Great ideas grow better below zero

January 9, 2018 | Author: Anonymous | Category: Samhällsvetenskap, Statsvetenskap, International Relations
Share Embed Donate


Short Description

Download Great ideas grow better below zero...

Description

Klimatförändringar och konflikter i en globaliserad värld

Arktis: den sista guldrushen eller Konsten att dra gränser i smältande is

Temat för dagen

Temat för dagen  Den politiska utvecklingen och bilden av Arktis – förr och nu  Arktis i framtiden – konflikt eller samarbete?

Arktis: ett geopolitiskt perspektiv  Geopolitik: relationen mellan politik och geografi  Hur politiken påverkas av geografin  När polarisen smälter ökar tillgången till resurser i Arktis, och den politiska viljan att kontrollera dem.

 Hur geografin påverkas av politiken  När den politiska viljan att kontrollera ett territorium, exempelvis för att få tillgång till resurser, leder till juridiska anspråk och gränsdragningar.

 Viktiga komponenter: territorium, aktörer och motiv  Bilden av Arktis central för förståelse!

Arktis: geografi och aktörer  Definitionen av territoriet har stor inverkan på erkännandet av aktörer – var Arktis är  Fysisk geografi  Politisk geografi  Kulturell geografi

Fysisk geografi  Nordpolen  Arctic basin  Norra ishavet  Temperaturen 10°-isotermen  Trädgränsen  Polcirkeln  AMAP

Politisk geografi  Kuststaterna och deras ekonomiska zoner

Kulturell geografi  4 miljoner människor bor i Arktis - ½ miljon tillhör ursprungsbefolkningar  Ett större geografiskt område  Arktiska rådets definition (AHDR)

Kulturell geografi  4 miljoner människor bor i Arktis - ½ miljon tillhör ursprungsbefolkningar  Ett större geografiskt område  Arktiska rådets definition (AHDR)

Bilder av Arktis – förr och nu

Tidiga bilder av Arktis

Tidiga bilder av Arktis  Upptäckternas tidsålder  Kartläggning av världen  Vetenskaplig kunskap  Möjliga resurser kring polerna?

 Fokuserar på området kring Nordpolen (”High North”) – jämförelser med Sydpolen  Arktis som ett obebott, öde område långt borta  Öppet för den civiliserade upptäcktsresanden och för vetenskapen  Barentz; Bering; Andrée; Nordenskiöld; Peary; Amundsen, Nansen

Och förstås – Arktis som populärkulturell fantasi

 Utgår också från bilden av Arktis som Nordpolen: äventyr på en öde plats!

Två teoretiska perspektiv  För att förstå och tolka den moderna politiska utvecklingen i, och de politiskt skapade bilderna av Arktis – vad Arktis är idag  (Neo)realism  Pessimism, krig, upprepat beteende oundvikligt

 Liberalism  Optimism, harmonisering av intressen, framsteg möjliga

 Bilden av Arktis svänger mellan dessa två perspektiv

(Neo)realismen - huvuddrag  Staten som huvudsaklig aktör på den internationella arenan  Ett anarkiskt internationellt system  Polarisering och konflikt mellan stater som normaltillstånd

 Säkerhet det viktigaste målet för staten  Ockupation av och kontroll över strategiska territorier – maktpolitik – det främsta medlet  Allianser och offensiva militära kapaciteter prioriterade

Arktis efter WWII

Arktis efter WWII – klassisk geopolitik  Säkerhetspolitik snarare än upptäckter och vetenskap  Kalla kriget delar Arktis: Sovjetunionen v. USA/NATO  Kortaste avståndet mellan stormakterna över Nordpolen

 Arktis som ett viktigt nationellt (militärt) säkerhetsområde – en tydlig militarisering av regionen  En säker plats för operationer med strategiska vapensystem - ”second-strike capability”  Sovjetiska ishavsflottan (Nordflottan) – över 200 ubåtar

Militariseringen av Arktis

Arktis efter WWII – klassisk geopolitik  Geopolitiken formaliserar Arktis gränser  Tydliga aktörer växer fram: ”The Arctic 8”  Kuststaterna (USA, Kanada, Sovjetunionen, Norge och Danmark/Grönland) har redan geopolitiska intressen i regionen – sektorsprincipen (20-30-talet)  Island (genom NATO 1949 och Defense of Iceland Agreement 1951)  Sverige och Finland – buffertzon mellan stormakterna

 Kanadas ”use it or loose it”-politik

Arktis efter WWII – klassisk geopolitik High Arctic Relocation I augusti 1953 flyttar den kanadensiska staten 87 inuiter från Quebec till Kanadas nordliga arktiska territorier

Arktis efter WWII – klassisk geopolitik  Geopolitiken formaliserar Arktis gränser  Tydliga aktörer växer fram: ”The Arctic 8”  Kuststaterna har redan geopolitiska intressen i regionen – sektorsprincipen (1920-30-talet)  Island (NATO 1949 och Defense of Iceland Agreement 1951)  Sverige och Finland – buffertzon mellan stormakterna

 Kanadas ”use it or loose it”-politik:  Idag: Canadian Rangers  ”To stake a territorial claim you must be able to demonstrate you can actively patrol and enforce it, if necessary militarily”

Arktis efter WWII – klassisk geopolitik  Arktis som en uteslutande nationell (säkerhets)politisk angelägenhet  Ingen egen regional identitet för Arktis  Internationellt samarbete inte prioriterat  Undantag: Isbjörnsavtalet 1973

Liberalismen - huvuddrag  Staten inte ensam viktig aktör – även icke- och mellanstatliga organisationer  Ömsesidigt beroende – interdependens – i det internationella systemet  Samarbete och långsiktighet prioriterat – och möjligt att uppnå

 Skapandet av globala regler, regimer och institutioner  ”Den demokratiska freden”  ”Frihandelsfreden”

En förändrad bild av Arktis  En framväxande miljö- och folkrättsrörelse  Fokus på Arktis ekologi – och på situationen för Arktis ursprungsbefolkningar

 Kalla krigets slut öppnar för en rad samarbetsinitiativ  År 1987: Gorbachevs Murmansktal  Arktis en ”fredszon” – nedrustning, avspänning och samarbete

 Efter kalla kriget: Arktis växer fram som en egen region, med en egen politisk agenda

Regionbildning i Arktis  Som region sett är Arktis annorlunda – till och med onaturlig  Delar av en rad stater – inte en grupp hela stater

 Dock: en regional agenda för Arktis växer fram: miljöskydd, kulturell integritet, politisk/juridisk decentralisering – Hållbar Utveckling  Regionala mekanismer för att hantera gränsöverskridande frågor och gemensamma angelägenheter

Regionbildning i Arktis  AEPS – Arctic Environmental Protection Strategy  Miljöskyddsprotokoll på finskt initiativ undertecknas 1991 av Arctic 8  "Bevara miljökvalitet och naturresurser, tillgodose miljöskyddsprinciper samtidigt med de arktiska ursprungsfolkningarnas behov och traditioner, övervaka miljöförhållanden, samt minska och slutligen eliminera föroreningar i den arktiska miljön."

Regionbildning i Arktis  Arktiska rådet (AC)  Ottawadeklarationen 1996: samarbete, samordning och interaktion mellan de arktiska staterna  Fokus på övergripande cirkumpolära frågor av betydelse för hela den arktiska regionen  Arctic Contaminants Action Program (ACAP)  Arctic Monitoring and Assessment Programme (AMAP)  Conservation of Arctic Flora and Fauna (CAFF)  Emergency Prevention, Preparedness and Response (EPPR)  Protection of the Arctic Marine Environment (PAME)  Sustainable Development Working Group (SDWG)

Regionbildning i Arktis  Arktiska rådet (AC)  Mellanstatligt samarbete (Arctic 8), men tydlig representation från ursprungsbefolkningar (permanenta deltagare i rådet)  Arctic Athabaskan Council (AAC)  Aleut International Association (AIA)  Gwich'in Council International (GGI)  Inuit Circumpolar Council (ICC)  Russian Arctic Indigenous Peoples of the North (RAIPON)  Samerådet

Regionbildning i Arktis  Arktiska rådet (AC)  Dessutom observatörer  Frankrike; Tyskland; Nederländerna; Polen; Spanien; Storbritannien  9 Mellanstatliga organisationer, bl. a. Internationella röda korset; Nordiska ministerrådet; UNDP och UNEP  11 intresseorganisationer, bl. a. WWF; Northern Forum; och University of the Arctic

 Starkt intresse från andra icke-arktiska stater att medverka: Kina, Japan, Sydkorea, Italien och EU har status som ad-hoc observatörer

Regionbildning i Arktis  Andra exempel: Arktis som en region med en egen agenda - samarbete  International Arctic Science Committee, 1990  Barents Euro-Arctic Council & Barents Regional Council, 1993  Conference of Parliamentarians of the Arctic Region (CPAR), 1993  University of the Arctic, 2001

Regionbildning i Arktis  Trots frånvaron av bindande lagstiftning och formella auktoriteter har det arktiska samarbetet lett till betydande resultat  Arktiska rådet sätter dagordningen, prioriterar insatser och formulerar den ”arktiska diskursen”  Vikten av vetenskapliga bedömningar (föroreningar, klimatförändringar, mänsklig utveckling)  Breddat fokus - från miljöskydd till hållbar utveckling (kontrast till Antarktis)  Nya sociala mönster - ökat inflytande för ursprungsbefolkningar (och andra icke-statliga aktörer)  Arktis röst i globala sammanhang: AMAP; ACIA/IPCC; UNDRIP; AHDR/UNHDI

Arktis idag

2000-talet: Geopolitikens återkomst  En tydlig multifunktionell – miljömässig, geoekonomisk och geopolitisk – förändring av Arktis i början av 2000-talet  Miljö- och klimatförändringarnas fortsatta effekter – lokalt och globalt  Tillgång till nya transportvägar  Förnyat intresse för regionens naturtillgångar – energisäkerhetsdiskursen

Miljö i Arktis  Arktis fortsatta roll som en sänka för luft- och vattenburna föroreningar - Arctic Haze, POPs  Klimatförändringar  Klimatförändringarna en realitet i Arktis redan idag – synbara konsekvenser för infrastruktur och aktiviteter  Att identifiera Arktis som en ”indikatorregion” eller en ”klimatkanariefågel” gör inte att de lokala effekterna mildras

 Smältande is möjliggör tillgång till resurser och transportleder – och ökar miljöproblemen än mer

Sjöfart i Arktis  Kortar restiden mellan Atlanten och Stilla Havet avsevärt  Nordostpassagen (Nordenskiöld 1878)  Nordvästpassagen (Amundsen 1906)  Nordpolsrutten – ”Over the top”  Krympande istäcke ökar intresset för sjöfart i Norra ishavet  Juridiska anspråk – vem äger farlederna, och vem får nyttja dem?  Territorialvatten eller internationella vatten?

 Risken för olyckor, utsläpp och miljökatastrofer – vem tar ansvar?

Naturresurser i Arktis

 Mineral, olja, gas och fiske  En fråga om nyttjanderätt: vem äger resurserna?  Och en fråga om risker – ökad sjöfart och ingrepp i det arktiska ekosystemet

 Initiala uppskattade kostnader för Exxon Valdez  250 000 sjöfåglar  2 800 havsuttrar  300 sälar  250 vithövdade havsörnar  omkring 22 späckhuggare  Chugach-stammen

 Arktis marina ekosystem mycket känsligt för oljeutsläpp  Rovfiskar, sälar och sjöfåglar finns ofta starkt geografiskt koncentrerade – ett utsläpp gör stor skada  Brist på metoder för att sanera oljeutsläpp i kallt klimat

2000-talet: Geopolitikens återkomst  Två tydliga resultat – som delvis drar åt olika håll  Ökat globalt intresse för Arktis – utanför Arctic 8  Arktis som global angelägenhet – öppet för alla

 Ökat intresse från arktiska stater att definiera sina nationella intressen i Arktis och betona sin nationella suveränitet genom juridiska anspråk  Arktis som intern angelägenhet för Arctic 5 – stängt för andra

 Övergripande fråga: vem äger Arktis?

Nya aktörer i Arktis  Kina – definierar sina (kommersiella och strategiska) intressen i Arktis  “Arktis tillhör alla människor och ingen stat kan hävda suveränitet i området”  “Kina måste spela en tydlig roll i exploateringen av Arktis”  Stor satsning på forskning – närvaro i Arktis  Observatörsstatus i Arktiska rådet (?)

 Även andra intressenter: Japan, Sydkorea, EU  Multilateralism, eller egenintresse?

Ökade krav på suveränitet  I takt med att det globala intresset för Arktis (resurser) ökar tydliggör också de traditionella arktiska staterna sina intressen i regionen  I policydokument:  Kanada: “global ledare i arktisk vetenskap”; ”Arktis centralt för den kanadensiska nationella identiteten”  Danmark: “stärka landets status som en global spelare i Arktis”  Finland: “Ett arktiskt land och en självklar aktör i regionen”  Island: “det enda landet som ligger helt inom den arktiska regionen”  Norge: “Norges höga nord synonymt med Arktis”  Ryssland: ”upprätthålla rollen som den ledande makten i Arktis”  Sweden: “många kopplingar mellan Sverige och Arktis”  USA: ”en arktisk nation”

Ökade krav på suveränitet  I takt med att det globala intresset för Arktis (resurser) ökar tydliggör också de traditionella arktiska staterna sina intressen i regionen  I handling:  Ökad aktivitet i Arktis – närvaron ses som viktig  Militära förband och övningar – Ryssland såväl som NATO  Men även politiskt – nya strategier

Ilulissatdeklarationen, 2008  Arctic 5 slår fast sin suveränitet och sina intressen i området  De 5 kuststaterna har en ”unik position” och tar på sig ett ”arktiskt förvaltarskap”  Slår fast att det ”inte finns något behov av att utveckla en internationell regim för Arktis”

 Ett sätt att hålla andra intressenter borta  3 AR-stater ställs utanför – och även de permanenta deltagarna  Arktis återigen en nationell angelägenhet – snarare än en region i sin egen rätt

Motiv – varför är Arktis intressant  För kuststaterna – Arctic 5  Suveränitet/nationellt försvar  Transport (Ry + USA) och vetenskap (inte Dk)

 För Sverige, Finland och Island  Transport och vetenskap (inte Sv)  Människor (inte Fi)

 För alla  Ekonomi, miljö (inte Ry) och styrning av Arktis

Vem äger Arktis?  Regleras av FN:s havsrättskonvention (UNCLOS)  Exklusiv ekonomisk zon (Art. 56 UNCLOS)  37 mil ut från kusten  Ensamrätt för resursutvinning  Kontinentalsockeln (Art. 77 UNCLOS)  Naturlig förlängning av en stats territorium under vatten – upp till 65 mil ut från kusten  Exklusiv rätt till mineraler och andra icke-levande resurser  Slå fast de yttre gränserna för respektive kontinentalsockel – inom 10 år

 Lomonosovåsen  En del av Euroasien?  En del av Grönland?

 Avgör rätten till polen

Men vad betyder detta för framtiden?  En pessimistisk bild  (Neo)realismen: Arktis som en global brännpunkt och spelplanen för en tilltagande kamp om resurser  Militarisering och oenigheter angående territoriella anspråk: Hans Island, Nordvästpassagen, Grönlandsfrågan  Svaga internationella regimer som inte kan lösa konflikter effektivt

Men vad betyder detta för framtiden?  Men, framtiden kan också vara mer positiv  Arktis som en möjlighet för globalt samarbete och avspänning  Kampen om resurserna kanske överdriven  Olja- och gas inom ramen för redan existerande EEZs  Ny teknik krävs för utvinning och transport  Sjöfart i Arktis är inte enkelt – och IMO-riktlinjer finns  Storskaligt kommersiellt fiske i Arktis varken möjligt eller bärkraftigt

 Institutionella arrangemang på plats (UNCLOS)  Samarbete ökar inom ramen för det Arktiska rådet: Sjö- och flygräddningsavtal 2011  Territoriella överenskommelser: Ry-No; Ry-Ka  Konflikter inom NATO?

Vägen framåt för Arktis  Förslag på ett heltäckande, omfattande och juridiskt bindande mellanstatligt avtal – en ”Arctic Charter”  Följer exemplet med Antarktisfördraget 1959

 Men är ett sådant avtal möjligt, eller ens önskvärt?  Icke-statliga aktörer allt viktigare  Bindande avtal är inflexibla – ”soft law” bättre  Vilka ska vara med: 5 – 8 – fler?  Ett avtal för alla aktiviteter i Arktis?  I Arktis eller med påverkan på Arktis?

Istället – ett starkt AR som paraply  För att stabilisera juridiska anspråk  Fokus på regler för nyttjande snarare än exklusiva ägarskaps- och kontrollrättigheter

 För att stärka Arktis egen röst – prioriteringar och dagordningar  Hållbar utveckling i Arktis som övergripande mål

 För att utöka deltagandet i arktiska frågor  För kontakter med omvärlden  För institutionell samverkan

Tack! Mer information: [email protected] www.ltu.se/research/subjects/statsvetenskap www.ltu.se/staff/s/simonm

View more...

Comments

Copyright � 2017 NANOPDF Inc.
SUPPORT NANOPDF