Kultur som grund för hållbar utveckling

BILAGA 3 Omställning Falun

Vad menar vi med kultur som grund för ett hållbart samhälle? Om vi ska klara den situation mänskligheten håller på att försätta sig i krävs en omvärdering av hela vårt västerländska värdesystem, vad vi betraktar som viktigt i våra liv. Ett sådant värdesystem måste se ett gott liv för människor och natur som grunden för utveckling, inte exploatering av människor och natur. Vilken kultur vill vi ha? 

Den ska bygga på ömsesidigt förtroende, att vi tycker om varandra (istället för att vi konkurrerar). Vi människor är olika, det ska vi kunna acceptera men kunna respektera varandra ändå. Se kulturell mångfald som något positivt där vi accepterar även de som har andra levnadssätt.



Demokratin renoveras – beslut fattas nära oss som berörs, mer i lokalsamhället. Utan verkligt medbestämmande är det svårt att bygga ömsesidigt förtroende.



Jämlik fördelning av resurser, ekonomiska och mänskliga (se FN-konventioner och Nussbaum nedan) är en förutsättning för ömsesidigt förtroende.



Omsorg om kommande generationer för deras egen skull. Mänsklig omsorg är grunden. Redskap: 1. cirkulär ekonomi istället för uttag av jungfruliga råvaror som blir till avfall och föroreningar i enkelriktade flöden, återvinn, återanvänd och reparera i lokala kretslopp, 2. minska användningen av råvaror (från 3,7 jordklot till under ett)1, inse vilka basbehov vi har av mat, kläder och varmt hus. 3. lämna efter oss ett kulturellt arv som gör det lätt att leva tillsammans, med en tradition av medmänsklighet och goda konfliktlösningar.



Vår gemensamma uppfattning om vad som är ett bra liv måste diskuteras ingående. Hur vi går från en materialistisk kultur, med åtföljande rovdrift på människor och natur, till mänsklig och social utveckling i samklang med naturen (anknytning till naturen både som självändamål och för vår försörjning).

När vi vill åstadkomma en kulturell förändring (som sedan kan följas av nya demokratiska arbetsformer, omfördelning av resurser, cirkulär ekonomi och minskad resursanvändning) är första och femte punkterna de viktigaste. Modell för ett mänskligt och väl fungerande samhälle Vem ska då bestämma vad som ska anses som ett gott liv? En del av oss är kanske beredda att offra mycket för att ha en fyrhjulig stadsjeep eller flyga till andra sidan jordklotet varje år. Hur komma runt de krav som uppstår i kölvattnet efter all den reklam som talar om vad vi ska konsumera och hur vi ska leva i en ständigt uppåtgående spiral? FN:s konventioner har många av världens länder enats om och de kan fungera som grund för samhällsutveckling oberoende av vilken kultur man lever i, framför allt FN:stadgan och konventionen om mänskliga rättigheter. Många tillkom som en erfarenhet av andra världskriget och skulle inte kunnat antas i dagens aggressiva klimat. FN:s 17 hållbarhetsmål är i grunden bra, även om några kan diskuteras: 1. Ingen fattigdom, 2. Ingen hunger, 3. Hälsa och välbefinnande, 4. God utbildning för alla, 5. Jämställdhet, 6. Rent vatten och sanitet, 7. Hållbar energi åt alla, 8. Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt, 1

Om alla invånare i världen levde som vi svenskar skulle det behövas 3,7 jordklot. Se http://www.wwf.se/vrtarbete/ekologiska-fotavtryck/s-berknar-man-ekologiska-fotavtryck/1157938-ekologiska-fotavtryck-s-berknar-manekologiska-fotavtryck

9. Hållbar industri, innovationer och infrastruktur, 10 Minskad ojämlikhet, 11. Hållbara städer och samhällen, 12. Hållbar konsumtion och produktion, 13. Bekämpa klimatförändringen, 14. Hav och marina resurser, 15. Ekosystem och biologisk mångfald, 16. Fredliga och inkluderande samhällen, 17. Genomförande och globalt partnerskap. Varje mål har sedan delmål som kan vara användbara. Unescos mångfaldskonvention Unescos mångfaldskonvention handlar om kulturell mångfald och talar också om kulturen som grund för samhällsutvecklingen. Den bör vi använda oss av. Framför allt förarbetena är intressanta. De har inte konventionens tyngd men där står betydligt mer om kultur som grund för utveckling. Efter en svensk idé2 genomdrev Norge, då i styrelsen för Unesco3, att en världskommission för kultur och utveckling tillsattes. Kommissionen kom 1996 med rapporten Vår skapande mångfald. Det som där sades om kulturen som grund för samhällsutveckling var grundläggande. Konstnärernas paraplyorganisation KLYS4 arrangerade 1998 ett globalt konstnärsmötet på Hässelby slott parallellt med Unescos världstoppmöte i Stockholm. Strax därpå bildades konstnärernas internationella nätverk INCD5 och kulturministrarnas INCP6 vilket så småningom ledde fram till att FN:organet Unesco på rekordtid antog en konvention om kulturell mångfald7. Det var år 2005. En del av tankarna i Vår skapande mångfald fanns kvar i INCD-arbetet. Man har kunnat skönja två spår, ett defensivt där stater och konstnärer velat skydda den egna nationella kulturen mot globala handelsintressen, ett annat som handlat om kulturen som grund för samhällsutveckling. Bägge spåren är viktiga men för omställningen är spår två mest spännande. Det har blivit alltmer uppenbart att de stora frågor vi stod och står inför inte bara handlar om miljön utan kanske mer om en grundläggande syn på människa, natur och våra försörjningssystem. De tre delarna i hållbarhetsbegreppet från FNs Riokonferens 1992 var ett bra sätt att grovt ringa in vad det handlar om – ekologi, en social dimension och ekonomi. Två problem fanns med det hållbarhetsbegreppet. Den sociala dimensionen behövde inkludera kulturfrågor, något enstaka forskare gjorde. Och den ekonomiska dimensionen definierades på många håll som att det var okej med business as usual, trots att avsikten i Rio var att vi måste börja hushålla med resurser, ekonomi = att ekonomisera. Bägge de bristerna finns fortfarande. I FNs nya 17 hållbarhetsmål ingår ekonomisk tillväxt (mål 8). Nussbaums tio förmågor Den i USA baserade forskaren Martha Nussbaum har identifierat tio ”förmågor” som alla individer ska garanteras av staten för att kunna leva ett bra liv. De här förmågorna har tagits fram för att kunna fungera i olika kulturer över hela världen i ett ganska färskt projekt. Här ett sammandrag av de tio förmågorna: 1. Liv, att kunna leva till slutet av en normal livslängd. 2. Fysisk hälsa, inklusive reproduktiv hälsa, tillräckligt med näring, fullgod bostad. 3. Kroppslig integritet, kunna röra sig fritt, slippa utsättas för våld, ha möjlighet till sexuell tillfredsställelse och möjlighet att välja i fråga om reproduktion. 4. Att kunna använda sinnen, fantasi, tanken och förnuftet, bl a förfinat genom nöjaktig utbildning. Kunna använda fantasin och tankeförmågan i samband med att man upplever eller skapar självvalda 2 3 4 5 6 7

Av Carl Johan Kleberg som då arbetade med kulturforskningsfrågor på statliga Kulturrådet UNESCO: United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization KLYS: Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares Samarbetsnämn INCD: International Network on Cultural Diversity INCP: International Network for Cultural Policy Unescos konvention om skydd för och främjande av mångfalden av kulturyttringar

verk eller aktiviteter. Yttrandefrihet och religionsfrihet utgör skydd. 5. Känslor. Att kunna ha band till yttre företeelser och andra människor, älska, sörja, uppleva längtan, tacksamhet och berättigad ilska. Inte behöva hämmas av rädsla i sin känslomässiga utveckling. 6. Praktiskt förnuft, att kunna bilda sig en uppfattning om vad som är gott och reflektera kritiskt över hur ens liv planeras. 7. Samhörighet. A. Kunna leva tillsammans med andra, kunna erkänna och bry sig om andra människor, delta i socialt utbyte, kunna föreställa sig någon annans situation. B. Att ha de sociala förutsättningarna för självrespekt och okränkbarhet, kunna bli behandlad som en värdig varelse med samma människovärde som andra. Kräver förbud mot diskriminering. 8. Andra arter. Att kunna leva med respekt för och i relation till djur, växter och natur. 9. Lek. Att kunna skatta, leka och ägna sig åt fritidsaktiviteter. 10 Kontroll över den egna miljön. A. Politisk, delta i beslut som styr ens liv. B. Materiell, kunna inneha egendom, kunna söka arbete, slippa utsättas för obefogad visitering, att tilldelas mänskliga arbetsuppgifter i arbetslivet, inleda meningsfulla relationer med kolleger. (Källa Martha C Nussbaum: Främja förmågor. En modell för mänsklig utveckling. Karneval förlag Sthlm 2013) Nussbaums tio förmågor känns betydligt mer användbara än de 17 hållbarhetsmålen som ju är en blandning av individuella och samhälleliga krav och en produkt av politiska kompromisser. Kanske är nr 4 – nr 10 mest angelägna för oss. Några frågor det vore intressant att belysa Hur ska vi få en samhällsförändring? Även om allt flera och större grupper har kunnande om en del av de förändringar som behövs så skulle vi behöva växla upp verksamheten. En modell finns i WorldWatch Institute´s State of the World-rapport från 2010, ”Transforming Cultures. From Consumerism to Sustainability”8. Över 50 kända forskare och praktiker beskriver hur vi kan omorientera vår kultur genom åtgärder på utbildningsområdet, i affärslivet, hos myndigheter, i traditioner och sociala rörelser. En tanke med vår omställningskonferens, som också återfinns i mångfaldskonventionen, är att i en kulturell förändring ska konstnärer och kultursektorn kunna ha en viktig roll. Men kulturbegreppet är en hal tvål. Det används ibland för att på ett högstämt sätt belysa de mänskliga värden som ligger i kulturen. Sedan går man direkt över till konstnärer och kultursektorn och villkoren för dem/den. Men vilken koppling finns det mellan den mer antropologiska definitionen av kultur och det kulturpolitiken och våra kulturellt verksamma sysslar med? Vilken roll kan kultursektorn, konstnärer, kulturinstitutioner och mediaföretag spela för en förändring av samhällets kultur, för samhällsutveckling i en riktning som gör att vi kan överleva som art? Den rollen kan vara stor och betydelsefull, både i positiv och negativ riktning. Men vad är det som händer? Vad kan konstnärer och kultursektorn bidra med för att få fart på omställningen? Hur öppna är kanalerna till övriga invånare? Det måste finnas ett samspel med samhället i övrigt, med intresserad och engagerad allmänhet. Det skulle vara mycket spännande att diskutera det samspelet. Hur kan vi få en diskussion om de här frågorna på vår konferens? Den globala omställningsrörelse växte fram knappt ett decennium in på 2000-talet. Den nationella svenska omställningsrörelsen startade 2009 och samma år startade Omställning Falun. Idag finns många entusiastiska människor världen över som funderar i positiva banor. Till skillnad från den 8

Hela rapporten ligger på nätet: http://blogs.worldwatch.org/transformingcultures/contents/

traditionella miljörörelsen som för det mesta – liksom samhället i övrigt – letar en lösning för varje miljöproblem försöker omställningsrörelsen att utveckla långsiktigt hållbara alternativ. Det är spännande – hur ska ett samhälle utformas som är bra för oss och våra efterkommande att leva i, utan att vi gör slut på jordens resurser? Men omställningsrörelsen är en gräsrotsrörelse där det finns många idéer men kanske inte så uttalad struktur för hur idéerna ska inordnas i ett sammanhang eller hur vi kan utnyttja de globala överenskommelser som faktiskt finns och delvis är mycket användbara i sammanhanget. Kan vi utnyttja mångfaldskonventionen och andra FN-dokument? Nussbaums tio förmågor? Kanske WWI:s angreppssätt? ■