Introduktion till IR-studiet

Introduktion till IR-studiet

1 FD Rickard Mikaelsson,

Introduktion till IR-studiet Världens stater har under det senaste århundradet knutits allt närmare varandra. Världen brukar anses ”krympa”. Utsträckning Intensitet Hastighet Inverkan Ekonomiskt: Ökad internationell handel, finanser, och produktion i vad som numera kallas en ”global marknad”. Multinationella företag som organiserar handel och produktion. Outsourcing. Militärt: Global vapenhandel, spridning av massförstörelse vapen, förekomsten av transnationella militära företag, globala säkerhetsproblem. 2

Introduktion till IR-studiet Juridiskt: Expansionen av transnationell och internationell lagstiftning, rörandes exempelvis mänskliga rättigheter. Skapandet av världsomspännande internationella juridiska institutioner, International Criminal Court Miljö: Ökad förståelse att miljöfrågor och miljöproblem är globala. Global uppvärmning, skydd av utrotningshotade arter, multilaterala miljö-avtal. Kulturellt: En blandning av homogenization och ökad heterogeneity, global spridning av populär kultur, globala media företag, kommunikations system, samtidigt som nationalism, etnicitet, och andra kulturella skillnader fortfarande är starka. Få kulturer är dock isolerade. Socialt: Exempelvis migrationsmönster. Folkförflyttningar från söder till norr, från öst till väst. 3

Introduktion till IR-studiet Dessa trender påverkar vår vardag. Ständigt återkommande i media. Produktion flyttas utomlands, billig import av varor och tjänster, konflikter i fjärran länder skapar flyktingströmmar, Sverige skickar fredsbevarande styrkor, finanskriser i andra länder påverkar Stockholmsbörsen. Sammantaget så går denna utveckling under den relativt lösa definieringen ”globalisering”. Asymmetrisk utveckling, anklagelser om en ny form av västerländsk imperialism. Många olika akademiska fält studerar globaliseringsutvecklingen, men ett akademisk fält som i hög utsträckning försöker studera och öka förståelsen/kunskapen runt denna utveckling går under beteckning Internationella Relationer (IR). 4

Introduktion till IR-studiet I strikt mening så kan internationella relationer anses innebära gränsöverskridande kontakter mellan stater. Men fältet intresserar sig även för gränsöverskridande aktiviteter som inkluderar andra aktörer, som exempelvis internationella organisationer och globala företag. Det akademiska studiet av internationella relationer försöker uppnå större förståelse och kunskap om vad som sker på den internationella (globala) nivån. Uppkomsten av konflikter, orsakerna bakom samarbete, fördelning av makt och resurser, betydelsen av normer och institutioner, skapandet av nationella och internationella identiteter, o.s.v. Studie av mänskligt interagerande och ett försöka att besvara många betydelsefulla frågor, som varför vissa delar av världen lever i fattigdom och vad som krävs för att mänskligheten ska kunna hantera den globala miljöförstörelsen. 5

Introduktion till IR-studiet Internationella relationer, som självständig akademisk disciplin, skapades 1919; Department of International Politics, University of Wales, Aberystwyth. Brukar även inordnas i Statsvetenskap som en underdivision, precis som politisk teori, förvaltning, jämförande politik och andra underdivisioner av Statsvetenskap. Internationella relationer var en normativ vetenskap när den skapades, precis som freds- och konfliktforskning är idag. Normativ i att syftet var uttalat att försöka förändra världen och göra den till en bättre plats. De flesta vetenskaper försöker inta en neutral ställning till normativa frågor.

6

Introduktion till IR-studiet Även om globaliseringen brukar anses vara en relativt nutida företeelse så har det internationella samhället djupa rötter. Rötter till ett internationellt samhälla kan spåras tillbaka till de första organiserade mänskliga samhällena, exempelvis i samband med antika grekland, interaktionen mellan olika stadsstater (Aten, Sparta, m.fl.). Överenskommelse om lämpligt agerande mellan stater. Efterlevnaden av dessa regler var mer tveksam. Vanligare utgångspunkt är den westfaliska freden 1648 som etablerade den legala basen för moderna statsbildningar. Kärnan var att Europas olika härskare erkände varandras rätt att styra över sitt eget territorium. Stater betraktades som suveräna i sitt territorium, vilket kan upphov till ett internationellt system byggt på suveräna stater. Vissa hävdar att den aktuella globaliseringsprocessen underminerar den ordning som fastställdes vid den westfaliska freden. Världen förändras. 7

Introduktion till IR-studiet Traditionellt, internationella relationer fokuserade på att studera interaktionen mellan suveräna stater. Men allt eftersom det internationella samhället växte fram ytterligare aktörer hamnade i fokus. Ska vi även prata om ett internationellt system, eller ett internationellt samhälle? Idag så kan det vara svårt att tydligt skilja mellan inhemsk och internationell politik. Båda dimensionerna påverkar varandra. Internationella organisationer, NGO:s, och andra aktörer delar dessutom det internationella sfären med stater. Behovet av teori för att nå ökad förståelse av internationella fenomen. Exempel: Varför beslutade Bush regimen att angripa Iraq? Bör vi endast utgå från de skäl som anges? Når vi på detta sätt de verkliga motiven? 8

Introduktion till IR-studiet En teori kan enklast förklaras som en lins, varigenom världen betraktas. Betrakta världen med hjälp av en röd lins så kommer världen att framstå som röd, betrakta den med en gul så framstår den som gul. Hjälper forskaren att urskilja vilka faktorer är viktiga och vilka som inte är det. Teori strukturerar betraktelsen med hjälp av utgångspunkter och hypoteser om hur världen är beskaffad. Den ger möjlighet att se mönster och regelbundenheter. Analytiskt sorteringsverktyg. Teori är inte ett val. I akademisk forskning så kan man inte enbart betrakta världsliga händelser och företeelser för vad de är, som att förståelse/kunskap om händelserna är faktabaserade och därefter givna. Explicit teori, implicit teori. Vad bär du med dig i dina tolkningar av världen? Vetenskaplig öppenhet.

9

Introduktion till IR-studiet Teoretiskt perspektiv. Verklighetens natur (ontologi) och hur vi når kunskap om denna (epistemologi). Skiljer akademisk forskning från andra typer av framställningar av internationella relationer, exempelvis av journalister eller populärvetenskapliga författare. En forskare är alltid medveten om sina val och redovisar dem explicit för läsaren. Perspektiv val styr undersökningen och ger därför en vinkling till studien. Kunskap producerad i studie bedöms med utgångspunkt i studiens tillvägagångssätt. 10

Introduktion till IR-studiet Första debatten: Mellan idealister och realister, 1920-1950. Normativa förtecken där idealisterna präglade vetenskapen. Motiverade av det första världskriget så trodde de innerligt att det måste finnas ett bättre sätt att organisera internationella relationer. För dem så var okunskap och bristande förståelse den främsta källan till internationella konflikter. Framsteg skulle därför uppnås genom att sprida och öka kunskapen om internationella processer och vetenskapen fyllde en viktig funktion i detta avseende. WW2 betydande kris för forskningsinriktningen, stark motreaktion. Realisterna (Carr, Morgenthau) menade att man måste försöka förstå världen för vad den är, inte vad den borde vara. Idealisterna blev också anklagade för att vara osystematiska i sitt förhållningssätt, och inte agera vetenskapligt. Realisterna anses ha gått segrande ur debatten, efterkrigstiden dominerades av makt, konkurrens och säkerhet. 11

Introduktion till IR-studiet Andra debatten: Mellan traditionalister och behavioralister, 1950-1960. Metodologisk diskussion. Centrum var vilka metoder som var bäst lämpade för studier av IR. Tidigare forskning mestadels historisk, humanistisk, i sin orientering, berättande framställningar. Behavioralisterna efterfrågade tydligare metoder, influerade av naturvetenskaperna. Kvantitativ datainsamling, deduktiv teoriutveckling, hypotesprövning, spelteori. Allt som inte kunde underkastas tydliga mätverktyg skulle rensas ut från IR-fältet. Traditionalisterna ifrågasatte om IR kunde effektivt studeras med sådana metoder. Främsta försvararna var ”the English School” (Bull) men även realister som Morgenthau. Systematiska studier var en sak, men kraven på kvantitativ data något helt annat. Debatten anses ha slutat oavgjort. 12

Introduktion till IR-studiet Tredje debatten: Realism, liberalism och marxism, 1970-1980. Utvecklingen av ett internationellt samhälle, underminerade den då dominerade realismen. Liberalism pekade på samarbete och staters ömsesidiga beroende som tecken på realismens brister. Andra världen än militära. Marxisterna betonade ojämlikheterna i världen och de ekonomiska beroendeförhållanderna mellan stater. Periferitänkande. Ingen dödstöt för realismen, ingen vann, men en teoretisk pluralism skapades, konkurrerande ansatser och verklighetsbeskrivningar. 13

Introduktion till IR-studiet Fjärde debatten: Mellan positivister och postpositivister, 1980 och framåt. Framväxt av alternativa teoretiska ansatser, feminism, postmodernism, kritisk teori och normativ teori. De var skeptiska till de traditionella positivistiska vetenskapliga utgångspunkterna (ontologi och epistemologi). De traditionella perspektiven utgår från en positivistisk vetenskapssyn, där verkligheten uppfattas som objektivt observerbar och kan kartläggas empiriskt, de nya teorierna i högre grad betraktade verkligheten som subjektivt konstruerade och omöjligt att skilja från forskaren som gör betraktelsen. Andra dimension, rationalism och reflektivism. Strategisk interaktion mellan egoistiska och kalkylerande stater kontra intressen och identiteter formas genom sociala processer och kan därför förskjutas och förändras över tid. 14

Introduktion till IR-studiet

The End

15