Förlängd koncession för befintlig 50 kV ledning mellan

Förlängd koncession för befintlig 50 kV ledning mellan Väsa och Älvdalen i Älvdalens kommun i Dalarnas län SAMRÅDSUNDERLAG Ansökan om nätkoncession för linje

Februari 2017

Ellevio AB (publ). 115 77 Stockholm Säte Stockholm. Org-nr 556037–7326 Telefon 08-606 00 00 ellevio.se

Samrådsunderlag

Projektorganisation Ellevio AB 115 77 Stockholm Telefonväxel: 08-606 00 00 Org.nr: 556037-7326 Ansvarig tillståndsfrågor: Sofia Miliander Samrådsunderlag Rapporten har upprättats av Hulda Pettersson (023-464 77) och Ella Hagberg (08-714 32 41) SWECO Energuide AB, Box 340 44, 100 26 Stockholm Uppdragsnummer: 547 3793 010 Kartor och bilder Kartor och bilder har om inte annat angivits tagits fram av Ellevio och Sweco. För kartor i underlaget innehas rättighet: © Lantmäteriet MS2014/05496 Information i kartor: © Länsstyrelsen, © Skogsstyrelsen, © Riksantikvarieämbetet

2 (30)

Samrådsunderlag

Innehållsförteckning 1

Inledning .......................................................................................... 4

1.1

BAKGRUND OCH SYFTE

2

Tillståndsprocessen ......................................................................... 6

2.1 2.2 2.3

KONCESSION MARKÅTKOMST SAMRÅDSPROCESSEN

3

Beskrivning av befintlig ledning ....................................................... 8

3.1 3.2 3.3 3.4 3.5

LEDNINGENS STRÄCKNING LEDNINGENS UTFORMNING LEDNINGSUNDERHÅLL ELSÄKERHET ELEKTRISKA OCH MAGNETISKA FÄLT

4

Alternativ ....................................................................................... 13

4.1 4.2 4.3

NOLLALTERNATIV ALTERNATIVA UTFORMNINGAR STUDERADE ALTERNATIV

5

Berörda intressen och bedömd påverkan ...................................... 20

5.1 5.2 5.3 5.4 5.5 5.6 5.7 5.8

LANDSKAPSBILD NATURMILJÖ KULTURMILJÖ FRILUFTSLIV OCH TURISM MARK- OCH VATTENANVÄNDNING BEBYGGELSE OCH BOENDEMILJÖ INFRASTRUKTUR PLANFÖRHÅLLANDEN

6

Sammanfattning och jämförelse av alternativen ............................ 28

4

6 7 7

Bilagor: 1. 2. 3. 4.

Karta över befintlig sträckning samt alternativa sträckningar Intressekarta naturmiljö mm. Intressekarta kulturmiljö Karta riksintressen

3 (30)

8 10 11 11 12

13 13 14

21 22 23 24 25 25 26 26

Samrådsunderlag

1

Inledning

1.1 Bakgrund och syfte Befintlig 50 kV ledning mellan Väsa och Älvdalen (se Figur 1) har funnits i aktuell sträckning sedan 1940-talet och förnyades på 80-talet. Ledningen är en viktig del i strömförsörjningen i Älvdalen.

Figur 1. Sträckning för befintlig 50 kV ledning mellan Väsa och Älvdalen

4 (30)

Samrådsunderlag

Varje regionnätsstation ska av driftsäkerhetskäl ha minst en trädsäker matning, vilket innebär att den ska vara ansluten till en regionnätsledning som har en så bred ledningsgata att inga träd kan falla på ledningen i samband med en storm. Transformatorstationen i Väsa saknar i nuläget en trädsäker matning, i och med att varken ledningen norrifrån (från station Älvdalen) eller söderifrån (från station Spjutmo) är trädsäker i sin helhet. Detta medförde att en ombyggnation av ledningen Väsa – Älvdalen planerades år 2002, då en tillståndsansökan (koncessionsansökan) för en ny trädsäker luftledningssträckning lämnades in. Energimyndigheten gav koncession för ledningen i ny sträckning i skogsmarken öster om befintlig ledning, men ärendet överklagades till regeringen. Skälen till överklagan rörde närhet till bostadshus och fragmentering av produktiv skogsmark. Regeringen återförde ärendet 2013 till Energimarknadsinspektionen (Ei), som tagit över Energimyndighetens roll som tillståndsmyndighet för kraftledningar, med besked om att ytterligare alternativ behöver utredas. Ledningen har nu utretts på nytt av Ellevio. Förutsättningarna har hunnit ändra sig sedan 2002. Ellevio har nyligen beslutat att anlägga en 130/50 kV transformering vid regionnätsstationen i Blyberg, vilket planeras att vara på plats år 2020. 50 kV ledningen Väsa-Spjutmo, som idag bara går förbi stationen i Blyberg kommer att ledas in i ställverket och kopplas ihop med 130 kV-nätet. Ledningssträckan mellan Väsa och Blyberg är trädsäker medan sträckan BlybergSpjutmo inte är det. Med den nya transformeringen kommer Väsa kunna matas trädsäkert söderifrån via 130 kV-nätet och den trädsäkra 50 kV ledningssträckan mellan Väsa och Blyberg. I och med detta är det möjligt för Ellevio ur driftsäkerhetsperspektiv att ha kvar befintlig ledning mellan Väsa och Älvdalen i befintlig sträckning och utförande. Se Figur 2.

5 (30)

Samrådsunderlag

Figur 2. Förutsättningar för Ellevios ledningar mellan Älvdalen och Spjutmo.

2

Tillståndsprocessen

2.1 Koncession För att bygga och använda en elektrisk starkströmsledning krävs enligt ellagen (1997:857) tillstånd, så kallad nätkoncession för linje (koncession). I en ansökan om koncession ska det enligt ellagen ingå en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Ansökan om koncession ska även innehålla karta, teknisk beskrivning mm. Koncessionsansökan sänds till

6 (30)

Samrådsunderlag

Energimarknadsinspektionen som remitterar handlingarna till samtliga berörda instanser. Efter remisstiden beslutar Energimarknadsinspektionen om koncession. När koncession beviljas gäller tillståndet i regel tills vidare med möjlighet till omprövning efter 40 år. 2.2 Markåtkomst För att få driva ledningar krävs förutom tillstånd från Energimarknadsinspektionen även tillträde till berörda fastigheter. För befintlig ledning finns servitutsavtal med berörda fastighetsägare, vilket innebär att marken fastighetsrättsligt upplåtits för ledning. Servitutsavtalen gäller på obegränsad tid. I samband med att ledningarna uppfördes ersattes berörda fastighetsägare med ett engångsbelopp för det intrång som ledningarna utgör. 2.3 Samrådsprocessen Innan en MKB upprättas ska verksamhetsutövaren hålla samråd enligt 6 kap. 4 § miljöbalken med länsstyrelse, kommun samt de enskilda som kan antas bli särskilt berörda. I samrådsförfarandet ges de som är berörda möjlighet att påverka projektet. Samrådet är en del av processen med att ta fram den MKB som bifogas ansökan om koncession. Samrådsförfarandet och kraven på MKB sker i enlighet med vad som föreskrivs i 6 kap. miljöbalken. Utifrån en samrådsredogörelse, där inkomna synpunkter redovisas och bemöts, fattar länsstyrelsen beslut om huruvida planerad ledning kan antas medföra betydande miljöpåverkan eller inte. Om verksamheten antas medföra betydande miljöpåverkan ska samråd även ske med de övriga statliga myndigheter, den allmänhet och de organisationer som kan antas bli berörda, om dessa inte redan varit med i samrådsprocessen. Verksamhetsutövaren kan även välja att samråda med en bred samrådskrets direkt. Samråd genomförs nu med alla som kan antas vara berörda av projektet. De samrådsparter som tagits med i föreliggande samråd kan ses i Tabell 1 nedan. Samrådet kungörs även i lokaltidningen. Samråd och tillståndsansökan för den aktuella ledningen handläggs av SWECO Energuide AB på uppdrag av Ellevio. De synpunkter som inkommer i samrådet beaktas i det fortsatta arbetet med ledningen och sammanställs i en samrådsredogörelse som är en del av kommande MKB. Tabell 1. Samrådsparter i föreliggande samråd. Länsstyrelsen i Dalarna

Älvdalens kommun

Trafikverket

Skogsstyrelsen

Svenska Kraftnät

Sveriges Geologiska Undersökning

Försvarsmakten HKV

Skanova

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Bergsstaten

PTS

Nodava (Norra Dalarna Vatten & Avfall)

LRF

Naturskyddsföreningen

7 (30)

Samrådsunderlag

Luftfartsverket

Dalaflyget Mora/Siljan flygplats

Riksförbundet Enskilda vägar

Sveriges Ornitologiska förening

Friluftsfrämjandet

Jägarnas riksförbund

Svenska Jägareförbundet

Elfdalens hembygdsförening

Sten i Älvdalen

Åsens jaktvårdsförening

Älvdalens jaktvårdskrets

Älvdalens fiskevårdsområde

Älvdalens flygklubb

Älvdalens IF Orientering

Älvdalens IF Skidor

Älvdalens Naturskyddsförening

Älvdalens Pistolskytteklubb

Dalarnas ornitologiska förening

Älvdalens Snöskoterklubb

Älvdalens fiskecenter

Älvdalens motorklubb

Wäsa Snowboard och Freestyle klubb

Festins bilverkstad

AB Svenska Shell, Älvdalen

Älvdalslax AB

iCell AB

Evalo Service

Tre Björnar Vandrarhem/STF Älvdalen

Rindi Energi AB

Berörda fastighetsägare

Närboende

3

Beskrivning av befintlig ledning

3.1 Ledningens sträckning Den aktuella 50 kV kraftledningen är cirka 7,2 km lång och sträcker sig mellan ställverken vid Väsa kraftverk och Älvdalen, se karta i Figur 1 under avsnitt 1.1. Bilder från ledningssträckningen finns i Figur 3, Figur 4 och Figur 5 nedan. Ledningen går söderut från ställverket vid Väsa kraftverk i cirka 300 meter parallellt med Österdalälven på dess västra sida för att därefter korsa älven och fortsätta i ostlig riktning. Dessa första 300 meter, fram till korsningen med älven, är ledningen även i parallellgång med Ellevios 50 kV ledning mellan Väsa och Spjutmo. Den aktuella kraftledningen viker sedan av åt nordväst och passerar över en motocrossbana söder om Gåsvarv och sedan fortsatt norrut över markerna öster om Österdalälven, där den korsar Vangsvägen.

8 (30)

Samrådsunderlag

Figur 3. Befintlig ledningssträckning vid Vangsvägen, sydväst om Gåsvarv.

Ledningen sträcker sig sedan vidare norrut mellan Österdalälven och riksväg 70 i hela sin sträckning fram till Älvdalen. Vid Hagalundsvägen i Älvdalen viker ledningen av västerut fram till ställverket M12 i Älvdalen. Terrängen där ledningen sträcker sig är flackt kuperad med omväxlande skogs-, åker- och ängsmark. Längs ledningssträckningen finns närliggande bebyggelse främst mellan Gåsvarv och Märbäcks industriområde samt vid Mjågen, se även avsnitt 5.6.

Figur 4. Befintlig ledningssträckning längs riksväg 70 vid Märbäck.

I några passager sträcker ledningen sig över Österdalälvens vattenområde, främst i dess nordligaste del nära ställverket i Älvdalen, där fem stolpar är placerade på holmar, längs älvens östra strand, men även två stolpar placerade på holmar väster om Märbäck.

9 (30)

Samrådsunderlag

Figur 5. Befintlig ledningssträckning på holmar i Österdalälven vid Älvdalen.

3.2 Ledningens utformning Befintlig kraftledning är uppförd i trästolpar som är cirka 12-14 m höga. Ledningen är inte uppförd i trädsäkert utförande, vilket innebär att ledningsgatan är smal. Stolparna är främst enkelstolpar med antingen horisontal-, vertikal- eller triangelplacerade faslinor. Det förekommer även portalstolpar med horisontalplacerade faslinor. Figur 6 och Figur 7 visar på två förekommande stolptyper längs ledningssträckningen. Ledningen har en driftspänning på omkring 55 kV.

Figur 6. Enkelstolpe i trä med triangelplacerade faslinor

Figur 7. Portalstolpe i trä med horisontalplacerade faslinor.

10 (30)

Samrådsunderlag

3.3 Ledningsunderhåll Starkströmsföreskrifterna ställer krav på omfattningen av ledningens underhåll. I enlighet med föreskrifterna besiktas ledningen en gång per år genom en så kallad driftbesiktning med därpå erforderliga åtgärder. Besiktningen görs till största delen från helikopter. Vart åttonde år görs en mer omfattande besiktning (underhållsbesiktning) från marken då linor, stag, stolpar och jordtag med mera kontrolleras. Normalt underhåll för att upprätthålla driftsäkerheten kommer att genomföras för ledningen. Specifika framtida underhållsåtgärder på till exempel stolpar och stag kan inte förutses i nuläget. Det skogliga underhållet omfattar underhållsröjning av skogsgatan (engångsinlösta området) samt avverkning av farliga kantträd i ledningsgatans sidoområden. Detta för att upprätthålla ledningens driftsäkerhet och personsäkerheten. Underhållsröjningen av skogsgatan sker vanligtvis med 6-7 års intervall medan syn och stämpling av farliga kantträd (skogsbesiktning) sker med intervallet 8-10 år. Intervallens längd beror på tillväxtförmågan i skogsgatan och dess sidoområden. Mellan röjningarna ska en röjningsbesiktning utföras vid minst ett tillfälle. Vegetation i skogsgatan som bedöms komma inom säkerhetsavståndet från faslinorna innan kommande röjning sker, röjs bort. Lågväxande vegetation sparas, där detta inte hindrar underhåll och framkomlighet i skogsgatan. I strandzoner vid sjöar och större vattendrag lämnas buskar och lågväxande träd kvar för att bibehålla skuggning i den mån det är möjligt med hänsyn till ledningens säkerhet. Tillfartsvägar och placering av virkesupplag planeras i samband med avverkningen. I första hand används den befintliga ledningsgatan som transportväg. 3.4 Elsäkerhet Är en byggnad belägen/placerad för nära en kraftledning kan det innebära risk för att någon person, byggnaden, eller ledningen skadas. Elsäkerhetsverkets starkströmsföreskrifter anger regler för minsta avstånd mellan byggnader och kraftledningar. Elnätsföretaget är skyldigt att känna till och ta hänsyn till dessa regler när en ledning byggs. På samma sätt behöver den som uppför, utökar eller ändrar en byggnad, eller ger tillstånd till en sådan åtgärd, känna till och ta hänsyn till avståndsreglerna så att inte någon del av byggnaden kommer för nära en befintlig kraftledning. Minsta tillåtna avstånd mellan en högspänningsledning och närmaste byggnadsdel beror på ledningens spänning. Det horisontella avståndet mellan yttre faslina och byggnadsdel ska vara minst fem meter vid en ledning för högst 55 kV. Om spänningen är högre ska avståndet vara större. Regleringar av minsta tillåtna avstånd mellan en högspänningsledning och andra anläggningar/verksamheter finns även. Vid byggnads- eller anläggningsarbete nära en kraftledning ska därför elnätsföretaget alltid kontaktas för att få information om vilka minsta avstånd som gäller ur elsäkerhetssynpunkt. Ovan nämnda regleringar gäller minsta avstånd ur elsäkerhetssynpunkt, vid samhällsplanering och byggande ska hänsyn också tas till den vägledning som finns avseende magnetfält, se avsnitt 3.5.

11 (30)

Samrådsunderlag

3.5 Elektriska och magnetiska fält Elektromagnetiska fält (EMF) används som ett samlingsnamn för elektriska och magnetiska fält. Elektriska och magnetiska fält uppkommer bland annat vid generering, överföring och distribution samt slutanvändning av el. Fälten finns överallt i vår miljö, kring kraftledningar, transformatorer och elapparater så som hårtork och dammsugare. Det elektriska fältet mäts i kilovolt per meter (kV/m) och beror på ledningens spänning samt avståndet mellan faslinorna och marken. Det elektriska fältet minskar proportionellt med avståndet. Vegetation och byggnader avskärmar fältet och därmed orsakar kraftledningar inga höga elektriska fält inomhus. Magnetiska fält mäts i mikrotesla (μT) och styrkan i en angiven punkt beror på faslinornas placering och på avståndet mellan linorna. Fälten alstras av strömmen i ledningen och varierar med strömlasten som i sin tur är beroende på variationerna i elförbrukning över tiden. Ju mer ström som flödar i ledningen desto större blir magnetfältet. Magnetfältet avtar normalt med kvadraten på avståndet från ledningen (dubbla avståndet ger en fjärdedel av magnetfältet). Magnetfält avskärmas inte av väggar och tak och därför kan magnetfälten inne i hus nära kraftledningar vara högre än vad som normalt förekommer i bostäder. Strålsäkerhetsmyndigheten arbetar pådrivande och förebyggande för att skydda människor och miljö från oönskade effekter av strålning och är ansvarig myndighet för dessa frågor. På deras hemsida finns bl.a. deras allmänna råd om begränsning av allmänhetens exponering för elektromagnetiska fält, www.stralsakerhetsmyndigheten.se. Folkhälsomyndigheten bildades den 1 januari 2014 och övertog då Socialstyrelsens arbete kring miljöns påverkan på hälsan. Folkhälsomyndigheten är därmed också ansvarig myndighet rörande frågor om hur elektromagnetiska fält påverkar hälsan. Trots mångårig forskning runt om i världen anses det vetenskapliga underlaget fortfarande inte tillräckligt för att ett gränsvärde ska kunna sättas för långvarig exponering av magnetfält från kraftledningar och kablar. Det finns ett referensvärde (rekommenderat maxvärde) för allmänheten avseende kortvarig exponering. Det är 100 μT enligt Strålsäkerhetsmyndighetens allmänna råd (SSMFS 2008:18). Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen och Strålsäkerhetsmyndigheten har arbetat fram en vägledning vid samhällsplanering och byggande (Magnetfält och hälsorisker, 2009). Följande rekommenderas om det kan genomföras till rimliga kostnader: 

Sträva efter att utforma eller placera nya kraftledningar och andra elektriska anläggningar så att exponering för magnetfält begränsas.



Undvik att placera nya bostäder, skolor och förskolor nära elanläggningar som ger förhöjda magnetfält.



Sträva efter att begränsa fält som starkt avviker från vad som kan anses normalt i hem, skolor, förskolor respektive aktuella arbetsmiljöer

3.5.1 Magnetfält från aktuell ledning Den befintliga kraftledningen har en årsmedelströmlast på 70 A, vilket ger ett beräknat magnetfält enligt Figur 8. Då det finns ett flertal olika stolptyper med olika placering av

12 (30)

Samrådsunderlag

faslinorna varierar magnetfältets styrka längs ledningssträckningen. De två olika graferna i diagrammet i Figur 8 visar magnetfält för triangel- respektive horisontalplacerade faslinor.

Figur 8. Beräknade magnetfältsnivåer 1,5 m över mark längs befintlig kraftledning. Den blå linjen visar beräknat magnetfält med faserna i horisontell placering, och den gröna linjen visar beräknat magnetfält med faserna i triangelplacering. 0 m = ledningens centrumlinje, sedan anges på x-axeln avstånd i meter från ledningens centrumlinje och på y-axeln magnetfältet i µT.

4

Alternativ

4.1 Nollalternativ Nollalternativet innebär att ledningen inte får förnyad koncession i vare sig befintlig eller ny sträckning och måste tas ur drift. Det skulle innebära allvarliga konsekvenser för strömförsörjningen i Älvdalen med omnejd och är därmed inte ett realistiskt alternativ. 4.2 Alternativa utformningar När det gäller teknikval så är Ellevios utgångspunkt generellt att anlägga regionnätsledningar (30 kV – 170 kV) som luftledning, då det är den i särklass mest driftsäkra och samhällsekonomiskt lämpligaste utformningen för regionnätet. Ett eventuellt fel på en markkabel tar längre tid att lokalisera och reparera än ett eventuellt fel på en luftledning och regionnätet är mycket känsligt för långa avbrott i och med att det är många elkunder som berörs vid ett eventuellt driftavbrott. Lokalnätet markförläggs ofta numera för att undvika problematiken med stormfällda träd. Det är mindre komplext och mindre kostsamt att markförlägga lågspänningsledningar. För att få liknande driftsäkerhet för en markkabel som befintlig luftledning behöver två oberoende kabelförband anläggas i ett gemensamt kabelschakt, så att ledningen kan vara i fortsatt drift även om det blir driftavbrott på ett kabelförband. Fördelarna med en markförlagd ledning är att den inte ger någon visuell påverkan, den genererar ett lägre magnetfält, samt ger ett mindre markintrång då ledningsgatan blir smalare. Nackdelen är att påverkan på natur- och

13 (30)

Samrådsunderlag

vattenmiljön liksom kulturmiljön kan bli stor då schaktning av ett 1,2 meter djupt och 2-3 meter brett kabelschakt krävs längs hela sträckan. Vid ytnära eller ytligt berg krävs sprängning. Markkabel inom regionnätet kan bli aktuellt inom tätbebyggda områden när det är svårt att anlägga luftledning av utrymmesskäl och magnetfältsskäl. Om markkabel ska anläggas på längre sträckor krävs kostsam utrustning för att kompensera för den ökade strömförlust som en markförlagd regionnätsledning innebär jämfört med en luftledning. 4.3

Studerade alternativ

4.3.1 Genomförd alternativutredning Inom utredningsområdet, som omfattat ett brett område mellan Väsa och Älvdalen på båda sidor om Österdalälven har möjliga alternativa sträckningar för kraftledningen i form av både luftledning och markkabel utretts, se Figur 9. Därtill har den tidigare ansökta sträckningen från 2002 studerats. Alternativutredningen har inkluderat studier av påverkan på miljö, omgivning och övriga intressen samt byggbarhet. Under alternativutredningen har ett några alternativ avförts, se avsnitt 4.3.2. Två alternativa sträckningar för luftledning presenteras i detta samrådsunderlag, dels att befintlig luftledning kvarstår (se avsnitt 4.3.3) samt en alternativ sträckning för luftledning (se avsnitt 4.3.4). Möjligt alternativ med markkabel för sträckningen nära Älvdalen presenteras (se avsnitt 4.3.5), där markkabelalternativet kan kombineras med antingen befintlig luftledningssträckning eller alternativ luftledningssträckning på resterande sträckning.

14 (30)

Samrådsunderlag

Figur 9. Utredningsområde för alternativa sträckningar mellan Älvdalen och Väsa samt presenterade alternativ och tidigare ansökt ledningssträckning från 2002.

15 (30)

Samrådsunderlag

4.3.2 Tidigt avförda alternativ I den koncessionsansökan som lämnades in 2002 föreslogs en alternativ sträckning, se bilaga 1. Den sträckningen har tagits med i alternativutredningen men har avförts från vidare utredning främst på grund av närhet till bostadshus samt fragmentering av produktiv skogsmark. Därutöver har andra alternativa sträckningar för luftledning både längre upp i skogsmarken och närmre bebyggelse utretts, dessa har dock avförts på grund av större påverkan på skogsmarken samt närhet till bostäder. Alternativa sträckningar med både luftledning och markkabel på Österdalälvens västra sida har studerats. Dessa har avfärdats då utredningen visat att det skulle innebära påverkan på de många intressen som finns kopplade till bland annat terräng och bebyggelse. Vidare finns ett flertal intressekonflikter på älvens västra sida, bl.a. med detaljplaner, kulturvärden och värdefullt odlingslandskap. Sjökabel i älven har utretts översiktligt men inte bedömts lämpligt med tanke på att Österdalälven används för vattenkraftproduktion och fluktuerande vattennivå samt att strömningar i älven riskerar att skada och flytta sjökablar. Därtill är ett sjökabelalternativ mycket kostsamt och innebär sämre driftsäkerhet i och med att det är betydligt besvärligare att reparera fel på sjökablar än ledningar på land. Markkabel på östra sidan av Österdalälven har utretts. Vid markkabelalternativ förläggs kabelschakt normalt längs med befintliga vägar för att möjliggöra god tillgänglighet och minimera arbetsområdet som krävs längs markkabel. Då bebyggelsen ligger nära vägen både i Älvdalens tätort och längs delar av riksväg 70 finns ingen framkomlighet längs de större vägarna i området. Det bedöms inte som samhällsekonomiskt rimligt att anlägga markkabel i skogsmark i hela sträckningen mellan Väsa och Älvdalen, kostnaden för det ligger på cirka 23 miljoner kronor. Det bedöms inte heller tekniskt genomförbart att anlägga markkabel i korsningen över Österdalälven, då den väg som finns tillgänglig från ställverket i Väsa korsar över en kraftverksdamm, där det inte finns något utrymme för förläggning av markkabel i dammkonstruktionen. Utöver presenterat markkabelalternativ har alternativa sträckningar för markkabel utretts längs cykelväg/riksväg 70 genom Älvdalens tätort, vilket avförts då det inte är förenligt med detaljplanen för Dalgatan Syd (Rv 70), som innefattar en större ombyggnation av riksvägen, varvid en markkabelförläggning inom detta område behöver flyttas då riksvägen byggs om. Alternativ för markkabel längre österut genom Älvdalens samhälle har också utretts och avförts på grund av svårigheter med framkomlighet längs de mindre vägarna i samhället samt att även ett sådan alternativ korsar detaljplan för Dalgatan Syd. 4.3.3 Alternativ – Befintlig ledning kvarstår Sträckning för befintlig ledning beskrivs i avsnitt 3.1, se även karta i bilaga 1. Då ledningen är befintlig innebär detta alternativ att ledningen kvarstår i befintligt utförande, vilket inte medför några nya markintrång, byggkostnader eller raseringskostnader. Ledningen kommer även framgent att vara utförd i icke trädsäkert utförande (se Figur 10), vilket är möjligt med tanke på kommande 130/50 kV transformering i Blyberg. Ledningen kommer även att, liksom i nuläget, passera intill viss bebyggelse främst mellan Gåsvarv och Märbäcks industriområde samt vid Mjågen.

16 (30)

Samrådsunderlag

Figur 10. Skiss över kraftledning i enkelstolpe i befintlig, ej trädsäker, ledningsgata

4.3.4 Alternativ sträckning för luftledning Studerat luftledningsalternativ kan ses på karta i bilaga 1. För alternativ luftledningssträckning kvarstår befintlig ledningssträckning österut från ställverket i Väsa, över Österdalälven, fram till söder om motocrossbanan. Att befintlig luftledning föreslås kvarstå i sträckningen från ställverket och fram till motocrossbanan beror på att alternativa korsningar över Österdalälven har bedömts medföra större påverkan på närmiljön än att befintlig sträckning för luftledning kvarstår. Alternativ sträckning fortsätter österut och sedan norrut längs befintliga skogsbilvägar fram till industriområdet vid Märbäck. Att ledningen föreslås anläggas i samordning med skogsbilvägar är för att minimera fragmenteringen av skogsmark, men det kan innebära vissa begränsningar i möjligheterna till virkesupplag längs vägarna. Vid Märbäcks industriområde finns ett östligt och ett västligt alternativ. Det östliga alternativet, Märbäck Ö, bedöms vara förenligt med detaljplan, men medför en något längre ledningssträckning. Det västliga alternativet, Märbäck V, medför en något kortare ledningssträckning samt att ledningen samordnas bättre med övrig infrastruktur och industribebyggelse. Alternativ Märbäck V kan eventuellt vara i konflikt med detaljplan, vilket kommer utredas med Älvdalens kommun. Alternativ luftledningssträckning fortsätter sedan norrut i skogsmark, cirka 100 meter öster om den gamla banvallen. Sträckningen i skogsmarken medför att ledningen hamnar längre från bebyggelse längs den gamla banvallen. Söder om Gamla Skärklittsvägen viker alternativ luftledningssträckning av västerut, korsar riksväg 70 och åkrarna ned till den västra älvkanten, där alternativ luftledningssträckning övergår till befintlig luftledningssträckning över holmarna i älven och sedan västerut in till ställverket i Älvdalen. Att befintlig luftledning föreslås kvarstå i denna sträckning över holmarna i älven och in till stationen beror på att det inte finns några möjligheter för alternativa sträckningar till följd av flygfältet på Ängerna väster om befintlig ledning samt bebyggelse öster om. Alternativ luftledningssträckning är cirka 8 km lång, varav cirka 6,2 km i nysträckning och 1,8 km i befintlig sträckning. Alternativ med luftledning i trädsäkert utförande innebär att inga träd får bli så höga att de riskerar att växa in i eller falla på kraftledningen. Utöver den avverkning som sker inom den inlösta skogsgatan måste enstaka så kallade farliga kantträd med jämna mellanrum avverkas i sidoområdena. Detta alternativ innebär ett nytt markintrång i en ny sträckning i skogsmark, med en ledningsgata som är cirka 36-38 meter bred beroende på

17 (30)

Samrådsunderlag

stolpkonstruktion. Vid vinkelpunkter och andra känsliga passager kan ytterligare breddning av skogsgatan förekomma. En luftledning i ny sträckning kan uppföras antingen med portalstolpar eller enbenta stolpar (se Figur 11 och Figur 12), i huvudsak som impregnerade trästolpar. Spannlängden (avståndet mellan stolparna) kommer i normalfallet att vara 100-130 meter för enkelstolpe och cirka 150 meter för portalstolpe, men variationer kan förekomma beroende på terräng och eventuell ändring i stolptyp. Även stolparnas höjd kan komma att variera beroende på terräng- och markförhållanden. Vid korsning av befintliga ledningar eller koncessionsgiven kraftledning samt vid vinklar, andra specifika passager, eller särskilt långa spannlängder kan andra stolptyper i annat utförande, höjd eller annan linplacering bli aktuella. Aktuell stolptyps lämplighet beror av specifik placering och beslutas vid en detaljprojektering i ett senare skede. Optofiber kan komma att hängas i stolparna. Fasavståndet för enkelstolpe är cirka 1,4 meter och för portalstolpe cirka 2,5 meter.

Figur 11. Skiss över kraftledning i enkelstolpe i trädsäker ledningsgata

Figur 12. Skiss över kraftledning i portalstolpe i trädsäker ledningsgata

4.3.5 Alternativ markkabel vid Älvdalen Alternativet innebär att ledningen markförläggs på sträckan närmast Älvdalen. Anledningen till att ett markkabelalternativ har studerats på denna del av ledningssträckan är att ledningen

18 (30)

Samrådsunderlag

bedöms ha störst påverkan på landskapsbilden närmast Älvdalen. Stolparna på holmarna i Österdalälven är även besvärliga att komma åt vid underhåll. Föreslaget markkabelalternativ är cirka 1,5 km långt och kan kombineras med både befintlig ledningssträckning eller alternativ luftledningssträckning, se karta i bilaga 1 samt Figur 13.

Figur 13. Sträckning för alternativ markkabel vid Älvdalen

För anslutning med markkabel från alternativ luftledningssträckning sätts en kabelstolpe i skogsmarken söder om Gamla Skärklittsvägen, därifrån förläggs markkabeln västerut, korsar riksväg 70 och går längs fastighetsgräns över åkermarken, norr om de nyligen bebyggda tomterna och sedan ned mot Österdalälven. Markkabelalternativet föreslås sedan följa Österdalälvens strandkant, det finns ett vandrings- och skoterstråk längs älvens kant som kan nyttjas för markkabelförläggning, öster om detta stråk kommer en brant slänt och närmsta bebyggelse finns ovanför slänten. Söder om Hagalundsvägen passerar markkabelsträckningen genom grönområde planlagt som natur i detaljplanen för Dalgatan Syd, vid initiala kontakter

19 (30)

Samrådsunderlag

med Älvdalens kommun har kommunen bedömt att detta skulle kunna vara förenligt med detaljplanen. Innan Hagalundsvägen korsar markkabelalternativet den norra delen av vattendraget och följer sedan Hagalundsvägen västerut i cirka 100 meter, innan vägen korsas och markkablarna anläggs i befintlig ledningsgata i cirka 350 meter fram till ställverket i Älvdalen. Ett utförande av den aktuella kraftledningen som markförlagd kabel kräver dubbla kabelförband, dvs. två förband med vardera tre enledarkablar som förläggs i ett kabelschakt som beräknas bli cirka 2-3 meter brett och cirka 1,2 meter djupt, se Figur 14. Vid berg i dagen eller tunt marktäcke kommer sprängning behöva ske. Vid korsning av större vattendrag och större vägar borras kablarna om möjligt under vattendrag och väg.

Figur 14. Tvärsnitt av normalschakt för markkabel

Under byggtiden krävs ett arbetsområde längs schaktet, dels som tillfällig arbetsväg, dels för hantering av material och schaktmassor. Beroende på schaktområdets utseende och tillgängligt utrymme i terrängen varierar arbetsområdet mellan cirka 10 och 15 meter. Efter slutfört arbete återfylls kabelschaktet och marken återställs. När ledningen är i drift kommer en byggnads- och anläggningsfri zon om cirka 6 meter att upprättas i markkabelsträckningen.

5

Berörda intressen och bedömd påverkan

I detta avsnitt följer en översiktlig beskrivning av de intressen som berörs av samtliga sträckningsalternativ samt hur denna påverkan bedöms se ut. Kraftledningens konsekvenser på

20 (30)

Samrådsunderlag

omgivningen kommer att utredas och redovisas närmare i en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som bifogas koncessionsansökan. En ombyggnation av ledningen innebär att befintlig luftledning rivs, påverkan av detta beskrivs översiktligt i berörda avsnitt nedan. 5.1 Landskapsbild Landskapet i aktuellt område är kuperat med skogsmark på höjderna. Ner mot Österdalälven är det mer öppen mark, delvis åkermark, men med inslag av mindre skogsmark och skogsridåer. Älven ger även en öppen landskapsbild i sig. Det finns inga utpekade intressen för landskapsbilden i området men på ett flertal platser sträcker sig befintlig ledning mellan bebyggelse och Österdalälven, detta kan upplevas som negativt för landskapsbilden och vyn mot vattnet. Störst påverkan har detta vid två ledningsavsnitt där några av ledningens stolpar står på holmar i vattnet, fem stolpplatser i ledningssträckningens norra del och två stolpplatser söder om Märbäck, se exempel i Figur 15. Vid en markförläggning av ledningen i den sträckningen skulle påverkan på landskapsbilden försvinna där. Alternativ luftledningssträckning skulle innebära att påverkan på landskapsbilden förflyttas från älven till skogsmark.

Figur 15. Befintlig ledning i dess nordliga del med stolpar placerade på holmar i älven

Berört område är av länsstyrelsen utpekat som övrigt intresse för naturvården och friluftslivet och i beskrivningen av området nämns landskapsbilden. Älven och det öppna odlingslandskapet anges ha en avgörande betydelse för landskapsbilden. ”Vissa partier har en mycket tilltalande

21 (30)

Samrådsunderlag

landskapsbild. Exempel på sådan är vyn över älven vid Gåsvarv där både odlingslandskapet vid Gåsvarv och Väsa framträder i stor harmoni med älven”. I Figur 16 och Figur 17 nedan visas landskapsbilden från Rv 70 vid Gåsvarv. Ledningen bedöms inte vara dominerande i landskapet.

Figur 16. Befintlig ledningssträckning vid Gåsvarv. Källa: Google Maps

Figur 17. Befintlig ledningssträckning vid Gåsvarv. Källa: Google Maps

5.2 Naturmiljö De kända intressen för naturmiljö som berörs av de redovisade ledningssträckningarna kan studeras i karta i bilaga 2 Intressekarta naturmiljö samt i bilaga 4 Karta riksintressen. Befintlig ledningssträckning går i princip uteslutande inom ett område som omfattas av riksintresse för naturvård enligt 3 kap 6 § miljöbalken. Den går även delvis genom områden med övriga intressen för naturvård. Sträckningsalternativ berör under kortare sträckor samma intressen som ovan nämnt för befintlig sträckning. Större delen av sträckan berör dock inga intressen för naturmiljö. Vidare sträcker sig samtliga ledningsalternativ till viss del inom område som omfattas av det generella strandskyddet som gäller 100 meter från strandlinjen i båda riktningar. I Tabell 2 redovisas kända intressen för naturmiljö inom 100 meter från ledningssträckningarna. Kart-ID hänvisar till bilaga 2 respektive bilaga 4.

22 (30)

Samrådsunderlag

Tabell 2. Intressen för naturmiljö inom 100 meter från befintlig och alternativa ledningssträckningar. Kart-ID hänvisar till intresset på karta i angiven bilaga. Kart-ID

Typ

Beskrivning

Bilaga

N1

Naturvårdsart

Utter. Hotkategori: sårbar. Läge: Mycken i Österdalälven.

2

N2

Naturvårdsart

Utter. Hotkategori: sårbar. Läge: Märbäck, Älvdalen.

2

N3

Naturvårdsart

Utter. Hotkategori: sårbar. Läge: Älvdalen, Gåsvarv.

2

RI Naturvård

Riksintresse för Naturvård, MB 3:6

Representativt odlingslandskap vid Åsen-Väsa, med lång kontinuitet och med inslag av naturbetesmark, samt inslag av äng med hackslått.

4

Övr. intressen naturvård

Övriga intressen naturvård

Frodig vegetation och flora, goda fågelbiotoper, harr och öring.

2

Riksintresse för Naturvård som korsas av ledningen är utpekat på grund av områdets egenskaper som representativt odlingslandskap, ledningen bedöms inte påverka detta. En ny sträckning skulle innebära ett större ingrepp i naturmiljön både vid den nya lokaliseringen och vid rivningsarbetet av den befintliga. Övriga intressen naturvård avser Österdalälven i sträckning från Åsen till Väsa, där Österdalälven rinner i en tydligt markerad dalgång med höga berg på sidorna. Den del av Österdalälven som är Väsadammens vattenmagasin kallas för Myckeln. Vid Myckeln, finns näringsrika, vegetationsfyllda vatten som skapar goda fågelbiotoper. Holmarna för kraftledningen i vattendraget kan bidra till denna miljö. Sammantaget bedöms påverkan på naturmiljön vara liten för befintlig ledning. 5.3 Kulturmiljö Vare sig befintlig ledning eller alternativa sträckningar berör några riksintressen för kulturmiljö. Befintlig ledning och delvis alternativa sträckningar sträcker sig genom område med värdefullt odlingslandskap, utpekat av länsstyrelsen i Dalarna 1994 och i en nationell bevarandeplan för odlingslandskapet som reviderades 1999, se bilaga 3. Det finns ett antal kända kulturhistoriska lämningar i det aktuella området enligt Riksantikvarieämbetets fornminnesregister (FMIS). Ingen utgör en fornlämning. I Tabell 3 redovisas de kulturhistoriska lämningar som ligger inom 100 meter från ledningens centrum samt vilken lämningstyp de är klassificerade som. Kart-ID hänvisar till bilaga 3 Intressekarta kulturmiljö. Endast två kulturlämningar är inom 25 meter från befintlig eller alternativa sträckningar. Lämningen Älvdalen 66:1 (fossil åker) korsas av befintlig ledning men ingen stolpe står inom området. Objektet är klassat som övrig kulturhistorisk lämning och skyddas därmed av skogsvårdslagens hänsynsparagraf vilket innebär att det inte är tillåtet att skada lämningen. Det andra objektet inom 25 meter är ett Skog & Historia-objekt (fossil åker) som ligger inom ledningsgatan för alternativ luftledning. Vid detaljprojektering av nya luftledningar anpassas stolpplaceringarna efter eventuella kulturlämningar.

23 (30)

Samrådsunderlag

Tabell 3. Intressen för kulturmiljö inom 100 meter från sträckningsförslagen. Kart-ID hänvisar till intresset på karta i bilaga 3. Kart-ID

Typ

Beskrivning

Älvdalen 280:9

Uppgift om

Slagg

Älvdalen 281:1

Övrig kulturhistorisk lämning

Slagg

Älvdalen 96:1

Övrig kulturhistorisk lämning

Avrättningsplats

Älvdalen 661

Övrig kulturhistorisk lämning

Fossil åker

Älvdalen 66:1

Övrig kulturhistorisk lämning

Hammare/smedja

Älvdalen 97:1

Övrig kulturhistorisk lämning

Vägmärke

Älvdalen 293:1

Övrig kulturhistorisk lämning

Byggnad annan

SH

Skog & historia

Fossil åker, objektnr 3102276

Värdefullt odlingslandskap

Värdefullt odlingslandskap

Väl bibehållet odlingslandskap med gamla ängar, hagmarker och bymiljöer

Bevarandeplan odlingslandskap

Nationell bevarandeplan – odlingslandskap

Del av Österdalälven (Åsen-Väsa). Byar med tillhörande hemfäbodar och långfäbodar. Slingrande bygator. Småskaligt jordbruk och naturbetesmark

Påverkan på kulturmiljön bedöms vara begränsad för samtliga sträckningar, påverkan kan uppstå på fossil åkermark i ledningsgata för alternativ sträckning, även om stolpplacering undviks inom utpekad kulturmiljö. Då ledningen stått en längre tid i befintlig sträckning bedöms dess påverkan på odlingslandskapet som liten. Skyddsåtgärder vidtas vid underhållsarbeten för att inte riskera att skada eller täcka över lämningar samt att om det i samband med underhållseller anläggningsarbete skulle påträffas en lämning som kan antas vara en fast fornlämning kommer den delen av arbetet som berör lämningen att avbrytas och fyndet kommer att anmälas till länsstyrelsen enligt Kulturmiljölagen (1988:950). 5.4 Friluftsliv och turism Sträckningarna berörs inte av något riksintresse för friluftsliv. Befintlig ledning och delar av alternativa sträckningar går genom område utpekat av länsstyrelsen för friluftslivets övriga intressen. Området är ett avsnitt av Österdalälven, från Åsen norr om Älvdalen till Väsa, som har värden för friluftslivet i form av frodig vegetation, goda fågelbiotoper, tilltalande landskapsbild, campingplats i norra delen av Älvdalen samt värdefullt strömfiske. Se karta i bilaga 2. Hela det område som befintlig och alternativa sträckningar går igenom nyttjas sannolikt även för rekreation, fiske, svamp- och bärplockning mm. Det finns även flertalet skoterleder i området, med en skotercentral norr om Hagalundsvägen i Älvdalen.

24 (30)

Samrådsunderlag

Befintlig ledningssträckning bedöms kunna medföra en visuell påverkan, men begränsar inte möjligheterna till friluftsliv och turism i området. Alternativ luftledningssträckning skulle kunna innebära en påverkan genom att tidigare sammanhängande skogsmark skulle påverkas av en ledningsgata, men detta bedöms inte heller begränsa möjligheterna för friluftsliv och turism. 5.5 Mark- och vattenanvändning Markanvändningen i det aktuella området domineras av skogsbruk. Till viss del berörs även områden med jordbruksmark, detta främst för befintlig ledningssträckning i vissa passager i närhet av älven. Jordbruksmarken används främst som åker och betesmark. Vidare används aktuella mark- och vattenområden till bl.a. friluftsliv, jakt, fiske och vattenreglering. Delar av befintlig ledningssträckning sträcker sig genom områden som svämmas över vid högsta beräknade flöde, se bilaga 2. Hela sträckningen går inom ett område med erosionsbenägen jordart. Enligt kartdata från SGU berörs inga undersökningstillstånd eller bearbetningskoncessioner för malm eller mineraler i området. Dock finns det vid Märbäck ett område som är av riksintresse för värdefulla ämnen och material på grund av förekomst av porfyr, se bilaga 4. Längs ledningssträckningarna finns områden med potentiellt förorenad mark, främst längs befintlig ledningssträckning men även på två platser längs föreslagna alternativa sträckningar. Hela området från Älvdalen till strax söder om Gåsvarv är av riksintresse för Totalförsvaret i form av hinderfritt område för skjutfält, se bilaga 4. Varken befintlig eller alternativa sträckningar bedöms ha påverkan på detta. Påverkan på mark- och vattenanvändningen av befintlig ledningssträckning bedöms som liten. På vissa platser kan stolpar som är placerade i åkermark försvåra effektiv brukning av marken. Där ledningen passerar nära bostadshus används delar av marken under ledningen eventuellt som tomtmark, läs mer om detta i avsnitt 5.6. Alternativ luftledningssträckning skulle främst innebära en påverkan på skogsbruket i form av viss fragmentering av fastigheter med produktiv skogsmark. Då sträckningen delvis sträcker sig intill skogsvägar påverkas även möjligheten till virkesupplag längs vägarna. Alternativ luftledningssträckning skulle å andra sidan innebära viss positiv påverkan för jordbruket och bostadsområdena längs älven då befintlig ledning skulle rivas. Alternativ markkabel har ingen påtaglig påverkan på markanvändningen. Aktuellt område nyttjas främst för rekreation, detta skulle begränsas under byggtiden. Därefter innebär markkabeln endast restriktioner om exploatering ovanför kabelsträckningen vilket inte innebär någon större påverkan då alternativet sträcker sig längs vägar och gångstråk. Vidare innebär schaktning i området med potentiellt förorenad mark att dessa jordmassor kan behöva tas om hand. Markkabelalternativet skulle även innebära att den nordliga ledningssträckningen med holmar i älven skulle rivas vilket kan vara positivt för till exempel flygfältet i närområdet. 5.6 Bebyggelse och boendemiljö Befintlig ledningssträckning går på ett flertal ställen nära bebyggelse, främst vid Mjågen och mellan Märbäcks industriområde och Gåsvarv. 35 bostadshus ligger inom 50 meter från ledningen. De närmaste bostadshusen ligger cirka 10 meter (2 hus), 11 meter (2 hus) och 12

25 (30)

Samrådsunderlag

meter (1 hus) från befintlig ledning. Magnetfältsberäkningar har genomförts för befintlig ledning utifrån utförande av ledningen samt strömlaster, se avsnitt 3.5. Det högsta magnetfältsvärde som uppstår vid närliggande bostadshus är 0,3 µT. Inga skolor eller förskolor finns i området. Befintlig ledning har en visuell påverkan på boendemiljön i de delar den går nära bebyggelsen. För de alternativa sträckningsförslagen har närhet till bebyggelse undvikts i möjligaste mån. Luftledningsalternativet sträcker sig till största delen över 100 meter, och alltid över 50 meter, från bostadsbebyggelse. Norr om Mjågen går markkabelalternativet strandnära nedanför en slänt och inom 50 meter från bostadshus. Alternativen bedöms kunna utformas i enlighet med försiktighetsprincipen. Luftledningsalternativet bedöms ha liten påverkan på boendemiljön i form av visuell påverkan från ett fåtal hus. Markkabelalternativet bedöms ha en positiv påverkan på boendemiljön då det innebär att befintlig ledning som kan ses från bostadshus rivs. Strömlasten är låg för aktuell ledningssträckning, vilket innebär att magnetfältet blir lågt och avklingar snabbt. Utifrån genomförda magnetfältsberäkningar kan konstateras att inga kraftigt förhöjda magnetfält uppstår vid bostadshus, varken för befintlig eller alternativa ledningssträckningar. Därmed bedöms ledningen inte ha påverkan på människors hälsa. 5.7 Infrastruktur Föreslagna ledningssträckningar korsar på två ställen den statliga vägen Rv 70 som är klassad som riksintresse för väg, se bilaga 4. På vardera sidan om riksvägen gäller byggnadsförbud 30 meter. Även ett antal kommunala och enskilda vägar korsas. För dessa anges i kommunens översiktsplan att byggnation inom 12 meter från vägen ska ske med särskild hänsyn till trafiksäkerheten. Vid eventuell detaljprojektering av alternativa sträckningar beaktas detta. Parallellt med Rv 70 på dess östra sida sträcker sig en järnväg från Mora fram till Märbäck. I kommunens översiktsplan föreslås ett stickspår till industriområdet i Märbäck. Från Märbäck fram till Älvdalen fanns järnväg fram till 1995, då den revs. Banvallen kvarstår och används som väg, i banvallen finns även enligt Ledningskollen en fiberanslutning. Alternativa sträckningarna har i möjligaste mån samlokaliserats med övrig infrastruktur såsom vägar eller befintliga kraftledningsgator för att minimera fragmentering av landskapet. Påverkan på infrastrukturen bedöms som begränsad till obefintlig för samtliga alternativ, med undantag för den påverkan som blir under byggtiden för alternativa sträckningar. 5.8 Planförhållanden Älvdalens kommuns har en gällande översiktsplan från 1994. Arbete pågår med att ta fram en ny översiktsplan. Det aktuella området behandlas dels i en generell del av planen och dels i en del som behandlar Älvdalens socken. I översiktsplanen nämns att vid exploatering av områden med rekreationsvärden för friluftslivet bör det vara en målsättning att friluftslivets intressen diskuteras med enskilda markägare eller exploatörer. Det tillgodoses i detta fall genom föreliggande samråd. Skogsbruket behandlas i ett avsnitt där det poängteras att skogsbruket är av stor betydelse för kommunens ekonomi, näringsliv, naturvård och friluftsliv. Enligt miljöbalken 3 kap 4 § är skogsbruk av nationell betydelse och skall i möjligaste mån skyddas från sådant som kan påtagligt försvåra ett rationellt skogsbruk. Gällande jordbruksmark är det en rekommendation i

26 (30)

Samrådsunderlag

översiktsplanen att exploatering ska ske restriktivt om det riskerar att försvåra möjligheten att bedriva ett rationellt jordbruk. Alternativ bör utredas för att studera skillnad i konsekvenser. Det område som är av riksintresse för naturvård (se bilaga 4) är utpekat pga. dess värden som ett odlingslandskap med lång kontinuitet. Vid förändrad markanvändning ska hänsyn tas till riksintresset. Gåsvarvs by är i översiktsplanen utpekat som ett område av kulturhistoriskt intresse. Rekommendationen för exploatering av sådana områden är att det ska ske med hänsyn till markägare och anpassas till landskapet. Älvdalens kommun har också tagit fram en LIS-policy (Landsbygdsutveckling i strandnära läge). Formellt gäller den bara för kommunens norra delar som har en uppdaterad översiktsplan men i policydokumentet anges att det avser hela kommunen. Enligt denna policy underlättas möjligheten till dispens från strandskyddet för att gynna kommunens utveckling. Elförsörjning är en viktig del i den utvecklingen. I översiktsplanen för Älvdalens socken, avsnittet om kraftledningar, omnämns aktuell ledningssträckning och att den vid en eventuell breddning av ledningsgatan hamnar i konflikt med intressen rörande landskapsbild, bebyggelse samt framtida planläggning för Gåsvarvs by. På grund av detta förordades då översiktsplanen gjordes 1993-94 att kraftledningen förlades öster om järnvägen. Förutsättningarna för den befintliga kraftledningen har ändrats sedan översiktsplanen antogs och i och med att 130/50 kV-transformeringen i Blyberg etableras krävs ingen breddning av ledningsgatan och befintlig kraftledning kan kvarstå i befintligt utförande, därmed uppstår inga konflikter på grund av breddning av ledningsgatan. Befintlig och alternativa ledningssträckningar passerar ett antal detaljplanelagda områden. Berörda detaljplaner är Detaljplan för Dalgatan Syd (Älvdalens Kyrkby 20:8 m.fl. och Östermyckeläng 1:19 m.fl.), Byggnadsplan för del av Östermyckeläng samt Detaljplan för del av Mjågen 1:7 m.fl. Industriområdet i Märbäck. Befintlig ledningssträckning är förenlig med dessa planer. Alternativ luftledningssträckning bedöms vara förenlig med Byggnadsplan för del av Östermyckeläng, gällande detaljplanen för Industriområdet i Märbäck kommer förenligheten eller eventuell konflikt med detaljplanen för den östra respektive västra alternativa sträckningen utredas med Älvdalens kommun. Alternativ markkabelsträckning berör detaljplanen för Dalgatan Syd, utredning behöver ske om denna bedöms förenlig eller i konflikt med planen, enligt initiala kontakter med kommunen kan markkabelsträckningen vara förenlig med planen. Sammantaget bedöms befintlig ledningssträckning vara förenlig med gällande planer. För alternativa sträckningar behöver utredning ske för att säkerställa om sträckningarna är förenliga eller i konflikt med gällande planer.

27 (30)

Samrådsunderlag

6

Sammanfattning och jämförelse av alternativen

I Tabell 4 sammanfattas och jämförs förutsättningarna för de alternativ som presenteras i samrådsunderlaget. Tabell 4. Sammanställning och jämförelse mellan sträckningsalternativ Alternativ

Befintlig sträckning

Alternativ sträckning luftledning

Alternativ delsträckning markkabel vid Älvdalen

Längd

7,2 km

8 km varav 6,2 i nysträckning

1,5 km. Kombineras med antingen befintlig eller alternativ sträckning för luftledning på resterande sträckning.

Landskapsbild

Synlig längs älven. Fem plus två stolpplatser på holmar i älven. Begränsad visuell påverkan då ledningen är förhållandevis liten.

Nytt inslag i landskapsbilden. Begränsad visuell påverkan i skogsmark.

Positiv påverkan då befintlig sträckning på holmar i älven tas bort.

Naturmiljö

Inom RI naturvård och övriga intressen för naturvård. Marginell påverkan på områdets bevarandevärden, holmar i vattendrag eventuellt positiva för fågellivet.

Delvis inom RI naturvård. Påverkan vid byggnation samt lokalt vid ledningssträckning då skogsmark ersätts av ledningsgata.

Inom RI naturvård och övriga intressen för naturvård. Påverkan vid byggnation då schaktning och passage av vattendrag krävs. Ingen påverkan under drifttiden.

Kulturmiljö

Korsar en fossil åker, ingen stolpplats i åkermarken. Inom område med värdefullt odlingslandskap. Begränsad till ingen påverkan.

En fossil åker inom ledningsgatan. Nytt intrång i område för värdefullt odlingslandskap. Viss påverkan kan uppstå under byggnation.

Viss påverkan genom nytt intrång och schaktning i område med värdefullt odlingslandskap.

Friluftsliv och turism

Inom område för friluftslivets övriga intressen. I öppna landskapsavsnitt marginell visuell påverkan på upplevelsevärdet.

Begränsad påverkan på rekreation i skogsmark på grund av fragmentering av skogsmark och visuell påverkan.

Ingen påverkan utöver begränsad framkomlighet i område för friluftslivets övriga intressen under byggskedet.

Mark- och vattenanvändning

Inget nytt markintrång. Stolpplatser i jordbruksmark. Kan lokalt medföra marginell påverkan på möjligheterna till effektivt jordbruk.

Nytt markintrång, ca 22-24 ha, mestadels i produktiv skogsmark. Positiv påverkan för jordbruksmark där befintlig ledning försvinner. Begränsad möjlighet till virkesupplag längs

Nytt markintrång, ca 2,3 ha i anläggningsskedet och 0,9 ha i driftskedet. Restriktioner om exploatering ovanför anlagd kabel.

28 (30)

Samrådsunderlag

skogsbilvägar. Bebyggelse och boendemiljö

Delvis närhet till bebyggelse. Viss visuell påverkan. Ingen påtaglig påverkan av magnetfält.

Liten till obefintlig påverkan på grund av långt avstånd till bebyggelse. Positiv påverkan där befintlig ledning försvinner i närhet till hus.

Ingen påverkan. Positiv påverkan visuellt där sträckning på holmar i älven försvinner.

Infrastruktur

Liten till ingen påverkan.

Liten till ingen påverkan förutom under byggskedet.

Liten till ingen påverkan förutom under byggskedet.

Planförhållanden

Bedöms vara förenlig med detaljplaner. Vissa konflikter lyfts i översiktsplanen.

Troligen förenlig med aktuella planer, eventuella konflikter med gällande detaljplaner behöver utredas.

Troligen förenlig med aktuella planer, eventuella konflikter med gällande detaljplaner behöver utredas.

Påverkan under byggtiden

Befintlig ledning – ingen påverkan.

Störningar i form av buller och avgaser.

Störningar i form av buller och avgaser och grävningar. Begränsad framkomlighet under byggtiden.

Kostnad

Befintlig ledning – ingen kostnad

Portalstolpe: 8,9 milj. Enkelstolpe: 5,8 milj.

Tillkommande kostnad: 6,5 milj.

En genomgång av redovisade alternativ visar att den sammanlagda påverkan bedöms vara lägst vid fortsatt nyttjande av befintlig kraftledning. Då ny 130/50 kV transformering kommer etableras i Blyberg kan befintlig ledning kvarstå i befintligt, ej trädsäkert, utförande. Att befintlig ledning kan kvarstå innebär bland annat att inget nytt intrång i miljön krävs, med hänseende till markintrång, påverkan på natur- och kulturmiljö mm. Dessutom behövs ingen avverkning eller schaktning och heller ingen påverkan av rivningsarbete. Då den befintliga ledningen är relativt liten är påverkan på landskapsbilden begränsad trots ledningens sträckning genom mestadels öppet landskap och vid älven. Ledningen sträcker sig nära några bostadshus men magnetfälten är låga och den visuella påverkan bedöms som liten, som ovan nämnt på grund av dess storlek. Vidare innebär fortsatt nyttjande av befintlig luftledning inga byggkostnader eller raseringskostnader. En alternativ luftledningssträckning medför en längre ledningssträckning och ett nytt markintrång i skogsmarken. Detta skulle försvåra genomförande av effektivt skogsbruk vilket. Trots att denna sträckning är placerad för minsta möjliga påverkan på skogsbruket i förhållande till sträckningsförslaget i ansökan 2002 kvarstår denna påverkan. Alternativ luftledningssträckning skulle vidare innebära rasering av befintlig ledning som ger både positiva och negativa konsekvenser i för bland annat landskapsbild och naturmiljö. Genomförda kostnadsberäkningar visar att ett nytt luftledningsstråk är betydligt mer kostnadseffektivt än en ny markförlagd ledning längs hela sträckan. Men att bygga en ny luftledning i annan sträckning skulle även detta medföra betydande kostnader jämfört med att befintlig ledning kvarstår. Markkabelalternativet i Älvdalen medför att befintlig luftledning raseras på den sträcka som går ut i älven vilket har positiv påverkan för bland annat landskapsbild och friluftsliv. Dock medför

29 (30)

Samrådsunderlag

det stora kostnader både för markförläggning och rasering. Det innebär också schaktning i ett område med potentiellt förorenad mark och omhändertagande av det. En markförlagd kabel medför högre material- och anläggningskostnader jämfört med en luftledning med motsvarande överföringskapacitet. Vid en jämförelse av presenterade alternativ förordar Ellevio att ledningen kvarstår i befintlig sträckning då detta bedöms vara den mest gynnsamma lösningen ur ett samhällsekonomiskt och hållbarhetsmässigt perspektiv.

30 (30)