Handlingsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck i skolan

Handläggare: Finspångs kommuns skolkuratorer

Upprättad: 2014-08-22

Handlingsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck i skolan Framtagen utifrån Länsstyrelsens publikationer ”Om våld i hederns namn”& ”Våga göra skillnad”

För mer information se Länsstyrelsens hemsida avseende hedersrelaterat våld och förtryck: http://projektwebbar.lansstyrelsen.se/hedersfortryck/Sv/Pages/default.aspx På hemsidan kan du ladda ner publikationer samt se filmer och beställa informationsmaterial m.m.

Se särskilt ”Mitt liv och rätten att välja –en berättelse om heder, arv och kärlek” –Film ”Ung och fri, eller?–för unga om rätten att själv välja sitt liv”–Studiematerial

1(9)

Handläggare: Finspångs kommuns skolkuratorer

Upprättad: 2014-08-22

Innehållsförteckning Innehållsförteckning ...............................................................................................................2 Inledning ................................................................................................................................3 Brott mot de mänskliga rättigheterna ......................................................................................3 Föräldrabalken........................................................................................................................4 Föräldrabalken 6 kap. Om vårdnad, boende och umgänge...............................................4 Vad är hedersrelaterat våld och förtryck .................................................................................4 Hedersrelaterat våld och förtryck kan uttryckas på följande sätt: .....................................4 Tonårsutveckling ....................................................................................................................5 Skolans uppdrag .....................................................................................................................5 Rutin vid uppmärksammande av hedersförtryck ...............................................................6 Förebyggande arbete.......................................................................................................6 Åtgärder vid misstanke och/eller oro avseende hedersförtryck och våld ..........................6 Vid akuta situationer och/eller stark oro ..........................................................................6 Uppföljning ....................................................................................................................6 Skolans kommunikation och dialog med vårdnadshavare..............................................7 Exempel på hur man kan nå vårdnadshavare: ..................................................................7 Observera! ......................................................................................................................7 Observationspunkter........................................................................................................8 Flickor ............................................................................................................................8 Pojkar .............................................................................................................................8 Bilaga: Kontaktlista..........................................................................................................9

2(9)

Handläggare: Finspångs kommuns skolkuratorer

Upprättad: 2014-08-22

Inledning Arbetet med denna handlingsplan inleddes våren 2013 då kommunens skolkuratorer uppmärksammade att det i kommunen saknades både kunskap och rutiner avseende hedersrelaterat våld och förtryck. Handlingsplanen är framtagen i samråd med socialtjänsten för att skapa naturlig samverkan i ärenden rörande hedersrelaterat våld och förtryck. Denna handlingsplan riktar sig till Finspångs Kommuns rektorer, elevhälsa, pedagoger samt övrig personal på skolorna som kommer i kontakt med elever. Syfte med handlingsplanen är att motverka hedersrelaterat våld och förtryck och målsättningen är att alla på skolan ska veta vem som gör vad i olika skeenden och situationer där en elev är utsatt för begränsningar, hot, våld och förtryck i hederns namn. Skolans handlingsplan är samordnad med socialtjänstens rutin för att underlätta samverkan då det är minst lika viktigt att skapa tydlighet kring vem som gör vad på skolan, som vilka förväntningar och krav skolan kan ha på socialtjänstens arbete och agerande vid ärenden som innefattar hedersrelaterat våld och förtryck. Denna handlingsplan kommer att ses över och revideras inför varje läsår. Kommunens skolkuratorsgrupp ansvarar för översyn och revidering, varpå handlingsplanen förankras hos kommunens rektorer som ansvarar för implementering på respektive skola. Det är skolkuratorernas förhoppning att handlingsplanen ska fungera både som ett verktyg för att motverka förekomsten av hedersrelaterat våld och förtryck samt som en vägledning i situationer där skolans personal misstänker eller uppmärksammar att en elev är utsatt för begränsningar, hot, våld och förtryck i hederns namn.

Brott mot de mänskliga rättigheterna Hedersrelaterat våld och förtryck kan yttra sig på många olika sätt. Det gemensamma är att den utsatta elevens mänskliga fri- och rättigheter inskränks, vilket är ett brott mot de mänskliga rättigheter och barnkonventionen: i Rätten till en egen åsikt i Rätten till yttrandefrihet, tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet i Rätten att bestämma över sitt eget liv i Rätten till sin kropp och sexualitet i Rätten att bestämma när och med vem man vill gifta sig i Rätten att studera samt arbeta i Rätten till utbildning och utveckling i Rätten till vila, fritid, lek och rekreation anpassad till elevens ålder

3(9)

Handläggare: Finspångs kommuns skolkuratorer

Upprättad: 2014-08-22

Föräldrabalken I föräldrabalken (SFS 1949:381) finns regleringar som är ett stöd i skolans arbete att motverka förekomsten av hedersrelaterat våld och förtryck.

Föräldrabalken 6 kap. Om vårdnad, boende och umgänge 1§ Barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Barn ska behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig bestraffning eller annan kränkande behandling. Lag (1983:47) 11§ Vårdnadshavaren har rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör barnets personaliga angelägenheter. Vårdnadshavaren skall därvid i takt med barnets stigande ålder och utveckling ta allt större hänsyn till barnets synpunkter och önskemål. Lag (1983:47)

Vad är hedersrelaterat våld och förtryck Det som kallas hedersrelaterat våld och förtryck har, liksom mäns våld mot kvinnor generellt, sin grund i kön, makt, sexualitet och kulturella föreställningar. När det gäller hedersrelaterat våld och förtryck är kontrollen av flickors och kvinnors sexualitet central och starkt knuten till ett kollektiv. I kulturer där hedersrelaterat våld och förtryck utövas står föreställningar om oskuld och kyskhet i fokus och familjens rykte och anseende ses som avhängigt flickors och kvinnors faktiska eller påstådda beteende. Skr 2007/08:39 Hedersrelaterat våld och förtryck är ofta begränsat till familjer med patriarkala familjesystem och är därmed inte knutet till religion, vilket ofta är den allmänna uppfattningen. Att upprätthålla en familjs heder innebär framför allt att kontrollera den unga kvinnans sexualitet för att undvika att hon drar skam över familjen. Detta innebär att både pojkars och flickors livsutrymme begränsas. Kravet och kontrollen att flickan är oskuld före äktenskapet är en sådan begränsning, men också familjens kontroll över valet av framtida partner. Hedersrelaterat våld och förtryck omfattar emellertid inte enbart flickor utan även pojkar, som till exempel kan tvingas till giftermål mot sin vilja. Det är också pojkarna som kan förmås att utöva våld och förtryck mot sina systrar, bröder eller kusiner, vilket gör även dem till offer. Hedersvåld och förtryck skiljer sig på flera sätt från annat våld och förtryck inom relationer. Förutom far och make kan förövaren vara en annan eller flera andra manliga och kvinnliga släktingar. En annan skillnad att gruppen/familjen/släkten/kollektivet sluter upp och skyddar den/de som utfört gärningen, då gärningen ger respekt inom kollektivet. Historiskt är hedersrelaterat våld och förtryck ett sätt att kunna kontrollera släktskap och arvsfrågor.

Hedersrelaterat våld och förtryck kan uttryckas på följande sätt: i i i i

Fysiskt – Våld, misshandel & mord Psykiskt – Hot, förföljelse, förtryck, kontroll och kränkning Sexuellt – Kontroll, övergrepp & våldtäkt Socialt – Isolering, utsatthet, begränsad rörelse- och yttrandefrihet, bevakning, tvångsäktenskap, tvång till viss klädsel & tvång till viss religiös tro

4(9)

Handläggare: Finspångs kommuns skolkuratorer

Upprättad: 2014-08-22

Tonårsutveckling I västvärldens individorienterade samhällen upplevs självständighetsfasen som viktig, vilket innebär en strävan efter frigörelse för att skapa ett liv med mer ansvar ju äldre man blir. För flickor och pojkar som växer upp i mer grupporienterade kulturer kan tonårsutvecklingen istället vara styrd av kollektivets krav och förväntningar. I kulturer där hedersrelaterat våld och förtryck förekommer är det under tonårstiden framför allt flickans kroppsliga utveckling och sexualitet som måste kontrolleras av kollektivet. En hård kontroll under tonåren kan leda till att flickan eller pojken isolerar sig och internaliserar kollektivets syn på sexualitet, heder och skam. Om de rådande uppfattningarna inom kollektivet innefattar att vara andra till lags, se sig själv som mindre värd, undertrycka egna känslor, den egna kroppen eller sexualiteten kommer den unges identitetsutveckling att skadas. De utifrånstyrda värderingarna för vad som är rätt och fel blir dominerande, medan de inifrånstyrda försvagas och tystas. Detta kan leda till alienation, låg självkänsla och nedstämdhet, vilket kan resultera i både fysisk och psykisk ohälsa pga. av bristande känsla av sammanhang (KASAM). En annan reaktion på kollektivets kontroll och krav är avståndstagande från familjen. Ett öppet avståndstagande mot kollektivet kan ytterligare förstärka kollektivets kontroll och krav. När flickan eller pojken försöker bryta kontrollen uppstår inte sällan en neråtgående spiral som kan leda till akuta och ibland livshotande kriser. Internationell forskning har också visat att konflikten mellan flickan eller pojken och familjen kan trappas upp i det västerländska individorienterade samhället. Orsaken är att familjen upplever fler hot än i hemlandet, bl.a. en öppen och exponerad sexualitet eller vänskap mellan könen. De upplevda hoten kan leda till att föräldrar inte tillåter att deras barn ska delta i skolans sex- och samlevnadsundervisning, något som skolan måste arbeta för att förhindra.

Skolans uppdrag Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter såsom människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. Skollagen (2010:800 1kap 5§) Skolan har enligt skollagen och läroplaner två uppdrag, ett kunskapsuppdrag samt ett värdegrundsuppdrag. Skolans värdegrundsuppdrag utgår från det svenska samhällets grundläggande demokratiska värderingar. Skolan ska arbeta förebyggande i syfte att motverka diskriminering och förtryck av de mänskliga rättigheterna. Var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling. Huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. Med förhoppning om att alla vi som arbetar i skolan är medvetna om att varje individ är unik, så är det vår skyldighet att uppmärksamma de flickor och pojkar som dagligen berövas sina rättigheter enligt internationell och svensk lagstiftning. Att inte synliggöra deras livssituation är enligt FN ytterligare ett brott mot de mänskliga rättigheterna, men då från statens sida. En av skolans huvudsakliga uppgifter är att uppmärksamma och förhindra alla former av förtryck, oavsett vilken grund de vilar på. Denna handlingsplan är ett verktyg i skolans arbete att motverka förekomsten av hedersrelaterat våld och förtryck.

5(9)

Handläggare: Finspångs kommuns skolkuratorer

Upprättad: 2014-08-22

Rutin vid uppmärksammande av hedersförtryck Skolan har i uppdrag att främja aktning för varje människas egenvärde, främja jämställdhet mellan könen samt att aktivt motverka alla former av kränkande behandling. Skolan ska även klart ta avstånd från det som strider mot skollagen 1kap 2§.

Förebyggande arbete i i i i i i i i i i

Rektor ansvarar, i samråd med elevhälsan, för att årlig information ges till skolans personal avseende hedersförtryck samt hur skolan arbetar för att motverka detta. Skolan ska ge klara signaler om att skolan bekämpar alla former av förtryck, och att hedersrelaterat våld är en form av förtryck. Rektor ansvarar, genom personal, för att årlig information ges till vårdnadshavare om mänskliga rättigheter, demokrati, lagstiftning och skolplikt (=skolans värdegrund). Vid behov av tolk bör skolan alltid anlita en professionell telefontolk från annan kommun. Skolans personal ska arbeta aktivt för att upprätta goda relationer och nära dialog med samtliga elevers vårdnadshavare, vilket är en viktig förebyggande insats. I undervisningssituationen informera skolans elever om demokratiska och mänskliga rättigheter som ett verktyg att motverka förtryck och brott som sker i hederns namn. I undervisningssituationen ge alla flickor och pojkar konkret information om rätten att bestämma över sina liv, samt se till att barnkonventionen kopplas till elevernas verklighet. Informera eleverna om samhällets olika stödformer samt vart man kan söka hjälp utanför skolans arena om man har problem. Skolan ska på grupp- och individnivå arbeta för att stärka elevernas självförtroende och mod att försvara sina mänskliga rättigheter. Skolan ska samverka med andra verksamheter i det förebyggande arbetet mot hedersförtryck och våld.

Åtgärder vid misstanke och/eller oro avseende hedersförtryck och våld i i i i

Observera: Ingen kontakt tas med elevens hem! Den eller de som har misstanke eller upplever oro konsulterar skolans Elevhälsoteam Elevhälsoteamet fattar beslut om åtgärder samt upprättar planering för ärendet Vid eventuellt behov/önskan om konsultationskontakt och/eller anmälan om oro till socialtjänsten görs detta i samråd med Elevhälsoteamet

Vid akuta situationer och/eller stark oro i i i i i i i

Observera: Ingen kontakt tas med elevens hem! Vid akut situation eller stark oro kontaktas omgående rektor/skolkurator/skolsköterska Rektor, skolkurator eller skolsköterska (eller vid deras frånvaro, den som har oron) kontaktar Mottagningen på socialtjänsten Särskilt ansvarig handläggare på socialtjänsten kommer till skolan för samtal med eleven Socialtjänsten ansvarar för vidare bedömning samt åtgärder inkl skyddsbedömning. Socialtjänsten ansvarar för vidare bedömning, planering samt åtgärder i ärendet Skolan och socialtjänsten fortsätter att samverka i ärendet för att tillgodose barnets bästa

Uppföljning i i i @

Efterarbete/uppföljning (inkl beslut) sker på EHT, eller annat av rektor bestämt forum Om utsatt elev fortfarande går kvar på skolan ska stödsamtal erbjudas Uppmärksamma syskon m.fl. som riskerar att bli utsatta i.o.m. socialtjänstens ingripande Observera: Minimera antalet inblandade i ärendet, samt var noggrann med sekretessen! 6(9)

Handläggare: Finspångs kommuns skolkuratorer

Upprättad: 2014-08-22

Skolans kommunikation och dialog med vårdnadshavare Det är viktigt att skolan har kunskap om mekanismerna inom hedersrelaterat våld och förtryck, för att upptäcka och hjälpa utsatta elever. En stor del av skolans arbete för att motverka hedersrelaterat våld och förtryck bör vara av främjande och förebyggande karaktär. Ett sätt för skolan att förebygga att elever utsätts för begränsningar, hot, våld och förtryck i hederns namn är att så tidigt som möjligt och sedan kontinuerligt informera vårdnadshavarna om skolans och samhällets syn på brott mot de mänskliga rättigheterna inkluderande rätten att bestämma över sitt eget liv. Information ska lämnas både i officiella sammanhang såsom föräldramöten, men också i den fortlöpande kontakten med vårdnadshavarna. Samtidigt är det viktigt att fokus i samtal med vårdnadshavare ligger på de konkreta begränsningar och krav som hederskultur innebär för barnet, och inte på begreppet i sig. I mötet med vårdnadshavare är skolans väsentligaste uppgift att informera om barns rättigheter och föräldrarnas ansvar att sätta gränser utan att begränsa sitt barns liv!

Exempel på hur man kan nå vårdnadshavare: i i

i

Alla vårdnadshavare bör återkommande informeras om skolans och samhällets syn på mänskliga rättigheter, det vill säga barns, kvinnors och mäns rättigheter och jämställdhet. Skolan ska särskilt lyfta fram elevernas rätt att bestämma över sina liv och kroppar. Fundera på om information om lagar och konventioner som gäller barns rättigheter och vårdnadshavarnas ansvar kan lämnas på vårdnadshavarnas modersmål, gärna på föräldramöten och i andra sammanhang där vårdnadshavare samlas i skolan. Denna information är viktig för alla föräldrar och kan utgöra en plattform för samtal om trygghet i det egna föräldraskapet och hur det påverkar barnens och elevernas hela livssituation. Det är extra viktigt att reflektera över hur dessa möten kan göras så trygga som möjligt. Finns det exempelvis organisationer i kommunen som skolan kan ta hjälp av? Även i utvecklingssamtal kan barns rättigheter diskuteras med vårdnadshavarna. Allt förtryck påverkar elevernas studieresultat. Stäm av med eleven hur och när frågan eventuellt kan lyftas med vårdnadshavarna.

När eleven är över 18 år och därmed myndig har skolan inte samma möjlighet att kommunicera med föräldrarna om eleven. Dialogen sker då istället direkt med eleven.

Observera! Det är vårdnadshavarnas skyldighet att se till att barnet deltar i all undervisning. Om en vårdnadshavare nekar sitt barn att delta i undervisningen bör skolan först ta reda på orsaken och resonera med familjen och samverka runt eleven så att eleven kan delta i undervisningen. Om vårdnadshavaren sedan fortfarande förnekar barnet att delta i den dagliga undervisningen ska en socialtjänstanmälan göras enligt Socialtjänstlagen 14 kap. 1§.

7(9)

Handläggare: Finspångs kommuns skolkuratorer

Upprättad: 2014-08-22

Observationspunkter En förutsättning för att skolan ska kunna hjälpa elever som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck är att någon på skolan ser och förstår vad som händer. Att upptäcka elever utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck är således en viktig uppgift för skolan. Det är då nödvändigt att skolans personal har en grundläggande kunskap om hederskulturens mekanismer, dess starka patriarkala bakgrund samt dess kollektiva och kompromisslösa krav på flickors kyskhet. Utifrån nedanstående observationspunkter kan ett mönster framträda som ger en övergripande bild av elevens livssituation. Det är viktigt att vara medveten om att framför allt flickors, liv begränsas successivt med stigande ålder, varför en utförlig dokumentation över tid bidrar till uppmärksammande av hedersrelaterat våld och förtryck.

Flickor i i i i i i i i i i i i i

Får flickan delta i all undervisning inklusive idrott och sex- och samlevnad? Får flickan vara med på skolresor samt lägerskola? Finns det ett krav på att flickan ska ta ett stort ansvar för hemarbete och småsyskon? Måste flickan ljuga om vilka hon umgås med, fritidsvanor samt eventuellt förhållande? Hur ser flickans studiemotivation och koncentration ut över tid? Är flickan tidvis (oförklarligt) ledsen, orolig eller uppgiven? Uppvisar flickan psykosomatiska symtom såsom huvudvärk eller magont? Har flickan sömnsvårigheter? Begränsas flickans privatliv (kontroll av mobil, kläder, väskor osv.)? Är flickan utsatt för någon form av bevakning, t.ex. från bröder eller kusiner på skolan? Verkar flickan oförklarligt rädd för något/någon? Talar flickan om problem hemma eller sin ofrihet i termer av ”vår kultur kräver”? Talar flickan om att förlova eller gifta sig trots att hon är ung och inte är klar med skolan? Är partnern någon som hon rimligen inte kan känna särskilt väl?

Pojkar i i i i i i i i i

Måste pojken ljuga om eventuell pojkvän/flickvän? Hur ser pojkens studiemotivation och koncentration ut över tid? Är pojken tidvis (oförklarligt) ledsen, orolig eller uppgiven? Uppvisar pojken psykosomatiska symtom såsom huvudvärk eller magont? Har pojken sömnsvårigheter? Tvingas pojken att bevaka en syster eller kusin på skolan? Verkar pojken oförklarligt rädd för något/någon? Talar pojken om problem hemma eller sin ofrihet i termer av ”vår kultur kräver”? Talar pojken om att förlova eller gifta sig trots att han är ung och inte är klar med skolan? Är partnern någon som han rimligen inte kan känna särskilt väl?

Om du ser några av dessa tecken måste du som skolpersonal våga samtala med eleven om dennes allmänna situation. Våga fråga vilka krav som föräldrarna ställer samt vad som skulle hända om eleven bröt mot dessa krav; anser föräldrarna att familjens rykte skulle skadas? Det är svårt för barn och unga att göra en fullständig analys av sitt liv, ställ därför korta, enkla och raka frågor. Undvik ledande frågor, låt istället eleven beskriva med egna ord. Exempel på bra frågor är: –Vad är det du vill göra som du inte får? –Vad är det du måste göra som du inte vill?

8(9)

Handläggare: Finspångs kommuns skolkuratorer

Upprättad: 2014-08-22

Bilaga: Kontaktlista Verksamhet

Namn

Telenr

Mobilnummer

Funktion/Enhet

Åsa Amrén Ritha Jönsson Mats Broström Magnus Stark Karin Bennerhed Mia Nylander Hans Sandberg Marie Doverhag Jörgen Strömberg Elisabet Rehn

850 90 855 96 856 73 856 25 855 32 855 58

070-254 10 82 070-308 18 90 070-618 55 10 072-511 43 01 070-022 10 20 076-131 16 90 073-040 40 32 076-131 17 10 070-288 35 20 070-381 55 58

Rektor Rektor Rektor Rektor Rektor

Isabell Hellerstedt Sara Stefanovic Louise Törnell Jeanette Grundström Petra Hansen

852 17 856 84 855 41 856 09 855 23

072-246 25 66 072-276 61 29 072-726 37 00 070-276 53 21 072-554 16 50

Kurator Nyhem F-6+ Kurator Storängen + Kurator Nyhem 7-9

Karin Gustavsson Charlotte Eklund Helena Pettersson Renée Höglund Cecilia Grenestam

856 20 856 56 856 83 855 44 852 19

070-175 38 80 070-306 79 26 070-218 32 34 070-253 12 70 070-369 82 03

Skolsköterska Skolsköterska Skolsköterska Skolsköterska Skolsköterska

Anna Axelsson Jenny Johansson Emilia Karlsson Socialjouren Växeln

85306 853 05 85304 850 00

-

Ann-Christin Nilsson Marie Gunnstedt Ingrid Nestor

854 45 853 30 853 30

070-294 14 60 070-573 55 72 073-027 74 06

Socialsekreterare Socialsekreterare Socialsekreterare

Nationellt kompetenscentrum

010-223 57 60

-

Konsultativt stöd

Ärenden som rör heder Larm

114 14

-

112

-

Utredningschef, Norrköping -

Skolan

Socialtjänsten Mottagningen

011-152283

Rektor Nyhem 7-9

Rektor Grosvad Rektor Särskolan Rektor Bergska Rektor Bergska

Kurator Grosvad Kurator Bergska

Mottagning/ Heder

Mottagning Socialsekreterare/ Heder Kvällar och helger

Familjeteamet För konsultation

Länsstyrelsen Polisen

9(9)