Kantnålsfiskar ställer alla begrepp om hanliga och

Bil. l Etisk prövning av djurförsök -

sexuell selektion och livshistoria hos kantnålsfiskar vid utbredningsgränsen

Kantnålsfiskar ställer alla begrepp om hanliga och honliga roller på huvudet: här blir hanen gravid när honan med en "penis" for över äggen till honom. Under hans graviditet får ynglen näring och syre via en "faderkaka". Honorna konkurrerar om hanarnas gunst, dominanta honor kan hindra sina medsystrars fortplantning, och honorna är större och mer färggranna än hanarna. När det gäller att välja rätt partner är kantnålshanarna mer kräsna än honorna. Men varfor konkunerar då honorna om hanarna? Konkurrens uppstår när en resurs är knapp. Hos de flesta djurarter kan en hane producera betydligt fler avkommor än vad en hona maximalt kan. Detta ger upphov till de "konventionella" könsrollerna i naturen: hanarna konkurrerar om honorna. Hos kantnålar med omvända könsroller (där alltså honor konkurrerar om hanar) råder det motsatta förhållandet: honornas maximala fortplantningstakt är högre än hanarnas. En hane kan helt enkelt inte ta emot och processa så många ägg som en hona i snitt producerar, vilket gör hanarna till en begränsande och värdefull resurs för honorna. Honliga anpassningar som ornament (t. ex. attraktiva färger) och dominans kommer alltså att gynnas av det sexuella urvalet. Det ornament som honorna hos kantnålsfisken tångsnälla har är farligt att visa upp: när ett rovdjur är i sikte avstår honorna från uppvisningen. Vidare provocerar ornamentet andra honor: det fungerar nämligen också i konkurrens mellan honor om parningstillfållen. Dessa kostnader för ornamentet gör att. endast högkvalitativa honor har "råd" att visa upp det, och därmed utgör oman1entet en ärlig signal till hanen om honans kvalite. Kantnålamas parningssystem är polygamt, en hona kan para sig med flera hanar och hos tångsnällan kan en hane dessutom ta emot ägg från flera honor. Hanarna är mest kräsna i sitt partnerval, men även honor kan vara selektiva i detta avseende. Denna så kallade sexuella selektion kan resultera i att de bästa individerna får en ökad fortplantningsframgång, och att populationen hålls vid god hälsa. Ett hinder för sexuell selektion kan alltså utgöra ett problem, och vi vill här undersöka hur sexuell selektion i populationer på utbredningsområdets gräns, närmare bestämt på Gotland, påverkas. Vad händer med panungssystem och sexuell selektion hos tångsnälla och mindre havsnål, de kantnålsfiskar vi främst studerar, när utbredningsgränsen närmas? Vi ska studera effekter av abiotiska faktorer som salthalt och temperatur på tillväxt, ålder, mortalitet, operationell könskvot (hur många hanar och honor som är beredda att para sig), potentiell reproduktionshastighete (hur snabbt de kan para om sig), s.k. Bateman-gradienter (hur antalet parningar sammanhänger med antalet avkommor) samt intensiteten av sexuell selektion. Hur dessa mått forändras hos populationer på utbredningsområdets gräns är i stort sett okänt, men en sådan. kunskap är avgörande for att forstå dessa populationers möjlighet att anpassa sig till milj öforändringar och forskjutningar av utbrecb.lingsgränser till följd av klimatförändringar. Kantnålarna är ideal iska for dessa studier: vi har redan bakgrundsdata for kärnpopulationerna på den svenska västkusten, och vi har också väl utarbetade metoder for att studera marginalpopulationerna på Gotland. Vi känner oss helt säkra på attjämförelsen mellan kärn- och marginalpopulation resulterar i ny, värdefull kunskap om selektion och anpassningsmöjligheter hos marginalpopulationer.