LIKABEHANDLINGSPLAN

LIKABEHANDLINGSPLAN Plan mot kränkande behandling

Grundskola och grundsärskola

Datum: 2013-12-10 Reviderad 2014-02-24

Innehållsförteckning Till dig som elev ......................................................................................................................... 3 Till dig som är förälder ............................................................................................................. 3 Likabehandlingsplanens syfte ................................................................................................... 3 Definitioner på diskriminering enligt diskrimineringslagen ................................................... 3 Definition på kränkande behandling enligt skollagen ............................................................ 4 Nyboda skolas vision/långsiktiga mål ....................................................................................... 5 Information och delaktighet ..................................................................................................... 6 Främjande arbete för likabehandling ...................................................................................... 6 Utvärdering av förra årets åtgärder .......................................................................................... 7 Kartläggningsmetoder ............................................................................................................... 8 Analys av kartläggningen ......................................................................................................... 8 Förebyggande arbete för att motverka diskriminering, trakasserier & kränkande behandling ................................................................................................................................. 9 Åtgärdsplan .............................................................................................................................. 12 Konsekvenstrappa........................................................................................................................... 13

Trygghetsteam på Nyboda skola Ht-13................................................................................... 14

Till dig som elev Skolan ska vara fri från kränkningar och diskriminering. Det finns skrivet i skollagen och diskrimineringslagen. I Barnkonventionen (BK) står det att alla barn har samma rättigheter och lika värde – barnets bästa ska alltid komma i första rummet. Skolan som du går i har en skyldighet att arbeta för att uppnå detta. Om du känner dig utsatt för mobbing, diskriminering, kränkande behandling, hot eller våld ska du kontakta en vuxen som du känner förtroende för. Det gäller också dig som känner någon som blir utsatt.

Till dig som är förälder Om du misstänker att ditt barn eller något annat barn utsätts för kränkande behandling eller diskriminering – kontakta ditt barns mentor, rektor eller annan utsedd person enligt bifogad kontaktlista. Om du misstänker att ditt barn utsätter andra för kränkande behandling ber vi dig göra klart för ditt barn att det inte är ett acceptabelt beteende och att du själv tar avstånd från beteendet. Vi hoppas också att du meddelar ditt barns mentor om misstankarna.

Likabehandlingsplanens syfte Planens syfte är att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling i skolan. Skolan ska arbeta för alla människors lika värde. Likabehandlingsplanen ska bland annat utgå från diskrimineringslagen och skollagen.1 Likabehandlingsplanen ska skapa en trygghet och tydlighet för barn, elever, föräldrar och personal så att man tydligt kan se och agera efter lagarnas intentioner. Det ska finnas en aktuell likabehandlingsplan i varje enskild verksamhet, det vill säga att det ska finnas en för varje skola. Om inte skolan kan visa att den fullgjort sitt uppdrag kan den bli skadeståndskyldig.

Definitioner på diskriminering enligt diskrimineringslagen Direkt diskriminering Att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan i jämförbar situation om det finns koppling till någon av de sju diskrimineringsgrunderna. Indirekt diskriminering o Att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse/regel/förfaringssätt som verkar neutralt men som missgynnar personer som faller under någon av de sju diskrimineringsgrunderna. Trakasserier (en form av kränkande behandling)

1

Diskrimineringslag (2008:567) och kapitel 6 i skollag (2010:800).

o Ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av de sex diskrimineringsgrunderna. Sexuella trakasserier o Ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet Instruktioner om att diskriminera o En order eller instruktion om att diskriminera någon på ett sätt som avses i punkt 1 - 4 och som lämnas åt någon som står i lydnads- eller beroendeförhållande till den som lämnar ordern eller instruktionen eller som lovat fullgöra ett uppdrag åt denne.

De sju diskrimineringsgrunderna 1. kön - kvinna eller man eller den som ska ändra/har ändrat könstillhörighet, 2. könsöverskridande identitet eller att genom uttryck visa sig tillhöra ett annat kön, 3. etnisk tillhörighet – nationellt/etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande, 4. religion eller trosuppfattning 5. funktionshinder 6. sexuell läggning - homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning 7. ålder

I skolan är det huvudmannen eller personalen som kan göra sig skyldig till diskriminering. Barn och elever kan inte diskriminera varandra i lagens mening.

Definition på kränkande behandling enligt skollagen o Ett uppträdande som, utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen, kränker ett barns eller elevs värdighet. Mobbning är ett exempel. Kränkningar kan vara:  Fysiska – till exempel slag eller knuffar  Verbala – till exempel hot eller att bli kallad för könsord  Psykosociala – till exempel att utsättas för utfrysning eller ryktesspridning  Text- eller bildburna – till exempel via sms eller via Internet eller genom klotter Den som upplever sig ha blivit kränkt måste tas på allvar!

Både skolpersonal och elever kan göra sig skyldiga till kränkande behandling/trakasserier.

Nyboda skolas vision/långsiktiga mål Vision: Tillsammans skapar vi framtiden. Visionen består av två viktiga ord: tillsammans och framtid. Det betyder att vi alla strävar och stödjer varandra för att göra verklighet av våra drömmar. Mission: Att i det lärande mötet skapa förutsättningar för varje individs potential och särart. Det är i mötet vi utvecklas, och vi ska ge förutsättningar för goda möten mellan elev och elev, elev och personal samt personal och personal, liksom mellan skolan och vårdnadshavare samt övriga samhället.

Våra värderingar ser vi som vår egen utvecklingstrappa, Nybodatrappan. Framtidstro Kreativ Modig Omtänksam Trygg För att skapa förutsättningar för varje individ att utvecklas, och nå de högre stegen på trappan, kreativitet och framtidstro behöver alla känna:  att vi är trygga och att skolan är en trygg plats där jag får, kan och vill.  att vi värnar om och hjälper varandra för att tillgodose våra behov av grupptillhörighet och delaktighet, av kärlek, av att känna och förstådda och behövda.  att vi är modiga och vågar visa och själva, pröva nya saker och nya sätt och inte minst att vi vågar stå för det vi vill och tydligt och att vi vågar säga ifrån. Och att vi vågar lära oss av våra misstag.

Information och delaktighet Barn, elever och föräldrar ska vara delaktiga i arbetet med likabehandlingsplanen. Det sker bland annat genom kartläggningen (se nedan). Verksamheten ska också informera elever och vårdnadshavare/föräldrar om vad planen innebär. Den ska finnas tillgänglig att ta del av. Information om planen Nyboda skola: När? Hur? Under arbetet med kartläggning och planering av fortsatt arbete När ett färdigt förslag finns När planen är färdig

Kartläggningen remissas i elevrådet och i arbetslagen via EHT Ytterligare en remiss till elevråd, lagråd och arbetslag Genomgång i arbetslag, elevråd och klassråd Publicering på hemsidan Information i hembrev/på föräldramöten

Ansvar för information Skolledningen

Skolledningen

Skolledning, arbetslagen

Främjande arbete för likabehandling Förskola, förskoleklass, skola och fritidshem ska aktivt arbete för att främja likabehandling. Arbetet ska syfta till att förstärka respekten för allas lika värde och utgå från alla diskrimineringsgrunderna. Arbetet ska riktas mot alla och vara en naturlig del i verksamhetens vardag.

Diskrimineringsgrund

Aktivitet

Kön/könsöverskridande identitet/sexuell läggning2

Medvetet pedagogiskt arbete i klasserna, såväl inom ämnen som när problem uppstår och är aktuella. Medvetet pedagogiskt arbete i klasserna, såväl inom ämnen som när problem uppstår och är aktuella. Medvetet pedagogiskt arbete i klasserna, såväl inom ämnen som när problem uppstår och är aktuella.

Etnisk tillhörighet/ Religion/trosuppfattning3

Funktionshinder (fysiska eller psykiska)

2 3

Tre diskrimineringsgrunder har sammanfogats till ett område. Två diskrimineringsgrunder har sammanfogats till en.

Utvärdering av förra årets åtgärder Riskområde Otrygghet i/kring skolrestaurangen

Diskriminering p g a etnisk bakgrund eller religion Kränkningar på Internet

Vuxna att prata med, tillit till de vuxna i skolan

Uppföljning – vad har vi gjort? Vi har tagit fram regler och kommunicerat dem i flera omgångar med vuxna och elever. Vi provar oss fram med olika former av kösystem för smidigare ingång till restaurangen. Ämnet har diskuterats i olika forum. Arbete i ämne/mentorsgrupp har skett i vissa grupper, men inte övergripande. En ITpedagog har besökt klasserna och pratat om fotspår på nätet och säkerhet. Diskussioner förs ofta med elever utifrån aktuella situationer. Några pedagoger finns på nätet i yrkesroller. Vuxna rör sig bland eleverna och eleverna vet i vilka miljöer det alltid finns vuxennärvaro. Ordningsreglerna är beslutade och spridda bland vuxna och elever. Diskussioner vuxna emellan pågår ofta, bl a kring mentors roll. Fritidsledare och trygghetsteam

Utvärdering – hur har det gått? Det är lugnt i restaurangen och de vuxna tar i allmänhet ansvar. Ibland kan viss oro förekomma i kön. Vi måste fortsätta att prata om att jackor ska tas av.

Fortsatt arbete

Kartläggningen visar att kränkande kommentarer är sällsynta. Detta är ett svårt område, och mycket arbete genomförs kring kränkningar som sker utanför skoltid, men ”spiller över” i skolsituationen.

Vi lämnar denna riskfaktor, men fortsätter att hålla diskussionen levande. Arbetet fortsätter på olika sätt, men inte i form av en riskfaktor i likabehandlingsplanen.

Även årets enkät visar ett lägre resultat på denna fråga än vi önskar och arbetet måste fortsätta.

Kvarstår som riskfaktor

Kvarstår som riskfaktor

presenterade sig i vissa grupper i början av året.

Kartläggningsmetoder Förskola, förskoleklass, skola och fritidshem ska ta reda på om det förekommer diskriminering eller kränkningar i verksamheten eller om det finns risk att det uppstår. Metoderna för kartläggningen väljs av verksamheten men barn/elever och deras vårdnadshavare samt förskolans/skolans samtliga personal som arbetar bland barn/elever ska innefattas i kartläggningen.

Kartläggningsmetoder Metod Genomförd (datum) Trygghetsvandring

Oktober 2013

Elevenkät

Maj 2013

Brukarenkät till elever och föräldrar Diskussioner i EHT

Februari 2013

Remisser arbetslag, elevråd och lagråd

Oktober-november 2013 November-december 2012

Analys av kartläggningen När kartläggningen är genomförd ska den analyseras. Vad har framkommit? Finns det risker? Blir något barn/någon elev diskriminerad eller utsatt för kränkningar?

Elever som inte känner att de har någon vuxen att tala med på skolan, någon vuxen som tar dem på allvar. Otrygghet i kön till/i skol-restaurangen Dålig arbetsro på lektionerna Otrygghet på toaletter, rädsla för att dörren öppnas utifrån av annan elev Otrygghet i allmänna utrymmen (hav, bland skåp och skoskåp) Otrygg väntan utanför Tyresöhallen före lektion Skolgården – elever som tar makten över multiarenan

Kommentarer: Utifrån kartläggningen har vi prioriterat de riskområden som lyftes i flera sammanhang och de som remissinstanser bedömt som särskilt allvarliga för elevernas trygghet. Flera av de insatser som planeras utifrån de prioriterade riskområdena, kommer att verka förebyggande och åtgärdande även inom andra områden än de som prioriterats.

Förebyggande arbete för att motverka diskriminering, trakasserier & kränkande behandling Alla förskolor, förskoleklasser, skolor och fritidshem ska arbeta förebyggande och på sätt avvärja att risker för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling uppstår. Det förebyggande arbetet utgår från de riskfaktorer som visat sig i verksamhetens kartläggning.

Riskfaktor enligt kartläggning Elever som inte känner att de har någon vuxen att tala med på skolan, någon vuxen som tar dem på allvar.

Vad gör vi?

-

Förtydligar och utvecklar mentorsrollen och innehållet i mentorstiden

-

Vid diskussioner i arbetslaget och vid gemensamma tvärgruppsdiskussioner

-

Kurator, skolsköterska och fritidsledare presenterar sig för alla elever

-

I början av läsåret, gärna även på vt i nya klasser

-

Utvecklar rutiner för att fritidsledare m fl som får information från elever, för den vidare till arbetslag/ledning

-

Snarast

-

Snarast + långsiktigt i diskussioner om framtida schema

-

-

Otrygghet i kön till/i skolrestaurangen

När gör vi det?

-

-

-

Ser till att ämneslärare finns tillgängliga för elever som behöver stöd i ämnet

Vem ser till att det sker? -

Pedsamordnarna

-

Kurator och fritidsledare

-

Elevsamordn are

-

Ledning + pedsamordnare

-

Ledning

Aktivt arbete med bemötande, elevsyn och människosyn utifrån ett inkluderingsperspektiv Se över kösystemet och skyltningen för att underlätta uppdelning i flera köer

-

Planeras i kompetensutveckli ng inför läsåret 1415

-

Snarast

-

Ledning i dialog med kökspersonal

De vuxna som äter pedagogisk lunch tar ansvar även i kön

-

Snarast och kontinuerligt

-

All personal som äter pedagogiskt

-

I revidering av schema inför vt-14

-

Ledning

Se över schemat för de dagar

då många har lunch samtidigt

Dålig arbetsro på lektionerna

-

Utreda vilka elever som beter sig illa i kön.

-

Diskussion mellan vuxna och med elever kring innebörden av arbetsro och hur vi uppnår den.

-

Skapa rutiner utifrån överenskommelser i gruppen, följa upp rutinerna.

-

Information till och diskussioner med föräldrar kring definition av arbetsro och rutiner för att uppnå arbetsro.

-

-

-

Snarast och kontinuerligt

-

-

I början av läsår och vid behov

-

-

I början av läsår och vid behov

-

Arbetslag/ mentorer

-

I början av läsår och vid behov

-

Arbetslag/ mentorer

-

Vid behov

-

-

Vid behov

Lärare i samarbete med specialpedagog

-

Lärare i samarbete med specialpedagog/ skolledare/ kollega

-

Pedsamordnare/e levsamordnare

-

Lärare

Handledning från specialpedagoger

Observationer med återkoppling till läraren och till eleverna, t ex kring hur vi använder vår lektionstid -

-

Dela goda exempel på rutiner och arbetssätt -

-

Lärare förbereder sin lektion

Gemensamma pedagogiska möten och arbetslagsmöten

Kontinuerligt

Alla som äter pedagogiskt informerar mentorer om de ser ett olämpligt beteende (se konsekvenstrappa) Arbetslag/ mentorer

Otrygghet på toaletter, rädsla för att dörren öppnas utifrån av annan elev

-

Otrygghet i allmänna utrymmen (hav, bland skåp och skoskåp)

-

-

-

Otrygg väntan utanför Tyresöhallen före lektion Skolgården – elever som tar makten över multiarenan

-

med tanke på anpassningar till gruppen och individerna Hasp på insidan av dörrar? Undersök om det är möjligt Diskutera situationen med eleverna, prata om hur det känns Alla vuxna tar ansvar för att röra sig i skolan så mycket som möjligt under raster och vid dagens början och slut. Den vuxne som ser att någon bryter mot skolans regler (springer, knuffas, skojbråkar etc) säger till och stannar för att se att beteendet upphör Diskussion med idrottslärarna kring situationen

-

Fritidsledare med ute när det är möjligt

-

Prata med eleverna om vilka som beter sig illa, så att personal får samtala med dem enligt konsekvenstrappa

Snarast

-

Vaktmästare

Snarast och vid behov

-

Mentorer

-

Snarast och kontinuerligt

-

All personal

-

Snarast och kontinuerligt

-

All personal

-

Snarast

-

Ledning

-

Kontinuerligt

-

Fritidsledare

-

Snarast och vid behov

-

Mentorer

-

Åtgärdsplan Det åtgärdande arbetet ska påbörjas genast när det framkommit signaler om att ett barn/elev känner sig diskriminerad, trakasserad eller kränkt. Detta innebär att verksamheten ska vidta åtgärder som dokumenteras och utvärderas för att förhindra att kränkningarna upprepas.

Arbetsområde

Vad gör vi?

När gör vi det?

Elever som inte känner att de har någon vuxen att tala med på skolan, någon vuxen som tar dem på allvar.

Den vuxne som får del av budskapet att en elev inte känner sig lyssnad på, samtalar med eleven och för diskussion med andra berörda vuxna. Förändring i miljön Konsekvenstrappa

När vi får signaler om att elever inte känner sig lyssnade på

Otrygghet i kön till/i skol-restaurangen Dålig arbetsro på lektionerna

Otrygghet på toaletter, rädsla för att dörren öppnas utifrån av annan elev (f a åk 7) Otrygghet i allmänna utrymmen (hav, bland skåp och skoskåp) Otrygg väntan utanför Tyresöhallen före lektion Skolgården – elever som tar makten över multiarenan

Konsekvenstrappa (om enskilda elever stör andras arbete) Arbeta fram rutiner i gruppen, som följs upp Konsekvenstrappa

Snarast När vi vet vem som betett sig illa Vid behov

Vem ser till att det sker? Den som får veta att problem finns

Ledning och kök Enl. konsekvenstrappan Enl. konsekvenstrappan

Vid behov Arbetslag Vid incident

Enl. konsekvenstrappan

Konsekvenstrappa

Vid incident

Enl. konsekvenstrappan

Konsekvenstrappa

Vid incident

Enl. konsekvenstrappan

Konsekvenstrappa 1. Den vuxne som uppmärksammar ett oacceptabelt beteende pratar direkt med eleven och tydliggör vad som inte är ok och varför. 2. Om den vuxne bedömer att beteendet är allvarligt och/eller återkommande informerar han/hon mentor om vad som skett. 3. Mentor diskuterar det inträffade med eleven och tydliggör vad som inte är ok och varför. 4. Om mentor bedömer att ytterligare åtgärder krävs, tar han/hon beslut om: a. Att meddela vårdnadshavare vad som skett via telefon b. Att kalla vårdnadshavare och elev till samtal/behovssamtal c. Att kontakta elevhälsoteamet eller skolledning om ytterligare parter behöver delta i samtal. Om du som elev blir utsatt för hot, våld eller annan kränkning, eller om du blir vittne till att någon annan blir utsatt, ska du genast söka upp en vuxen på skolan och berätta vad som har hänt. De vuxna är beroende av att du beskriver det inträffade, för att vi ska kunna agera. Om du eller en annan elev blir utsatt för kränkning av en vuxen på skolan, kontakta ledningen. Ledningen har ansvar för att utreda det inträffade.

Bilaga 2

Trygghetsteam på Nyboda skola Ht-13 På Nyboda skola finns ett trygghetsteam som arbetar i akuta mobbningsärenden. Där finns representanter från bibliotek, kök, vaktmästeri, fritid, elevhälsa samt alla pedagogiska arbetslag. Sammankallande är kuratorn. Teamet möts en gång i månaden och diskuterar hur det ser ut med tryggheten på skolan och/eller tar upp anmälda ärenden. Vi arbetar efter skollagen kapitel 6, § 10: ”Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder sin skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden”. Exempel på kränkande behandling enligt skollagen är elaka mail eller sms, att man känner sig utsatt av någon eller några eller att man som elev känner ett utanförskap. Arbetsgång:  När någon på skolan får kännedom om att en elev far illa vidtar arbetslaget åtgärder. Om detta inte hjälper kontaktar arbetslagets representant i trygghetsteamet kuratorn.  Anmälan skickas till barn- och utbildningsförvaltningen. Särskild blankett används.  Representanten och kuratorn diskuterar och utser två personer ur teamet som tar ärendet.  Dessa två personer har samtal med den utsatte.  Sedan har de samtal med den eller de som utsätter.  Därefter rapporterar de till mentor som meddelar föräldrar, eller kontaktar föräldrar direkt.  2 veckor senare har de utvärdering med alla inblandade.  Kurator följer upp med den utsatte.  Ärendet dokumenteras i en ärendelogg samt rapporteras till kommunen.  Ärendet avslutas.

Kerstin-kurator Ohuru-fritid Noghor-fritid Marie-lag A Annelie -lag B Håkan -lag C Marita-lag D Marie-lag E Barbro-lag E Annika-bibliotek Anna-Lena-skolsköterska (Lasse-vaktmästare) (Håkan-kök) Personerna inom parentes adjungeras vid behov.