Klimat och smittspridning

Klimatförändringars inverkan på smittspridning Jönköping, 14 oktober 2011 Mattias Waldeck Biträdande smittskyddsläkare Smittskydd Skåne

Referenser •

Hälsoeffekter av en klimatförändring i Sverige Underlagsrapport utarbetad för Klimat- och sårbarhetsutredningen SOU 2007:60 Bilaga B 34 E Lindgren, Stockholms universitet A Ahlbin, Statens veterinärmedicinska anstalt Y Andersson, Smittskyddsinstitutet

•

Dricksvattenförsörjningen i ett förändrat klimat Underlagsrapport till Klimat- och sårbarhetsutredningen Svenskt vatten, oktober 2007

•

Hälsopåverkan av ett varmare klimat - en kunskapsöversikt J Rocklöv, A-K Hurtig, B Forsberg. Yrkes- och miljömedicin i Umeå rapporterar, 2008:1, Climatools

•

Climate change and adaption strategies for human health B Menne, KL Ebi (eds.) Stinkopff Verlag. Darmstadt

Hur kan smittspridning påverkas vid varmare klimat? • Badvatten – vibriobakterier – blågröna alger /Cyanobakterier – tarmsmitta • Dricksvatten – tarmsmitta • Livsmedel – matförgiftningar – tarmsmitta

• Fästingar – Borrelia – TBE – mfl • Myggor – Visceral leishmaniasis – West-Nile feber – Chikungunya – Malaria?

Badvatten - Varmare badvatten - Längre badsäsong - Fler som badar oftare

• Ökad tillväxt av vibrio-bakterier • Badsårsfeber, allvarlig sårinfektion med blodförgiftning

Badsårsfeber •

Vibrio-bakterier – Finns normalt i Östersjön – Tillväxer vid vattentemp > 20°C • Sommaren 2006, 8 sjuka, 3 dödsfall • Badsårsfeber bedöms ha mycket starkt samband med klimatförändring med allvarliga konsekvenser för hälsoläget i Sverige (Klimat- och sårbarhetsutredningen, SOU 2007:60)

• Skyfall över strandnära betesmarker • Kontaminering av badvatten med EHEC, Campylobakter, Cryptosporidier etc

• Ökad algblomning av blågröna alger med toxinbildning • feber, kräkningar, diarré, magsmärtor, illamående, allmän svaghet, leverinflammation, neurologiska symtom

Dricksvatten • Allmän vattenförsörjning – Tillrinningsområde, vattentäkt, vattenverk, distributionssystem • Ytvattentäkt • Grundvattentäkt • Enskild vattenförsörjning – Grävda brunnar – Bergborrade brunnar

Hot mot dricksvattnet • • • • • • • •

Skyfall, stormar, översvämningar, jordskred Ökade vattenflöden Översvämning i tillrinningsområde för vattentäkt Kortare infiltrationstid i grundvattentäkter Bräddning av avloppsvatten Skador med inträngning av orent vatten Tryckfall i dricksvattenledning vid strömavbrott Ökad humushalt - ökat behov av klortillförsel

Dricksvatten • Ca 2 vattenburna utbrott per år i Sverige – Lilla Edet hösten 2008: calicivirus, över 2000 insjuknade på några dagar – Östersund hösten 2010: cryptosporidier, >12 000 sjuka enl webbbenkät – Skellefteå våren 2011: cryptosporidier

• Störst risk för mikrobiologisk kontamination vid enskilda brunnar – Bara var 5:e enskild vattentäkt helt utan anmärkning ( SoS tillsyn 2007)

Dricksvatten • Calici, Cryptosporidier och Giardia – överlever länge i vatten – är tåliga mot klorering – har låga infektionsdoser

• Många vattenutbrott föregås av häftiga regn – Av 548 vattenrelaterade utbrott i USA mellan 1948-1994 föregicks 50% av kraftiga skyfall (Curriero et al. Am J Publ Health, 2001) – Ex Milwaukee, USA 1993, 400 000 sjuka, 4400 sjukhusvårdades,100 dödsfall (Cryptosporidios)

Livsmedel –Förlängd rötmånad?

Livsmedel • Toxinbildning av bakterier i maten • Värmestabila toxiner • Kort inkubationstid

• Kontaminering och ev tillväxt av tarmbakterier • • • •

Salmonella Campylobacter EHEC Shigella

• Kontaminering av virus/protozoer • Calici • Cryptosporidier

• 338 000 - 500 000 personer matförgiftas varje år i Sverige • Antalet matförgiftningar har ej gått ned trots goda kunskaper om livsmedelshygien

Livsmedel • Antalet matförgiftningar relaterat till temperaturen 2-5 vv före insjuknandet i England och Wales (Bentham och Langford, Int J Biometeorology, 2001) • Samband mellan antalet insjuknade i salmonella och temperaturen en vecka före insjuknandet i många europeiska länder (Kovats et al, Epidemiol Infect, 2004)

Livsmedel • Snabbare tillväxt av bakterier vid varmare klimat • Svårare att hålla kylkedjan • Ändrade konsumtionsvanor • Mer tillagning utomhus och intag av mat närmare naturen

• Skölj frukt, bär och grönsaker noga innan förtäring! • Kall mat skall hållas kall och varm mat hållas varm.

Fästingar • Ökad nordlig utbredning av fästingar från början av 1980-talet till mitten på 1990-talet kunde relateras till mildare vintrar • I redan kända fästingområden ökade mängden fästingar under samma period E Lindgren et al. Environ Health Perspect 108:119-123 (2000)

Fästingöverförda sjukdomar • Borrelia – Kan behandlas med antibiotika

• TBE – Vaccin finns

• Erlichia/Anaplasma – Kan behandlas med antibiotika

• Babesios – Kan behandlas med antibiotika

• • • •

Faktorer som påverkar fästingförekomst och risk för smitta

Vegetation Temperatur Fuktighetsgrad vid marken Reservoardjur

– utgör en reservoar för smittämnet

• Värddjur – viktig näringskälla för de adulta fästingarna • Ökad förekomst i områden med t ex rådjur

• Mänsklig aktivitet

Tick Borne Encephalitis (TBE) • Ökad TBE incidens i Sverige har kunnat relateras till – 2 milda föregående vintrar – Förlängd höst med temp 5-8°C – Temp 5-8°C tidigt på året (förenligt med fästingaktivitet) Lindgren E, Gustafsson R. The Lancet vol 358 issue 9275 July 2001

TBE •

• •

Risk för ökad TBE förekomst och smitta är multifaktoriell • Klimat; temperatur, luftfuktighet • Värddjursförekomst • Förutsättning för co-feeding mellan larv och nymf • Mänsklig aktivitet Bedöms ha starkt samband med klimatförändring med allvarliga konsekvenser för hälsoläget i Sverige (Klimat- och sårbarhetsutredningen, SOU 2007:60) Förebyggande åtgärder möjliga – Adekvat klädsel – Daglig inspektion av huden – Vaccination till personer i riskområden

Borrelia • Ca 10 000 fall per år i Sverige • Bedöms ha mycket starkt samband med klimatförändring med mycket allvarliga konsekvenser för hälsoläget i Sverige (Klimat- och sårbarhetsutredningen, SOU 2007:60) • Förebyggande åtgärder möjliga – – – –

Adekvat klädsel Daglig inspektion av huden Inspektion av bettställe för att upptäcka erytema migrans Antibiotikabehandling vid tecken till sjukdom

Myggöverförda sjukdomar

Myggor i Sverige • Ca 1200 myggarter i Sverige - varav 47 arter är stickmyggor • Ca 22 arter av stickmyggor runt Kristianstad - varav ett 10-tal är potentiella vektorer för mikrober som kan ha betydelse för folkhälsan

Leishmaniasis • • • • •

Vektor: Sandmygga, Phlebotomus 12 miljoner människor smittade Orsakade 59 000 dödsfall i världen 2001 Visceral leishmaniasis (VL) allvarligast 90 % av VL drabbar Bangladesh, Indien, Nepal, Sudan och Brasilien • Zoonos, runt medelhavet är hundar, rävar och gnagare reservoardjur

• VL förekomst begränsas av vektorns utbredning • Sandmyggan har rapporterats från Paris och Gehrweiler i Tyskland • Fall av VL har rapporterats från norra Italien, norra Kroatien, Schweiz och södra Tyskland

Utbredning av VL (blått) och dess vektor (lila) Från: Climate Change and Adaptation Strategies for Human Health. Steinkopff Verlag Darmstadt

Visceral leishmaniasis • Bedöms ha starkt samband med klimatförändring med mycket allvarliga konsekvenser för hälsoläget i Sverige • Sandmyggan skulle möjligen kunna spridas till södra Sverige under detta sekel Klimat- och sårbarhetsutredningen, SOU 2007:60 Viktigt att infekterade hundar ej importeras!

West Nile-fever • Fåglar är reservoar och kan sprida sjukdomen till nya områden • Viruset sprids mellan fåglar med stickmyggan Culex pipiens som vektor • Andra myggarter kan sprida viruset vidare till människa • Kan orsaka hjärninflammation

West Nile-fever • • •

Utbrott i New York 1999, tre år senare >4000 fall från 39 stater Finns sedan tidigare i central- och sydeuropa Epidemiska utbrott anses kopplade till en kombination av klimatfaktorer – Milda vintrar (fler fåglar) – Torra, varma somrar (koncentration av fåglar vid vattenpölar) – Följt av nederbörd (kläckning av myggor)

West Nile-fever • Potentiella vektorer och reservoardjur finns redan i Sverige • Kommande klimatförändringar i södra Sverige kan öka risken för sjukdomsutbrott • Bedöms ha medelstarkt samband med klimatförändring med mycket allvarliga konsekvenser för hälsoläget i Sverige (Klimat- och sårbarhets- utredningen, SOU 2007:60)

Chikungunya • Virus som ger feber och ledvärk • Vektorer är Aedes-myggor • Stort utbrott 2006-2007 på Reunion, Indiska Oceanen. 1/3 smittades. • Italiensk turist i Indien smittades och förde med viruset till Ravenna, norra Italien - spridning med 292 insjuknade.

Malaria, då?

Malaria • Tidigare endemiskt över hela Europa • Försvann spontant från Sverige i början av 1900-talet • Eradikeringsinsatser med vektorkontroll-program i Sydeuropa i mitten av 1900-talet • Europa förklarat malariafritt 1975.

Varför försvann malaria från Sverige? • Förändrad djurhållning • Bättre bostäder - ogynnsammare miljö för Anophelesmyggor • Minskad förekomst av Anophelesmyggor i tättbefolkade områden till följd av utdikning av våtmarker • Bättre socioekonomisk standard och hälsovård • Lägre sommartemperaturer under 1860-1930 T Jaensen. Läkartidn. Vol 80:2418-21 (1983)

Kan malaria återetableras i Sverige? •

Vektorer finns, 5 Anophelesarter, A messeae biter företrädesvis boskapsdjur • Varmare och fuktigare klimat kan ge ökad vektor förekomst • Varmare och längre sommar möjliggör snabbare utveckling av parasiten i myggan • Människan enda värden för malariaparasiten • Effektiv behandling av insjuknade människor förhindrar vidare smittspridning • Bedöms ha medelstarkt samband med klimatförändring men med mycket begränsade konsekvenser för hälsoläget i Sverige (Klimat- och sårbarhetsutredningen, SOU 2007:60)