Kursplan Svenska Ia, inriktning gymnasieskolan

1(7)

Kursplan Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap

Svenska Ia, inriktning gymnasieskolan, 30 högskolepoäng Swedish Ia, with a Specialisation in Upper Secondary School Teaching, 30 Credits

Kurskod:

SV005G

Utbildningsområde:

Huvudområde:

Svenska språket

Utbildningsnivå: Inrättad: Giltig fr.o.m.:

Grundnivå 2015-06-02 Vårterminen 2016

Högskolepoäng: Ämnesgrupp (SCB): Fördjupning: Senast ändrad: Beslutad av:

Undervisningsområdet Verksamhetsförlagd utbildning 30 Svenska/Nordiska Språk GXX 2015-09-29 Prefekt

Mål Mål för utbildning på grundnivå Utbildning på grundnivå ska utveckla studenternas - förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar, - förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och - beredskap att möta förändringar i arbetslivet. Inom det område som utbildningen avser ska studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att - söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå, - följa kunskapsutvecklingen, och - utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området. (1 kap. 8 § högskolelagen)

Kursens mål Kunskap och förståelse Den studerande ska efter avslutad kurs ha - grundläggande förståelse av människan som språkvarelse, inte minst i relation till grammatik, - grundläggande kunskaper om det språk- och textlandskap som existerar inom och utanför skolan, - förståelse för språksociala förändringsprocesser såsom flerspråkighet och digitalisering, - grundläggande kunskaper om litteraturvetenskaplig begreppsapparat och om de skönlitterära grundformerna, - grundläggande kunskaper om fiktionens speciella verkningssätt, - kännedom om grundläggande ämnesdidaktiska frågeställningar, - grundläggande kunskaper om svenskämnets uppdrag och pedagogiska verksamhet, och - grundläggande kunskaper om texters struktur och stilistiska variation inom och utanför skolan. Färdighet och förmåga Efter avslutad kurs ska den studerande kunna - lokalisera, definiera och analysera grammatiska företeelser på olika språkliga nivåer, - till viss del kontrastera olika språk och texter inom och utanför skolan, - beskriva och diskutera skönlitterära grundformer och enskilda verk med relevant litteraturvetenskaplig begreppsapparat, - diskutera vad som skiljer fiktionell framställning från andra framställningsformer, - jämföra den berättande textens, teaterns respektive filmens uttrycksmedel, - reflektera över hur den lästa litteraturen kan användas inom undervisningen på gymnasienivå, - tillsammans med verksamma lärare kunna planera, leda och utvärdera undervisning och lärande, - dokumentera, systematisera, och reflektera över erfarenheter av aktiviteter inom svenskämnet,

2(7) - analysera och kontrastera texter språkligt, och - identifiera och beskriva skillnader mellan olika texter och textgenrer. Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter avslutad kurs har den studerande förmågan att - diskutera texter och språklig variation ur ett vidare funktionellt och socialt perspektiv och i relation till skolan och svenskämnet, - reflektera över fiktionens verkningsmedel i ett didaktiskt sammanhang, - reflektera över skillnaden mellan vad som är intersubjektivt och vad som är privat i upplevelsen av ett verk, - förstå vikten av att behärska ett ämnesinnehåll för att kunna göra relevanta ämnesdidaktiska överväganden, - värdera betydelsen av ett professionellt förhållningssätt gentemot elever, - värdera didaktiska val utifrån deras konsekvenser för svenskundervisningen, - diskutera hur olika språkbrukare (lärare, elever och andra) kan utnyttja olika språkliga variationsmöjligheter, och - bedöma och värdera olika ämnesteoretiska och ämnesdidaktiska perspektiv och deras relevans för ett språkutvecklande arbetssätt inom svenskämnet.

Kursens huvudsakliga innehåll Delkurs 1 Människa, text och språk, 7,5 högskolepoäng I delkursen introduceras språkvetenskapliga och ämnesdidaktiska perspektiv. Delkursen tar upp allmän grammatik (morfologi, ordbildning, fraslära och syntax). Genom praktiska övningar som utgår från autentiska texter (inklusive retoriska tal och skolsamtal) tränas förmågan att föra grammatiska resonemang på olika språkliga nivåer. I dessa resonemang inkluderas diskussioner kring barn och ungdomars grammatik och grammatik i skolan i ett mångkulturellt samhälle. Delkursen tar också upp samtal, textproduktion och textkonsumtion på olika arenor: i och utanför skolan, på fritiden och arbetet. På så vis introduceras nya medier och det digitala textlandskap som skolan har att förhålla sig till. Detta relateras till diskussioner om svenskämnets hur, vad och varför: alltså vilken inriktning dagens svenskämne kan och bör ha. Delkurs 2 Att läsa och förstå skönlitteratur, 7,5 högskolepoäng Delkursen behandlar vad som utmärker skönlitterär och fiktionell framställning och utgår från de tre grundläggande genrerna berättande, lyrisk och dramatisk framställning där även film uppmärksammas. Stor vikt läggs vid textanalys, men här diskuteras även hur den berättande textens, teaterns och filmens uttrycksmedel skiljer sig åt. Genom att läsa ett antal dramer som alla behandlar samma myt, Medea, öppnas för en diskussion om hur olika framställningssätt kan lyfta fram olika motiv och skapa olika teman och normer. Delkursen ska ge grundläggande verktyg för kommande litteraturkurser inom lärarutbildningen men även ge den blivande läraren en begreppsapparat och ett förhållningssätt för att kunna beskriva och diskutera litterära texter och fiktion. Frågan om vad ämnesdidaktik innebär introduceras, och en diskussion om ämnesdidaktiska grundfrågor initieras för att sedan utvecklas i kommande delkurser. Louise Rosenblatts litteraturdidaktik, som fått stort genomslag i många pedagogiska sammanhang, presenteras och problematiseras, bl.a. utifrån vad som kan betraktas som intersubjektivt respektive privat när man beskriver och diskuterar ett verk. Delkurs 3 Verksamhetsförlagd utbildning 2, 7,5 högskolepoäng Delkursen är verksamhetsförlagd. Innehåll och mål är nära relaterade till de innehållsområden, ämnen och ämnesdidaktiska studier som lästs under utbildningen. Under kursen ska den studerande utveckla förståelse för relationen mellan teoretiska studier och gymnasieskolans verksamhet. Delkurs 4 Textanalys, 7,5 högskolepoäng Delkursen ger kunskaper om textstrukturer, så att blivande ämneslärare ska kunna reflektera över textanvändning och textutveckling både hos sig själva och hos sina framtida elever. Delkursen följer efter den första ämnes-VFU:n, och studenternas egna, autentiska material från skolan analyseras och problematiseras. Skolans texter relateras till texter i samhället i övrigt, inte minst i digitala medier men också till t.ex. könsaspekter. Den grammatiska introduktionen på delkurs 1 (Människa, text och språk) följs upp, så att studenterna ska kunna jämföra strukturbeskrivningar, av t.ex. skrift och tal eller olika skriftliga genrer och medier. Även den andra delkursen (Att läsa och förstå skönlitteratur) följs upp, så att den litterära stilistiken får utrymme. Ett sista moment i kursen är betyg och bedömning: hur ska skolan utveckla och bedöma olika språkliga färdigheter

3(7) och kompetenser? Delkursernas ordning kan komma att ändras.

Studieformer Undervisningen kan ske genom föreläsningar, seminarier och verksamhetsförlagd utbildning. Den som antagits till och registrerats på en kurs har rätt att erhålla undervisning och/eller handledning under den tid som angavs för kurstillfället som den sökande blivit antagen till (se universitetets antagningsordning). Därefter upphör rätten till undervisning och/eller handledning.

Examinationsformer Människa, text och språk, 7,5 högskolepoäng. (Provkod: 0100) Salstentamen. (Delkurs 1) Att läsa och förstå skönlitteratur, 7,5 högskolepoäng. (Provkod: 0101) Salstentamen. (Delkurs 2) Verksamhetsförlagd utbildning 2, I, 4,5 högskolepoäng. (Provkod: 0102) Fullgjord VFU. (Delkurs 3) Verksamhetsförlagd utbildning 2, II, 3 högskolepoäng. (Provkod: 0103) En skriftlig inlämningsuppgift. (Delkurs 3) Verksamhetsförlagd utbildning 2, III (Provkod: 0104) Obligatoriska moment i form av deltagande i seminarier. (Delkurs 3) Textanalys, 7,5 högskolepoäng. (Provkod: 0105) En skriftlig inlämningsuppgift och två muntliga examinationer. (Delkurs 4) Tid för examination Om tidpunkten för examination inte hålls beslutar examinator hur examinationen ska genomföras, samt i förekommande fall tidsram för den. Komplettering för godkänt betyg Examinator kan bestämma att den studerande som inte godkänts på examinationen får utföra kompletterande uppgifter i stället för helt omprov. Kompletteringsuppgiften ska lämnas in till läraren inom en vecka efter det att betyget Underkänd har delgivits den studerande. Frånvaro vid obligatoriska moment Vid eventuell frånvaro från obligatoriska moment beslutar examinator om ersättningsuppgift eller om studenten ska fullgöra momentet vid ett senare kurstillfälle. För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Begränsning av antal provtillfällen För verksamhetsförlagd utbildning inom lärarprogrammen har den studerande rätt till endast en förnyad prövning (Dnr CF 52-153/2006, Dnr CF 52-154/2006). Vid ej godkänd VFU skall handläggningen av studentens rätt till förnyad VFU handläggas i enlighet med Samverkansdokumentet bilaga 5. Begränsning av antalet tillfällen för verksamhetsförlagd utbildning. Riktlinjer för stödåtgärder. https://vfu.oru.se/lp/. För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Betyg Enligt 6 kap. 18 § högskoleförordningen ska betyg sättas på en genomgången kurs om inte universitetet föreskriver något annat. Universitetet får föreskriva vilket betygssystem som ska användas. Betyget ska beslutas av en av universitetet särskilt utsedd lärare (examinator). Enligt föreskrifter om betygssystem för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (rektors beslut 2010-10-19, dnr CF 12-540/2010) ska som betyg användas något av uttrycken underkänd, godkänd eller väl godkänd. Rektor eller den rektor bestämmer får besluta om undantag från denna bestämmelse för en viss kurs om det finns särskilda skäl.

4(7) Som betyg på kursen används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). Människa, text och språk Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). Att läsa och förstå skönlitteratur Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). Verksamhetsförlagd utbildning 2, I Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). Verksamhetsförlagd utbildning 2, II Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). Verksamhetsförlagd utbildning 2, III När det obligatoriska momentet är fullgjort anges Deltagit (DT). Textanalys Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). Betyg på hel kurs För att erhålla betyget Väl godkänd på helkurs krävs betyget Väl godkänd på minst 22,5 högskolepoäng. För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Särskild behörighet och andra villkor Verksamhetsförlagd utbildning 1, I, 4,5 högskolepoäng från Utbildningsvetenskaplig kärna I, inriktning gymnasieskolan, 30 högskolepoäng. För ytterligare information se universitetets antagningsordning.

Tillgodoräknande av tidigare utbildning Student som tidigare genomgått utbildning eller fullgjort annan verksamhet ska enligt högskoleförordningen tillgodoräknas detta som en del av den aktuella utbildningen under förutsättning att den tidigare utbildningen eller verksamheten uppfyller vissa krav. För ytterligare information se universitetets lokala regler för tillgodoräknanden.

Övriga föreskrifter Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) Innan påbörjad VFU ska utdrag ur belastningsregistret överlämnas till rektor eller motsvarande vid den skola där den studerande har sin VFU-placering. Örebro universitet har tecknat avtal om samverkan kring verksamhetsförlagd utbildning (VFU) med skolhuvudmän i regionen (Dnr CF 59-214/2010 ). Avtalen innebär att VFU skall göras inom skolhuvudmännens ansvarsområde. Den studerande anmäler önskemål om VFU-placering i skolområde/arbetslag genom Lärarutbildningsverktyget (LUV), som nås via https://vfu.oru.se/. Örebro universitet beslutar om slutlig VFU-placering utifrån anmälda önskemål. Beslutet kan avvika från önskemålen. Den studerande, som är antagen på Ämneslärarprogrammet, inriktning gymnasieskolan, skall anmäla önskemål inom gymnasieskolan. Den verksamhetsförlagda utbildningen fullgörs inom ramen för en arbetsvecka enligt lärares arbetstidsavtal.

5(7)

Övergångsbestämmelser Om kursen genomgår sådana förändringar som är så omfattande att studenten inte kan examineras i enlighet med denna kursplan så anordnas möjlighet till särskilda examinationer i enlighet med universitetets lokala riktlinjer. Information om examinationstillfällena (inklusive fullgörande av obligatoriska moment) publiceras på avsedd plats på universitetets hemsida.

Kurslitteratur och övriga läromedel Delkurs 1: Obligatorisk litteratur Bellander, Theres (2010) Ungdomars dagliga interaktion. En språkvetenskaplig studie av sex gymnasieungdomars bruk av tal, skrift och interaktionsmedier Uppsala universitet: Institutionen för nordiska språk, * Bjar, Louise m.fl. (2006) Det hänger på språket! Lärande och språkutveckling i grundskolan Lund: Studentlitteratur, * Bolander, Maria (2005) Funktionell svensk grammatik Stockholm: Liber Bolander, Maria (2005) Funktionell svensk grammatik Övningsbok Stockholm: Liber Börestam, Ulla & Huss, Leena (2001) Språkliga möten. Tvåspråkighet och kontaktlingvistik Lund: Studentlitteratur, 129 sidor Hofvendal, Johan (2006) Noa har inga fel: om bristfokus i skolans utvecklingssamtal. I: Utbildning och Demokrati. Tidskrift för didaktik och utbildningspolitik, nr 3 * Karlsson, Anna-Malin (2006) En arbetsdag i skriftsamhället. Ett etnografiskt perspektiv på skriftanvändning i vanliga yrken Stockholm: Språkrådet Teleman, Ulf (red.) (1992) Det skolgrammatiska arvet. I: Teleman, Ulf (red.): Grammatik på villovägar Solna: Almqvist & Wiksell, *

Delkurs 2: Obligatorisk litteratur Aspelin, Kurt (red.) (1977) Teaterarbete: Texter för teori och praxis Stockholm: PAN/Norstedt, * Bergsten, Staffan och Elleström, Lars (2004) Litteraturhistoriens grundbegrepp Lund: Studentlitteratur, 234 sidor, * Brandell, Gunnar (2004) Drama i tre avsnitt Stockholm:ePan, 198 sidor, * Bronäs, Agneta & Runebou, Niclas (2010) Ämnesdidaktik: En undervisningskonst Stockholm: Norstedt, * Elleström, Lars (1999) Lyrikanalys. En introduktion Lund: Studentlitteratur, 179 sidor Jernudd, Åsa (2010) "Filmanalys i ett filmpoetiskt perspektiv" i Metoder i kommunikationsvetenskap (red. Mats Ekström & Larsåke Larsson)

6(7) Lund: Studentlitteratur, * Kleberg, Lars (1980) Teatern som handling. Sovjetisk avantgarde-estetik 1917-1927 Stockholm: PAN/Norstedt, 156 sidor, * Rosenblatt, Louise (2002) Litteraturläsning som utforskning och upptäcktsresa Lund: Studentlitteratur, * Skalin, Lars-Åke Kompendium i berättarteori Örebro: Örebro universitet

Delkurs 4: Obligatorisk litteratur Borgström, Eric (2010) Att skriva prov. Om normer och textstruktur i gymnasieskolans skriftliga nationella prov. I: Språk och stil, nr 20 * Göransson, Anna-Lena & Ledin, Per (2009) Räddningstjänsten och kunskapssamhället: en fallstudie. I: Nyström Höög, Catharina (red.): Medborgare och myndigheter. TEFA 47 Uppsala universitet: Institutionen för nordiska språk, * Hellspong, Lennart & Ledin, Per (1997) Vägar genom texten: handbok i brukstextanalys Lund: Studentlitteratur, * Holmberg, Per, Wirdenäs, Karolina (2010) Skrivpedagogik i praktiken. Textkedjor, textsamtal och texttypologier i tre svensklärares klassrum. I: Språk och stil, nr 20 * Korpus, Einar (2008) Reklamiska. Guldäggsannonser 1975-2007 Örebro universitet, Serie: Studier i svenska språket. * Lind Palicki, Lena (2005) Hur man än vänder sig har man rumpan bak - om hur man konstruerar kön i en progressiv lärobok. I: Språk och stil, nr 15 * Palmér, Anne & Östlund-Stjärnegård, Eva (2005) Bedömning av elevtext: en modell för analys Stockholm: Natur och kultur

Delkurs 4: Referenslitteratur Johannesson, Kurt (2006) Retorik eller konsten att övertyga Stockholm: Norstedts, * Josefsson, Gunlög (2001) Svensk universitetsgrammatik för nybörjare Lund: Studentlitteratur

Tillägg och kommentarer till litteraturlistan * Delar av verket läses. Se aktuell studiehandledning för mer information. Delkurs 1: Som referenslitteratur tillkommer aktuella läroplaner och kursplaner för grundskolan och gymnasieskolan. Hämtas från www.skolverket.se ca 40 sidor. Delkurs 2: Som obligatorisk läsning tillkommer följande litteratur: De senaste läroplanernas ämnesplantexter för gymnasieskolan En roman

7(7) Ett drama Ett urval dikter En film Delkurs 3: Den obligatoriska litteraturen från delkurs 1, 2 och 4 ligger till grund för studierna under den verksamhetsförlagda utbildningen. Delkurs 4: Ytterligare 100 sidor kan tillkomma som obligatorisk litteratur.