ANDT – ur ett folkhälsoperspektiv Hur bidrar mitt arbete med ANDT samordning/tillsyn till en mer jämlik hälsa?
Anna Balkfors
[email protected] www.jamlikhalsa.se Twitter: k@_jamlikhalsa
Nätverksträff ANDT, Folkhälsomyndigheten 16-02-02 Kommissionen för jämlik hälsa
Folkhälsopolitik – förankrad i grundlag • Grunden för folkhälsopolitiken finns i Regeringsformen 1 kap. 2 §: • Den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella välfärd ska vara grundläggande mål för den offentliga verksamheten. Särskilt ska det allmänna trygga rätten till arbete, bostad och utbildning samt verka för social omsorg och trygghet och för goda förutsättningar för hälsa.
Kommissionen för jämlik hälsa
Regeringens mål: ”De påverkbara hälsoklyftorna ska slutas inom en generation. Regeringens folkhälsopolitik syftar till att långsiktigt utjämna de skillnader som i dag finns mellan olika grupper. Hela befolkningen ska ha goda förutsättningar till en god hälsa.”
Prop 2015/16:1, Utgiftsområde 9, avsnitt 5.5, sid 111
Kommissionen för jämlik hälsa
Folkhälsomålet (Prop 2002/03:35) • Skapa samhälleliga förutsättningar för hälsa på lika villkor • I propositionen trycks särskilt på – Att ojämlikheten i hälsa mellan olika grupper i befolkningen måste motverkas – Att sociala bestämningsfaktorer och en bred välfärdspolitisk ansats är centrala – Att det krävs insatser från det offentliga, näringslivet, folkrörelserna och individer själva
Kommissionen för jämlik hälsa
Skapa samhälleliga förutsättningar för hälsa på lika villkor 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar 3. Barn och ungas uppväxtvillkor 4. Hälsa i arbetslivet 5. Miljöer och produkter 6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Skydd mot smittspridning 8. Sexualitet och reproduktiv hälsa 9. Fysisk aktivitet 10. Matvanor och livsmedel 11. Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel (Prop 2002/03:35)
Kommissionen för jämlik hälsa
En tobaks-, alkoholoch drogförebyggande strategi för Malmö 2002–2010
Kommissionen för jämlik hälsa
Skapa samhälleliga förutsättningar för hälsa på lika villkor 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar 3. Barn och ungas uppväxtvillkor 4. Hälsa i arbetslivet 5. Miljöer och produkter 6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Skydd mot smittspridning 8. Sexualitet och reproduktiv hälsa 9. Fysisk aktivitet 10. Matvanor och livsmedel 11. Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel
Kommissionen för jämlik hälsa
Hur mår Malmö? Årlig välfärdsredovisning
• 50 indikatorer -11 nationella målområdena • Utvecklingen över tid • Kön • Stadsdelar • Ursprung • Socioekonomi!
Kommissionen för jämlik hälsa
Kirseberg
Målområde 1 : Delaktighet och inflytande i samhället
Lågt valdeltagande
- kvinnor och flickor
Använt narkotika (vuxna)
Lågt socialt deltagande Lågt förtroende för sam hällsinstitutioner
Använder narkotika (ungdom ar) 250
Riskkonsum tion av alkohol (vuxna)
Ej eftergym nasial utbildning
Berusning alkohol 300 (ungdom ar)
Målområde 11: Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel
Ej förvärvsarbetande 200
Snusning (ungdom ar)
Ekonom iskt bistånd
Rökning (vuxna)
150
159
Rökning (ungdom ar)
111
100 100 69
Målområde 10: Matvanor och livsmedel
Låg konsum tion av frukt och grönsaker
100
75
150
92
50
94 0
115 83 48 105 83
Bristande sex- och sam levnadsundervisning
103
Målområde 5: Miljöer och produkter Faktaunderlag: Malmö stads Välfärdsredovisning 2009.
Kommissionen för jämlik hälsa
Ej behöriga till gym nasieskolan
130 144
119 100
95
88 86
Lågt preventivm edelsanvändande
Målområde 6: Hälsofrämjande hälsooch sjukvård
Låg tillit
95
Låg fysisk aktivitet (vuxna) Låg fysisk aktivitet (ungdom ar)
Psykisk ohälsa
84
104 117
Lågt em otionellt stöd
63
117
Övervikt (vuxna) Övervikt (barn)
Målområde 8: Sexualitet och reproduktiv hälsa
Hem löshet (vuxna)
125
100
103
Målområde 9: Fysisk aktivitet
Ekonom isk stress
105 113
Målområde 2: Ekonomiska och sociala förutsättningar
Dålig tandhälsa Otrygg i bostadsom rådet Anm älda bostadsinbrott Olycksfall
110
Trångboddhet (barn) 164
Låg skoltrivsel Skolk
Ej sim kunnig Ohälsodagar Förtidspension/sjuk- och aktivitetsersättning Anspänd arbetssituation
Målområde 3: Barns och ungas uppväxtvillkor
Målområde 4: Hälsa i arbetslivet
Rosengård
Lågt valMålområde 1 : Delaktighet deltagande och inflytande i samhället Använt narkotika (vuxna) Lågt socialt deltagande Använder narkotika Lågt förtroende för sam hällsinstitutioner 250 (ungdom Riskkonsum tion av ar) alkohol (vuxna) Ej eftergym nasial utbildning
- män och pojkar
Målområde 11: Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel
Ej förvärvsarbetande
Berusning alkohol (ungdom ar) 200
Snusning (ungdom ar)
Ekonom iskt bistånd
161 150
Rökning (vuxna)
133 150
131
Ekonom isk stress
162
106
Målområde 2: Ekonomiska och sociala förutsättningar
213
Hem löshet (vuxna)
Rökning (ungdom ar)
161
100 200
Låg konsum tion av frukt och grönsaker
Målområde 10: Matvanor och livsmedel
57 53
78 109
Lågt em otionellt stöd
50 149
100
Övervikt (vuxna)
Psykisk ohälsa
113
163
0
104
Övervikt (barn)
Målområde 9: Fysisk aktivitet
46
183
Låg fysisk aktivitet (vuxna)
Låg tillit
146 60
90 104
Ej behöriga till gym nasieskolan
71
235
52
Låg fysisk aktivitet (ungdom ar)
Målområde 8: Sexualitet och reproduktiv hälsa
Trångboddhet (barn)
Bristande sex- och sam levnadsundervisning
154
Lågt preventivm edelsanvändande
Målområde 6: Hälsofrämjande hälsooch sjukvård Målområde 5: Miljöer och produkter Faktaunderlag: Malmö stads Välfärdsredovisning 2009.
Kommissionen för jämlik hälsa
156
Dålig tandhälsa
157
Skolk 256
Otrygg i bostadsom rådet Anm älda bostadsinbrott
Låg skoltrivsel
134
136
Olycksfall
Målområde 3: Barns och ungas uppväxtvillkor
Ej sim kunnig 237 Ohälsodagar Förtidspension/sjuk- och aktivitetsersättning Anspänd arbetsMålområde 4: situation Hälsa i arbetslivet
Skillnader Lägst
Skillnad
27%
73
11%
50
35%
24 40
7% 59%
74.6 år 6.4
25
100% Behörighet till gymnasiet 61% 75% 32%
25
81 år
Källa: Ur välfärdsredovisningen för Malmö 2013
Kommissionen för jämlik hälsa
Högst
84%
Barnfattigdom Förvärvsarbetande Rökning Valdeltagande
Medellivslängd
Commission on Social Determinants of Health 2005-2008
Kommissionen för jämlik hälsa
Skillnader i hälsa ökar mellan länder, i länder, i städer
55 år
Kvinnor: Japan - Zimbabwe
44 år
Män: Island - Swaziland
Kommissionen för jämlik hälsa
Vad orsakar ojämlikhet i hälsa? Strukturella bestämningsfaktorer för hälsa och vardagslivets villkor är orsak till en stor del av ojämlikheten i hälsa mellan länder, inom länder och inom städer. ”Reducing health inequality is an ethical imperative. Social injustice is killing people on a grand scale”
Commission on Social Determinants of Health, WHO 2008
Kommissionen för jämlik hälsa
Kommissionen för jämlik hälsa
Återstående medellivslängd vid 30 Män efter utbildningsnivå, 1986-2013 56 54
+5,4
52
+5,2
50
+3,5
48 46 44 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 Grundskola
Kommissionen för jämlik hälsa
Gymnasium
Eftergymnasial
Återstående medellivslängd vid 30 Kvinnor, efter utbildningsnivå, 1986-2013
+4,0
56
+2,5
54
+0,9
52
50 48 46 44 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 Grundskola
Kommissionen för jämlik hälsa
Gymnasium
Eftergymnasial
Källa: Kommission för ett socialt hållbart Malmö (2013)
Kommissionen för jämlik hälsa
Kommissionen för jämlik hälsa
Källa; Folkhälsomyndigheten (2014: Folkhälsan i Sverige
Kommissionen för jämlik hälsa
Källa; Folkhälsomyndigheten (2014: Folkhälsan i Sverige
Kommissionen för jämlik hälsa
Dödlighet efter utbildning och orsak, 35-64 år
Källa; Folkhälsomyndigheten (2014: Folkhälsan i Sverige
Kommissionen för jämlik hälsa
Dödlighet efter utbildning och orsak, 35-64 år
Källa; Folkhälsomyndigheten (2014: Folkhälsan i Sverige
Kommissionen för jämlik hälsa
Kommissionen för jämlik hälsa
•
Förbättra förutsättningarna för människors dagliga liv
•
Motverka den orättvisa fördelningen av makt, pengar och resurser globalt, nationellt och lokalt
•
Mät och förstå problemet och bedöm effekterna av olika åtgärder
Kommissionen för jämlik hälsa
Svenska lokala/regionala initiativ
Göteborg Örebro Stockholm Karlskrona Botkyrka Vad kan vi lära av Malmö, VGL, SKL, Östsam Mfl.
Kommissionen för jämlik hälsa
Livsloppsperspektiv
Kommissionen för jämlik hälsa
Prioriterade områden • • • • • • • • •
Barn och ungas levnadsvillkor Boendemiljön Demokrati-delaktighet Utbildning/kunskap Inkomst och arbete Hälso- och sjukvård Kultur, fritid Styrning – ledning – uppföljning Jämlik hälsa – social hållbarhet
Kommissionen för jämlik hälsa
Kommissionen för jämlik hälsa
Fair Society, HealthLives, The Marmot Review
Kommissionen för jämlik hälsa
Forskare och experter är ledamöter
Kommissionen för jämlik hälsa
Uppdraget har två huvudsakliga delar 1. Att lämna förslag på åtgärder som kan bidra till att hälsoklyftorna i samhället minskar – – – – – – –
Huvudfokus socioekonomi och kön Brett spektrum av bestämningsfaktorer Tidigare internationella, nationella, svenska initiativ Kommun, region, stat, andra aktörer i samhället Förslag på kort, medellång och lång sikt Gradient och marginalgrupper – universella – riktade insatser Slutbetänkande maj 2017 (senast!)
2. Att genom ett utåtriktat och inkluderande arbetssätt öka medvetenhet och engagemang bland relevanta samhällsaktörer
Kommissionen för jämlik hälsa
Arbetet med förslag till åtgärder • Arbetet med att samla, utarbeta och diskutera förslag till åtgärder har redan inletts • Förslagen bör hantera hälsogradienten såväl som marginalgrupper • Förslagen kommer att ha olika fokus 1. Förbättra människors villkor och möjligheter • • • • • • •
Det tidiga livets förutsättningar Kunskaper och lärande Arbete, anställningsvillkor, arbetsmiljö Inkomst, försörjning Boende- och närmiljö Vardagslivet (inkl. ANDT m.m.) Kontroll och inflytande
2. Förbättra de offentliga systemens funktion:
Kommissionen för jämlik hälsa
Meta-frågor kring systemens funktion • Styrning och ledning – Myndigheters instruktioner och uppdrag – Samverkan mellan aktörer
• Den offentliga verksamhetens reglering och mål – Målstruktur, ansvarsfördelning och uppföljning – Vilka spelregler och krav gäller, tex vid upphandlingar – Uppdragens karaktär kontra finansieringens regler
• Monitorering och statistiksystem
Kommissionen för jämlik hälsa
Avslutningsvis • No data no problem, no problem no action – Hur ser det ut (socioekonomi, kön, geografi, etnicitet . Hur fördelas resurser?
• Livsvillkor – Livsstilsfaktorer – Samordning med lokalt/regionalt folkhälsoarbete
• Med ett folkhälsoperspektiv/jämlik hälsa perspektiv, hur kan ANDT arbetet ”skruvas till”
Kommissionen för jämlik hälsa
Kostnadseffektivt alkoholförebyggande arbete •
Begränsa tillgång
– – – – –
Pris Tillgänglighet/monopol Åldersgräns Policy arbete Utbildning barer/restauranger
Källa: Sven Andreasson
Kommissionen för jämlik hälsa
•
Individuella insatser – – – – –
Folkhälsoarbete Hälso- och sjukvård (info) Socialtjänst (info) Skolinformation Kampanjer/masskommunikation
ANDT – ur ett folkhälsoperspektiv Hur bidrar mitt arbete med ANDT samordning/tillsyn till en mer jämlik hälsa?
Anna Balkfors
[email protected] www.jamlikhalsa.se Twitter: k@_jamlikhalsa
Nätverksträff ANDT, Folkhälsomyndigheten 16-02-02 Kommissionen för jämlik hälsa
