Klimatförändringar och konflikter i en globaliserad värld
Arktis: den sista guldrushen eller Konsten att dra gränser i smältande is
Temat för dagen
Temat för dagen Den politiska utvecklingen och bilden av Arktis – förr och nu Arktis i framtiden – konflikt eller samarbete?
Arktis: ett geopolitiskt perspektiv Geopolitik: relationen mellan politik och geografi Hur politiken påverkas av geografin När polarisen smälter ökar tillgången till resurser i Arktis, och den politiska viljan att kontrollera dem.
Hur geografin påverkas av politiken När den politiska viljan att kontrollera ett territorium, exempelvis för att få tillgång till resurser, leder till juridiska anspråk och gränsdragningar.
Viktiga komponenter: territorium, aktörer och motiv Bilden av Arktis central för förståelse!
Arktis: geografi och aktörer Definitionen av territoriet har stor inverkan på erkännandet av aktörer – var Arktis är Fysisk geografi Politisk geografi Kulturell geografi
Fysisk geografi Nordpolen Arctic basin Norra ishavet Temperaturen 10°-isotermen Trädgränsen Polcirkeln AMAP
Politisk geografi Kuststaterna och deras ekonomiska zoner
Kulturell geografi 4 miljoner människor bor i Arktis - ½ miljon tillhör ursprungsbefolkningar Ett större geografiskt område Arktiska rådets definition (AHDR)
Kulturell geografi 4 miljoner människor bor i Arktis - ½ miljon tillhör ursprungsbefolkningar Ett större geografiskt område Arktiska rådets definition (AHDR)
Bilder av Arktis – förr och nu
Tidiga bilder av Arktis
Tidiga bilder av Arktis Upptäckternas tidsålder Kartläggning av världen Vetenskaplig kunskap Möjliga resurser kring polerna?
Fokuserar på området kring Nordpolen (”High North”) – jämförelser med Sydpolen Arktis som ett obebott, öde område långt borta Öppet för den civiliserade upptäcktsresanden och för vetenskapen Barentz; Bering; Andrée; Nordenskiöld; Peary; Amundsen, Nansen
Och förstås – Arktis som populärkulturell fantasi
Utgår också från bilden av Arktis som Nordpolen: äventyr på en öde plats!
Två teoretiska perspektiv För att förstå och tolka den moderna politiska utvecklingen i, och de politiskt skapade bilderna av Arktis – vad Arktis är idag (Neo)realism Pessimism, krig, upprepat beteende oundvikligt
Liberalism Optimism, harmonisering av intressen, framsteg möjliga
Bilden av Arktis svänger mellan dessa två perspektiv
(Neo)realismen - huvuddrag Staten som huvudsaklig aktör på den internationella arenan Ett anarkiskt internationellt system Polarisering och konflikt mellan stater som normaltillstånd
Säkerhet det viktigaste målet för staten Ockupation av och kontroll över strategiska territorier – maktpolitik – det främsta medlet Allianser och offensiva militära kapaciteter prioriterade
Arktis efter WWII
Arktis efter WWII – klassisk geopolitik Säkerhetspolitik snarare än upptäckter och vetenskap Kalla kriget delar Arktis: Sovjetunionen v. USA/NATO Kortaste avståndet mellan stormakterna över Nordpolen
Arktis som ett viktigt nationellt (militärt) säkerhetsområde – en tydlig militarisering av regionen En säker plats för operationer med strategiska vapensystem - ”second-strike capability” Sovjetiska ishavsflottan (Nordflottan) – över 200 ubåtar
Militariseringen av Arktis
Arktis efter WWII – klassisk geopolitik Geopolitiken formaliserar Arktis gränser Tydliga aktörer växer fram: ”The Arctic 8” Kuststaterna (USA, Kanada, Sovjetunionen, Norge och Danmark/Grönland) har redan geopolitiska intressen i regionen – sektorsprincipen (20-30-talet) Island (genom NATO 1949 och Defense of Iceland Agreement 1951) Sverige och Finland – buffertzon mellan stormakterna
Kanadas ”use it or loose it”-politik
Arktis efter WWII – klassisk geopolitik High Arctic Relocation I augusti 1953 flyttar den kanadensiska staten 87 inuiter från Quebec till Kanadas nordliga arktiska territorier
Arktis efter WWII – klassisk geopolitik Geopolitiken formaliserar Arktis gränser Tydliga aktörer växer fram: ”The Arctic 8” Kuststaterna har redan geopolitiska intressen i regionen – sektorsprincipen (1920-30-talet) Island (NATO 1949 och Defense of Iceland Agreement 1951) Sverige och Finland – buffertzon mellan stormakterna
Kanadas ”use it or loose it”-politik: Idag: Canadian Rangers ”To stake a territorial claim you must be able to demonstrate you can actively patrol and enforce it, if necessary militarily”
Arktis efter WWII – klassisk geopolitik Arktis som en uteslutande nationell (säkerhets)politisk angelägenhet Ingen egen regional identitet för Arktis Internationellt samarbete inte prioriterat Undantag: Isbjörnsavtalet 1973
Liberalismen - huvuddrag Staten inte ensam viktig aktör – även icke- och mellanstatliga organisationer Ömsesidigt beroende – interdependens – i det internationella systemet Samarbete och långsiktighet prioriterat – och möjligt att uppnå
Skapandet av globala regler, regimer och institutioner ”Den demokratiska freden” ”Frihandelsfreden”
En förändrad bild av Arktis En framväxande miljö- och folkrättsrörelse Fokus på Arktis ekologi – och på situationen för Arktis ursprungsbefolkningar
Kalla krigets slut öppnar för en rad samarbetsinitiativ År 1987: Gorbachevs Murmansktal Arktis en ”fredszon” – nedrustning, avspänning och samarbete
Efter kalla kriget: Arktis växer fram som en egen region, med en egen politisk agenda
Regionbildning i Arktis Som region sett är Arktis annorlunda – till och med onaturlig Delar av en rad stater – inte en grupp hela stater
Dock: en regional agenda för Arktis växer fram: miljöskydd, kulturell integritet, politisk/juridisk decentralisering – Hållbar Utveckling Regionala mekanismer för att hantera gränsöverskridande frågor och gemensamma angelägenheter
Regionbildning i Arktis AEPS – Arctic Environmental Protection Strategy Miljöskyddsprotokoll på finskt initiativ undertecknas 1991 av Arctic 8 "Bevara miljökvalitet och naturresurser, tillgodose miljöskyddsprinciper samtidigt med de arktiska ursprungsfolkningarnas behov och traditioner, övervaka miljöförhållanden, samt minska och slutligen eliminera föroreningar i den arktiska miljön."
Regionbildning i Arktis Arktiska rådet (AC) Ottawadeklarationen 1996: samarbete, samordning och interaktion mellan de arktiska staterna Fokus på övergripande cirkumpolära frågor av betydelse för hela den arktiska regionen Arctic Contaminants Action Program (ACAP) Arctic Monitoring and Assessment Programme (AMAP) Conservation of Arctic Flora and Fauna (CAFF) Emergency Prevention, Preparedness and Response (EPPR) Protection of the Arctic Marine Environment (PAME) Sustainable Development Working Group (SDWG)
Regionbildning i Arktis Arktiska rådet (AC) Mellanstatligt samarbete (Arctic 8), men tydlig representation från ursprungsbefolkningar (permanenta deltagare i rådet) Arctic Athabaskan Council (AAC) Aleut International Association (AIA) Gwich'in Council International (GGI) Inuit Circumpolar Council (ICC) Russian Arctic Indigenous Peoples of the North (RAIPON) Samerådet
Regionbildning i Arktis Arktiska rådet (AC) Dessutom observatörer Frankrike; Tyskland; Nederländerna; Polen; Spanien; Storbritannien 9 Mellanstatliga organisationer, bl. a. Internationella röda korset; Nordiska ministerrådet; UNDP och UNEP 11 intresseorganisationer, bl. a. WWF; Northern Forum; och University of the Arctic
Starkt intresse från andra icke-arktiska stater att medverka: Kina, Japan, Sydkorea, Italien och EU har status som ad-hoc observatörer
Regionbildning i Arktis Andra exempel: Arktis som en region med en egen agenda - samarbete International Arctic Science Committee, 1990 Barents Euro-Arctic Council & Barents Regional Council, 1993 Conference of Parliamentarians of the Arctic Region (CPAR), 1993 University of the Arctic, 2001
Regionbildning i Arktis Trots frånvaron av bindande lagstiftning och formella auktoriteter har det arktiska samarbetet lett till betydande resultat Arktiska rådet sätter dagordningen, prioriterar insatser och formulerar den ”arktiska diskursen” Vikten av vetenskapliga bedömningar (föroreningar, klimatförändringar, mänsklig utveckling) Breddat fokus - från miljöskydd till hållbar utveckling (kontrast till Antarktis) Nya sociala mönster - ökat inflytande för ursprungsbefolkningar (och andra icke-statliga aktörer) Arktis röst i globala sammanhang: AMAP; ACIA/IPCC; UNDRIP; AHDR/UNHDI
Arktis idag
2000-talet: Geopolitikens återkomst En tydlig multifunktionell – miljömässig, geoekonomisk och geopolitisk – förändring av Arktis i början av 2000-talet Miljö- och klimatförändringarnas fortsatta effekter – lokalt och globalt Tillgång till nya transportvägar Förnyat intresse för regionens naturtillgångar – energisäkerhetsdiskursen
Miljö i Arktis Arktis fortsatta roll som en sänka för luft- och vattenburna föroreningar - Arctic Haze, POPs Klimatförändringar Klimatförändringarna en realitet i Arktis redan idag – synbara konsekvenser för infrastruktur och aktiviteter Att identifiera Arktis som en ”indikatorregion” eller en ”klimatkanariefågel” gör inte att de lokala effekterna mildras
Smältande is möjliggör tillgång till resurser och transportleder – och ökar miljöproblemen än mer
Sjöfart i Arktis Kortar restiden mellan Atlanten och Stilla Havet avsevärt Nordostpassagen (Nordenskiöld 1878) Nordvästpassagen (Amundsen 1906) Nordpolsrutten – ”Over the top” Krympande istäcke ökar intresset för sjöfart i Norra ishavet Juridiska anspråk – vem äger farlederna, och vem får nyttja dem? Territorialvatten eller internationella vatten?
Risken för olyckor, utsläpp och miljökatastrofer – vem tar ansvar?
Naturresurser i Arktis
Mineral, olja, gas och fiske En fråga om nyttjanderätt: vem äger resurserna? Och en fråga om risker – ökad sjöfart och ingrepp i det arktiska ekosystemet
Initiala uppskattade kostnader för Exxon Valdez 250 000 sjöfåglar 2 800 havsuttrar 300 sälar 250 vithövdade havsörnar omkring 22 späckhuggare Chugach-stammen
Arktis marina ekosystem mycket känsligt för oljeutsläpp Rovfiskar, sälar och sjöfåglar finns ofta starkt geografiskt koncentrerade – ett utsläpp gör stor skada Brist på metoder för att sanera oljeutsläpp i kallt klimat
2000-talet: Geopolitikens återkomst Två tydliga resultat – som delvis drar åt olika håll Ökat globalt intresse för Arktis – utanför Arctic 8 Arktis som global angelägenhet – öppet för alla
Ökat intresse från arktiska stater att definiera sina nationella intressen i Arktis och betona sin nationella suveränitet genom juridiska anspråk Arktis som intern angelägenhet för Arctic 5 – stängt för andra
Övergripande fråga: vem äger Arktis?
Nya aktörer i Arktis Kina – definierar sina (kommersiella och strategiska) intressen i Arktis “Arktis tillhör alla människor och ingen stat kan hävda suveränitet i området” “Kina måste spela en tydlig roll i exploateringen av Arktis” Stor satsning på forskning – närvaro i Arktis Observatörsstatus i Arktiska rådet (?)
Även andra intressenter: Japan, Sydkorea, EU Multilateralism, eller egenintresse?
Ökade krav på suveränitet I takt med att det globala intresset för Arktis (resurser) ökar tydliggör också de traditionella arktiska staterna sina intressen i regionen I policydokument: Kanada: “global ledare i arktisk vetenskap”; ”Arktis centralt för den kanadensiska nationella identiteten” Danmark: “stärka landets status som en global spelare i Arktis” Finland: “Ett arktiskt land och en självklar aktör i regionen” Island: “det enda landet som ligger helt inom den arktiska regionen” Norge: “Norges höga nord synonymt med Arktis” Ryssland: ”upprätthålla rollen som den ledande makten i Arktis” Sweden: “många kopplingar mellan Sverige och Arktis” USA: ”en arktisk nation”
Ökade krav på suveränitet I takt med att det globala intresset för Arktis (resurser) ökar tydliggör också de traditionella arktiska staterna sina intressen i regionen I handling: Ökad aktivitet i Arktis – närvaron ses som viktig Militära förband och övningar – Ryssland såväl som NATO Men även politiskt – nya strategier
Ilulissatdeklarationen, 2008 Arctic 5 slår fast sin suveränitet och sina intressen i området De 5 kuststaterna har en ”unik position” och tar på sig ett ”arktiskt förvaltarskap” Slår fast att det ”inte finns något behov av att utveckla en internationell regim för Arktis”
Ett sätt att hålla andra intressenter borta 3 AR-stater ställs utanför – och även de permanenta deltagarna Arktis återigen en nationell angelägenhet – snarare än en region i sin egen rätt
Motiv – varför är Arktis intressant För kuststaterna – Arctic 5 Suveränitet/nationellt försvar Transport (Ry + USA) och vetenskap (inte Dk)
För Sverige, Finland och Island Transport och vetenskap (inte Sv) Människor (inte Fi)
För alla Ekonomi, miljö (inte Ry) och styrning av Arktis
Vem äger Arktis? Regleras av FN:s havsrättskonvention (UNCLOS) Exklusiv ekonomisk zon (Art. 56 UNCLOS) 37 mil ut från kusten Ensamrätt för resursutvinning Kontinentalsockeln (Art. 77 UNCLOS) Naturlig förlängning av en stats territorium under vatten – upp till 65 mil ut från kusten Exklusiv rätt till mineraler och andra icke-levande resurser Slå fast de yttre gränserna för respektive kontinentalsockel – inom 10 år
Lomonosovåsen En del av Euroasien? En del av Grönland?
Avgör rätten till polen
Men vad betyder detta för framtiden? En pessimistisk bild (Neo)realismen: Arktis som en global brännpunkt och spelplanen för en tilltagande kamp om resurser Militarisering och oenigheter angående territoriella anspråk: Hans Island, Nordvästpassagen, Grönlandsfrågan Svaga internationella regimer som inte kan lösa konflikter effektivt
Men vad betyder detta för framtiden? Men, framtiden kan också vara mer positiv Arktis som en möjlighet för globalt samarbete och avspänning Kampen om resurserna kanske överdriven Olja- och gas inom ramen för redan existerande EEZs Ny teknik krävs för utvinning och transport Sjöfart i Arktis är inte enkelt – och IMO-riktlinjer finns Storskaligt kommersiellt fiske i Arktis varken möjligt eller bärkraftigt
Institutionella arrangemang på plats (UNCLOS) Samarbete ökar inom ramen för det Arktiska rådet: Sjö- och flygräddningsavtal 2011 Territoriella överenskommelser: Ry-No; Ry-Ka Konflikter inom NATO?
Vägen framåt för Arktis Förslag på ett heltäckande, omfattande och juridiskt bindande mellanstatligt avtal – en ”Arctic Charter” Följer exemplet med Antarktisfördraget 1959
Men är ett sådant avtal möjligt, eller ens önskvärt? Icke-statliga aktörer allt viktigare Bindande avtal är inflexibla – ”soft law” bättre Vilka ska vara med: 5 – 8 – fler? Ett avtal för alla aktiviteter i Arktis? I Arktis eller med påverkan på Arktis?
Istället – ett starkt AR som paraply För att stabilisera juridiska anspråk Fokus på regler för nyttjande snarare än exklusiva ägarskaps- och kontrollrättigheter
För att stärka Arktis egen röst – prioriteringar och dagordningar Hållbar utveckling i Arktis som övergripande mål
För att utöka deltagandet i arktiska frågor För kontakter med omvärlden För institutionell samverkan
Tack! Mer information:
[email protected] www.ltu.se/research/subjects/statsvetenskap www.ltu.se/staff/s/simonm
