkning av de här enskilda personernas beskrivningar av sitt arbetssätt. Vi bör därmed tillägga att studien inte ska ses som generellt förekommande eller gällande i andra sammanhang. Enligt Johansson och Svedner ger den kvalitativa intervjun ”den information som gör det möjligt att förstå elevens/barnets attityder, förkunskaper, värderingar och intressen, respektive lärarens syn på undervisning, förhållningssätt, målsättningar och planering”28 I intervjuerna får vi tillgång till informanternas egna ord och tankar samt att den är av djupgående art vilket ger oss en djupare förståelse för hur både elever och lärare reflekterar över ämnet. Syftet med den här uppsatsen är att göra en undersökning om elevers och lärares uppfattningar av film som kunskapskälla i skolan inom svenskämnet. Vi reserverar oss för att undersökningen eventuellt kommer visa på attityder till film även inom andra ämnen. Då kommer vi även att inkludera elevernas utsagor om dessa.

27

Rainer Nyberg, Skriv vetenskapliga uppsatser och avhandlingar med stöd av IT och internet. (Lund: Studentlitteratur 2000). 28 Bo Johansson & Per-Olov Svedner, Examensarbetet i lärarutbildningen – undersökningsmetoder och språklig utformning. (Uppsala: Kunskapsföretaget 2004), s.24.

13

4.2 Urval Då det rör sig om kvalitativa intervjuer har vi valt att göra få och djupgående intervjuer. Vi valde ut fyra lärare och åtta av deras respektive elever. Vi har valt ut lärarna baserat på deras intresse för att medverka i studien samt för att de arbetar med film vilket är relevant för vår studie. Eleverna valdes ut i samråd med lärarna på skolorna samt för att de visade ett intresse av att få vara med i vår undersökning. Lärarna och vi bedömde att eleverna skulle vara tillräckligt mogna för att kunna medverka i vår studie. Vi har gjort ett medvetet val i att göra en jämn könsfördelning bland elevinformanterna för att eleverna lättare skulle kunna relatera till oss. Som vi tidigare har nämnt så har vi genomfört våra intervjuer på två grundskolor och vi har valt att kalla dessa för Alfaskolan och Omegaskolan. På Alfaskolan intervjuade vi Stina som undervisar i årskurs 7-9 och James som undervisar i samma årskurser. Eleverna har vi gett namnen Bianca, Sofia, Florian och Ralf. På Omegaskolan intervjuade vi Olga som undervisar i årskurs 7-9, Svetlana som arbetar i årskurs 6-9 samt eleverna Horace, Arnold, Gudrun och Ylva. Alla namn på personer och skolor är fingerade. 4.3 Presentation av lärarna Stina är behörig grundskolelärare i svenska och tyska och har arbetat som lärare i fyra år. Hon har ett ganska stort intresse av film. Stina berättar att hon brukar se på film en gång i veckan, ”söndagsfilmen”. Hon tycker att det är viktigt se på film för det är en del av vår kultur. Stina tror att det har blivit mer filmtittande nu de senaste åren eftersom hon upplever det som att det är lättare att hantera nu än mot vad det var för några år sedan. Stina nämner ingen direkt favoritfilm men hon pratar mycket om Blood Diamond. James är behörig grundskolelärare i svenska och engelska och har arbetat tre år som lärare. Han har ett måttligt intresse av film. Han gillar att se någon då och då men slukar inte filmer. James ser helst thriller eller actionfilmer. Han kopplar direkt på lärarrollen om han ser något intressant men detta vill han helst undvika för att få en mer avslappnad attityd till filmen. James väljer att kalla det för skolfilmer och privatfilmer. Han har ingen direkt favoritfilm. Olga

är

behörig

gymnasielärare

i

svenska

samt

behörig

grundskolelärare

i

samhällsorienterade ämnen. Hon har arbetat som behörig lärare i ett år. Olga är väldigt intresserad av film. När hon läste barn- och ungdomslitteratur väcktes hennes intresse för film

14

i klassrummet till liv. Hon hade en lärare som sa att man aldrig skulle se en film utan att diskutera den efteråt och det har hon tagit till sig. Svetlana är behörig grundskolelärare i svenska och engelska och har arbetat som lärare i fyra och ett halvt år. Hon är inte särskilt filmintresserad. Som ung lärde hon sig väldigt mycket genom film och TV, framförallt när det gäller engelska. Svetlana brukade alltid titta på kabel-TV och där fanns många program på engelska som var otextade. Hon kände ganska tidigt att hennes TV-tittande gav henne stora fördelar i engelskan, nu när hon är äldre så förstår hon ännu bättre vilken påverkan TV haft på henne. 4.4 Presentation av eleverna Horace tittar ganska mycket på film. Han ser inte filmen som ett intresse utan mer som underhållning. Hans favoritgenre är brittiska filmer. Horace tycker att vissa filmer kan vara mer intressanta än underhållande. Det finns filmer som får honom att tänka till, som väcker hans intresse. Gudrun tittar ofta på film. De filmer hon ser är mest de som går på TV. Hon föredrar deckare men även drama och filmer som berör. Gudrun tittar på film delvis för att det är roligt men också för att man kan lära sig saker. Arnold tittar ofta på film. Den genre han tycker om mest är fantasy, men science fiction är också en favorit. Arnold ser sig själv som flexibel när det gäller film, han kan titta på allt. Arnold tittar på film för att det är ett bra tidsfördriv och tycker dessutom att film är ett bra samtalsämne. Han tycker om att prata om det med sina kompisar i skolan. Ylva tycker om att titta på film. Hon kan känna att hon inte alltid har tid till det. När hon väl får tid över så tittar hon på film för att hon tycker att det är roligt. Hennes favoritgenre är animerade filmer. Sofia har intresse av att se film och hon brukar titta relativt ofta. Hon ser på film för att det är ett sätt att slappna av, samt för att det känns som om man kommer ifrån sina egna problem och får uppleva andras öden istället. Hon ser mest på komedier och skräck. Favoritfilmen är Titanic. Bianca har inget större intresse av film. Ser hon något så blir det i så fall drama och deckare. Hon ser film som ett tidsfördriv och till viss mån också som underhållning. Hennes favoritfilm är Titanic.

15

Florian har ett stort intresse för film och han brukar titta på det ganska ofta. Han väljer då att se på historiska filmer och deckare. Han tycker om att se ”tänkarfilmer”, som han själv väljer att kalla det. Hans favoritfilm är Butterfly Effect. Ralf har ett intresse av att se på film. Han tycker att det är spännande och främst väljer han komedi, äventyr och lite ”karate”. Han nämner aldrig någon favoritfilm så vi tolkar det som att han har svårt att välja ut någon. 4.5 Procedur I vår studie har vi använt oss av två intervjuguider. En för lärarna och en för eleverna (se bilaga 1 och 2). Enligt Pål Repstads bok Närhet och distans ska intervjuguiden bara vara en mall för de frågor man vill ställa. Syftet med frågorna är att täcka de ämnesområden som intervjuaren vill undersöka. Har man färdigformulerade frågor kanske informanten upplever att den inte kan svara som den vill. Guiden ska inte vara huggen i sten, den ska kunna formas efter intervjuns gång och de behov som uppstår.29 Vi har försökt att ha frågor som är öppna, så att informanterna inte ska känna sig begränsade i sina svarsmöjligheter och att det stoff vi får in ska vara så brett som möjligt. Vårt ursprungliga syfte med intervjuerna var att undersöka film inom ramen för svenskundervisningen men diskussionerna under intervjuerna kom snarare att handla om film även i andra ämnen än svenska. Syftet med våra frågor var att få ett perspektiv på elevers och lärares uppfattningar till film som metodiskt verktyg inom svenskämnet i skolan. Vår intervjuguide är anpassad efter vårt behov av information. Därför finns det en tydlig struktur i den där frågorna börjar i grunden och sen byggs på för att till slut nå vårt syfte. Vi valde att inte dela ut våra frågor varken till pedagoger eller till elever då vi tyckte att det skulle leda till ett felaktigt och förberett resultat. Om frågorna hade delats ut skulle lärarna och eleverna kunna förbereda sig och hitta svar som de tror att vi ville ha. Vi delade däremot ut syftet och våra frågeställningar till både lärare och elever, så att de fick ta del av vad vår studie skulle baseras på och vilka frågor som drev oss. Vi använde oss av diktafoner vid intervjuerna som Svedner rekommenderar: ”De flesta erfarna forskare och metodförfattare rekommenderar starkt att man använder sig av bandspelare (här diktafoner) vid förberedda, kvalitativa intervjuer.”30 På detta sätt kan vi som intervjuare koncentrera oss på vad informanterna säger och slippa det stressmoment som är att 29 30

Pål Repstad, Närhet och distans (Studentlitteratur Lund 1999), s. 64. Repstad, s.70.

16

skriva under en intervju. Vi informerade informanterna om att allt inspelat material skulle behandlas konfidentiellt och att vi följde forskningsetiska regler. All fakta angående ort, skola och de personer som deltar i intervjuerna skulle anonymiseras. 31 Dessa regler beskrivs i Johansson och Svedners bok Examensarbetet i lärarutbildningen. Efter det var det upp till lärarna och eleverna att ta ställning till om de ville medverka i vår studie eller inte. Vi var båda närvarande vid alla intervjuer, som utfördes i två klasser. Jenny var intervjuare på Alfaskolan och Goran på Omegaskolan. Intervjuerna för lärarna varade 40 – 50 minuter och elevernas intervjuer varade 20 – 30 minuter. Efter detta följde arbetet med att transkribera alla intervjuer och sammanställa dessa. Då sammanställning var klar gjorde vi två analyser, en för pedagogerna och en för eleverna. När analysen var klar samlade vi all våra data och letade efter mönster som kunde knytas till vårt syfte. 4.6 Studiens tillförlitlighet Vår undersökning är som tidigare nämnts kvalitativ vilket innebär att den inte är omfattande gällande kvantitet utan den är snarare en djupdykning i ett fåtal personers uppfattningar och attityder till film inom svenskämnet i skolan. Studien är inte generaliserande då vi anser att antalet informanter är alldeles för få för att kunna skapa en sådan uppfattning. Klasserna är jämförbara då vi har valt två klasser i årskurs nio på två olika grundskolor. Då vi bara har intervjuat fyra lärare på två helt skilda skolor kan vi inte säga att informanterna är representativa för respektive skolas verksamhet. Inte heller är eleverna representativa då antalet inte räcker till en representation för varken en skola eller en klass. Könen mellan eleverna är jämnt fördelade och mellan lärarna är det kvinnliga i majoritet. Vi har valt ut lärarna efter våra specifika önskemål om att få just dessa till att medverka i vår studie. Varför vi valde de här lärarna är för att vi ville få ett bredare perspektiv hos lärare angående synen på att använda film i skolan. Detta kan påverka studiens tillförlitlighet. Intervjuerna på skolorna har utförts med samma tillvägagångssätt och förutsättningar. De frågor som ställdes var likartade och vi har utgått från vår intervjuguide. Våra frågor har formats utifrån behovet av att få uttömmande svar, befriade från någon form av ledande frågor eller intervjuarnas förväntade slutresultat.

31

Johansson & Svedner, s. 23-26.

17

5 Resultat och analys I detta kapitel kommer vi att redovisa resultaten från våra lärare – och elevintervjuer. Vi kommer att koppla vår analys av resultaten till relevant litteratur. Skälet till att vi utgår från frågorna för vår analys är ett försök att göra vårt arbete överskådligt. Vi kommer inte att redovisa intervjuresultaten för lärarna och eleverna på samma sätt. Anledningen till detta är att lärarnas intervjuresultat var mer omfattande än elevernas, vilket kräver att dessa behandlas individuellt. Därför kommer att redovisa lärarnas diskussioner i separata avsnitt. Vi har valt att skriva resultatet av elevernas intervjuer i en sammanfattande redovisning där viktiga citat tas upp. Anledningen till detta är att mycket av elevernas diskussioner är irrelevanta för vår studie och hade vi redovisat elevintervjuerna i enskilda avsnitt så hade inte vår analys varit omfattande. 5.1 Elevernas syn på film som kunskapskälla i skolan Vi frågade eleverna varför de tror att de ser på film i skolan. Några svarade spontant att det var för att lärarna inte hade planerat lektionerna ordentligt samtidigt som andra sa att det var för att variera undervisningen och fånga elevernas intressen. Vid närmre eftertanke och reflektion kom det fram svar som visade på att flertalet av eleverna tyckte att man såg på film för att alla hade olika inlärningssätt och många talade då om att man lär sig mer när man har rörliga bilder. Bianca sa ”Jag tror att man visar en film för det är svårt för en lärare att förklara så att alla förstår och om filmen har ett bra budskap så kan alla ta till sig det även om alla gör det på sitt sätt och då har kunskapen nått fram även om läraren inte har förklarat på sitt sätt samtidigt som det blir lättare stämning i klassen och det gäller för läraren att vara taktisk och planera sina lektioner på ett så effektivt sätt som möjligt”. En annan fråga som vi ställde till eleverna var vad de tycker att man får ut av att se film i skolan. Alla eleverna ser film som en kunskapskälla på olika sätt. De är medvetna om att de kan lära sig något och de kan alla peka på saker som de lär eller har lärt sig genom filmen. Det handlar om engelska, historia, moral, värderingar, uttal i språkämnen, kunskap om andra kulturer och ordkunskap. I kursplanens revideringar år 2000 kan man läsa om filmen som ett metodiskt verktyg för att inhämta kunskap. Vi tolkar detta som att kursplanens mål stämmer överens med elevernas uppfattningar om film som kunskapskälla. En intressant upptäckt vi

18

gjorde var att flertalet av eleverna tyckte att de lärde sig som de själva kallar det; omedveten kunskap. Florian säger att man blir klokare av att se film för vilken film man än ser så väcker den alltid tankar. Ralf nämner att det är engelskan han lär sig i engelska filmer som är hans omedvetna kunskap. Bianca säger att den omedvetna kunskapen är den man först lär sig efter att ha sett filmen och sedan ventilerar den i samverkan med sina klasskamrater. Gudrun säger att man kanske inte alltid vet vad man får ut av att titta på filmer i skolan. Ibland kommer det i efterhand, att man upptäcker det i ett senare stadium. Eleverna är medvetna om att filmerna inte alltid är så underhållande men de tycker ändå att det finns något som de kan lära sig. Arnold säger att han inte får ut någon större kunskap genom att titta på film förutom tidsfördrivet, men samtidigt reflekterade han över att det inte alltid varit så. När han var mindre lärde han sig mycket engelska genom att titta på filmer. Han säger att ”film är det optimala sättet att lära sig engelska”. De flesta av eleverna svarade också att filmen ger dem den visuella bild som behövs för att skapa ett helhetsintryck av vad det är de lär sig. Bianca säger att det inte boken eller läraren kan ge henne, det kan filmen. Undersökningen om fröet som såddes, vilket vi tidigare beskrivit i Werners bok32, stödjer informanternas syn på den visuella bilden. Eleverna uppfattar det som att de får lättare att inhämta kunskap med hjälp av rörliga bilder. Horace säger att han blir mer motiverad av att gå på lektion när det är film inblandat. Majoriteten av eleverna menar också att de filmer de ser i skolan är kopplade till ämnet i fråga, som t.ex. historiska filmer i de samhällsorienterade ämnena och filmer som är kopplade till moral och värderingar i svenska. Eleverna ser alltså film som en kunskapskälla. Alla är medvetna och överens om att de kan lära sig något genom film. Många av eleverna pratar om en omedveten kunskap, att de lär sig massor av saker genom film som inte blir till kunskap direkt, utan som snarare visar sig senare i livet. Alltså måste de ha varit med om detta på något sätt. Arnold är ett tydligt exempel på detta. Han motsäger sig själv när han säger att filmen inte ger honom någon kunskap. Samtidigt är han medveten om att den engelska han lärt sig är mycket tack vare filmer. Alltså kan det vara så att den omedvetna kunskap som de andra eleverna pratar om även finns hos Arnold, bara att han inte är medveten om det. Medvetenheten för hans kunskapsinhämtning inom engelskan kom inte förrän han var lite äldre och kunde reflektera över den.

32

Werner s. 46.

19

5.2 Film på schemat Vi frågade eleverna om de såg på film i skolan. Alla eleverna nämnde att de hade sett film det senaste året. Vissa upplevde att de hade sett mycket på film medan andra, i samma klasser, upplevde det som mindre. Filmer som eleverna nämner att de har sett i skolan har sina rötter i blandade genrer: dramer, komedier, skräck, action, tecknat och historiska filmer. Titlar som nämns är bl.a. Gladiator, Lilja 4-ever, Sandor/Ida och Döda poeters sällskap. Några av eleverna nämnde att de oftast ser på film i samband med det ämne de arbetar med, exempelvis engelska, samhällsorienterade ämnen och svenska. Filmerna visas oftast som en början eller som ett avslut på något. Majoriteten av eleverna säger också att det händer några gånger per termin att de ser på film för ”nöjes skull” utan någon uppföljning av filmen. Dessa filmer kan då vara vilka som helst, t.ex. Bortspolad, Hostel och Idiocrazy. Vi frågade också eleverna hur de arbetar med sina filmupplevelser i skolan. Många av eleverna säger att när de arbetar med ett tema så har de alltid någon form av diskussion efteråt. Detta sker då i små grupper där man utgår ifrån ett antal frågor som läraren plockat ihop. Vissa gånger har de fått skriva recensioner till filmen de sett. Några av eleverna nämner att de ser vissa scener ur en film, t.ex. Gladiator, för att sedan arbeta vidare med romartiden i läroböckerna. Intervjuresultatet visar att eleverna arbetar med film på olika sätt. Vi uppfattar det som att eleverna ser en skillnad mellan att arbeta tematiskt och icke-tematiskt med film. Det läggs större vikt på filmen vid ett tematiskt arbetssätt där eleverna får skriva och diskutera. Vid vanliga lektioner lägger inte lärarna ner lika mycket tid på filmen. Flertalet av eleverna menar att lärarna ofta poängterar att vissa filmer är viktigare än andra. Gudrun berättar: ”ja dom sa typ så att efter vi har sett denna filmen ska vi diskutera och prata om den så titta nu, den kanske inte är så rolig men den är bra, då är det lärarna som har valt ut lite viktigare filmer och man skulle inte se dom för att det är skoj utan för att dom hade ett budskap med sig”. Eleverna nämner att när de tittar på filmer som är för ”nöjes skull”, så blir det aldrig någon diskussion kring det ur ett lärandeperspektiv. Två stycken menar att de knappt arbetar med sina upplevelser. ”Vi börjar titta på en film, ser klart den och sen tittar vi på nästa” säger Gudrun. Några av eleverna uppfattar detta som frustrerande. Florian säger ”jag vill att man i skolan väljer ut genomtänkta filmer så att de inte hela tiden upplevs som att det bara är filmer som man kan slappna av till”. Enligt Lev Vygotskijs teori om stödstrukturer behöver alla barn en vuxen som kan leda dem rätt i deras inhämtande av kunskap och problemlösning. Vi menar här att Vygotskijs teori pekar på att det är att lärarna som fungerar som elevernas stödstrukturer. De gånger lärarna poängterar vikten av en film brukar eleverna 20

förstå syftet bättre och filmvisningen blir mer berikande för individen. Till skillnad från de gånger då eleverna inte får någon vägledning i arbetet med film. Då uppfattar eleverna det som att filmen inte skapar något lärande. En tredjedel av eleverna menar att de vid vissa tillfällen jämför den skönlitterära boken med en filmatisering av denna, som exempelvis Sandor/Ida. Poängen här, enligt eleverna, är att se skillnader och likheter mellan bok och film. 5.3 Lärarnas syn på det vidgade textbegreppet 5.3.1 Stina Stina har olika funderingar kring ordet film i styrdokumenten. Hennes tolkning av styrdokumenten är att film ska ses som ett alternativ till att lära eleverna någonting men hon tolkar det även som att eleverna själva ska lära sig att göra egen film. Stina säger ” det jag tycker man kanske jobbar för lite med är att de blir insatta i hur gör man film. Vad krävs för att göra film och sådär. Det tror jag att färre jobbar med än på andra sättet att man bara tittar på det liksom”. Vi frågade lärarna hur de såg på filmens kulturella värde jämfört med boken. Stina säger ”Personligen skulle jag nog inte det för att jag är ju uppväxt med böcker och kanske hade jag, jag tror att jag hade kunnat göra det om jag hade varit tio år yngre för då tror jag att jag kanske hade tittat mer på film än läst böcker… Och sedan som svensklärare så har man också läst väldigt mycket böcker och tycker att vissa av dem här måste alla läsa och så. Och man blir liksom inbiten på sitt område om man säger så, så därför har jag nog svårt för att alltså, vissa böcker tycker jag hör till allmänbildningen att man har läst men det tycker jag inte med film på samma sätt”. Till skillnad från Stina, Svetlana och Olga så menar James att man inte kan se filmen inom ramen för det vidgade textbegreppet så som de gör. Vi tolkar det som att James är kluven i denna fråga och inte ser filmen som en text som man kan lära sig av. 5.3.2 James James tolkar det som att styrdokumenten menar att film ska ses som ett litet hjälpmedel under ett arbetsområde i undervisningen. Han tror inte att styrdokumenten menar att man ska använda sig mycket utav film utan mer för att förstärka någonting annat. Angående synen gällande filmens kulturella värde i skolan så anser James att man aldrig kan likställa filmen och boken eftersom han menar att böcker är det viktigaste vi har. Han säger 21

”Däremot så är det ju vissa filmer som har, eller böcker som har filmatiserats på ett bra sätt vilket gör att man ändå, alltså det har följt boken och det visar alltså ungefär bokens budskap och så men jag skulle aldrig någonsin jämföra alltså kunna jämföra det på det sättet. Det skulle jag inte göra men däremot så kunde jag ju, om någon bok har filmatiserats och jag tycker att den filmatiseringen är bra så skulle jag i något fall kunnat titta på filmen istället för att de ska läsa boken eftersom att läsa boken tar så mycket mer tid”. Vi tolkar det som att James ser att filmen har ett kulturellt värde men inte i samma utsträckning som böcker. 5.3.3 Olga Olga tror att film i läroplanen syftar på all sorts film men sen är det lärarens ansvar vilken film som väljs. Hon vet att eleverna kan tipsa om hur många filmer som helst men man måste veta varför man väljer att visa just den film man visar. Som lärare i svenska tycker hon att det är viktigt att koppla ihop boken och filmen, att man ser filmen först och läser boken sen eller tvärtom. Olga säger att många elever är auditiva, och de hade kanske aldrig följt med i undervisningen om de bara läst boken. Men genom att se filmen fick de en förförståelse och kunde bygga vidare på den i arbetet med boken. Olga tycker att man skulle kunna likställa filmen med boken vad det gäller kulturellt värde. Det är bättre att eleverna fått i sig en klassiker genom en film än att inte ha fått i sig den alls menar hon. 5.3.4 Svetlana Hon tycker att film som det står i läroplanen innefattar alla sorts film. Det måste det göra tycker hon, ”det står i samma sammanhang som att eleverna ska få ett större kulturellt perspektiv”. Och alla filmer räknas som kultur enligt Svetlana. Det finns en plats för filmen i klassrummet, precis som för boken, men man måste välja noga när man använder det. Svetlana menar att det finns många kunskapskällor och att film absolut är en av dem

22

5.4 Lärarnas syn på film som kunskapskälla

5.4.1 Stina Stina har som vi tidigare nämnt ett stort intresse av film. Hon säger att ”man vill ju ändå hänga med för det är ju en del av kulturen”. Hon menar att eftersom film är en del av kulturen så ska man också använda film i skolan som en bärare av denna. Stinas syn på film som kunskapskälla stämmer överens med kursplanen i svenska. Där nämns film som en möjlighet för människor med skilda kulturella erfarenheter att mötas. Eleverna utvecklar också, genom film, ett förhållningssätt till kultur och dagens kulturella värderingar.33 Stina tycker att det kan finnas ett lärande med att visa film men då ska läraren vara noga med syftet med filmen. Hon tar upp ett exempel när hon läste svenska på lärarhögskolan och där de då fick se Matrix. Stina säger ”det var väldigt intressant för det visade ju sig att den innehöll mycket religion och nästan allting med filmen, alltså från musik till repliker och rekvisita och allt vad det var, hade ett religiöst syfte och då är det verkligen en genomtänkt film och att det ligger ett syfte bakom den liksom och då tycker jag att det är intressant”. Hon tycker att filmen måste ha ett syfte och höra ihop med något tema eller ämne som man lär ut. Stina nämner som ett återkommande tema att film i skolan inte ska ses som en belöning utan mer som ett sätt att lära. Vi tolkar det som att Stina är insatt i skolans styrdokument och är beredd att föra resonemang och diskutera utifrån det vidgade textbegreppet. Stina säger ”för varför visa en film som belöning när de tittar på film kanske var varannan dag hemma? Alltså, jag tycker inte det är någon belöning, faktiskt inte. Jag ser inte vinsten i det liksom. Jag tror inte att de är tacksamma för det tio år sedan liksom, att de fick se en film som belöning”. Stina menar att man inte kan se filmen som en ren kunskap i sig själv utan filmen är mer till för att beröra. Med ren kunskap menar Stina att filmerna inte alltid stämmer överens med verkligheten och därför kan man heller inte se det som kunskap på det sättet. Stina säger dock vid ett senare tillfälle i intervjun att man faktiskt kan se film som en kunskapskälla och menar då att man kan basera ett tema på enbart filmer. Hon säger ”ja, om man har ordentliga diskussioner eller skrivuppgifter efter varje film eller innan så tycker jag det”. Stina väljer att visa film för att det ligger nära elevernas verklighet. Hon säger ”Eftersom eleverna tittar så mycket på fritiden på film så är det ju någonting som är så naturligt för dem och intressant, alltså de fångas ju direkt utav spelfilm och därför tar de ju det till sig också ju”. 33

Skolverket, Kursplaner och betygskriterier 2000, (Skolverket och Fritzes Västerås 2000), s. 99

23

Enligt Malmgrens tredje ämneskonception, svenska som ett erfarenhetspedagogiskt ämne, utgår man från elevernas verklighet för att fånga deras intresse och utveckla deras sociala förståelse för humanistiska problem34. Vi menar här att film kan användas som ett verktyg för att nå elevernas verklighet och därigenom utveckla, som Stina säger, en didaktisk kunskap. Hennes syfte med att visa film är för att väcka känslor och tankar hos elever samt för att filmen ska vara som en inkörsport till något tema. Hon tycker att man alltid ska diskutera filmen så att filmen inte upplevs som något slappt i skolan som man gör istället för någonting annat. Ett annat syfte är att eleverna ska kunna sovra bland dålig kultur även på fritiden. 5.4.2 James James anser att filmen som kunskapskälla kan vara av skiftande karaktär. Han tycker att film är viktigt i språk för då kan eleverna lära sig uttal och lära sig förstå språket. James säger ”framför allt i språk så är det ju väldigt viktigt just för att de ska få höra språket så ta det till sig när de är hemma och tittar på TV så gör de ju inte det på samma sätt”. Ivar Björgens undersökningar, som vi tidigare nämnt, pekar på det faktum att barn och ungdomar hämtar in språkkunskaper genom att lära sig med hjälp av rörliga bilder.35 James säger att han använder filmen mer som en ”avslutningsgrej”, att han har ett litet mer avslappnat förhållande till filmen utan någon bakomliggande tanke. Men han har också visat film vid vissa tillfällen då de har haft tema som t.ex. Hipp Hipp Hora och då tyckte han att det skulle vara tydligt för eleverna att se kopplingen till varför de såg filmen. Han tycker att film kan framkalla synen hos eleverna att det finns tillfälle att sova på lektionerna och därför vill han att man som lärare ska vara väldigt tydlig med att man kommer att ha diskussioner efteråt. I klassrummet arbetar han med film genom att han förhåller sig lite mer avslappnad till filmen. Han lägger inte ner någon större tid på att hitta filmer som passar sin klass. Han tycker vidare att man kan ha en kort diskussion kring alla filmer men nämner igen att det ska vara ett avslappnat sätt. Han tycker att man kan ha någon liten del ur en film när man arbetar med ett tema och då kan man diskussioner kring det temat. James säger ”filmen kan ta upp väldigt mycket moraliska frågor och eleverna tar nog till sig film på ett väldigt bra sätt när de får se bilder, helst skulle det nog vara en ganska så aktuell film”. Han tror att det kan vara bra att visa film för då får eleverna se bilder som han uttrycker det. Filmen ska helst inte vara 34 35

Malmgren s. 89 Werner s.47

24

gammal för då tar eleverna inte till sig det på samma sätt. Det ska vara någon film som de kan känna igen sig i och som är aktuell. Vi tolkar det som att James helst väljer att visa filmer som är relativt aktuella för eleverna. 5.4.3 Olga Olga ser definitivt film som en kunskapskälla. Hon tycker att det finns saker som eleverna kan lära sig genom att titta på och arbeta med film. Olga säger ”många elever är auditiva, och de hade kanske aldrig hade hängt med om de bara hade läst boken men genom att se filmen fick de en förförståelse och kunde bygga vidare på den i arbetet med boken”. Enligt Olga har de tagit till sig en klassiker utan att ha läst boken. Genom att se både bok och film som klassiker för Olga ett resonemang kring det vidgade textbegreppet. Enligt Holmberg är det just det många av dagens elever gör utan att vara medvetna om det. Eleverna ser filmer som har sitt ursprung i de klassiska litterära verken, och genom att ha sett dem har de fått ta del av de klassiska berättelserna med rörlig bild.36 Olga menar att man ska lära eleverna att kritiskt granska det de ser ”Man inte ska visa film bara för att visa film” säger hon. Hon menar att eleverna måste veta att det de ser på skärmen inte är sanning eller kanske inte verklighet. Hon vill att man ska ha en diskussion om vad film är för något. Här pratar Olga om mediekompetensen. Det är väldigt viktigt idag att ha den kunskap som krävs för att kritiskt granska den information som finns ute i samhället. Olga förstår vikten av detta och poängterar att eleverna ”måste” veta vad det är de ser. Hon har alltid varit tydlig med att de inte får se film enbart för att koppla av. Olga berättar ”de visste att om de tittade på film så innebar det alltid ett efterarbete”. Att hon använder film beror på att det finns med eleverna hela tiden. Det finns runt dem och då kan man inte blunda för det. Hon tycker också att det kan vara så att eleverna väcker tanken att jobba med en viss film. Hon tycker att film ger eleverna någonting mer, rent visuellt. Hon jämför med engelskan ”om man tar engelska t.ex. ja men de hör ju engelska de lyssnar på engelska varje dag. Att kunna se film och kunna prata film även i skolan är bara en självklarhet, det finns ju i deras vardag. Det är ju en del i samhället och då tycker jag att vi ska ha film i skolan”. Hon tycker att film kan vara språkutvecklande, både när det gäller svenska och engelska. Film kan ge eleverna funderingar och tankar och få dem att se hur de förhåller sig till språket eller utvecklar sitt språk. Detta synsätt delar Olga med James och de andra informanterna. 36

http://www.skolvarlden.se/Article.jsp?article=1137

25

Eleverna kanske aldrig orkar läsa boken men att se en film kräver inte lika mycket ansträngning. ”Ja men det är klart, då har dom en klassiker i sig som de inte hade haft annars. Och då har de lärt sig något” säger Olga. 5.4.4 Svetlana Svetlana kände ganska tidigt att hennes TV-tittande gav henne stora fördelar i engelskan. Nu när hon är äldre förstår hon ännu bättre vilken påverkan TV haft på henne. ”Det finns så otroligt mycket att hämta i filmens värld” berättar Svetlana. Hon tycker att film definitivt kan vara en kunskapskälla om det används i rätt sammanhang och vid rätt tillfälle. Svetlana säger ”det finns ju en plats för filmen i klassrummet, precis som för boken, men alltså, man måste välja noga när man använder den”. Hon tycker inte att man kan använda film i alla situationer, men det finns gånger då filmen fyller sin funktion. Dessutom menar hon att det finns många kunskapskällor och att film absolut är en av dem. Svetlana tycker att film är bra variation för eleverna men också för lärarna. ”När man arbetar med film får man ett helt annat perspektiv på saker och ting, man måste tänka på ett annat sätt” säger Svetlana. Detta tas också upp i kursplanen för svenska. Filmen öppnar nya världar av upplevelser för eleverna. 37 Hon säger att väldigt mycket serveras direkt i elevernas händer. Hela världar spelas upp framför dem och man måste ta till vara på det. 5.5 Lärarnas didaktiska förhållningssätt Vår undersökning visar tydligt att lärarna ser ett värde i filmen. De ser filmen som en kunskapskälla, mer eller mindre. Lärarna använder sig av film i klassrummet, oftast i samband med något tema. Vår uppfattning är att lärarna i vår undersökning definitivt ser film som en kunskapskälla men använder sig av det faktum på olika sätt. James har t.ex. ett avslappnat förhållande till film, vilket innebär att det inte alltid finns ett tydligt syfte med att han visar film. Olga däremot, är den raka motsatsen. Hon visar aldrig film utan ett tydligt syfte och hon tycker definitivt inte att man ska visa film som en belöning. Trots dessa uppenbara skillnader i dessa lärares användning av film så tycker de båda att filmen är en kunskapskälla. Det verkar vara den allmänna uppfattningen ute på skolorna. De flesta uttrycker det som att filmen har ett kunskapsvärde men de uttrycker det inte alla på samma

37

Skolverket, Kursplaner och betygskriterier 2000, (Västerås: Skolverket och Fritzes 2000) s. 99.

26

sätt och framför allt, de arbetar inte med film på samma sätt. Detta kan ha sin grund i att det vidgade textbegreppet inte är särskilt tydligt i läroplanen. Det råder en stor förvirring på hur man kan arbeta med film ute på skolorna, men enligt de lärare vi har intervjuat blir intresset bara större. Vidare nämner några att film kan vara språkutvecklande och att eleverna kan hämta in mycket kunskap, t.ex. om klassiska verk inom litteraturen, genom att se film. De menar att den rörliga bilden ibland kan vara en inkörsport för elever som annars kanske har svårt för läsning. Lärarna är också överens om att film är något som finns i elevernas vardag och att man då ska utgå från det. Precis som Werner skriver kan mediernas införande i undervisningen leda till att avståndet mellan elevernas erfarenheter och den nya kunskap som ska hämtas in minskar avsevärt. Detta leder möjligtvis till att det blir lättare för eleverna att nå sina mål.38 5.6 Film som metodiskt verktyg

5.6.1. Stina Stina menar att man alltid måste arbeta med filmen på något sätt. Stina säger ” Jag är väldigt noga med att alltid följa upp en film så man inte bara visar filmen och sedan så, ’nu ska vi göra någonting annat’, liksom. Man måste ju prata om den annars så faller allting tycker jag. Diskutera”. Hon använder sig alltid av diskussioner och olika former av skrivuppgifter. Hon nämner ett exempel där eleverna har fått se På västfronten intet nytt, där eleverna efter filmen har fått skriva ett brev där de beskriver huvudpersonens känslor och tankar. Stina menar att filmen är ett sätt för eleverna att få se den visuella upplevelsen istället för att bara få höra. Stina anser att många elever uppfattar film som belöning och att många lärare inte har ett syfte med filmen som eleverna genomskådar. Hon säger ”…det finns ju de lärare som visar film ofta och jag tror att de (eleverna) anser det vara lite slapphändigt faktiskt för att där går tre timmar också har man tittat på en film och har de (lärarna) då inte berättat syftet med varför vi ska titta på filmen eller följt upp filmen med diskussioner eller uppgifter eller så, så att de (eleverna) har förstått varför man har tittat på filmen, att det hör till det ämnesområdet som man håller på att prata om, då tror jag att det anses som slappt liksom. Jaha, nu har han fixat den lektionen men samtidigt tror jag att de är väldigt tacksamma för de tycker det är kul 38

Werner, s.102.

27

ju, alltså de ser nog det som en vinst men om de ska se till varför lärarna visar den så tror jag att de ser det på det viset att ”för honom får vi alltid titta på film…”. Även här pekar läraren på att mediekompetens är viktigt. Eleverna måste veta varför film visas. Det måste finnas ett tydligt syfte. 5.6.2 James James tycker att film i första hand är ett verktyg för att förstärka någonting annat. Han visar helst film i engelska och då främst för att eleverna ska lära sig uttal och sådant. James säger: Jag skulle nog aldrig kunna bygga en hel undervisning, alltså så på en film där jag känner att det täcker ett helt arbetsområde utan jag ser film som ett, en liten extrakrydda, ett litet som sagt, förstärkningsmedel om man får säga på något sätt. Just för det här att man hör så ofta elever liksom ’jaha, det var så…’. Just att det här med många elever, det är ju olika hur man lär sig och så men många elever, de behöver bilder på något sätt för att få för att förstärka liksom, för att får de inte de här bilderna så lär de sig inte på samma sätt så att för många så är det ju ett otroligt hjälpmedel just som att se då t.ex. Oliver Twist. Man kan prata hur mycket som helst om att det var fattigt och att folk slängde ut sopor på gatorna och sådant men man tar inte det riktigt till sig och det känns som att det är så långt bort och då så är det ett utmärkt tillfälle för dem att ta till sig.

James använder inte så mycket film i sin undervisning men om han gör det så är det mer som en ”avslappningsgrej” eller som en liten del i ett temaområde. Han kan välja att visa en historisk film om de jobbar med Andra världskriget och vi tolkar det som att han mer vill att eleverna ska få en inre bild av hur det såg ut. James tycker att man kan ha en liten diskussion efter varje film men det är inget han prioriterar om han anser att de har ont om tid. James menar att det finns den kategori av elever som ser det som ett tillfälle att ”softa” när det visas film. 5.6.3 Olga Som lärare i svenska tycker Olga att det är viktigt att koppla ihop boken och filmen. Att man kanske ser filmen först och läser boken sen eller tvärtom. Hon tycker dessutom att mycket beror på klassen. Olga berättar ”men det kan jag känna att det är lite grand från grupp till grupp. Att man får känna av, ja denna gången passar det bra att göra så här och det som kan vara rätt för den ena klassen behöver inte vara rätt för den andra klassen”. Hennes senaste projekt med en film var Hajen. Eleverna fick se filmen och sen läsa en förkortad version av boken. De fick skriva om filmen, reflektera eller diskutera med andra. Det kunde handla om värderingar eller attityder. Olga har även jobbat med Jorden runt på 80 dagar på detta sätt. De läste inte hela boken då men de jobbade med författaren och sen tittade 28

de på filmen.”..men inte mycket bok utan vi läste nog lite om författaren och sen jobbade vi med…tittade vi på filmen för att dom skulle ha en klassiker i sig” säger Olga. Enligt Olga har de på så sätt fått i sig en klassiker utan att ha läst boken. Hon har även jobbat med Cast Away, filmen med Tom Hanks. Då pratade hon om Robinson Crusoe. Detta var i samtidigt som Expedition Robinson gick på TV, så eleverna fick den kopplingen också. Med Pretty Woman jobbade hon med sagor och myter och eleverna fick se symboliken i den filmen. Olga har som sagt aldrig ett färdigt koncept på hur hon jobbar med film. Ibland kan det börja med att någonting händer i världen eller att någon har sett någon artikel om något intressant och då kanske man börjar prata om det. Men det finns alltid ett tydligt syfte i hennes arbete med film, det måste det finnas tycker hon. Enligt Evenshaug och Hallen är det bättre att utgå från elevernas tidigare erfarenheter. De kommer att tolka informationen de får utifrån sina personliga referensramar. Vi tolkar det som att ju mer vi som pedagoger vet om våra elevers erfarenheter och förkunskaper, desto mer kan vi få ut av arbetet med filmmediet. Det är viktigt att vi ser förhållandet mellan medieinnehåll och mottagare.39 Ibland låter hon processen styra syftet med filmvisningen. Hon känner att hon själv inte är riktigt säker på syftet. Det beror på hur eleverna reagerar eller på vad de kommer fram till under filmen. Hennes ursprungliga tanke kan ändras under vägen, hon är ganska flexibel. Olga tycker att det är viktigt att man är lyhörd och lyssnar på sina elever. Hon tror att eleverna vill se film för att det är avkopplande och varierande. Hon tror även att eleverna tycker att lärarna är lite ”kritiska när det alltid ska finnas en hake med att se film” men hon tycker det krävs ett efterarbete. Hon menar att man aldrig ska se en film utan att kommentera den eller prata om den. Hon tycker dessutom att filmer kan ge eleverna kunskaper de kanske inte hade införskaffat annars, som t.ex. klassiker de aldrig hade läst. Olga säger ”men jag tycker att svenska också, där kan det också utveckla språket, ge eleverna funderingar och tankar, hur dom förhåller sig till språket eller utvecklar sitt språk”. 5.6.4 Svetlana De gånger Svetlana har arbetat med film i sina klasser har främst varit när de arbetat med ett visst tema. Senast arbetade hon med filmen Lilja 4-ever, och temat var värdegrunden, social värde, mobbing och moral. Hon tycker att filmer kommer till sin fulla rätt vid temaarbete. ”När man jobbar tematiskt har man längre tid på sig att planera och lägga upp arbetet för en 39

Evenshaug & Hallen, s. 19.

29

tid fram, man får en bättre överblick på det man jobbar med” berättar Svetlana. Vid arbetet med tema brukar hon ta fram en del frågor som hon vill att eleverna ska diskutera eller fundera över efter att ha sett filmen. Sen är det inte alltid så att hon visar film men när hon väl gör det så är filmen grunden som frågorna byggs på. Svetlana har ingen aning om eleverna lär sig det hon vill att de ska lära sig. Hon säger att ”visst kan man se om de har förstått det för tillfället men om de verkligen har lärt sig det kommer inte att visa sig förrän längre fram i deras liv”. Här kan man se kopplingen till Evenshaug och Hallen. Alla elever lär sig olika saker, och som lärare kanske vi inte ser det förrän en längre tid fram, då eleven har utvecklats. Vad barn lär sig är inte alltid så enkelt att se. Då hennes arbete med film mest berör värdegrundsfrågor och eleverna fortfarande utvecklas och inte kommer att formas förrän om flera år, kan man inte se vad som verkligen har fastnat eller vad som bara finns där för tillfället. ”Eleverna kanske lär sig något helt annat än det lärarna vill att de ska lära sig” menar Svetlana. Hon tycker att många elever är bortskämda med film idag. Det märks på hennes arbetsplats då många elever blir frustrerade över att de alltid ska titta på film. Hon tror att frustrationen bygger på att eleverna inte motiveras på rätt sätt. De kanske inte ser syftet bakom och det finns många elever som är studiemotiverade som blir trötta på att se film. De tror helt enkelt inte att de lär sig något. Svetlana berättar att ”det finns många lärare som visar film bara för visandets skull och att eleverna uppfattar det ganska fort”. På hennes skola brukar t.o.m. vissa elever gå ut från lektionerna för att de är så uttråkade av att titta på film. ”Det hade de aldrig gjort om de förstod syftet bakom eller om det fanns ett efterarbete som krävde att man såg filmen”, säger Svetlana. 5.7 Lärarnas uppfattningar om film som metodiskt verktyg De lärare vi intervjuade ser alla film som ett metodiskt verktyg eller som ett komplement till andra metodiska verktyg. Lärarna nämner olika sätt att arbeta med filmen, t.ex. genom diskussioner, skrivuppgifter, att koppla ihop bok och film och genom temaarbete. Det som är intressant är att de inte säger att man kan arbeta enbart med filmen. De kan utgå från filmer men värdet i filmen i sig, utan diskussioner eller tillhörande ett större sammanhang, verkar inte vara särskilt stort. Det verkar som att lärarna menar att film kräver att man arbetar vidare på något sätt. Lärarna ser inte litteraturen och film på samma sätt. De menar att man många gånger kan läsa en klassiker bara för själva läsningens skull för att få en kulturell kompetens men den inställningen finns alltså inte när det gäller film. Olga däremot är av en annan 30

inställning. Hon menar att man som lärare kan visa en film och att eleverna på så sätt har fått ta del av en klassiker utan att ha läst boken. Det kanske är den utvecklingen vårt samhälle går mot idag. Filmer öppnar helt nya möjligheter. Lärarna är medvetna om vikten av en mediekompetens hos eleverna. De vill att eleverna ska vara medvetna om filmens fördelar men också att de ska vara kritiska i sitt förhållningssätt. En intressant fråga här är varför inte boken behandlas med samma skepsis?

31

6 Sammanfattande diskussion Vårt huvudsakliga syfte med studien var att få en inblick i elevers och lärares uppfattningar till film. Vi koncentrerade oss huvudsakligen på likheter och skillnader på informanternas utsagor om syftet med filmvisning i svenskämnet. Vi valde att genomföra undersökningen genom kvalitativa undersökningar. De kvalitativa intervjuerna har visat sig ge oss det material vi behövde och mer därtill. På detta sätt har vi fått lärare och elevers personliga uppfattningar och tankar. Vi hade inte fått samma utfall vid användning av en kvantitativ metod. Det visade sig att vår intervjuguide innehöll en del brister. Brister som egentligen har sitt ursprung i vårt syfte och våra frågeställningar. Vi hade en föreställning om att få in ett material baserat på filmvisning inom svenskämnet men det visade sig att det var de andra ämnena, såsom engelska och de samhällsorienterade ämnena, som fick mest exponering i våra intervjuer. Detta beror på informanternas erfarenheter men det var synd att vi inte fick så mycket information om det ämne vi var ute efter. Vår undersöknings första frågeställning var vad läraren har för syfte vid arbete med film som metodiskt redskap i svenskundervisningen. Baserat på den information som vi har fått in kan vi se att alla lärarintervjuer visade på att lärarna hade någon form av syfte, antingen genom att medvetet förhålla sig till det vidgade textbegreppet eller att ha en omedveten kunskap om film som ett metodiskt redskap. Bland de syfte som visade sig i vår undersökning fanns t.ex. syftet att utveckla elevernas moral, att lära eleverna ett språk, att göra eleverna medvetna om sina egna uppfattningar i olika frågor, att arbeta utifrån värdegrunden, att öka deras mediekompetens samt ha ett kritiskt förhållningssätt till media. Studiens andra frågeställning var hur lärarnas intentioner förhåller sig, vid arbetet med film som ett metodiskt redskap, till styrdokumenten i ämnet svenska. Utfallet var att lärarnas syfte är, medvetet eller omedvetet, kopplade till styrdokumenten. När vi talar om lärarnas omedvetna syfte så menar vi att lärarna inte alltid kunde sätta ord på hur de arbetade utifrån styrdokumenten men efter att ha granskat utfallet av intervjuerna ser vi en tydlig koppling mellan lärarnas arbete och styrdokumenten. Alla lärare var medvetna om det vidgade textbegreppet och filmens plats i klassrummet, antingen som ett förstärkande medel för att uppnå önskad kunskap ur ett lärarperspektiv eller som en kunskap i sig själv. Några av lärarna ser också behovet av en utvecklad mediekompetens hos dagens elever. Den tredje frågan i vår undersökning var vilken syn lärare och elever har på film som kunskapskälla. Resultatet visar tydligt att både lärare och elever ser film som en källa till

32

kunskap om den används på rätt sätt. Med rätt sätt så menar eleverna att man måste ha ett efterarbete i samband med filmvisning. Det är då de upplever som att det är meningsfull kunskap och att det ger dem någonting värdefullt. Utan efterarbete uppfattar eleverna att filmen enbart visas för ”nöjes” skull. Lärarna uppfattar rätt sätt som att filmen placeras i ett sammanhang och med ett syfte som kan kopplas till ämnet i fråga. Det är inte alltid lärarna är säkra på vilken kunskap eleverna uppnår när de väljer att visa film men det är viktigt för dem att det finns en kunskap att uppnå. Vissa av lärarna menar att filmen ska ses som ett komplement till andra didaktiska verktyg såsom litteratur, PowerPoint och föreläsningar. Lärarna menar här att genom detta arbetssätt skapas en helhet för eleven eftersom man har olika inlärningsstilar. Vi får en uppfattning av att eleverna behöver ett tydligt syfte för att kunna ta till sig den kunskap som filmen förmedlar. Vi vill med detta understryka lärarens engagemang och roll som bärare av det vidgade textbegreppet och vikten av att syftet tydliggörs för eleverna. Lärarna fungerar, precis som Vygotskij säger, som en stödstruktur till eleverna och eleverna känner detta själva. De uttrycker ett behov av vägledning och många av informanterna vill lära sig så mycket de kan genom filmen. Summeringen av ovannämnda frågeställning innebär att filmen idag fyller en funktion vare sig det gäller filmen som kunskap i sig själv eller som ett förstärkande hjälpmedel i undervisningen. Den fjärde och slutgiltiga frågeställningen i vår undersökning var hur eleverna uppfattar sitt kunskapsinhämtande vid arbete med film som ett metodiskt redskap i skolan. Resultatet vi fick var att alla elever var medvetna om att de inhämtade någon sorts kunskap genom arbetet med film. Det kunde vara språkliga kunskaper men också kunskap inom historia, religion och en kunskap om sig själva och deras personlighet. Många av eleverna visste precis varför de inhämtade kunskap med hjälp av film, en av anledningarna som nämndes var att film är ett visuellt medium. De elever som inte är intresserade av läsning har mycket att hämta inom filmen. Många uppfattade det också som att deras egna erfarenheter och åsikter om filmen spelade en stor roll. Om de tyckte att filmen var bra så koncentrerade de sig mer och mer kunskap inhämtades. Om filmen däremot inte var bra, enligt eleverna, då kunde den hamna i glömska lika fort. Många gånger under vår undersökning visar det sig att elevernas uppfattningar av vad de lär sig genom film överensstämmer med lärarnas ursprungliga syfte. Vissa av eleverna menar att filmen är språkutvecklande, vilket lärarna också ser och försöker utnyttja. Andra elever säger att filmen är ett alternativt sätt att lära ut på, ett av flera metodiska verktyg som når ut till fler genom att den rörliga bilden är lättare att ta till sig och lägga på minnet. Detta är lärarna medvetna om och vissa av dem använder sig av film i just det syftet, att nå ut till dem som 33

kanske aldrig läser annars. Både elever och lärare vet om att film finns i deras vardag och att det faktum inte ska förbises. Angående den omedvetna inlärningen visar det sig att lärare och elever är på samma spår även här. Lärarna vet att eleverna kanske inte alltid är medvetna om vad de lärt sig just nu men att det kan visa sig i framtiden. Eleverna är också medvetna om denna möjlighet. Den information som vi har fått genom denna studie kommer att hjälpa oss i vårt framtida yrkesliv. Vi har sett fallgropar men också nyttan av att arbeta med film. Med hjälp av studien kan vi själva bli medvetna om vad det vidgade textbegreppet innebär ute i skolorna. Intressanta områden att fortsätta forska i kan t.ex. vara att jämföra bokens kulturella status med filmens och film som ett populärkulturellt fenomen. Man kan även fördjupa sig mer i den information som finns att hämta i filmen. Hur ser den ut? Vem tar till sig vad? Forska vidare ur ett psykologiskt perspektiv. Vidare kan man fördjupa sin forskning i mediekompetens och vad detta begrepp står för och hur det lärs ut på skolorna. Vad krävs av en mediekompetent människa idag? Vad är kompetens?

Detta är bara några av de områden som vi finner

intressant.

34

Litteraturförteckning Bråten, Ivar (1998), Vygotskij och pedagogiken. Studentlitteratur Lund Evenshaug, Oddbjörn & Hallen, Dag (2001), Barn- och ungdomspsykologi. Studentlitteratur Lund Johansson, Bo & Svedner, Jan Olov (2006), Examensarbetet i lärarutbildningen undersökningsmetoder och språklig utformning . Kunskapsföretaget i Uppsala AB Landström, Elisabeth (2005), Eleven, läraren och den rörliga bilden – En studie över två kulturers möten med fokus på ett vidgat textbegrepp i svenskundervisningen. Luleå tekniska universitet. Lärarförbundet (2001), Lärarens handbok. Tryckindustri Information, Solna Malmgren, Lars-Göran (1996), Svensk-undervisning i grundskolan. Studentlitteratur Lund Nationalencyklopedin (1991) Bra Böcker, Västerås Norstedts Nyberg, Rainer (2000), Skriv vetenskapliga uppsatser och avhandlingar med stöd av IT och internet. Lund: Studentlitteratur Repstad, Pål (1999), Närhet och distans. Studentlitteratur Lund Strömquist, Siv (2006), Uppsatshandboken. Elanders Infologistics Väst AB, Mölnlycke Werner, Anita (1996), Barn i TV-åldern. Studentlitteratur Lund

35

Länkar Nyberg, Rainer (2000), Skriv vetenskapliga uppsatser och avhandlingar med stöd av IT och internet. Lund: Studentlitteratur

http://209.85.135.104/search?q=cache:eEkBEwzZr7MJ:europa.eu/rapid/pressReleasesAction. do%3Freference%3DIP/06/1326%26format%3DPDF%26aged%3D0%26language%3DSW% 26guiLanguage%3Den+mediekompetens&hl=sv&ct=clnk&cd=6&gl=se http://www.kollegiet.com http://www.skolvarlden.se http://www.skolverket.se http://g3.spraakdata.gu.se/saob

36

Malmö Högskola Lärarutbildningen Kultur, språk, medier Examensarbete, 10 poäng Vårterminen 2007 Goran Jakasanovski SvM Jenny Månsson SvM

Bilaga 1

Intervjuguide

Elever

1. Hur ofta ser du på spelfilm? 2. Varför ser du på spelfilm? 3. Vad tycker du bäst om att se? 4. Ser ni på spelfilm i skolan och i så fall vilken typ av spelfilm? 5. Berätta om dina erfarenheter av spelfilm i skolan. 6. Varför tror du att man ser på spelfilm i skolan? 7. Vad tycker du att du får ut av att se spelfilm i skolan? 8. På vilket sätt arbetar ni med era filmupplevelser?

37

Malmö Högskola Lärarutbildningen Kultur, språk, medier Examensarbete, 10 poäng Vårterminen 2007 Goran Jakasanovski SvM Jenny Månsson SvM

Bilaga 2

Intervjuguide

Lärare

1. Hur ser du på spelfilm som kunskapskälla? 2. Berätta hur du arbetar med spelfilm i din klass? 3. Varför arbetar du med spelfilm i din klass? 4. Vilka erfarenheter har du av att arbeta med spelfilm? 5. Hur ser du på ordet film i Lpo94?

38