GÖTEBORGS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER BOX 200 • 405 30 GÖTEBORG
INTRODUKTIONSKURS I SOMALISKA
Morgan Nilsson
Uppdaterad 1 december 2015 Detta är ett pågående arbete. Därför kan vissa uppgifter vara ofullständiga eller felaktiga. Läs alltså kritiskt! Kontakta mig gärna med ev. synpunkter.
[email protected]
Avsnitt 1 Skriften Den somaliska skriften är nära knuten till uttalet. I stora drag råder det ett okomplicerat förhållande mellan bokstäver och fonem. Det mest påtagliga undantaget är att några ljud skrivs med en kombination av två bokstäver, s.k. DIGRAFER, nämligen sh, dh, kh, ii, ee, aa, oo, uu. Ordet waa (påståendemarkör) innehåller alltså två fonem, medan shaah te innehåller tre fonem och dhalo flaska, glasburk innehåller fyra.
Uttalet Somaliskan har korta och långa vokaler. Dessutom finns två DIFTONGER, vars stavning och uttal varierar en del. Korta vokaler är:
a,
e,
i,
o,
u.
Långa vokaler är:
aa,
ee,
ii,
oo,
uu.
Diftonger är:
ey/ay,
ow/aw.
Hurudvida man i standardspråket skall skriva ey/ow eller ay/aw har aldrig kommit att regleras. På 1970‐talet övervägde ey/ow en aning, men i nutid har framför allt ay kommit att bli vanligare. Förutom de fem korta och de fem långa grundläggande vokalljuden kan vart och ett av dessa tio ljud uttalas med framskjtuen tungrot. Totalt innebär detta att somaliskan skulle ha 20 olika betydelseskiljande vokalljud, 10 långa och 10 korta, men detaljerna kring dessa ljudnyanser är ännu inte tillräckligt väl utforskade. Det är dock sällan som endast skillnaden mellan vanligt resp. framskjutet uttal av en vokal är det enda som skiljer två olika ord från varandra. Uttalet varierar dessutom en aning mellan de olika regionerna.
1
Konsonanterna kan delas in i SONORANTER som innehåller mycket klang och mindre friktion och OBSTRUENTER som innehåller mycket friktion och mindre klang. Somaliska sonoranter tonande: m n r
l
y
w
dh j g
Somaliska obstruenter tonande: b tonlösa:
d
f t
s
sh
j
q
k kh
h
x ‘
c
Längd Både vokaler och konsonanter kan i både svenskan och somaliskan uttalas antingen som korta eller som långa, men systemen skiljer sig förstås åt. I somaliskan är det inte alla konsonanter som kan uttalas som långa, men å andra sidan kan långa vokaler och konsonanter förekomma i sådana positioner i ordet som inte är möjliga i svenskan, där ju lång vokal och konsonant utesluter varandra och dessutom är begränsade till den betonade stavelsen i ord. Dessa båda begränsningar finns inte i somaliskan, utan där kan lång vokal följas av lång konsonant i en obetonad stavelse. De klusila konsonanterna kan i somaliskan uttalas som långa. De skrivs med dubbla bokstäver: bb, dd, gg, mm, nn, rr, ll. Även dh och q uttalas i vissa ord som långa, men de skrivs normalt inte med dubbla bokstäver. I vissa regioner uttalas även andra konsonanter som långa, men det är förhållandevis tydligt att detta inte kan betraktas som standardspråkligt. Det skall också framhållas att de konsonanter som kallas för långa kanske inte i första hand karakteriseras av att de är längre, utan snarare att de uttalas kraftigare och med ett mera defintivt stopp i luftströmmen.
2
I synnerhet är skillnaden mellan b, d, g mellan vokaler och bb, dd, gg påfallande eftersom de korta (enkeltecknade) snarare uttalas som approximanterna [β], [ð], [ɣ].
Stavelsestruktur I svenskan kan man ha många konsonanter först och sist i ord, t.ex de tre konsonanterna skr‐ först i ordet skruv eller de fyra konsonanterna ‐mskt sist i ordet hemskt. I somaliskan är detta mycket mera begränsat. I princip kan man bara ha ett konsonantljud först och sist i somaliska ord. Även inuti ord finns stora begränsningar så till vida att det mellan vokaler i princip inte kan förekomma mer än två konsonanter intill varandra.
Betoning och ton Till sist skall det nämnas att betoning och ordmelodi eller ton kan spela en viktig roll för att skilja mellan annars likalydande ord på undeför samma sätt som i svenskans stegen (av steg) och stegen (av stege) eller ide (där björnen sover) och idé (en plötslig tanke). I somaliskan skiljer man på detta sätt precis som i svenskan mellan ett liteat antal annas likalydande ord, t.ex. ínan pojke och inán flicka.
22 konsonanter Glottal stop (grafemet ’ ) är en konsonant precis som de andra, även om bokstaven är liten och den inte alltid uttalas tydligt av alla och i alla ord. ri’ get
lo’ nötboskap
su’aal fråga
Substantivens genus Kvinnliga individer är grammatiskt feminina, undantag sac ko (m.). Manliga individer är grammatiskt maskulina.
3
Ord som slutar på –o/–ad är feminina, t.ex. qaaddo sked, bisad katt. Ord som slutar på –e är maskulina, t.ex. dubbe hammare, fure nyckel. För övriga ord säger formen inget om ordets genus. Däremot kan betoningens plats i ordet många gånger avslöja ordets genus. Här spelar begreppet ‘mora’ en central roll. Man brukar säga att en kort vokal består av en mora medan en lång vokal består av två moror. Maskulina ord betonas på näst sista moran, medan feminina ord betonas på sista moran. Detta innebär att feminina ord alltid betonas på sista stavelsen, oavsett om vokalen är lång eller kort, medan maskulina ord betonas på sista stavelsen om denna vokal är lång, medan de betonas på näst sista stavelsen om den sista stavelsens vokal är kort. MASK.
FEM.
ínan
pojke
inán
flicka
kúrsi
stol
bisád
katt
Dessutom finns en uttalsskillnad mellan maskulina och feminina ord som slutar med en stavelse som innehåller en lång vokal. Detta beror på att den betonade moran uttalas med högre tonhöjd än resten av ordet. I maskulina ord betonas den första delen av den långa vokalen vilket gör att tonen sedan faller. Man får alltså en fallande tonhöjd inom ramen för den betonade långa vokalen. I feminina ord betonas den senare delen av den långa vokalen vilket gör att hela den långa vokalen i praktiken uttals med en förhållandevis hög ton.
MASK.
FEM.
géed
träd
beér
dukáan
affär
khudaár
trädgård, odling grönsaker
4
Substantivens bestämda form bildas i singular med –ka i maskulinum, –ta i femininum. Betoningens placering påverkas inte när man lägger till artikeln. Konsonanten i artikeln förändras efter vissa ljud. Efter /g/ /d/ /aa/ /i/, /y/, /w/, /‘/ /e/ i /o/ i /c/, /h/, /x/, /kh/, /q/ ii /dh/ ii /l/ iii
blir –ka till –ga –ga –ga –ha –ha –a
blir –ta till –da –da –da –da –a –sha
–e– & –o– > –a–. –dh– & –q– uttals långt/kraftigt. iii) –l– faller bort i)
ii)
5
mnen och h orden o och träna på uttale et genom m att säga a efter. Lyssna på nam Fundeera över u uttalsmässsiga dettaljer som m du lägg ger märkee till. Hittta och anteck kna bra ex xempel p på de olik ka uttalsreglerna. A Antecknaa uttal so om inte verkarr kunna fförklaras med de givna reeglerna. G Gör en orrdlista öv ver alla föreko ommandee ord och h försök läära in så många so om möjlig gt. Sätta ääven alla ord i besstämd forrm. Konttrollera viid behov ordens g genus i överenssstämmerr med ordbo ok. Fund dera öveer om o ordens betoning b na för betoning av v maskullina resp. feminina a substan ntiv. reglern Text 11.1.
6
Text 11.2.
7
Text 11.3.
8
Text 11.4.
9
Text 11.5.
10
Text 11.6.
11
Text 11.7.
12
Text 11.8.
13
Text 11.9.
14
ng 1.10. P Para ihop ord och b bild. Övnin
15
16
17
ng 1.2. Ly yssna på o orden och h upprep pa. Identifiera föreemålen på å Övnin bilden n.
18
19
20
ng 1.3. Fö örsök kom mma ihåg g vad föreemålen h heter på soomaliska a. Skriv Övnin ner diina svar. Lyssna sedan p å ljudfileen. Om du d inte k kan komma på orden så kan d du lyssna direkt.
21
22
23
24
25
26
27
28
29
ng 1.5. Fö ör samma an orden ii semantiiska grup pper. Övnin
30
Övning 1.5. Dela in de substantiv som har förekommit i maskulina ooch feminina med hjälp av de regler för substantivens genus som har presenterats. Konsultera ordbok för de ord som inte täcks av reglerna. Övning 1.6.: Bilda bestämd form av de substantiv som har förekommit.
31
Avsnitt 2 Regional variation inom standardspråket Fonemet /dh/ används inte lika mycket i hela språkområdet. I den nordliga delen av det stora ”allmänna” dialektområdet (lite förenklat uttryckt Somaliland och Djibouti) kan /dh/ förekomma i alla positioner. I restan av språkområdet förekommer /dh/ bara först i ord och inuti ord efter konsonant. I övriga positioner har det ersatts av /r/. Båda uttalen och stavningarna anses vara lika korrekta.
T.ex. gabadh / gabar flicka men bara dhalo flaska, burk
Satsmarkörer I somaliskan har varje typ av sats (påstående, fråga, uppmaning, önskan, möjlighet) sina egna satsmarkörer, en för jakande och en för nekande typ av sats. waa
markerar jakande påstående
I ekvativa satser med substantiv i predikatsfyllnaden (dvs. X är Z, t.ex. Lena är lärare) behöver inget verb användas motsvarande svenskans är. Strukturen blir alltså X waa Z, där waa anger att satsen är ett jakande påstående. Det lilla ordet waa betyder inte ’är’!
Tani waa Safiya. Detta är Sofia. Cumar waa arday. Omar är elev.
32
Subjektsform I vissa fall finns det en speciell ändelse för att markera satsens subjekt: Bestämda form av substantiv
–u
Demonstrativa pronomen
–i
T.ex. Magacaygu waa Cabdi. Mitt namn är Abdi.
Kani waa Cabdi. Detta är Abdi.
Demonstrativa pronomen De somaliska demonstrativa pronomenen består av konsonanten i den bestämda artikeln följd av olika suffix beroende på avståndet till föremålet. Suffixet –an betecknar närhet, –aas betecknar avstånd. MASK.SING.
FEM.SING
BEST.ART.
‐ka
‐ta
den här
kan
tan
den där
kaas
taas
PLUR.
kuwan
kuwaas
Om formen används som subjekt lägger man till suffixet ‐i. Dessa pronomen kan användas både självständigt och förenat med ett substantiv. Precis som den bestämda artikeln läggs de till som suffix efter substantivet. Samma anpassning till substantivets sista ljud inträffar som vid den bestämda artikeln. Tani waa kab. Det här är en sko. kab en sko, kabta skon, kabtan den här skon, kabtaas den där skon mindi en kniv, mindida kniven, mindidan den här kniven, mindidaas den där kniven Kani waa bas. Det här är en buss. bas en buss, baska bussen, baskan den här bussen, baskaas den där bussen guri ett hus, guriga huset, gurigan det här huset, gurigaas det där huset
33
Possessivsuffix min
–ay–
din
–aa–
Dessa suffix skall både föregås och följas av bestämd artikel, alltså
MASK.
FEM.
min
kayga
tayda
din
kaaga
taada
Precis som de demonstrativa pronomenen så kan även de possessiva användas både självständigt och som suffix efter ett substantiv. Återigen anpassas /k/ och /t/ till det sista ljudet i substantivet på precis samma sätt som den bestämda artikeln som ju ingår först i de olika pronomenen. kab en sko, kabta skon, kabtayda min sko, kabtaada din sko mindi en kniv, mindida kniven, mindidayda min kniv, mindidaada din kniv bas en buss, baska bussen, baskayga min buss, baskaaga din buss guri ett hus, guriga huset, gurigayga mitt hus, gurigaaga ditt hus Efter substantiv som betecknar släktingar och närstående personer används dock inte den sista bestämda artikeln. MASK.
FEM.
min
‐kay
‐tay
din
‐kaa
‐taa
hooyo en mor, hooyada modern, hooyaday min mor, hooyadaa din mor aabbe en far, aabbaha fadern, aabbahay min far, aabbahaa din far
34
Substantiv som attribut Om ägaren uttrycks med ett substantiv så placeras det bara efter huvudordet. Huvudordet står nästan alltid i bestämd form. Kani waa dugsiga Sahra. Det här är Saras skola.
Adjektivattribut Alla attribut placeras på somaliska efter huvudordet.
T.ex. Subax wanaagsan! God morgon!
Kollektiva substantiv Många maskulina substantiv kan göras kollektiva genom att behandla dem som feminina.
búug en bok, búugga boken, buúgta böckerna
árday en elev, árdayga eleven, ardaýda eleverna
baabúur bil, baabúurka bilen, baabuúrta bilarna
Ordningstal Alla ordningstal slutar på –aad.
kow en
kowaad första
laba två
labaad andra
35
Text 2
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
Avsnitt 3 Regional variation inom standardspråket Ord som slutar på /o/ i mellersta och södra delen av språkområdet slutar i en del fall på /a/ i den norra delen. Formerna som slutar på /o/ uppfattas av många som mera språkligt neutrala, men båda är godtagbara i standardspråket.
T.ex. labo / laba två, toddobo / toddoba sju
Samma variation kan iakttas i slutet av kvinnonamn, men här är båda formera att bretrakta som helt likvärdiga och personliga preferenser (i kombination med geografisk hemvist) är avgörande för vilken form man använder.
T.ex. Sahra / Sahro, Faaduma / Faadumo, Caasha / Caasho
Omöjliga utljud En viktig fonologisk princip säger att somaliska stavelser inte får sluta med /m/, /k/ eller /t/. I stället används /n/, /g/ och /d/. T.ex. Aadan Adam, Islaan Islam, tagsi taxi, filin film, macallin lärare, men macallimad kvinnlig lärare Före /b/ förekommer dock på grund av assimilation bara /m/, inte /n/. I dagens somaliska skrivs oftast –mb–, men förr skrevs ofta –nb– som i arabiskan.
T.ex. cambe (canbe) mango.
50
Verbböjning Somaliska verb böjs i olika former i 1, 2 och 3 person singular och plural samt i olika former i maskulinum och femininum i 3 person singular. Verbet vara har en kraftigt oregelbunden böjning och uppvisar faktiskt samma personprefix som arabiskan i stället för de suffix som dagens regelundna somaliska verb har. PERS.PRON.
är
har
3 pers sing mask
uu han
yahay
leeyahay
3 pers sing fem
ay hon
tahay
leedahay
3 pers plur
ay de
yihiin
leeyihiin
Formen tahay blir till –dahay efter lee– enligt precis samma principer som gör att den bestämda artikeln –ta övergår till –da efter vissa ljud. Det adjektiviska morfemet /lee/ ägande, havande förekommer även som det substantivbildande suffixet –le –havare, –ägare.
T.ex. dukaanle affärsinnehavare, tagsile taxiförare etc.
Possessiva pronomen och ändelser
FULLA FORMER
KORTA ÄNDELSER
MASK. / FEM.
MASK. / FEM.
/ay/
kayga / tayda
min
‐kay / ‐tay
/aa/
kaaga / taada
din
‐kaa / ‐taa
/iis/
kiisa / tiisa
hans
‐kiis / ‐ tiis
/eed/
keeda / teeda
hennes
‐keed / ‐teed
/ood/
kooda / tooda deras
‐kood / ‐tood
51
mindidayda min kniv
aabbahay
min far
gurigaaga
ditt hus
hooyadaa
din mor
mindidiisa hans kniv
hooyadiis
hans mor
mindideeda hennes kniv
aabbaheed hennes far
gurigiisa
gurigeeda
hans hus
hennes hus
mindidooda deras kniv
aabbahood deras far
gurigooda
hooyadood deras mor
deras hus
Subjektsform Observera att subjektsändelsen –u inte läggs till huvudordet i subjektet, som man skulle vänta sig i utpräglade kasusspråk. I stället läggs subjektsändelsen till hela substantivfrasens sista ord, ungefär som possessivändelsen i svenskan.
T.ex. Hooyada reerku waa Cambara. Modern i familjen är Cambara.
Ägare Antingen placeras ägaren efter det ägda som vanligen står i bestämd form eller så placeras ägaren före det ägda som då förses med possessiv ändelse.
wiilka Maryan
Maryan wiilkeeda
Maryans son Maryans son (jfr. norskans Maryan sin sønn)
52
Bruket av är Om predikatsfyllnaden är ett substantiv behövs inte kopulan i presens på somaliska, men om predikatsfyllnaden är ett adjektiv måste kopulan användas.
Aamina waa macallimad. Amina är lärare.
Gacantu waa wasakh. Handen är smutsig
(eg. handen PÅSTÅENDE smuts).
Gacantu waa yar tahay. Handen är liten.
Satsmarkör för fokus Satsmarkören waxaa används i stället för waa för att ange att det kommer en substantivfras efter predikatsverbet och att denna substan‐ tivfras utgör statsens fokus. Därför brukar man kalla waxaa för fokusmarkör. (Ordet wax betyder från början sak.) Cumar waxaa uu leeyahay dukaan yar. Omar SAKEN han ägande‐är affär liten Omar har en liten affär. (Eg. Omar, saken (som) han äger (är) en liten affär.)
53
Text 3 Reeer–Cum mar
Kani w waa qoyss. Kani w waa qoysska Cali. Hooyaada reerk ku waa Cambara. Aabbaaha reerk ku waa Cu umar. Carruu urtu waaa afar. Magaccoodu waaa Marya an, Aamin na, Safiya a iyo Calii. Maryaan waa gaabadh weeyn. Cali w waa wiil y yar.
54
Ilmaha Cumar
Maryan waa xaas.
Aamina waa kalkaaliso.
Maryan waa xaas wanaagsan. Aamina waa kalkaaliso wanaagsan.
Safiya waa macallimad.
Safiya waa macallimad wanaagsan.
Cali waa arday.
Cali waa arday wanaagsan.
55
K Kani waa dukaank ka Cumarr.
Kan ni waa du ugsiga Ca ali.
― ― Kani waaa dukaan nkayga.
― K Kani waa dugsigay yga.
Tani w waa carru uurta Maaryan.
Kan ni waa Caali.
― Tan ni waa ca arruurtay yda.
Kan ni waa saaaxiibkiis..
Magaacoodu w waa Faadu umo,
― K Kani waa saaxiibka ay.
Luul, Cabdi, N Nuur iyo Sahra.
Mag gaciisu w waa Warsame.
56
Tani waa walaashay.
Tani waa hooyaday.
Magaceedu waa Safiya.
Magaceedu waa Cambara.
Walaashay Safiya waa macallimad.
Kani waa aabbahay.
Kani waa macallinkayga.
Magaciisu waa Cumar.
Magaciisu waa Xarbi.
Aaabbahay waa dukaanle.
Xarbi waa bare wanaagsan.
57
Cumaar waa du ukaanle. Cumaar waxaa u uu leeyah hay dukaaan yar. Cali wax xaa uu leeeyahay saaxiib. Saaxiibkiisu waa w wiil wana aagsan. S
uur bada ahay carru an. Maryaan waxaaa ay leeda Camb bara wax xaa ay leeedahay ha al wiil.
58
nkiisu wa aa yar yah hay. Cumaar dukaan Maryaan carruu urteedu w waa badan n yihiin. Cali m macallinkiiisu waa wanaagssan yahay y. Cali h hooyadiis waa jirran tahay . Maryaan wiilkeedu waa yar yahaay. Maryaan gabartteedu waa ladan ttahay.
K Kabtani w waa yar ta ahay.
Kabtanina waa wey yn tahay.
Maroodiganii waa wey yn yahay y.
Marood diganina w waa yar y yahay.
Dadkani D dan yihiin n. waa bad
59
Xisaab Saddex iyo afar waa toddobo. Toddobo waa wadarta saddex iyo afar. Waa immisa wadarta saddex iyo kow? Waa afar. Waa immisa wadarta saddex iyo labo? Waa shan. Waa immisa wadarta saddex iyo saddex? Waa lix. Cali waxaa uu leeyahay afar buug. Caashana waxaa ay leedahay saddex buug. Cali iyo Caasha waxaa ay leeyihiin toddoba buug. Reer‐Cumar waxaa ay leeyihiin laba sac. Reer‐Guuleedna waxaa ay leeyihiin saddex sac. Labada reer waxaa ay leeyihiin shan sac. Caasha waxaa ay leedahay toban shilin. Safiyana waxaa ay leedahay shan shilin. Caasha iyo Safiya waxaa ay leeyihiin shan iyo toban shilin.
60
61
Avsnitt 4 Satsmarkörer Satstypsmarkör waa
markerar påstående
ma
markerar fråga
Fokusmarkörer baa / ayaa
markerar fokus på direkt föregående substantivfras
waxaa
markerar fokus på en fras efter predikatsverbet
Verbens böjning Tempus presens
–aa
rabaa
vill
cunaa
äter
Aspekt progressiv
C–ay–aa
cunayaa sitter och äter, is eating
V–n–ay–aa
akhrinayaa sitter och läser, is reading
Person 3 p sg mask
–aa
rabaa
han vill
cunayaa
han sitter och äter
–t–aa
rabtaa
hon vill
tahay är
ay–s–aa
cunaysaa
hon sitter och äter
yahay är
3 p sg fem
3 p pl
–aa–n rabaan
de vill
yihiin är
de sitter och äter
cunayaan
62
Adjektiv + verb Ordet jecel är ett adjektiv som man skulle kunna översätta med ’glad i’. är
är glad i, gillar, tycker om
3 p sing mask
uu han
yahay
jecelyahay
3 p sing fem
ay hon
tahay
jeceshahay
3 p plur
ay de
yihiin
jecelyihiin
Precis som vid den bestämda artikeln smälter här /l‐t/ samman till /sh/.
Personliga pronomen Förutom de ofta obligatoriska korta subjektsformerna av personliga pronomen finns även långa substantiviska formersom kan användas om man ösnkar extra tydlighet.
KORTA SUBJEKTSFORMER
LÅNGA SUBSTANTIVISKA FORMER
3 p sing mask
uu
han
isaga
3 p sing fem
ay
hon
iyada
3 p plur
ay
de
iyaga
De långa formerna är egentilgen substantiv i bestämd form och ‐ga, ‐da är bestämd artikel. Som alla andra substantiv får de subjektsändelsen –u.
iyo / oo / –na Mellan substantiv används iyo och. Mellan adjektiv används oo och. Mellan satser används –na och.
63
Qoraal Kani waa dugsiga Sahra iyo Axmed. Waa dugsi yar oo wanaagsan.
Sahra waxaa ay tagaysaa dugsiga. Axmed waxaa uu salaamayaa – Subax wanaagsan, Sahra.
– Subax wanaagsan, Faadumo.
macallinka. ‒ Nabad!
Sahra fasalka ayaa ay galaysaa. Fasalku waa weyn yahay. Ardayduna waa badan yihiin.
64
Sahra wax baa ay akhrinaysaa.
Ardaydu waa ay akhrinayaan.
Waa ay jeceshahay akhriska.
Waa ay jecelyihiin akhriska.
Axmed waa uu qorayaa.
Axmed waxaa uu qorayaa eray.
Xasan wax baa uu sawirayaa. Waxaa uu sawirayaa guri.
Waa uu jecelyahay qorista.
Ardaydu waa ay heesayaan.
Ardaydu waa ay ordayaan.
Waxaa ay heesayaan Heesta Calanka.
Waa ay tartamayaan.
Waa ay jecelyihiin Heesta Calanka.
Waa ay jecelyihiin tartanka.
65
Kani waa bas weyn oo fiican.
Sahra waxaa ay fiirinaysaa dheel.
Ardaydu waa ay tegayaan. Maxaa la dheelayaa?
Waxaa ay tegayaan dugsi kale. Waxaa la dheelayaa kubbadda cagta.
Axmed waa uu gaajoonayaa.
Axmed guriga ayaa uu u socdaa.
Rooti iyo caano baa uu rabaa.
Waxaa uu la socdaa saaxiibkiis.
Faadumo waxaa ay rabtaa liin. Axmed waxaa uu leeyahay baabuur yar. Waa ay jeceshahay liinta.
Waa uu jecelyahay baabuurkiisa.
66
Maxaa uu samaynayaa Xasan? Xasan wax baa uu akhrinayaa. Isagu wax baa uu akhrinayaa.
Maxaa uu samaynayaa Xasan?
Xasan waxa uu nadiifinayaa dariishadda.
Isagu waxa uu nadiifinayaa dariishadda.
Maxaa uu samaynayaa aabbe?
Maxaa uu samaynayaa aabbe?
Aabbe waxa uu tirinayaa lacag.
Aabbe wax baa uu cunayaa.
Isagu waxa uu tirinayaa lacag.
Isagu wax baa uu cunayaa.
67
Maxaa ay samaynaysaa Faadumo? Faadumo wax baa ay akhrinaysaa. Iyadu wax baa ay akhrinaysaa.
Maxaa ay samaynaysaa Faadumo?
Faadumo waxaa ay nadiifinaysaa dariishadda.
Iyadu waxaa ay nadiifinaysaa dariishadda.
Maxaa ay samaynaysaa hooyo?
Maxaa ay samaynaysaa hooyo?
Hooyo waxaa ay tirinaysaa lacag.
Hooyo wax baa ay cunaysaa.
Iyadu waxaa ay tirinaysaa lacag.
Iyadu wax baa ay cunaysaa.
68
Avnsitt 5 Satsmarkörer SATSTYPSMARKÖRER waa
markerar påstående & fråga med frågeord
ma
markerar nekat påstående (med verbet i konjuntiv)
ma
markerar ja/nej‐fråga
‐ee/‐ma/ma‐ markerar frågeordsfråga Ø
markerar uppmaning
FOKUSMARKÖRER baa / ayaa
markerar att föregående ord är fokuserat
waxaa
markerar att fokus ligger efter predikatsverbet
Sammandragna satsmarkörer Om ordet före baa slutar med vokal är det vanligt i vissa sammanhang att de båda orden dras samman. Baa reduceras till –aa som läggs till som ett suffix på det föregående ordet i stället för den ursprungliga vokalen.
Sahra baa –> Sahraa
På liknande sätt drar man väldigt ofta ihop satsmarkörerna med de korta subjektspronomenen.
waa uu –> wuu
waxaa uu –> wuxuu
baa uu –> buu
ayaa uu –> ayuu
waa ay –> way
waxaa ay –> waxay
baa ay –> bay
ayaa ay –> ayay
69
Frågeord De allra flesta frågeord bildas av andra substantiv eller pronomen med hjälp av morfemet /ee/ eller /ma/. Med morfemet /ma/ bildas t.ex. maxay? vad? Detta pronomen har en alldeles särskild FOKUSERAD form: maxaa? som kan antas ha uppstått genom sammandragning av maxay + baa Med suffixet –ee vilken bildas t.ex. OBESTÄMD FORM
BESTÄMD FORM
INTERROGATIV FORM
xag riktning, område
xagga
xaggee?
vart? var?
eray ord
erayga
eraygee?
vilket ord?
Vanligtvis fokuserar man det substantiv som står i interrogativ form med hjälp av baa eller ayaa.
Fokuserat subjekt I meningar med fokuserat subjekt påverkas predikatsverbet. Om predikatsfyllnaden är ett adjektiv används inte verbet yahay är i presens.
Mid baa ka duwan Ø.
En är annorlunda (än…).
Wax baa ka maqan Ø.
Någonting är frånvarande (från…).
Någonting saknas.
Om predikatet är ett verb i presens förkortas ändelsen –aa i maskulinum och femininum singular till –á. Denna korta ändelse är då också betonad.
Cali wuu akhrínayaa.
Ali läser.
Cali baa akhrinayá.
Ali läser. Det är Ali som läser.
Subjektet skall inte heller ha någon subjektsändelse, kanske därför att det sista ordet i subjektsfrasen ju nu är fokusmarkören.
70
Imperativ Imperativ singular = verbets stam. Imperativsatser är de enda satser som inte innehåller någon satsmarkör.
IMPERATIV
ENKELT PRESENS
SING
MASK
sawir
sawir‐aa
PROGRESSIVT PRESENS
FEM
MASK
sawir‐t‐aa
FEM
sawir‐ay‐aa sawir‐ay‐s‐aa
Preteritum Peteritum markeras med /ay/ i stället för presens /aa/.
ENKELT PRETERITUM
PROGRESSIVT PRETERITUM
MASK
MASK
sawir‐ay
FEM
sawir‐t‐ay
FEM
sawir‐ay‐ay sawir‐ay‐s‐ay
Futurum Futurum bildas med huvudverbet i infinitiv följt av hjälpverbet doonaa önskar, vill. Infinitiv bildas med /i/ om stammen (imperativen) slutar på konsonant och med –n om stammen slutar på vokal. wuu bogsan doonaa han kommer att bli frisk.
Konjunktiv Konjuntiv markeras med /o/ i stället för presens /aa/ och preteritum /ay/. Konjunktiv används i bisatser och i nekade påståenden.
ENKELT KONJUNKTIV
PROGRESSIVT KONJUNKTIV
MASK
MASK
sawir‐o
FEM
sawir‐t‐o
sawir‐ay‐o
FEM
sawir‐ay‐s‐o
71
Prepositioner Somaliskan har inte prepositioner på samma sätt som svenskan. I svenskan finns flera tiotal prepositioner av ganska varierande karaktär. Gemensamt för dem alla är att de placeras framför den nominalfras som de associeras med. I somaliskan finns bara fyra egentliga prepositioner som uttrycker fyra väldigt grundläggande rumsliga förhållanden. I somaliskan placeras dessa fyra prepositioner inte före nominalfrasen som de associeras med, utan före det verb (adjektiv eller adverb) som styr nominalfrasen via prepositionen. Prepositionen u uttrycker förflyttning i riktning mot ett mål, men kan även användas i mera abstrakt betydelse för att uttrycka mottagare eller beneficient. Slutligen är den vanlig tillsammans med substantivet si sätt för att bilda sättsadverbial. Den översätt oftast med till, för, åt, men i sättsadverbial gärna som på (ett … sätt). Prepositionen ku, uttrycker befintlighet någonstans, men i mera abstarkt betydelse kan den även uttrycka ett redskap som man använder för att utföra en handling. Den översätts ofta med i, på, och i den mera abstrakta betydelsen som med. Prepositionen ka från/ur/om, uttrycker förflyttning bort från eller förbi en plats eller ett objekt, men i en mera abstrakt betydelse kan den även uttrycka det material som något är gjort av, det ämne som diskuteras liksom det föremål som ett annat föremål jämförs med. Den översätt ofta med från, ur, av; om (ett ämne); än (ett jämförelseobjekt). Prepositionen la är inte lika konkret ”rumslig”, utan uttrycker sällskap och översätts nästan alltid som med. OBS! Somaliskan också har ett opersonligt pronomen la man som är väldigt frekvent, eftersom somaliskan inte har något passivum.
72
Motsvarande många betydelsemässigt mera specifika svenska preposi‐ tioner används olika substantiviska uttryck med possessiva ändelser. kursiga hoostiisa under stolen (eg. stolen dess undersida) Hoos är ett substantiv som i maskulinum betyder skugga och i femininum undersida, utrymmet under något föremål. Ett dussintal substantiv av liknande typ kan i obestämd form även användas som adverb framför verb.
xarriiq hoos mari
dra ett streck under, stryk ett streck under
Determinativ artikel Den vanliga bestämda artikeln –ka/–ta byts mot en annan form –kii/–tii när man vill framhålla att det bestämda föremålet inte bara är allmänt bestämt utan dessutom förväntas vara känt sedan tidigare.
73
Qoraalka sha anaad
Saawir jidk ka!
Xaggee b baa ay tag gayaan? SSawir jidk ka!
R Raadi cun ntada!
Sawir m masawirkaaaga!
Ku qor m magacaag ga!
74
Ku sa awir bisa d kursiga a dheer h hoostiisa!
Akhrii oo sawir!
Ku u qor era ay ku hab bboon saw wirka!
Ku bu uuxi ”a” o oo akhri!
Ku b buuxi ”ii” ” oo akhrri!
u habboon sawirk ka? Eraygee baa ku
75
Wax b baa ka maaqan.
Mid d baa ka d duwan. K Ku sawir ” ”X”!
Dham mmaystir ssawirka!
wan? Maxaaa ka duw
Erraygee ba aa ku hab bboon saw wirka?
Ku saw wir ”X”!
Xa arriiq hoo os mari!
ma Axmeed baa? – Maya. Kani m
Tanii ma Aam minaa? – M Maya.
Kani m ma Cumaar baa? – Maya.
Tanii ma Safiy yaa? – M Maya.
Kani m ma Cali b baa? – Ha aa.
Tanii ma Sahrraa? – Haaa.
76
Tanii ma Sahrraa?
Maya.. Kani waaa Axmed d.
May ya. Tani w waa Safiy ya.
ma Cumaar baa? Kani m
C Cumar wu uxuu ciya aarayaa k kubbadda a caagta. K Kubbadda a cagta ay yuu jecel yahay. W Waa ciyaa artoy fiica an.
xay la ciyaaraysaa a Farxiya. Saahra wax
Saahra iyo A Axmed w waxay tag gayaan d dugsiga. W Waxay la ssocdaan ssaaxiibkoood Bashiir. M Macallinku u wuxuu u sawiray y wiil iyo gabar. Bashiir wu uxuu qorayaa mag gaca gaba arta. Saahra wax xay akhrin naysaa m magaceed da.
77
C Cali wuxu uu booqan nayaa saaaxiibkiis. Saaaxiibkiiss waxaa u uu leeyah hay baask kiil. W Waa baask kiil qurux x badan. C Cali waxaa uu raba aa in uu ffuulo baaaskiilka a. C Cali wuxu uu fuusha an yahay baaskiilk ka. Saaaxiibkii baa ku riiixaya. C Cali ma w wadi yaqaano. W Wuu ka ba aqayaa.
C Cali wuu d dhacay. L Lug buu k ka dhaaw wacmay. Baaskiilku u wuxuu yaallaa d dhulka. C Cali saaxiiibkiis wu uu naxsan n yahay.
C Cali waxaa la geeyay isbitaaal. D Dhakhtark ku wuxuu u eegaya a lugta C Cali. D Dhakhtark ku wuxuu u dawayn nayaa Ca ali. C Cali wuu b bogsan d doonaa.
78
C Cumar wu uxuu raba aa in uu d dhiso mu undul. W Wuxuu sid daa cawss. H Hooyadiissna waxay siddaa caws. W Waxay caa awinaysa aa Cumarr.
C Cumar wu uxuu fuushan yah hay mund dulka. C Cawska ay yuu saara ayaa saqaafka. W Wuu ku d dhakhsana ayaa. R Roobka ay yuu ka ba aqayaa.
C Cumar wu uxuu dha ammeeyaay m mundulkiisii. M Ma rabo in n ay biyo u soo gaalaan. Biyaha ayu uu ka mo oosayaa m mundulka.
79
Avsnitt 6 Plural av substantiv Den mest utbredda pluraländelsen är –o. Betoningen faller alltid på pluraländelsen –o. Feminina substantiv som i singular slutar på konsonant bildar plural med ändelsen –o.
far
finger
pl. faró
fingrar
sariír
säng
pl. sariiró sängar
dheg
öra
pl. dhegó öron
kab
sko
pl. kabó
skor
lug
ben
pl. lugó
ben
gacán
arm, hand
Ordets stam är /gacm/–, men somaliska ord kan inte sluta på
två konsonanter eller på /m/.
pl. gacmó armar, händer
Helt oregelbundet:
il
öga
pl. indhó
ögon
Maskulina substantiv förlänger/intensifierar/dubblerar också konsonan‐ ten före ändelsen –o om konsonanten är b, d, n (m), l, r.
macállin lärare
pl. macallimmó lärare
baabúur bil
pl. baabuurró bilar
Efter alla andra konsonanter skjuter man in –y– före ändelsen –o i maskulinum.
mágac namn
pl. magacyó
namn
mádax huvud
pl. madaxyó
huvuden
80
Den bestämda artikeln är den motsatta jämfört med i singular. Feminina ord slutar på –aha (‐o + ‐ka) i bestämd form plural.
káb sko, kábta skon, kabó skor, kabáha skorna
De flesta maskulina slutar på –ada (‐o + ‐ta) i bestämd form plural. xayawáan djur, xayawáanka, xayawaannó, xayawaannáda Maskulina ord med en stavelse i stammen i plural får dock –aha i betämd form plural (‐o + ‐ka). De har ofta en inskottsvokal i singular på precis samma sätt som svenskans cykel, cyklar; gammal, gamla.
xáraf bokstav, xárafka bokstaven, xarfó bokstäver, xarfáha bokstäverna
ílig tand, íligga tanden, ilkó tänder, ilkáha tänderna
Ordets stam är /ilk/–, men somaliska ord kan inte sluta på två
konsonanter eller på /k/.
Räkneform av feminina substantiv Feminina substantiv om i singular slutar på konsonant får ändelsen –ood efter räkneord. Alla andra substantiv används i singularform efter räkneord. gabádh flicka, pl. gabdhó flickor, laba gabdhóod två flickor Men maskulina substantiv står i singularform. baabúur bil, pl. baabuurró bilar, laba baabúur två bilar
Plural av adjektiv Adjektiven bildar en pluralform med prefix. I de flesta fall upprepas första stavelsen i adjektivet, men vissa oregelbundenheter förekommer.
weyn stor, pl. waaweyn stora
yar liten, pl. yaryar små
81
Pluralformerna är inte obligatoriska att använda, men av frekventa adjektiv används de nästan alltid. Av mera ovanliga adjektiv används de mera sällan.
Ponomen
långa
korta
possessiva
1 sg.
aniga
aan
kayga / tayda
/ay/
2 sg.
adiga
aad
kaaga / taada
/aa/
3 sg. m. isaga
uu
kiisa / tiisa
/iis/
3 sg. f. iyada
ay
keeda / teeda
/eed/
3 pl.
ay
kooda / tooda
/ood/
iyaga
1 och 2 person singular av verb Verben böjs i 1 person singular precis som i 3 pers. sing. maskulinum. De böjs även i 2 person singular precis som i 3 pers. sing. femininum.
Verb med imperativ på ‐o Både maskulinum och femininum innehåller –t– i de enkla tempus‐ formerna, men i femininum lyfts morfemet /t/ fram genom inskott av /a/. imperativ
baro
1.p.sg. + 3.p.sg.mask.
bartaa
bartay
barto
2.p.sg. + 3.p.sg.fem.
barataa
baratay
barato
prog.
baranayaa…
baranaysaa…
82
Substantiv som attribut Somaliskan har inte avledda adjektiv i samma utsträckning som svenskan. I stället används ofta substantiv som kvalitativa bestämningar till andra substantiv. Den relation de har till varandra uttrycks då ofta med ”participet” ah som är, en. being, som utgör roten i formen yahay. nin Soomaali ah en somalisk man, en somalier (ordagrant en man som är somalier, a man being a Somali) naag Soomaali ah en somalisk kvinna, en somaliska (ordagrant en kvinna som är somalier, a woman being a Somali)
Två attribut Om man har två attribut efter samma substantiv måste det andra föregås av en konjunktion, ofta oo och, som. Observera att laba är ett substantiv. laba gabdhood oo walaalo ah två flickor som är syskon (dvs. två systrar) laba wiil oo walaalo ah två pojkar som är syskon (dvs. två bröder) Om det andra attributet uttrycker ägare används konjunktionen ee som då kan jämföras med engelskans preposition of.
dugsiga hoose ee Sheekh Bashiir Shejk Bashirs lågstadieskola
macallinka af‐Soomaaliga ee Xasan Hassans lärare i somaliska
83
Qoraalka lixa aad
Qor eraya Q ada sawirrada!
uuxi ”a”! A Akhri era ayada! Ku bu
Ku b buuxi ”ii” ”! Akhri eerayada!
Ku qo or erayad da sawirra ada hoosttooda!
84
Kee dheerr?
B Buuxi me eelaha bannaan b !
Kee e gaabann?
Qor tirooyin t nka maqan!
Xarfaha waaweyn n markaa aad qorrayso magac m gaaar ah. Ku bilow xaraf weyn yada qoy yska Faaadumo! Baro magacy Maxa amed, Aamina, A Faadum F mo, Xasa an, Caash ho, Xaaw wo
85
Isku aaddi magaca m iyo i sawiirka!
ani? Waa kuma ka
Waa tuma tani?
Waa X_____ ___
Waa F____ ____
Waa tuma ta ani?
Waa tuma tani?
Waa A_____ ___
Waa C____ ____
Waa tuma ta ani?
Waa kuma kani?
Waa X_____ ___
Waa M___ _____
86
Ma agacaygu waa Faadumo F o. Aa abbahayy magaciiisu waa a Maxam med. Ho ooyaday magace eedu wa aa Aaminna. Wa axaa aan leeyah hay hal walaal. Ma agaciisu waa Xa asan. Wa axaa aan leeyah hay laba a gabdh hood oo wa alaalahayy ah. Ma agacyad doodu wa aa Xaaw wo iyo Caaasho. Ma axaa aad d leedah hay adig gu? Qo or qoraaal gaaba an oo ku saabsaan qoysk kaaga.
Kani w waa Xassan. Waxa aa uu aa adaa dug gsiga hooose ee Sheekh h Bashiir. u waa fa asalka 3aad 3 (saaddexaa ad). Isagu Dugsiga waxaa uu u qaataa shaati buluug b ah a urwaal midabka m a dambaaska leh. iyo su Maga aca maca allinkiisu waa C Cabdi. diimo Weyd Ka ja awaab weydiima ahan. 1. Cab bdi waa fasalke ee? 2. Dh harka du ugsiga ee e Xasann waa midabkee m e? 3. Ma acallinka a af-Soo omaaligaa ee Xa asan maga aciis? 4. Ma acallinka aaga af--Soomaaaligu ma agaciis?
87
Magacay M ygu waa a Caasho o. Waxaa W aaan aada aa dugsiga hoosse ee Sheekh S Bashiirr. Waxaa W aaan dhig gtaa fas salka 2aaad (laba aad). Waxaa W aaan dugsiga u qaataa jiilbaab hurdi h ah a iyo caambuur buluug ah.
Waxaa W ayy miisaa amaysaa buug.
Wa axaa uu akhrina ayaa buug.
Waxaa W ayy barana aysaa Ca arabi.
88
Waxaa W uuu sawira ayaa shimbir.
Wa axaa ay akhrina aysaa Qur’aan. Q
Wa axaa uu fiirinay yaa geed d. adan. Fiiri ssawirra Maxa aa ay Fa aadumo, Caashoo iyo Xassan sam maynayaaan hadd da? Ka qo or afar weerood w d.
89
Fiiri X Xasan. aan lugtiisa. Tilma Tilma aan gaca antiisa. Tilma aan mad daxiisa. Tilma aan afkiisa. Tilma aan jilib bkiisa. Tilma aan sank kiisa. Tilma aan cagttiisa. Tilma aan tima ahiisa. Tilma aan dheg gtiisa. Tilma aan ishiiisa. Tilma aan xusu ulkiisa.
od ayaa uu leeyyahay? Immiisa lugoo Immiisa gacm mood ayaa uu le eeyahay? ? Immiisa mada ax ayaa uu leeyyahay? Immiisa dheg good aya aa uu ley eyahay? Immiisa xusu ul ayaa uu u leeyaahay? Immiisa jilib ayaa uu u leeyah hay? Immiisa indhood aya aa uu lee eyahay? ? Immiisa san ayaa a uu leeyahaay? Immiisa cago ood ayaa a uu leeyyahay?
90
Faaadumo wejigeed w da ayey dhaqay ysaa
Aab bbe wax xaa uu nadiifinaayaa ilkihiisa.
Hoooyo waxaa ay dh haqaysaaa dhar.
Xassan waa uu shan nlaysanaayaa. awaab su u’aalahan! Ka ja 1. Ma axaa ay samayna aysaa hooyo? 2. Ma axaa uu samayn nayaa aaabbe? 3. Ma axaa ay samayn naysaa F Faadumo o? 4. Ma axaa uu samayn nayaa Xaasan?
91
Avsnitt 7 Övriga pluralformer av substantiven Feminina substantiv på –o slutar i plural på –ooyin, ‐ooyinka. hooyo, hooyada
hooyooyin, hooyooyinka mödrarna
Maskulina substantiv på –e slutar i plural på –ayaal, –ayaasha. aabbe, aabbaha
aabbayaal, aabbayaasha fäderna
Enstaviga maskulina substantiv bildar nästan alltid plural genom att lägga till –a– följt av den sista konsonanten i ordet. Eftersom stammen är enstavig blir bestämd artikel densamma i singular och plural. af
afka
miis
miiska
miisas miisaska
borden
bas
baska
basas
bussarna
afaf
afafka basaska
språken
Till denna typ hör även det något oregelbundna ordet buug
buugga
buugaag buugaagta böckerna
Vokalharmoni När man efter den bestämda artikeln lägger till en ändelse som innehåller /i/ brukar denna ”smitta av sig” på ett föregående /a/ om de båda vokalerna skiljs åt av konsonanten /h/, men ibland även /x/, /c/.
aabbe
aabbaha
magac magaca
aabbihiis
hans far
magaciisa
(magiciisa) hans namn
Samma typ av vokalharmoni inträffar i infinitiv, men här inträffar den alltid då ett /x/ eller /c/ finns mellan /a/ och /i/.
dhacaa inträffar
dhici
inträffa
92
Preteritum plural Det morfem som uttrycker preteritum är sist i ord /ay/ eller /ey/, men före konsonant monoftongiseras det till /ee/.
presens
preteritum
1 p. sg. & 3 p. sg. m.
cunaa
cunay
2 p. sg. & 3 p. sg. f. 3 p. pl.
progressiv
[ey]
cunayay
[ey]
cuntaa
cuntay [ey]
cunaysay
[ey]
cunaan
cuneen
cunayeen
Stam på konsonant
–i
qor‐aa
qor‐i
Stam på vokal
–n
akhri‐y‐aa
akhri‐n
Infinitiv
skriva läsa
Infinitivformen har en mycket mer begränsad använding än i svenskan och används bara före ett litet antal hjälpverb, bl.a. doonaa kommar att, ska, karaa kan.
”Presens particip” Somaliskan har särskilda verbformer som används som attribut. Dessa slutar i presens på kort betonad vokal och det finns ingen särskild pluralform, utan mask.sing. används även i plural. m.sg.
qorá writing
soo socdá following
f. sg.
qortá
soo socotá
pl.
qorá
soo socdá
Observera åter hur vissa verbstammar innehåller –t–/–d– och att den feminina formen då signaleras genom att detta –t–/–d– lyfts fram med hjälp av en inskottsvokal. Observera också hur denna insottsvokal många gånger utgörs av en kopia av den vokal som annars finns i ordets rot.
93
Formerna ovan omnämns i grammatikorna omväxlande som verbformer,
REDUCERADE
verbformer,
ATTRIBUTIVA
KORTA
verbformer eller
RELATIVA verbformer, men funktionsmässigt motsvara de många gånger
tydligt PARTICIP i andra språk.
Relativa bisatser Somaliskan har inget relativt pronomen. I stället skiljer sig en bisats från en huvudsats främst genom att huvudsatsen alltid innehåller en sats‐ markör medan en bisats aldrig innehåller någon satsmarkör. Waa immisa tirada buugaagta Ø ay haystaan Cali iyo Caasha? Hur stort är antalet böcker som de har, Ali och Asha?
Räkneord + kollektiva substantiv Eftersom kollektiva substantiv inte är räknebara och inte kan sättas i plural kan de inte heller utan vidare användas efter siffror. Även på svenska blir det ju problematiskt om man vill sätta siffror framför ord som personal eller godis. Än så länge är väl uttryck som två personal är sjuka idag och barnen fick tre godisar var inte särskilt accepterade. För att kringgå detta problem använder somaliskan ”presensparticipet” ah being. Siffran i sig är ju ett substantiv
afar nacnac ah ”fyra godisar”, fyra (stycken) som är godis
saddex carruur ah tre barn, tre (stycken) som är barn
En annan vanlig strategi är att sätta in ett räknebart substantiv, t.ex. xabbo som egentligen betyder frö, men som kan jämföras med användingen av styck på svenska. Sakerna som räknas bör av naturliga skäl inte vara alltför stora.
shan xabbo muus ah fem stycken (som är) banan(er)
94
Qoraalka tod ddobaad d
T Tani waa Xaawo o. X Xaawo waa w gabar yar.
X Xaawo waxay w je eceshah hay iin ay ku ciyaart to ciiddaa.
F Fiiri dha arka Xa aawo. D Dharkee eda wax xaa ka m muuqda w wasakh.
H Hooyade eed max xaa ay d doonays saa iin ay sam mayso?
95
M Marka hore h waa ay u qubaynaysaa Xaawo.
W Waxaa ay a ku biilaabayssaa quba ayska ttimahee eda. W Waxaa ay a isticmaalayssaa saab buun iiyo biyo.
F Fiiri Xaa awo had dda. T Tilmahe eedu waa a nadiiff. J Jirkeed du waa nadiif. n D Dharkee edu waa a nadiif..
X Xaawo halkee h bay b u soocotaa? M Marka xigta x ma axaa dh hici doon na?
96
Buuxi meelah ha bannaan. w weyn, dh heer, yar, nadiiff 1. Xaa awo waa a gabar ______ _____. 2. Tim maheedu waa _______ _ ____. 3. Ma asku waa a xayaw waan ___ ______ ___. 4. Ma aroodigu u waa xa ayawaann _____ ______ _. a wax barato? ? – Ma doonaysaa in aad – Max xaa aan bartaa? ? – Waxaa aad d barata aa fartaa afkaag ga hooyo o. Kolkaaas baa aad a x akhrin n kari do oontaa w waxna qori q kari doontaaa. wax – Sidee baa aan a u ak khriyaa?? d u akhrida sidaa soo socota: – Waxaa aad b t j x kh d r s sh dh c g f q k l m n w h y awaab su u'aalaha a soo socda. Ka ja 1. Im mmisa ind dhood ayaa a aad d leedah hay? mmisa lugood ay yaad lee edahay? 2. Im 3. Im mmisa fa arood ay yaad lee edahay? ? 4. Im mmisa dh hegood ayaad le eedahay y? or weer gaaban sawir w waliba. Ka qo
97
Isku aaddi lidadka. weyn
fudud
dheer
nadiif
wasakh
yar
culus
gaaban
Sheeg lidadka erayadan: nadiif, culus, gaaban, yar.
Tirooyinka 1. kow
(-tan/-ton wuxuu)
Determinativ artikel Substantivens determinativa form bildas genom att den bestämda grundformens –a eller subjektsformens –u ersätts med ändelsen –ii som anger att föremålet utgör en gemensam bekant bakgrundsinformation.
101
Översikt över artiklar och demonstrativer. basform
Bestämd ‐ka ‐ta ‐ku ‐tu
subjekt
Determinativ ‐kii ‐tii
Demonstrativ ‐kan ‐tan ‐kani ‐tani
‐kaas ‐taas ‐kaasi ‐taasi
Interrogativa pronomen med fokus Både maxaa vad och yaa vem innehåller fokus (‐aa).
Preteritum av yahay Verbet vara är starkt oregelbundet. aan aad uu ay
Presens ahay tahay yahay tahay
Preteritum ahaa ahayd ahaa ahayd
Nekade påståenden Satstypsmarkören i nekade påståenden är ma. Verbet står i konjunktiv. Kort subjektspronomen är inte obligatoriskt och används inte så ofta. waa aan/uu qoraa
jag/han skriver
waa aad/ay qortaa
du/hon skriver
ma qoro
jag/han skriver inte
ma qorto
du/hon skriver inte
102
Qoraal siddeedaad Guuri weerahan. Ku dhig meelaha ku habboon xarfaha waaweyn iyo joogsiyada. 1. walaashay waxaa la yiraahdaa jamiilo 2. waxaa ay jirtaa toban sano 3. walaalkay waxaa la yiraahda xasan 4. waxaa uu jiraa siddeed sano 5. waxaa ay ku nool yihiin beledweyne 6. walaashay waxaa ay aaddaa dugsiga dhexe ee al-aqsa 7. waxaa ay jeceshahay in ay barato carabi 8. walaalkay waxaa uu aadaa dugsiga hoose ee sheekh bashiir 9. waxaa uu jecel yahay in uu barto ingiriisi
Guuri oo dhammaystir. Ku dhig meesha ku habboon xarfaha waaweyn iyo joogsiyada. 1. magaca saaxiibkay waa __________ 2. magaca macallinkayga waa __________ 3. waxaa aan ku nool ahay __________ 4. dugsiga ma aado maalinta __________ ah 5. maanta waa __________ Qor wax ku saabsan dugsigaaga.
103
Ciiddul-Adxa Maanta waa Ciiddul-Adxa. Faadumo iyo Xasan waa ay faraxsan yihiin. Ugu horrayntii waa ay qubaysanayaan. Marka xigta waa ay weysaysanayaan.
Dabadeed waxaa ay gashanayaan dharkooda cusub. Faadumo waxaa ay haysataa cambuur iyo masar. Xasan waxaa uu haystaa khamiis cad iyo koofi cusub. Dabadeed waxaa ay carruurtu aabbahood iyo hooyadood u raacayaan masaajidka.
Carruurtu marka ay masaajidka ka soo noqdaan waxaa ay cunayaan buskud iyo xalwo.
104
Dabadeed carruurta aabbahood waxaa uu biraynayaa ri’.
Hooyaduna deriska ayaa ay siinaysaa hilib. Dabadeed qoysku waxaa uu cunayaa qado hilib badan leh. Qof waliba waa faraxsan yahay.
Markii ay casar tukadaan carruurtu waxaa ay akhrinayaan Qur'aanka. Markii Qur'aanka akhriskiisu uu dhammaado carruurtu waxaa ay aadayaan guriga adeerkood. Dabadeed carruurta adeerkood waxaa uu siinayaa lacag.
105
Ka jawaab su'aalahan. 1. Maxaa uu ahaa dharka cusub ee Faadumo loo iibiyay? 2. Maxaa uu ahaa dharka cusub ee Xasan loo iibiyay? 3. Qoysku xaggee buu aaday ugu horreyntii? 4. Yaa bireeyay ri'dii? 5. Yaa ay siisay hooyo hilibkii? 6. Maxaa ay u samaysay sidaas? 7. Faadumo iyo Xasan adeerkood muxuu siiyay? 8. Sheeg magacyada laba ciidood oo Islaamku leeyahay.
106
Avsnitt 9 Fler adjektiv i plural Oftast redupliceras hela den initiala CVC, men ibland bara CV, t.ex.
SINGULAR
gaaban
kort
PLURAL
gaagaaban
Helt oregelbundet: dheer
lång
dhaadheer
Transitiva verb INTRANSITIVT
TRANSITIVT OCH KAUSATIVT
–Ø–TAM
–i–TAM
kar‐aa kokar
kariyaa
kokar, får att koka
ur‐aa
luktar, avger lukt uriyaa
luktar, känner lukt
aad‐aa går
aaddiyaa
för, får att gå
gal‐aa
geliyaa
för in, får att gå in
går in
Relativa / attributiva / reducerade / korta verbformer Som attribut till ett substantiv används speciella kortare verbformer med betoning på slutvokalen. De motsvarar på svenska ett presens particip eller en relativ bisats. FULL FORM PRESENS M.SG.
soo socdaa
F.SG.
soo socotaa
PL.
soo socdaan
följer
KORT FORM PRESENS
M.SG & PL.
F. SG.
soo socdá
soo socotá
följande, som följer
107
Relativa bisatser Om korrelatet är subjekt i bisatsen används kort presensform.
erayada soo socda orden som följer, följande ord
Om korrelatet inte är subjekt i bisatsen används konjunktiv. Fiiri sida ay u samaynayso. Titta hur hon gör. (eg. Betrakta sättet (som) hon gör på.) En annan typ av relativ bisats som har ett substantiviskt personligt pronomen som korrelat och inleds med konjunktionen oo används i olika adverbiella funktioner, till exempel motsvarande en svensk temporal bisats. Iskujirkaas saliid dabka la saar iyaga oo qaab samaysan. Placera degen på elden med olja då den är formad. (eg. Deg‐den‐där olja eld med placera den och/som form gjord (är).) I detta exempel framgår också att den korta presensformen av verbet yahay tillsammans med adjektiv och particip är Ø. Tillsammans med substantiv är den ju ah, men rotmorfemet /ah/ faller alltid bort direkt efter ett adjektiv.
layliyo naqtiin ah övningar som är repetition, repetitionsövningar
Sättsadverbial
Sättsadverbial bildas oftast med hjälp av substantivet si sätt, sida sättet och ett adjetiv eller en fras med ett substantiv. Ibland används hab ‐ka sätt, metod, ordning. Den preposition som används motsvarande svenskt på för att knyta adverbialet till verbet är u. Si fiican isugu garaac iskujirkaas. Vispa smeten / knåda degen ordentligt. (eg. Sätt fint sig‐på‐i slå smet‐den‐där. isku garaacaa = vispar, eg. slår i sig själv)
108
Tusi fasalka sida loo qoro shaqal dheer. Visa klassen hur man skriveren lång vokal. (eg. Visa klassen sättet man‐på skriver vokal lång.) U dhig weerooyinkan habka ay isugu xigaan. Placera de här meningarna i den ordning som de hänger samman
109
Qoraalka sagaalaad Ku buuxi erayadan shaqallada gaagaaban. l_g, b_s, m_s, k_rs_, dh_r, q_f, c_d, c_s_b, Ku buuxi erayadan shaqallada dhaadheer. bul__g, b__g, w__l, m__s, g__d, n__g,
Erayada soo socda ka dhig wadar. Tusaale: saacad --> saacado 1. wiil --> 2. miis --> 3. buug --> 4. lug --> 5. dugsi --> 6. kab --> 7. koob --> 8. kursi --> 9. sariir --> 10. aabbe --> 11. hooyo --> 12. tin -->
110
Erayada soo socda qor lidadkooda. Tusaale: gabar wiil 1. nin 2. dheer 3. weyn 4. wasakh 5. hooyo 6. habeen
Geli erayadan jadwalkan. miisas, dariishado, sabuurado, albaabbo, kuraas, geedo, basas, naago, masas, beero
Maalmaha toddobaadka Sabti, Axad, Isniin, Talaado, Arbaco, Khamiis, Jimce.
111
Burkii Ciiddul‐Adxaha Faadumo waxaa ay samaynaysaa burkii Ciiddul-Adxa. Fiiri sida ay u samaynayso. Dabadeed akhri.
Isku dar oo baaquli ku qas ukun, bur iyo sonkor.
Si fiican isugu garaac iskujirkaas.
U jar iskujirka qaabab kala duwan.
112
Iskujirkaas saliid dabka la saar iyaga oo qaab samaysan.
Birtaawo ka dhig waxa aad wax ku shiileysid.
Hadda waad cuni kartaa burka.
113
Markii ugu horreysey maxaa dhacay? U dhig weerooyinkan habka ay isugu xigaan. Cun buskudka. Isku garaac ukun, bur iyo sonkor. Qaab u samee burka. Birtaawo ku shiil burka.
Buuxi meelaha bannaan. Isticmaal erayadan. ayaa, wuu, waa ay, waa, waxa ay, waxa uu, ayuu, ayey 1. Sahro __________ akhrinaysaa. 2. Axmed __________ falayaa beerta. 3. __________ ordayaa. 4. Tani __________ Caasho. 5. __________ dheelayaan. 6. __________ u tegayaan. 7. Bisaddu __________ cunaysaa jiir. 8. Cali __________ la hadlayaa.
Tusi fasalka sida loo qoro shaqal dheer.
114
Layliyo naqtiin ah ee cutubka 9aad 1. Maxaad lebisan tahay maanta? Ka qor seddex weero. 2. Midabkee ayaa uu leeyahay calanka Soomaaliya? 3. Sidee baad u samaysaa kac-kac? Ka qor shan weero.
115
Inehå llsfö rteckning Skriften … 1 Uttalet … 1 Långa ljud … 2 Betoning och ton … 3 Konsonanter … 3 Ljudstrukturen Stavelsestruktur … 3 Omöjliga utljud … 50 Vokalharmoni … 92 Flyktig vokal … 101 Sammandragningar … 101 Substantiven Genus … 3 Bestämd artikel … 5, 102 Determinativ artikel … 73, 101, 102 Subjektsform … 33, 52 Frågeform … 70 Kollektiva substantiv … 35 Plural … 80, 92 Räkneform … 81 Räkneord + kollektiva substantiv … 94 Adjektiv och andra attribut Adjektivattribut … 35
116
Plural av adjektiv … 81, 107 Substantiv som attribut … 35, 83 Ägare … 52 Ordningstal … 35 Två samordnade attribut … 83 Pronomen Personliga … 63, 82 Demonstrativa … 33, 102 Possessiva … 34, 51, 82 Frågeord … 70 Frågeord med fokus … 102 Verb Böjning … 51, 82 Tempus … 62 Aspekt … 62 Person … 62, 82 Imperativ … 71 Preteritum … 71, 93 Futurum … 71 Konjunktiv … 71 Infinitiv … 93 Attributiva/korta verbformer … 107 ”Presens particip” … 93 Verbet "vara" … 53, 63, 102 Transitiva verb … 107
117
Satsmarkörer … 32, 62, 69 Fokus … 53 Fokuserat subjekt … 70 Fokuserade frågeord … 102 Sammandragna satsmarkörer … 69, 101, 102 Frågemarkörer … 70 Nekade påståenden … 102 Prepositioner … 72 Sättsadverbial … 108 Konjunktionerna iyo / oo / –na … 63 Relativa bisatser … 94, 108 Regional variation … 32, 50
118
