Infektioner, feber och sånt (4p)

Infektioner, feber och sånt (4p) Exantemsjukdomar: 1 Streptokocksjukdomar 5 Stafylokockinfektioner 10 Infektioner i spottkörtlar och lymfoida vävnader 12 Luftvägsinfektioner 16 Herpes, adeno, nefropatia och enterovirusinfektioner 22 Tarminfektioner 26 Urinvägsinfektioner 33 Infektioner inom CNS 36 Sepsis, septisk chock 41 Sjukdomar i hjärta/kärl 46 Hepatit 49 Oklar feber 53 Tropiksjukdomar 55 Vaccinationer/Reseprofylax 63 Infektioner hos patienter med nedsatt infektionsförsvar 67 Smittskydd 71 HIV/AIDS 73

Exantemsjukdomar: Kunna beskriva, diagnosticera och i förekommande fall behandla Varicella Zoster, Exanthema subitum, Erythema infectiosum, Enterovirus, Morbilli och Rubella: Varicella Zoster Herpes Varicella Zoster orsakar Vattkoppor (Varicellae) vid förstagångsinsjuknande och Bältros (Herpes Zoster) vid reaktivering. Viruset är luftburet och mycket smittsamt – varje person smittar i genomsnitt tio mottagliga personer om alla de kommer i kontakt med är mottagliga (R0=10). Inkubationstiden är 10-20 dagar och man smittar från 2-3 dagar före exanthemdebut tills blåsorna torkat in, vanligen en vecka efter blåsdebut. Diagnosen är oftast klinisk, men man kan göra IF eller PCR på blåsskrap. Klinik:  



Feber, ofta hög, i någon vecka. Makulopapulöst exanthem som övergår i vesiklar på rodnad botten, som senare torkar in och crustabeläggs. Debuterar i ansikte och bål, och sprids till extremiteter, hårbotten och slemhinnor. Klåda!

Komplikationer:   

Sekundära bakteriell hudinfektioner (strep/staf), kan ge erysipelas eller impetigoförändringar. Pnemonit (ffa immunsupprimerade) Cerebellit (ffa barn, god prognos). 



Får plötsligt bredspårig gång, ataxi. Livrädda föräldrar. Brukar dock tillfriskna på en vecka.

Meningoencephalit (ffa vuxna, allvarligare form).



Immunsupprimerade får ofta svårare sjukdomsförlopp, spridning till inre organ.

Graviditet: Om sjukdom före vecka 20, 1-2% risk för kongenitalt varicellasyndrom med låg födelsevikt, ögonskador och extremitetsanomalier. Insjuknar modern 5 dagar innan (inga antikroppar hunnit bildas) till fyra dagar efter (smittad innan partus?) partus risk för perinatal infektion med allvarlig sjukdom hos barnet. Behandling:  

Symtomatisk i de flesta fall (antihistamin mot klåda). Acyklovir  Intravenöst till immunsupprimerade,  Peroralt till vuxna över 18 år, gravida (efter vecka 36) och vid tecken till allvarligare sjukdomsförlopp eller kronisk lungsjukdom.  Bör sättas in inom 24 timmar.

Profylax: Zosterimmunoglobulin (Varicellon, licenspreparat) till nyfödda - om moder sjuk fem dagar innan till fyra dagar efter partus, eller om modern är seronegativ och vattkoppsinkuberad -, underburna (född före vecka 30, oavsett moders immunstatus), immunsupprimerade (inom 72h som postexpositionsprofylax). ZosterIgG förlänger inkubationstiden upp till 28 dagar och ger mindre allvarlig sjukdom, men minskar inte risken att drabbas. Däremot finns vaccin som ger >95% skydd, och anv änds för barn med leukemi och tonåringar och äldre som inte haft varicella. Profylax med Acyklovir eller liknande förhindrar smitta, exv. till benmärgstransplanterade. Bältros: Reaktiverat varicella zoster från dorsala ganglier. Sprider sig via sensoriska nervbanor till respektive dermatom. Kontaktsmitta (blåsor), luftburen i vissa fall, ger då vattkoppor. Diagnos som vattkoppor. Klinik: 

Smärta och senare vesiklar på rodnad botten inom dermatom. Vanligen strikt ensidigt. 

> 10-20 blåsor utanför engagerat dermatom talar för generaliserad zoster med viremi.

Komplikationer:   

Postherpetisk neuralgi (vanligast, helveteseld). Generalisering (hos immunsupprimerade). Zoster opthalmicus



Zoster Oticus

  

Sekundär hudinfektion. Meningoencephalit (lindrig) Övergående pareser.

 

Behandling:

Risk för bestående ögonskador, remiss till ögonläkare för bedömning. Risk för facialispares, yrsel, hörselnedsättning.

 



Symtomatisk Acyklovir (Zovirax 800mg x 5 billigt, Valtrex [Valacyklovir] 1g x 3 dyrt) till de flesta som inte är barn, inom 72 timmar.  Immunsupprimerade (initialt oftast i.v.)  Vid zoster ophtalmicus  Vid Zoster Oticus  Patienter > 50.  Generaliserad Zoster Smärtbehandling ofta dålig effekt; TCA, Karbamazepin, Tegretol, TENS, etc.

Exanthema subitum Exantema Subtum, även kallad tredagarsfeber eller roseola infantum, orsakas av humant herpesvirus 6 (HHV6), och är vanligt hos små barn (tänk blöjbarn). Sjukdomen är en droppsmitta, med inkubationstid 3-9 dygn. Godartat förlopp – redan efter de första levnadsåren har de flesta påvisbara antikroppar mot HHV6. Diagnosen är klinisk. Labmässigt ses leukopeni och relativ lymfocytos. Klinik:   

Hög feber 2-3 dagar, följt at blekrött, småfläckligt makulopapulöst exantem på bålen och proximalt på extremiteter. Svullna cervikala lymfkörtlar. Barnet relativt opåverkat och piggt.

Komplikationer: 

Feberkramper.

Erythema infectiosum Erytema Infectiosum, även kallad femte sjukan, är vanlig bland skolbarn. Måttligt smittsam, går ofta i små epidemier. Oftast lindrig. Orsakas av parvovirus B19. Framför allt droppsmitta, men kan vara parenteral (ffa faktorkoncentrat). Inkubationstiden är 7-14 dagar, och diagnosen är klinisk. Vid behov kan IgM-serologi tas till (immunsupprimerade, etc.). Klinik:   

Lätt feber, subfebrilitet, ont i kroppen. Efter ~10 dagar debut av röda kinder (slapped cheeks) och cirkumoral blekhet. De makulösa utslagen kan även finnas på bål och extremiteter. Bleknar på en till två veckor, men kan recidivera. Hos äldre förekommer även papler.

Komplikationer:   

Artrit/Artralgi (ffa vuxna) Anemi (ffa immunsupprimerade, har ofta ej exanthem) Vanligaste infektiösa orsaken till intrauterin fosterdöd v. 10-20. 

Ingen missbildningsrisk påvisats, varför ej abortindikation.

Morbillivirus – [Anmälningspliktig enligt smittskyddslagen!] Mässling orsakas av paramyxoviruset morbilli. Mycket smittsam, och utgör ett stort problem i u-länder där sekundärbakteriella infektioner bidrar till hög mortalitet. På grund av vaccinationsprogrammet sällsynt i Sverige. Smittsam droppsmitta (R0=1218!) fram till fem dygn efter exanthemdebut. Inkubationstid 10-11 dagar, diagnos ofta klinisk (epidemier!). I oklara fall genom IgM-serologi eller PCR eller IF på nasofarynxeller ögonsekret. Labmässigt ses leukopeni. Klinik:    

Luftvägssymtom med torrhosta, konjunktivit, snuva. Hög feber ~1 vecka, kraftig allmänpåverkan (skiljer från röda hund) Koplickska fläckar i kindslemhinnan (rund, gråvit beläggning). Efter några dagar makulopapulöst storfläckigt, rodnat, delvis konfluerat exantem som börjar i ansiktet och sprider sig till bål och extremiteter.

Komplikationer:   

Sekundära bakteriella infektioner, exv. otit/pneumoni. Encephalit, vanligen godartad. Drabbar 1/1000. SSPE – subakut skleroserande panencephalit. Mycket sällsynt ( 50, glukos minst 2.5 lägre än i blod talar starkt för bakteriell atrit. Direktmikroskopi och/eller odling på ledvätska bör utföras, därefter snabbt antibiotika. I första hand ekvacillin och lokalt spoldränage (5 dagar). Ekva/Hera 1-2 gram x 3. Total behandlingstid med antibiotika 4-6 veckor. Vid rejäl allmänpåverkan, tillägg aminoglykosid.

iii. b. Osteomyelit, akut (S. Aureus ~70%) i. Lokala inflammatoriska symtom, ffa metafys på långa rörben. Svullnad och

ii. iii. iv.

palpationsömhet vanligt, dock sällan rodnad och värmeökning. Högt crp/sr, leukocytos. Inflammationen i benvävnaden ger förhöjt tryck, med mikrotromboser och ischemi som följd  nekroser och sekvesterbildning. Första två veckorna är slätröntgen värdelöst, till skillnad från MR (CT och UL). Punktionsbiopsi med mikroskopi och odling ger diagnos och etiologi. Dessutom bör blododling alltid utföras vid akut förlopp. Behandling Ekvacillin 2g x 3. Vid septiskt förlopp även aminoglykosid. Behandlingstid 2-3 månader (övergång till p.o när möjligt).

c. Osteomyelit, kronisk (S. Aureus, KNS, Pseudomonas, gramneg tarmflora) i. Efter operativa ingrepp: Plattor, spikar, proteser. Lokal ömhet eller svullnad ii. iii.

eller sår på platsen för ingreppet, även fistlar (sekvester kan ibland komma ut den vägen!). Crp förhöjt, inte alltid feber. Radiologisk diagnos (odling om möjligt från lokal, dock alltid blododling) enligt ovan. AB efter resistensmönster. Behandlingstid 6-12 månader med i första hand isoxazolyl-PC. Övergång till p.o när möjligt.

2. KNS a. Normal hudflora. Sällan klinisk betydelse (snälla bakterier)! b. Orsakar dock ofta infektioner i leder och skelett med osteosyntesmaterial, exv. c. d. e.

ledprotesinfektion. ~1% av artroplastiker blir infekterade, leder ofta till proteslossning. Vidhäftning till främmande material, även CVK, portakat, m.fl. Mikrofilm. MRSE: KNS-MRSA, klurigt att antibiotikabehandla om mikrofilm i ledprotes…. Behandling: Borttagande av främmande material (om möjligt) + antibiotika enligt resistensmönster. Eventuellt livslång antibiotikabehandling nödvändigt. i. Initialt i.v., därefter p.o enligt resistensmönster.

Känna till TSS, Stafylokockinfektioner som nosokomialt problem, främmandekroppsinfektioner, multiresistenta stafylokocker (MRSA) TSS: Toxic shock syndrome (TSS) orsakas av ett endotoxin som vissa stammar av bakterien Staphylococcus aureus bildar. Patienterna insjuknar mycket akut med feber och hudutslag, som närmast är att likna vid solbränna. De blir ofta kraftigt röda i såväl ögonen som i munslemhinnan och svullnar upp i handflator och fotsulor. Många kräks och har diarréer. De svårast sjuka patienterna kan utveckla en chockbild. Om patienten inte kommer under behandling är dödligheten hög. Diagnos ställs utifrån den typiska sjukdomsbilden samt fynd av toxinbildande stafylokocker i sår, bihåla, slida etc. På 70-talet TSS-spike pga högabsorberande tamponger.

Infektioner i spottkörtlar och lymfoida vävnader:

Kunna beskriva och diagnosticera mononukleossyndromet, tularemi, septisk adenit (???). Mononukleos Orsakas i de flesta fall av Epstein Barrvirus (CMV kan ge liknande bild). I barndomen ger ofta EBV (ett herpesvirus) en okaraktäristisk subklinisk luftvägsinfektion. Tonåringar däremot, riskerar att drabbas av mononukleos – även kallad körtelfeber eller kissing disease. Virus utsöndras och sprids främst via saliv, och inkubationstiden är 30-50 dagar – fullt tillräckligt för att kärleksfulla tonårsrelationer ska hinna ebba ut. Man kan smitta många månader efter genomgången mononukleos, och få intermittenta, symtomlösa reaktiveringar av virus med salivutsöndring. I vuxen svensk befolkning har 90-95% antikroppar, de flesta drabbade som barn. Symtomen:  

Hög, ofta långvarig feber. Faryngotonsillit med membranösa beläggningar.

    

Lymfkörtelförstoring Hepatosplenomegali Leverpåverkan (ASAT > ALAT) Lekuocytos med monoövervikt Makulopapulöst exanthem kan uppträda



 

Tonsillerna kan mötas i mitten. Icke-rodnade tonsiller.

Särskilt då antibiotikum givits.

Foetor ex ore 

Sötaktig odör, uppstår pga anaeroba bakterier i MoS.

Febern och halssmärtorna brukar klinga av inom 10-14 dagar. Efteråt kan postinfektiös trötthet ibland pågå i månader. Komplikationer är ovanliga, men autoimmun hemolytisk anemi, trombocytopeni och mjältruptur (0.2%, avstå från fysisk aktivitet fyra veckor) förekommer. Behandling: Symtomatisk. Febernedsättande, smärtstillande. Ingen specifik antiviral terapi. Aciklovir har visat färre virus i saliv, men ingen påverkan på sjukdomsförloppet. Diffdiagnoser: Stretokocktonsillit, primär HIV-infektion, CMV-infektion. Tularemi – [Anmälningspliktig enligt smittskyddslagen!] Tularemi, även Harpest, är en zoonos som orsakas den gramnegativa intracellulära bakterien Francisellae Tularensis. Sprids i Europa från hare och smågnagare till mänsklighetens stora genom direktkontakt, insektsbett eller inhalation av kontaminerat damm. Förekommer i framför allt i norra Sverige. Inkubationstid 1-10 dagar. Anmälningspliktig. I USA klassad som möjligt agens för bioterrorism (Nordamerikas typ A är mer dödlig än Europas typ B, som välbehandlad ej är särskilt farlig). Symtom: 

Hög feber, kontinuerlig 

 

Påverkas naturligtvis inte av betalaktam-AB.

Allmänsymtom, såsom huvudvärk, illamående. Kliniska bilden beror på inträdesporten



Ulceroglandulär form efter bett eller direktberöring. Dominerar i Sverige, främst under sommaren (mygg) fram till september. Förekommer dock hela året!   



Pneumoni (respiratorisk) efter inhalation av kontaminerat damm. 



Pneumoniska infiltrat och/eller hiluskörtlar utöver allmänsymtom.

Faryngit (orofaryngeal) efter intag av kontaminerat vatten  



Primärsår på platsen för bakteriens inträde. Liten pustel, myntstor rodnad. Regional, ömmande körtelsvullnad. Ofta så magnifik att huden får konturför ändring, vilken får patienten att söka. Om AB inte sätts in inom de två första veckorna får 40% varbildning i en lymfkörtel, vilken kan svälla upp och bli hönsäggsstor.

Blåsor i munhåla Adeniter på halsen.

Ospecificerad (tyfoidal) då ingen känd inträdesport finns.

Diagnos:  



Klinik Serologi  Tveksam, då den kvarstår – även IgM – flera år efter smitta.  Positiv efter andra sjukdomsveckan, då både starkt och specifikt. PCR  Endast på särskilda laboratorier, pga risk för labsmitta. 75-80% specificitet.  Lab måste kontaktas i förväg.

Behandling: 

Doxycyklin, 100mg x 2 i 14 dagar.  Alt. Aminoglykosid (Genta). Även Kinoloner (ffa Cipro) har använts framgångsrikt.

Profylax: Handskar vid kontakt med döda gnagare, heltäckande kläder och myggmedel. Inget vaccin finns tillgängligt (dock finns ett otillgängligt, som antagligen kommer släppas pga bioterroristhot). Känna till toxoplasmos. Toxoplasmos Toxoplasmos orsakas av en protozo, Toxoplasma Gondii. Vanligaste parasitsjukdomen i Europa. Toxoplasma kan fås via inmundigande av kattavföring (huvudbärare), förslagsvis i sallad eller om man dricker kommunalt vatten som toxoplasmakatter bajsar i regelbundet. Även av kött värmt mindre än 65 C, liksom om mamma blir infekterad då man ännu inte hunnit ur henne. Seropositivitet i svensk befolkning 15-25%, mer i södra sverige. 90-95% som får toxoplasma får inga symtom alls. De olyckliga stackarna som märker av det får influensalika symtom, med måttlig feber, lymfkörtelsvullnad, muskelvärk. Inkubationstid 2-3 veckor. Varför då bry sig? Jo – om du är gravid när du får toxoplasmos riskerar du att smitta fostret. Första trimestern 7mmol, Respiration/AF > 30, BT < 90, ålder > 65. 2poäng = svår pneumoni.

Akut bronkit med kort duration Viral etiologi dominerar (RS-, adeno-, influensa-, parainfluensa-, rhinovirus, m.fl. Även mycoplasma/chlamydofila och pertussis). Sekundärinfektioner förekommer, då ffa pneumokocker, H.Influenzae eller Moraxella Catarrhalis. Kliniken utgörs av hosta, såväl torr som produktiv. Vidare ev. heshet, feber eller bröstsmärta. Status kan vara såväl blankt som grova rassel eller rhonki. För bakteriell komponent talar feberförlopp (>3 dagar) samt purulenta sputa. CRP/LPK ger vägledning vid osäkerhet. Terapi: Vätska, ev hostdämpande, slemlösande. AB vid misstänkt bakteriell genes. Akut bronkit med längre duration (2-3v)

Mycoplasma/Chlamydophila pneumoniae, alt Pertussis (2v sämre, 2v kikhosta, 2v bättre). Sekundärinfektioner med ffa moraxella, pneumokocker, h.influenzae förekommer. Tuberkulos? Tänk på: Allergi? Vistelse i lokaler med luftvägsirriterande ämnen? Bronkiell hyperreaktivitet kvar från tidigare akut bronkit? Begynnande KOL? Malignitet? Klinik: Torr eller produktiv hosta. Ev heshet. Sällan feber. Status: Ofta blankt, om ej KOL. Utredning: 

Spontanläkning normalt hög, låg utredningsbehov. 

Om > 6v alltid lungröntgen!



Lunginflammationer i omgivningen



Pertussis?

  

Myco/Chlamy?  Serologi/NPH-PCR. Direktpåvisning eller odling på NPH-sekret, serologi, lpk.

Sekundärinfektion med bakterier? 

CRP/LPK, ev. odling från sputum.

Terapi: Slemlösande, hostdämpande. AB sällan indicerat, Erymax/Doxyferm mot Chlamy/Myco, EryMax mot pertussis (minskar endast smittsamheten). Känna till Etiologi, symtom, behandling samt principer för smittspridning vid rinit, sinuit, otit, faryngotonsillit, epiglottit och laryngit. Tuberkulos. Beskriva, diagnosticera och behandla infektioner vid kronisk bronkit. Respiratorisk insufficiens vid nedre luftvägsinfektioner. Rinit: Vanlig jävla förkylning. Virushelveten. Droppsmitta. Går över!!! Patienter tror att de har fått sinuit bara för att de har lite svullna slemhinnor – ger värk över näsrot/panna eller tyngdkänsla i bihålorna. Klemare. Det rinner i näsan, initialt vattnigt, efter några dagar lite gulfärgad pga tillblandning av vita blodkroppas oavsett agens. En förkylning varar 7-10 dagar och behandlas med riklig dryck, högläge och receptfria näsdroppar, liksom tålamod. Har det inte gått över på 7 dagar och patienten söker igen, rekommendera tre IronMan-tävlingar på raken. Eller gör astmautredning eller nåt. Sinuit: Hos vuxna är maxillarsinuit den vanligaste komplikationen till förkylning. En behandlingskrävande, purulent sinuit utvecklas tidigast efter 7-10 dagars förkylning. Diagnostik med UL/röntgen bör eftersträvas. Symtom: Feber, trötthet, huvudvärk, hosta. Ensidig smärta och vargata stöder diagnosen. Behandling:  



I svåra fall punktion, aspiration och spolning av bihålorna. Vid lindriga symtom näsdroppar, analgetika, högläge huvud nattetid.  Med enbart symtomatisk behandling klingar symtomen av inom ett par veckor. Uttalade symtom eller svikt på symtomatisk terapi, antibiotika i relativt hög dos.  Kåvepenin 1 g x 3, tio dagar, tillsammans med dubbel dos Nasonex.  Doxyferm andrahandsval.

Otit: Akut mediaotit är en vanligen bakteriell infektion i mellanörat, orsakad av pneumokocker eller h.influenzae. Kännetecknas av stigande eller fortsatt feber i samband med ÖLI i kombination med öronvärk. Trumhinnan är förtjockad, buktande, orörlig och ibland rodnad. Spontanperforation med pus i hörselgången är diagnostisk. Behandling: 

Barn < 2 år, liksom äldre barn och vuxna med allmänpåverkan eller perforation  AB.  Kåvepenin, 50mg/kg/3 x 3 i fem dagar.  Vid terapisvikt/recidiv Amimox i tio dagar.

Epiglottit: Orsakas av H. Influenzae typ B, septisk cellulit i struplocket. Numera vaccination. Symtom är tilltagande, uttalade svalgssmärtor, feber, påverkat AT. Tilltagande stridor, eventuellt andningsstopp. Inspektion kan ge andningsstopp, sjukhusfall. Behandling:  

Fri luftväg, sjukhus. Intravenös AB-behandling.

Laryngit: inflammation i larynxmukosan, delfenomen i virusorsakad luftvägsinfektion – heshet. Ingen terapi! (Pseudo)krupp är en inflammation i den subglottiska slemhinnan hos småbarn, virusorsakad. Barnet kan vakna med svår skällande hosta och inspiratorisk stridor. Att låta barnet sitta upprätt och lugna är ofta utmärkt behandling. Ibland krävs syrgas, intubation, ventoline, adrenalininjektion. TBC – [Anmälningspliktig enligt smittskyddslagen!] Tuberkulos orsakas av mycobacterium tuberculosis. En tredjedel ab jordens befolkning smittad. Bör misstänkas vid långvarig subfebrilitet, långvarig hosta, blodhosta, avmagring/viktminskning, påtaglig trötthet, hög SR eller anemi.  

Lungröntgen på alla med hosta > 6 veckor eller klinisk misstanke! Bakteriologisk verifikation med odling med resistensbestämning. 



Sputummikroskopi för att undersöka smittsamhet. Viktigt!

PPD har stort värde för att se om ovaccinwerad person blivit smittad med TBC.

Behandling: Kombinationsterapi 6 månader (98% utläkning):   

Isoniazid Rifampicin Tillägg med Pyrazinamid under de första två behandlingsmånaderna. 

Utan detta 9 månaders behandling.

Infektioner vid kronisk bronkit: Kronik bronkit innebär hosta med upphostning de flesta dagar under minst tre månader per år, under minst två på varandra följande år. Förekommer framför allt vid

KOL. Uppfuckade cilier ger lättare infektioner, vilket i sin tur ger KOL-exacerbationer med ökad hosta, dyspné och ev feber. Vanliga patogener är pneumokocker eller h.influensae. Odla på sputum. Behandling: I första hand behandlas bronkokonkstriktion och hypoventilation. Vätsketillförsel. AB-indikation 1 (amimox/doxyferm): Ökad dyspné, ökad sputumvolym, ökade purulenta sputa. AB-indikation 2 (amimox/doxyferm): Ett av ovanstående, samt antingen hög feber eller kraftigt förhöjt crp eller allmänpåverkan. Vara orienterad om pertussis. Luftvägsinfektioner hos patienter med nedsatt infektionsförsvar, pneumocystis carinii, aspergillus. Indikationer för respiratorbehandling. Immunsupprimerade löper självklart ökad risk för pneumoni och mortalitet. Utöver vanliga patogener, behandlade ovan, förekommer även opportunistiska infektioner, såsom svamp (aspergillus, candida), virus (cmv, influensa) och protozoer (pneumocystis carinii). Diagnostik utgörs av:    

Sputumprov Lungröntgen CT thorax vid längre tids neutropeni BAL

Aspergillus: En svamp som ger plötsligt påkommande feber, hosta, hemoptys, bröstsmärtor. Växer in mot kärl som brister. Om kärlet är tillräckligt stort kan patienten blöda ut. Även CNS-symtom (infekterar även hjärna) och bihålesymtom (också infektionslokal). AB-resistent feber tillsammans med oklart lunginfiltrat och/eller CNS-symtom hos immunsupprimerad bör förorsaka utredning om aspergillos – biopsi av lungförändring eller odling från BAL. Hög mortalitet trots behandling:    

Voriconazol (Vfend) Amphotericin B Caspofungin (Cancidas) Minskad immunsuppression.

Pneumocystis carinii pneumoni (PCP): Orsakas av Pneumocystis jiroveci, en protozo. Ger ofta långsamt insjuknande med torrhosta, tilltagande dyspné, takypné och subfebrilitet. Bilaterala interstitiella infiltrat på lungröntgen hos immunsupprimerad. Diagnos: Antigenpåvisning i BAL, eller PCR är användbara metoder. Utan behandling har infektionen hög mortalitet. Trimsulfa i högdos (4ggr högre än normalt). Koncentrationsbestämning därefter. Legionella orsakar en svår peneumoni hos immunsupprimerade. Risk för smitta vid inandning av aerosol från dusch, luftfuktare, etc. 

Hög feber, återkommande frossattacker.

   

Initial torrhosta, smärta i bröstet GI-symtom, diarreér Cerebrala symtom, förvirring, hallucination Svikt på betalaktam-AB.

Lab: Högt crp, leukocytos (icke-neutropena patienter), leverpåverkan, hyponatremi. Behandling: EryMax 1 g x 3. Alt. Kinoloner (Avelox 400mg x 1, Tavanic 0.5g x 2)

Indikation för respiratorbehandling: Respiratorbehandling är en livsuppehållande åtgärd då patienten inte kan ventilera sig själv adekvat, samtidigt som man kan förvänta sig att patienten kommer återfå denna förmåga. Utöver operationer/narkos har den en roll vid sjukdomar såsom KOL, epiglottit, cystisk fibros, förlamning, neuromuskulära tillstånd såsom Guillain Barré m.fl. För tidigt födda barn.

Herpes-, Adeno-, Nephropatia och Enterovirusinfektioner: Kunna Herpesvirusinfektioner HSV 1 och 2, VZV, EBV och CMV. Kliniska manifestationer, naturalförlopp och överföringsvägar. Behandling av HSV och VZV. Herpesinfektionen, HSV, finns i två typer. Den ena på dasen eller kusimurran (typ II, fast hälften av primärinfektionerna är typ I), den andra på läppen (typ I). Fast nuförtiden är det vanligt att virusen bytt plats – hur den smittspridningen egentligen går till är ännu en gåta… Överföring: Smittöverföring sker vid direktkontakt mellan blåssekret eller saliv och slemhinnor/skadad hud. Virus kan finnas även utan aktiva blåsor till och från. Symtom HSV ger oftast subkliniska infektioner, då symtom förekommer är de ofta blåsor på hud och slemhinnor. Prodromalsymtom förekommer, pirrningar, stickningar. Varar runt en vecka. Man är aldrig så sjuk som vid primärinfektionen, då man utöver sår även kan ha feber, allmänsymtom och lymfkörtelsvullnad. Problemen kan dessutom vara längre, då inget humoralt skydd finns. Herpes Simplex överlever immunförsvaret och har en latensfas i sensoriska neurons ganglion, företrädelsevis trigeminus och sakrala ganglier, men reaktiveras ibland och ger då blåsor – eventuellt till följd av stress, menstruation, bakteriella infektioner, förkylning, UV-ljus eller ökad sexuell aktivitet. Genital herpes (typ 2) reaktiveras oftare om den sitter där den ska. Labial herpes (typ 1) likaså. På annat ställe reaktiveras de mer sparsamt. Komplikationer:  

 

Bells pares, Encephalit (typ 1)  15-20% mortalitet med behandling.  Akut insjuknande med hög feber, huvudvärk, personlighetsförändring, förvirring. CNS-symtom förekommer. Aciklovirbehandling enbart på misstanke, 14-21 dagar. Meningit (typ 2).  Mild och recidiverande. Neonatal smitta  Hög mortalitet, stor risk för funktionshinder om överlever.



Smittrisk 30-50% vid primärinfektion, 1-3% vid reaktiverad genital infektion (kejsarsnittindikation!)

Behandling: 





Primärinfektion eller besvärlig reaktivering  Acyklovir 200mg x 5, 5-10 dagar (billigt, dålig compliance)  Valtrex 500mg x 2, 5-10 dagar. (dyrt, enkelt) Lokalbehandling blåskluster  Penciklovirsalva (Vectavir)  Aciklovirsalva (Anti) Profylax vid frekvent reaktivering (exv veckan innan och efter mens, eller ständigt).  Aciklovir 400mg x 2  Valtrex 500mg x 1

Varicella zoster Se sidor 1-2. Epstein Barr-virus är ytterligare ett virus inom herpesgruppen. Orsakar den klassiska mononukleosen (se sid. 11), men har även två andra manifestationsformer:   

Mononukleos med svalgsmärtor (80%) (sid. 11). Glandulär form (15%), med feber och generell lymfkörtelförstoring. Septisk form (5%), med enbart feber.

Alla varianter kan dock gå med hepatosplenomegali. Diagnos via leverpåverkan, lymfocytos med atypiska lymfocyter på utstryk, eller snabbtest monospot (minst 7 dagar). Serologi först vid atypisk sjukdomsbild och negativt snabbtest. Naturalförlopp: Duration 2-3 veckor, kvarstående trötthet vanligt, ibland månader. Infektionen förlöper oftast symtomlöst i barndomen.