FRÖVÄXTER

VÄXTER

Fröväxter

VÄXTERS FÖRÖKNING OCH VATTENTRANSPORT

Sporväxter

FRÖVÄXTER

Fröväxter

FRÖVÄXTER • Fröväxt – växter som sprider sig med frön (istället för sporer) • Hit hör – – – –

Alla växter som har blommor Gräs (har blommor, men svåra att se) Lövträd (har blommor, men svåra att se) Barrträd (har kottar med frön i stället för blommor) Fröväxter

FRÖET • Innehåller en ”matsäck” som plantan kan leva av tills den fått sina första blad

Fröväxter

KÄRL • Fröväxter har rötter, stam och blad med kärl i • Rötter – suger upp vatten och näringsämnen ur marken • Kärlen – transporterar vidare till resten av växten

Fröväxter

VÄXTENS MAT • Växter kan tillverka sin egen mat • Växten kan tillverka socker i sina gröna blad med hjälp av solljus. Detta kallas för fotosyntes. • Sockret är maten som växten behöver för att växa Fröväxter

BLOMMANS UTSEENDE Pistillens märke

Ståndarknapp med pollenkorn

Ståndare

Pistill

(manliga könsorganet)

(kvinnliga könsorganet)

Kronblad

Fröämne med ägg Foderblad

Nektar

Fröväxter

POLLINERING • • • •

Pollen = spermier, fröer = bebisar Pollinering –När ståndarens pollenkorn förs över till pistillen Därefter sker befruktning och ett frö bildas Vid fröbildning måste pistillens märke fånga ståndarmjöl från blommor av samma art • Korspollinering – Pistillen får pollen från en annan blommas ståndare • Självpollinering – Pistillen får pollen från den egna blommans ståndare. Undviks genom: – Ståndare och pistill mognar vid olika tidpunkt – Växten har antingen han- eller honblommor

Fröväxter

TYPER AV POLLINERING • Djurpollinering (ofta insekter) • Vindpollinering

Fröväxter

DJURPOLLINERING • Ofta genom insekter som söker mat • Pollen överförs på deras ludna kroppar • Insekter föredrar blommor med speciell färg, form eller doft → underlättar överföring till samma blomart • Blommorna har ofta en söt saft, nektar.

Fröväxter

VINDPOLLINERING • Sprids med vinden • Vindpollinerade blommor är ofta små och saknar färgglada kronblad. Pistillernas märken är ofta stora och klibbiga (fångar lättare upp pollen) • Slösaktig metod (svårt att träffa rätt, mycket pollen går åt) • Ofta hängen (hassel har ca 5 miljoner pollenkorn per hänge) • Orsakar ofta allergier

Fröväxter

SJÄLVPOLLINERING • Befruktar sig själva (blir en kopia) • Inte alltid så lyckat • T.ex. maskrosor

Fröväxter

BEFRUKTNING Pollenkorn

Pistillens märke

Pollenslang

Pistill

Fröämne

Äggcell Fruktämne

Spermie Fröväxter

FRÖET • • • • •

Efter befruktning har ett frö bildats Kan börja gro när det hamnar i jorden Lever första tiden av sin ”matsäck”, frövita Fröet bildar rot och stam Första bladen kallas hjärtblad. Då kan växten själv bilda socker som behövs för att fortsätta växa (fotosyntes) • Övervintring – – – –

Övervintrar som frön som gror till våren Fröställningar som sticker upp ovanför snön Tjocka rötter eller lökar i jorden Tappa bladen (träd)

Fröväxter

HUR FRÖN SPRIDS • Vatten: Förs med vattnet vidare Vattennära växter, t.ex. näckros och al • Vind • Djur (via avföring när djur äter frukter eller bär)

Fröväxter

KRYPTOGAMER (SPORVÄXTER)

Fröväxter

KRYPTOGAMER • Växter som saknar ståndare och fruktblad • Viktigaste grupperna: – – – – –

Ormbunksväxter Mossor Svampar Alger Lavar

SPORVÄXTER • Saknar blommor och från • Förökar sig med sporer • Innehåller klorofyll → tillverkar själv mat och syre • Typer av sporväxter: – Ormbunksväxter – Mossor

SPORVÄXTER

ORMBUNKSVÄXTER

Fröväxter

ORMBUNKSVÄXTER • Tre grupper: – Ormbunkar – Fräkenväxter – Lummerväxter

• Har rötter, stam och blad som transporterar vatten och näring • Sporer utvecklas i sporgömmesamlingar på bladens undersidor. • Ur sporer utvecklas för-groddar med könsceller. Vid fukt simmar spermierna över till honägget för befruktning • Ny ormbunke växer (de har könsceller!) som sedan utvecklas vidare till nya plantor. • Ca 70 arter i Sverige (50 är ormbunkar) • Stenkol är rester av gamla ormbunksväxter

ORMBUNKSVÄXTER • Stensöta med blad med sporgömmesamlingar och jordstam • Fräkenväxten kärrfräken med sporax • Lummerväxten revlummer med ax i toppen med sporgömmen.

ORMBUNKAR • Sporer i sporgömmor på bladens undersida

Stensöta

LUMMERVÄXTER • Långa och smala barrliknande blad. • Sporer i täta ax i grentopparna

Revlummer

FRÄKENVÄXTER • Långa smala blad i kransar runt stjälken. • Sporer i täta ax i grentopparna.

Åkerfräken

SPORVÄXTER

MOSSOR

Fröväxter

MOSSOR • Har blad och stam men ej rötter och kärl • Kan inte suga upp vatten från marken. Det gör att dom är beroende av luftens fuktighet. • Bladen tar upp vatten och näring från dagg och regn → mossor är känsliga för luftföroreningar. • Växer tätt som mjuk matta. Vattnet stannar kvar under. • Ur sporer utvecklas för-groddar med könsceller. Vid fukt simmar spermierna över till honägget för befruktning. • Växer långsamt • Mossor är viktiga: Täcker bar mark och bevarar fuktigheten i marken.

Kammossa

Björnmossa

MOSSOR Björnmossa med mössa och sporkapsel med lock. Kammossa. Bålflikar av lungmossa.