Instrument för arbetsterapeutisk utredning av kognition

Instrument för arbetsterapeutisk utredning av kognition Länssjukhuset Ryhov

2014-04-11

Marianne Elf Irene Johansen Elisabet Toorell

En sammanställning har gjorts av de instrument som används av arbetsterapeuter vid kognitiv utredning inom medicinkliniken, geriatriska kliniken och rehabiliteringsmedicinska kliniken vid Länssjukhuset Ryhov. Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) skall kvalitet inom hälso- och sjukvård fortlöpande och systematiskt utvecklas och säkras. Resultat av åtgärder skall kunna mätas och användas för att förbättra kliniska processer och därmed medverka till att patienten får bästa möjliga rehabilitering (Widén-Holmqvist, 1998). Syftet med inventeringen är: 

att samma instrument används genom vårdkedjan, för att bättre följa patientens utveckling



att ge god kvalitet på utredning och uppföljning



att sprida information till kollegor och andra professioner om arbetsterapeutiska utredningsmetoder

Varje instrument beskrivs kort 

AMPS – Assessment of Motor and Process Skills



AQT – A Quick Test



CBS – Catherine Bergego Scale



CFQ – The Cognitive Failures Questionnaire



Cognistat 2011



DBF – Djupa, Bakre och Främre kognitiva funktioner



KSB – Kognitiva Screeningbatteriet



MoCa – Montreal Cognitive Assessment



RBMT – Rivermead Behavioural Memory Test



MMSE-SR – Mini Mental State Examination – Svensk Revidering

AMPS - Assessment of Motor and Process Skills Upphovsman Ann Fisher www.amps-se.com

Teoretisk grund Model of Human Occupation

Klassificering enligt ICF Aktivitet

Målgrupp Personer med aktivitetsnedsättning

Validitet Reliabilitet Studier finns, se www.amps-se.com

Undersökningsområde Mäter kvalitet på en individs förmåga att utföra hushåll-aktiviteter i hemliv och/eller personliga aktiviteter i det dagliga livet. Kvaliten på utförandet bedöms genom att värdera ansträngning, effektivitet, säkerhet och oberoende i 16 motoriska färdighetsmoment och 20 processfärdighetsmoment.

Konstruktion Instrumentet består av standardiserade vardagliga aktiviteter. Patienten observeras i utförandet av kända och självvalda aktiviteter. Kvaliten i utförandet bedöms i en fyragradig skala. Resultaten från en AMPS-bedömning kan databearbetas och presenteras i olika rapporter.

Klinisk användbarhet Kurs krävs för att få använda instrumentet (5 dagar). Kan administreras inom 30-40 minuter i lämplig lokal. Givna aktiviteter begränsar instrumentets användbarhet. Förberedelser när det gäller material och lokal krävs till flertal aktiviteter.

AQT - A Quick Test A Quick Test Assessment of Parietal Function

Upphovsmän Elisabet H Wiig, Niels Peter Nielssen, Lennart Minthon och Siegbert Warketin

Teoretisk grund Neuropsykologi

Klassificering enligt ICF Funktion

Målgrupp Kan användas till alla personer med kognitiv svikt.

Validitet Reliabilitet Flera studier gjorda. Ingen inlärningseffekt

Undersökningsområde Är screeninginstrument för kognitiv snabbhet. Screenar tempoparietal hjärndysfunktion. Innefattar att benämna stimuli som färg och form och att kunna skifta mellan stimuli. Det mäter även förmågan att snabbt kunna hämta information ur korttidsminnet.

Konstruktion Tre delar: Benämna färg, benämna form och benämna färg och form.

Klinisk användbarhet Att tänka på: Testning ska ske i lugnt rum, sittande vid bord. Gör testet när patienten är pigg och gör det före andra test. Används för att tidigt upptäcka störningar i hjärnans förmåga att snabbt kunna bearbeta enkel visuell information. Normal kognitiv funktion urskiljs från nedsatt funktion. Anmärkning: Hög MMSE -SR -poäng och låg AQT kan vara Levy Body demens Behörighetskod för instrumentet har arbetsterapeut, läkare och sjuksköterska.

CBS - Catherine Bergego Scale Upphovsman Catherine Bergego

Teoretisk grund Neuropsykologi

Klassificering enligt ICF Funktion

Målgrupp Vuxna personer med hjärnskada

Undersökningsområde Mäter insikt om unilateralt neglekt, höger alternativt vänster sida. Bedömer en persons insikt i sin förmåga att utföra vardagliga aktiviteter till följd av neglect. Unilateral neglekt är nedsatt förmåga att uppfatta det man ser, hör eller känner, från höger alt vänster sida. Neglekt och nedsatt insikt är ofta påtagliga symtom efter en skada i höger hjärnhemisfär.

Konstruktion Självskattning görs av patient och/eller anhörig. Skattning efter observation i aktivitet görs av arbetsterapeut.

Klinisk användbarhet God. Kan användas i alla aktiviteter och miljöer. I aktivitetsutförandet märks ofta svårigheter att tvätta sig, klä på sig, raka sig, äta och köra rullstol samt läsa/skriva och kommunicera. Ger arbetsterapeutisk förståelse för patientens insikt/upplevelse av problem. Ger underlag för samtal och andra åtgärder. Utbildning krävs inte.

Referenser – Azouvi, P., Oliver, S., De Montety, G., Samuels, C., Louise-Dretfus, A. & Tessin, L. (2003). Behavioural Assessment of Unilateral Neglect: Study of the Psychometric Properties of the Catherine Bergego Scale. Archives of Psysical Medicine and Rehabilitation. Vol. 84, January 2003. – Bergego Scale (CBS). (2005). Introduktion och svensk och översättning Kersti Samuelsson Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter ISBN 91-86210-38-6

CFQ - The Cognitive Failures Questionnaire Upphovsmän Broadbent, Cooper, Fitzgerald & Parces

Teoretisk grund Neuropsykologi

Klassificering enligt ICF Aktivitet och Delaktighet

Användningsområde Självskattning. Närståendes skattning av sina observationer för jämförelse kan göras.

Målgrupp Personer med symptom efter hjärnskada eller av problem orsakade av andra sjukdomar eller omständigheter

Undersökningsområde Upplevelse av förekomst av aktivitetsbegränsningar i dagliga livet pga. problem med uppmärksamhet, minne och exekutiva funktioner

Validitet Reliabilitet Reliabilitet, test-retats är god

Klinisk användbarhet God. Lätt för patienten att förstå och lätt att administrera. Mätning före och efter åtgärd eller för kartläggning av nuläget. Utgångspunkt för åtgärder.

Konstruktion Självskattning, 25 påståenden skattas i 5 nivåer avseende förekomst av problem från 4 – 0. Maxpoäng är 100. Ju högre poäng desto större upplevelse av problem.

Referenser Rasr, P., Zimprich, D., Van Boxtel, M. & Jolles, J. (2009). Factor Structure and Measurement Invariance of the Cognitive Failures Questionnaire Across the Adult Life Span, Assessment, vol 16 no 2, june 2009, 145-158, 2009 SAGE Publications 10.1177/1073191108324440 Broadbent, D.E., Cooper, P.F, FitzGerlald, P., et al.(1982). The Cognitive Failures Questionnaire (CFQ) and its correlates. Bra J Clan Psyche 21:1-16, 1982.

Cognistat 2011 Upphovsman The Northern California Neurobehavioural Group www.cognistat.com. Svensk översättning arbetsterapeut Görel Swedmer och psyk/doc. Nico Bortfar www.blidomakeri.se

Teoretisk grund Neuropsykologi

Klassificering enligt ICF Funktion

Målgrupp Vuxna personer med hjärnskada

Validitet Reliabilitet Referenslista medföljer manual och finns även på www.cognistat.com

Undersökningsområde Bedömning av kognitiva funktioner avseende:  Tre generella faktorer - grad av medvetande - konstruktion - orientering  Fem domäner avseende förmåga - språk - konstruktion - minne - räkning - logiskt resonemang

Konstruktion Testet omfattar 10 delområden. Varje delområde summeras separat och ger en profilbild av personens kognitiva status. Kognitiv status graderas i fyra steg från genomsnittsnivå till svår nedsättning. Det finns normativa data för yngre, vuxna och äldre populationer.

Klinisk användbarhet Screeninginstrument vid klinisk upplevelse av kognitiv nedsättning. Tydlig manual finns. Lätt att administrera. Bedömningen tar cirka 20-40 minuter att genomföra.

DBF - Djupa, bakre och främre kognitiva funktioner Arbetsterapeutisk bedömning av kognitiva djupa, bakre, främre funktioner – DBF. DBF screening version 2, från 2006.

Upphovsmän Ing-Britt Häger och Anne-Marie Hamlin

Teoretisk grund Neurodynamisk teori enligt Luria och K. Nordin Carlehäll. ”Kognitiva komponenter enligt blockprincipen”

Klassificering enligt ICF Funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning

Målgrupp Vuxna personer med förvärvad hjärnskada

Validitet Reliabilitet Hög konvergent validitet, hög interater reliabilitet

Undersökningsområde Bedömning av bakre, djupa och främre funktioner i höger resp. vänster hjärnhemisfär Testet mäter - varseblivning, minne, logik, överblick, uppmärksamhet, praxis/problemlösningsförmåga, språk, motivation och känslomässigt engagemang.

Sensivitet Ingen uppgift

Konstruktion Standardiserad testutrustning. Manual finns för vägledning. Tydlig struktur för bedömningen beskrivs i manualen.

Klinisk användbarhet Utbildningskrav är legitimerad arbetsterapeut med grundkurs i neuropsykologi Bedömning kan ske både på klinik och i patientens hem. Screening test finns. Tar 1-2 tim. Hela testet tar 5-6 tim. Utrymmeskrävande. Beskriver problem. Ger förslag på åtgärder

Referenser Luria A, Neurodynamisk teori Kielhofner, G. A Model of Human Occupation Nordin Carlehäll, K., Sammanställning av kognitiva komponenter Törnqvist, K. Definition av funktion Socialstyrelsen. ICF

KSB - Kognitiva Screeningbatteriet Upphovsmän Leg psykolog Arto Nordlund och professor Anders Wallin

Teoretisk grund Neuropsykologi

Klassificering enligt ICF Funktion

Målgrupp Patienter med tidiga tecken på demenssjukdom och MCI (mild cognitive impairment)

Validitet Reliabilitet Referenslista medföljer manual. Se www.pfizer.se

Undersökningsområde Utredning av patientens kognitiva förmåga inom fem olika domäner; minne/inlärning, snabbhet/uppmärksamhet, visuospatial funktion, språk och exekutiv funktion. Vissa av testen är också lämpade för bedömning av patientens lämplighet som bilförare.

Konstruktion Testet är indelat i sex olika delmoment. Paragrafåtergivning som mäter minne och inlärning, Symbol Digit Modalities Test som mäter snabbhet och uppmärksamhet, benämningstest och tokentest som mäter språkförmåga, klocktesten och kuben som mäter visuospatial förmåga samt Stroop Test som mäter exekutiv funktion. Resultaten i varje delmoment jämförs med förväntat medelvärde för åldern och en gradering visar om resultatet är normalt, över eller under genomsnittet. Vid bedömning av patientens lämplighet som bilförare ska särskilt de kognitiva domänerna snabbhet och uppmärksamhet, visuospatiala funktioner och exekutiva funktioner beaktas. Som komplement till testen i KSB finns Trailmaking A som mäter snabbhet och överblick, en förenklad version av Rey Komplex Figur som visuospatialt test samt Parallella Seriella Mentala Operationer (PaSMO) som exekutivt mått.

Klinisk användbarhet Testet kan utföras av tränad sjukvårdspersonal (arbetsterapeut, läkare, sjuksköterska) och tar cirka 30 minuter att genomföra. Introduktion, manual och arbetsbok finns på www.pfizer.se

Montreal Cognitive Assessment (MoCA) Upphovsman Dr Ziad S. Nasreddine MD FRCP (C), McGill University och Sherbrooke University Canada. Översatt till svenska av Thomas Lindén, överläkare och Med.dr., Specialist i neurologi och psykiatri.

Teoretisk grund Neuropsykologi

Klassificering enligt ICF Funktion

Målgrupp Personer med lätt kognitiv funktionsnedsättning (MCI).

Validitet Reliabilitet Ett stort antal studier har gjorts där MoCA använts, testet är omtalat i många vetenskapliga artiklar. Testet har olika evidens beroende på vad det ska användas till. Valideringsstudier är gjorda på en stor del av översättningarna, men inte alla. Ett antal studier har gjorts för att jämföra MoCA med MMT. Vid mild kognitiv svikt är MoCA överlägset MMT. Kan upptäcka 90 % mot 18 % för MMT. www.mocatest.org

Undersökningsområde Ett snabbt screening-instrument för lätt kognitiv funktionsnedsättning. Det utvärderar: uppmärksamhet/koncentration, exekutiva funktioner, minne, språklig förmåga, visuokonstruktiva förmågor, abstrakt tänkande, räkneförmåga och orientering.

Konstruktion Innehåller deltest för visuospatial/exekutiv förmåga, benämning, minne, uppmärksamhet, språk, abstraktion, fördröjd återgivning och orientering. Högsta möjliga resultat är 30 poäng och 26 poäng eller mer indikerar normal funktion.

Klinisk användbarhet Såväl testformulär som instruktioner för testning och utvärdering finns gratis på www.mocatest.org. På hemsidan finns översättning till test och instruktioner på ca 40 språk. På hemsidan refereras till hur testet är användbart vid en rad diagnoser som Alzheimer, HIV, Huntington, MS, Parkinson, Stroke, tumörer m.fl. För att ge rättvisare resultat till personer med låg utbildning läggs 1 extra poäng till den totala poängsumman. Det tar ungefär 10 minuter att göra ett MoCA-test.

The Rivermead behavioural memory test (RBMT) Upphovsman Barbara Wilson, Janet Cockburn, Alan Baddeley och Robert Harris

Teoretisk grund Neuropsykologi

Klassificering enligt ICF Aktivitet och delaktighet

Målgrupp Personer över 16 år som har förvärvad hjärnskada

Validitet Reliabilitet De test av upprepade mätningar som beskrivs i manualen har resulterat i 100 % reliabilitet. Validitet anges som god i jämförelse med andra liknande godkända test. I en studie som beskrivs i instrumentets manual framkom god korrelation mellan terapeuters observation av förekomst av minnesproblem i vardagen och resultat av RBMT. Även vid självskattning av minnesproblem var korrelationen god om än något lägre. Enligt de undersökningar som redovisas i manualen är RBMT ett test som med god validitet fångar och mäter minnesproblem i vardagen.

Undersökningsområde Efter förvärvad hjärnskada är minnesproblem ofta förekommande vilket påverkar utförandet av vardagliga aktiviteter. Med testet identifieras störningar i olika minnesfunktioner vilket tillsammans med andra observationer och testningar är till hjälp vid beskrivning av problem och inriktning av behandling. Förändringar efter behandling av minnesfunktioner kan uppmätas. Testet mäter minnesfärdigheter som är nödvändiga för att fungera adekvat i dagligt liv. Förmågor som testas är; visuell och auditiv inlärning med omedelbar framplockning samt återgivning efter ca 20 minuter, inlärning och återgivning av handling i ordningsföljd, orientering i tid, plats och nutidsorientering.

Konstruktion Testet består av fyra parallella versioner för att undvika inlärningseffekt när omtestning görs. Samma person kan därför testas fyra gånger på samma svårhetsgrad. Varje testversion innefattar 12 deluppgifter, alla skall genomföras. Allt material som behövs för testning och analys finns i en låda och kan tas med till patienten.

Klinisk användbarhet Lätt att ta med och ger en vägledning av patientens resurser och problem. Tidsåtgång för testning omkring 30 minuter och analys ca 10 minuter. Bra utgångspunkt vid reflektion tillsammans med patienten. Begränsning i användandet för personer som inte förstår svenska.

Referenser Brooks, D. N., (1972). Memory and head injury, Journal of Nervous and Mental Diseases, 155 350-355. Erickson, R. C. & Scott, M. L. (1977). Clinical memory testing: a review. Psychological Bulletin, 84 1130-1149. Snodgrass, J. G. & Vanderwart, M. (1980). A standardized set of 260 pictures: norms for name agreement, image agreement, familiarity and visual complexity. Journal of Experimental Psychology: Human Learning and memory, 6 174-215. Sunderland, A., Harris, J. E. & Baddeley, A. D. (1980). Do laboratory test predict everyday memory? A Neuropsychological study. Journal of Verbal Learning and Verbal Behaviour, 22341-357. Warrington, E. K. (1985). Recognition Memory Test NFER-Nelson, Windsor Wechsler, D. (1945). A Standardized memory scale for clinical use. Journal of Psychology. 1987-95. Wilson, B. (1982). Success and failure in memory training following a cerebral vascular accident. Cortex, 18581-594.

MMSE-SR Upphovsman Marshall F. Folstein, Susan E. Folstein,1975. Den senaste versionen av MMSE i Sverige är en revidering baserad på en konsensusversion av MMT (kallad MMSE-NR) som togs fram i början av 2000-talet i Norge av neuropsykolog och med. dr. Carsten Strobel samt överläkare och professor Knut Engedal. Mini Mental State Examination – Svensk Revidering. S Palmqvist, B Terzis, C Strobel, A Wallin. I samarbete med Svensk förening för kognitiva sjukdomar (SFK), 2011

Teoretisk grund Neuropsykologi

Klassificering enligt ICF Funktion

Målgrupp Äldre personer med misstänkta demenssjukdomar. Rekommenderas av Socialstyrelsen tillsammans med klocktest för basal demensutredning.

Validitet Reliabilitet Är inte granskat av Socialstyrelsen. Ett stort antal studier har gjorts.

Undersökningsområde Är orienterande kartläggning av kognitiv funktion.

Konstruktion Standardiserad testutrustning. Manual finns för vägledning. Tydlig struktur för bedömning finns i manualen. Instrumentet består av 20 frågor uppdelat på 11 områden. Frågorna täcker orientering till tid och rum, minne, språk och visuospatiala funktioner (som avser syn- och rumstolkningsförmåga).

Klinisk användbarhet Är inte avsett för specifik yrkeskategori. Den testande bör ha kunskap i hur man administrerar kognitiva tester. Minimum är att undersökaren har läst igenom manualen och provtestat det på kollega. Helst bör testledare ha deltagit i utbildningstillfälle. Användarvänlig manual och tydligt testprotokoll. Resultat under 24 poäng (av 30) visar på demenssjukdom (socialstyrelsen). MMT fångar främst upp demenssymtom av Alzheimertyp. Resultatet av testet kan påverkas av ålder, utbildning, språkvanor. MMSE (MMT) är inte ett diagnostiskt prov utan en del i en undersökning. Testet ger inte information om orsakerna till kognitiv svikt. Slutsumman minskar med de poäng patienten inte varit testbar i t.ex. nedsatt syn och hörsel. Testet är inte tidsbegränsat. MMSE-SR är anpassat för omtestning 5 gånger i fråga 11 och 12. Omtestning bör äga rum samma tid på dagen. Är ett språkberoende test. Är sämre på att fånga kognitiv snabbhet och exekutiva funktioner. Är ett grovt screeningverktyg. Tar 5-10

minuter att genomföra. Testet är gratis tillgängligt på Svensk förening för Kognitiva sjukdomar