Läs Nordvisions årsrapport 2014

January 8, 2018 | Author: Anonymous | Category: Arts & Humanities, Performing Arts, Theatre
Share Embed Donate


Short Description

Download Läs Nordvisions årsrapport 2014...

Description

Nordvision 2014 2015 DR NRK RUV SVT UR YLE

Annual Report

Nordvision 2014 2015 NORDVISION 2014 - 2015

UDGIVET AF NORDVISION / PUBLISHED BY NORDVISION

DR NRK RUV SVT UR YLE

DESIGN DR DESIGN

REDAKTION / EDITORIAL TEAM HENRIK HARTMANN (ANSVARSHAVENDE REDAKTØR / EDITOR IN CHIEF) KRISTIAN MARTIKAINEN MARIANNA WIDMALM

OPLAG / NUMBER OF COPIES 1.200

ÅRSRAPPORTEN FINDES LIGELEDES PÅ NORDVISION.ORG THE ANNUAL REPORT CAN ALSO BE FOUND AT NORDVISION.ORG

Annual Report

Indhold Content

TRIO - ODINS GULL (NRK )

7 8

Forord / Foreword Nordvision i tal 2014 / Nordvision key figures 2014

10 12 14 20 22 27 28 30 32 36

Programsamarbejde / Programme collaboration Finsk barnanimation charmerar / Finnish children’s animation charms audiences Populært flerdimensionelt familiedrama / Popular multidimensional family drama En vetenskaplig wowupplevelse / A scientific ’wow’ experience Utvandrade invandrare / Emigrated immigrants Made in Africa / Made in Africa Camillas klassiska / Camillas klassiska Matchfixning - en gränslös kriminalitet / Match fixing - criminality without borders 2. verdenskrig i Skandinavien / 2nd World War in Scandinavia Gastronomisk rundrejse i nord / Gastronomic tour in the Nordics

40 42 44

Udveksling / Programme and News exchange Programudveksling / Programme exchange Nyhetssamarbete över gränserna / Cross-border news collaboration

46 48 50 52 54 56

Formatsamarbejde / Format collaboration Jävla homo / Bloody homo Låt makten komma in / Let the power come in Bluffresan utvecklas samnordiskt / Bluff trip is developed with pan-Nordic collaboration Skiljas som vänner / Parting as friends TV på TV / TV on TV

60 63 64 68 70

Udviklingsprojekter / Development projects Nytt sociala medier-samarbete prioriteras / New social media collaboration Eventyr fra hele verden / Stories from around the world Blondinens historie / The history of blondes App för 100 dagar utan sprit / App for 100 days without booze

74 76 76 78 80 81 82

Overblik / Overview Nøgletal 2014 / Key figures 2014 Samproduktioner 2014 / Co-productions 2014 Nordvisionsfondens utdelning 2014 / Nordvision Fund grants 2014 Færdiggjorde samproduktioner 2014 / Completed co-productions 2014 Kontakt / Contact Nordvisionsamarbejdet / Nordvision co-operation

FERÐASTIKLUR ISLANDSKE TRAVELOGUES (RUV)

ØYEVITNE (NRK)

MADE IN AFRICA (DR)

4

5

Forord Foreword LENA GLASER

HENRIK HARTMANN

DAGMAMMAN (SVENSKA YLE)

Der er fremgang på alle målbare parametre i 2014 for Nordvisionssamarbejdet; antallet af samproduktioner, programudveksling, arkivudveksling og nyhedsudveksling - stiger. Med andre ord har samarbejdet mellem DR, NRK, RUV, SVT, UR og Yle haft det bedste år nogensinde. 4442 programmer og mere end 3200 nyhedsindslag. Gensidig inspiration bliver til fælles succes Dette flotte resultat er summen af mange dedikerede medarbejders samarbejde i de seks nordiske tv- og mediebolag. Medarbejdere, der stræber bevidst efter at samarbejde og finde spændende løsninger. Samarbejde har altid været en naturlig del af det at producere medieindhold. Ingen kan lave et tv-program alene. Men det er ingen naturlov, at man også kan samarbejde på tværs af bolag, på tværs af landegrænser og på tværs af sproglige forskelle. Det kan de i Nordvisions programgrupper. Gennem flere år er det lykkedes at opbygge og udvikle tillidsfulde samarbejdende miljøer, som år efter år skaber mange tværnationale resultater til gavn for partnerne.

GRÄNSEN (YLE)

All measurable parameters showed progress in 2014 for the Nordvision collaboration; the number of co-productions, programme exchanges, archive exchanges and news exchanges are rising. In other words, the collaboration between DR, NRK, RUV, SVT, UR and Yle has had its best year ever. 4442 programmes and more than 3200 news features. Mutual inspiration becomes shared success The excellent result is the sum of many dedicated employees’ collaboration between the six Nordic television and media companies. Employees who consciously strive to work together and find exciting solutions. Teamwork has always been a natural part of producing media content. No one can create a TV programme alone. But working across companies, across borders, and across language differences is not a natural law. This is what we achieve in Nordvision’s programme groups. For several years we have managed to build and develop dedicated collaborative environments that year after year create multiple cross-national results to the benefit of our partners.

ØYEVITNE (NRK)

6

Nye ekspertnetværk Motivationen er stigende i disse år for at deltage i nordiske ekspertgrupper, som deler værdifuld viden. Inden for det sidste år er der kommet fire nye netværk til: distribution, database journalistik, etikchef og sociale medie-redaktører. Den nysgerrige udveksling af viden, der foregår i programgrupperne og ekspertgrupperne øger deltagernes overblik over egne muligheder og kvalificerer dem til at tage beslutninger. Fremtidens digitale Nordvisionssamarbejde Traditionelt har Nordvisionssamarbejdet bestået af samproduktioner og programudveksling. For 4-5 år siden indledte vi så et formatudviklingssamarbejde, og vi har de sidste år set samarbejder omkring vidensdeling på områder som rettigheder, distribution, web, etik og sociale medier. Fremtidens digitale Nordvisionssamarbejde, hvordan ser det så ud? I den nye internationale medievirkelighed har vi brug for at samle kræfterne for at få større muskler. De globale udfordringer er store, men det nordiske svar ligger lige for: samarbejde omkring

New expert networks In recent years, the impetus to participate in Nordic expert groups, who share valuable knowledge, has been high. In the last year, four new networks have emerged: distribution, database journalism, ethics manager and social media editor. The inquisitive knowledge exchange that occurs in the programme groups and expert groups increases the participants’ overview of their own opportunities and qualifies them to make decisions. The future of Nordvision’s digital collaboration Traditionally, the Nordvision collaboration has consisted of co-productions and programme exchanges. 4-5 years ago, we launched a format development collaboration, and in the last year we have seen collaboration around knowledge sharing in areas such as rights, distribution, web, ethics and social media. What does the future of Nordvision’s digital collaboration look like? In the new international media reality, we need to gather strength to get bigger muscles. The global challenges are big, but the Nordic response 7

nye digitale formater, mere strategisk vidensudveksling, og måske et samarbejde omkring nye fremtidige tekniske platforme. Det bliver spændende at følge udviklingen i 2015. Still going strong I mange forskellige sammenhænge skabes der alliancer for at løse en række af samfundets alvorligste udfordringer. De fleste Nordvisionbolag arbejder nationalt med at styrke partnerskaber. Vi har heldigvis allerede det nordiske partnerskab Nordvision, som i 2014 fyldte 55 år, og som aldrig før har leveret så flotte resultater. Stor tak til alle, der har medvirket hertil.

Lena Glaser, Programdirektør SVT og ordførende for Nordvision Henrik Hartmann, Generalsekretær Nordvision

will rise to it: collaboration around the new digital formats, more strategic knowledge exchange, and perhaps collaboration around new future technical platforms. Following its development in 2015 will be exciting. Still going strong Alliances have been formed in many different contexts to address some of society’s most serious challenges. Most Nordvision companies work nationally to strengthen partnerships. Fortunately we already have the Nordic partnership Nordvision, which celebrated 55 years in 2014, and which has just recorded its best results ever. Huge thanks to everyone who contributed to this.

Lena Glaser, Programme Director SVT and chair at Nordvision Henrik Hartmann, General Secretary at Nordvision

Nordvision i tal 2014 Nordvision key figures 2014

4.442

157

PROSJEKT PERFEKT (NRK)

Co-productions in production

Co-produced and exchanged 72 Completed co-productions programmes 69 Co-productions supported by the

1.551 Co-produced

BROTT OCH STRAFF (UR)

Nordvision Fund

RIIS FORFRA (DR)

30 Development projects supported by the

episodes

Nordvision Fund

2.891 Exchanged episodes and archive clips

DEN FJÄRDE MANNEN (SVT)

8

BASTUKVÄLL PÅ STRÖMSÖ (SVENSKA YLE)

9

Program Samarbejde Programme Collaboration

10

11

Finsk barnanimation charmerar

Finnish children’s animation charms audiences The success continues for Yle’s children’s animations. The snowman Albi will be broadcasted in all the Nordic countries

Segertåget för Yles barnanimationer fortsätter. Snögubben Albi ses i alla nordiska länder. —

A few minutes of Yle’s new children’s animation about the snowman Albi was all that was needed to get the audience to laugh and ensure that the project would become a Nordic co-production when it was pitched for the Nordic commissioning editors for children’s programmes at the Nordvision meeting in Helsinki in autumn 2014. All four Nordic companies are listed as co-producers of Albi. Yle’s success with children’s animations thus continues and Albi has become as successful among the Nordic public service companies as Mr. Clay and his Magic Hat from 2005. The Head of Children’s Programmes, Teija Rantala, comments about the long tradition of children’s animation that exists in the company. ”Yle has historically produced a lot of animations. We even used to have our own animation studio, but when the people who worked with animations retired they were not replaced by new staff. In recent years we have instead produced animations in cooperation with external companies.”



Kristian Martikainen

Reputable authors Markus Majaluoma and Mikko Kunnas presented an idea about a new animated series to Yle in autumn 2011. ”Kunnas is brilliant at creating characters and Majaluoma’s humour is fittingly absurd, which made it easy to join the project,” says Jarmo Oksa, the producer responsible for Yle’s children’s programmes. Episodes of Albi are five minutes long. Thirteen episodes will be produced during 2015 and the same number will be produced in 2016. Markus Majaluoma is a well-known Finnish author and illustrator of children’s books. His books have also been translated into Danish, Norwegian and Swedish. Mikko Kunnas has created animations for Yle’s children’s programmes for more than 20 years and his animations have been sold around the world.

Kristian Martikainen

Några få minuter av Yles nya barnanimation om snögubben Albi var allt som behövdes för att publiken skulle skratta och projektet bli en nordisk samproduktion, då det pitchades för de nordiska barnbeställarna vid Nordvisions möte i Helsingfors hösten 2014. Alla fyra nordiska bolag är med som samproducenter i Albi. Yles framgång med barnanimationer fortsätter således och Albi är redan nu en lika stor succé bland de nordiska public service-bolagen som Mr. Clay and his Magic Hat från 2005. Chefen för barnprogrammen, Teija Rantala, berättar om den långa tradition av barnanimationer som finns i bolaget. ”Yle gjorde i tiderna mycket animationer. Vi hade till och med en egen animationsstudio, men då de som jobbade med animationer gick i pension så anställdes det inte nya i stället för dem. Under de senaste åren har vi i stället producerat animationer i samarbete med externa bolag.”

There are no clichés for young children Albi is intended for children aged 3-6 and does not have any heavy dialogue. The key elements of the stories are picture-based narration and sounds. Mikko Kunnas’s and Markus Majaluoma’s role models are Pingu, Pat & Mat, Shaun the Sheep and other classic children’s animations that do not have dialogue, with some added spice from adult pantomime artists such as Mr. Bean and Charlie Chaplin. Characters that are loved and which make people laugh. ”One needs to have a clear sequence of events, without emphasising things too much. One should not be afraid of clichés, because children do not know them anyway. As neither dialogue nor a narration voice are used, the events and the rhythm of the story have very important roles,” says Markus Majaluoma.

Välrenommerade upphovsmän Hösten 2011 presenterade Markus Majaluoma och Mikko Kunnas för Yle idén om en ny animationsserie. ”Kunnas är genial på att skapa karaktärer och Majaluomas humor är passligt absurd, vilket gjorde det enkelt att delta i projektet”, berättar den ansvariga producenten för Yles barnprogram, Jarmo Oksa. Avsnitten av Albi är fem minuter långa. Tretton episoder produceras under 2015 och ytterligare lika många i 2016. Markus Majaluoma är en välkänd finsk barnboksförfattare och illustratör. Hans böcker har också översatts till danska, norska och svenska. Mikko Kunnas har gjort animationer för Yles barnprogram i över tjugo år och hans animationer har sålts över hela världen.

A weakness became a strength While visiting schools and libraries, Markus Majaluoma showed the pilot to hundreds or perhaps even thousands of Finnish schoolchildren, as well as to children in France and Russia. The reactions were unequivocal. Mikko Kunnas and Markus Majaluoma realised that the stripped-down world they had created was not a weakness, but was in fact a strength. ”The humour in the series is certainly important, but we have tried to make Albi easy to like, so what he does is reminiscent of an inquisitive child. Sometimes Albi has to be intelligent, sometimes cunning. Albi cannot be unhappy or scared, because he is alone. That would be just too cheerless,” observes Markus Majaluoma.

För småbarn finns inga klyschor Albi riktar sig till småbarn i åldern 3-6 år och har ingen bärande dialog. Bildberättandet och ljudvärlden är centrala för berättelsen. Mikko Kunnas och Markus Majaluomas förebilder är Pingu, Två snubbar, Fåret Shaun och andra klassiska barnanimationer utan dialog, men kryddat med vuxenpantomim som Mr. Bean och Charlie Chaplin. Karaktärer som älskas och får en att skratta. ”Det gäller att ha ett tydligt händelseförlopp, utan att understryka för mycket. Man får inte vara rädd för klyschor, eftersom barn inte känner till dem. Då både dialogen och berättarrösten saknas så får händelserna och rytmen i berättelsen en väsentlig roll”, berättar Markus Majaluoma.

Further animations Children’s programmes in the Nordvision collaboration had their best year ever in 2014 as a result of explosive growth to a total of 950 co-produced programme episodes. The growth for the year was 300 programme episodes. Head of Children’s Programmes Teija Rantala is a strong advocate of continued collaboration and promises that Yle will continue in the same way i.e. producing high-quality animations. ”International co-productions constitute one of the key strategic objectives of Yle. We are currently making preparations for our next animation project, which will probably be pitched at the Nordic children’s meeting in Copenhagen in March 2015.”

Svagheten blev en styrka Under sina författarbesök i skolor och på bibliotek provvisade Markus Majaluoma piloten för hundra eller tusentals finska skolbarn, men också i Frankrike och Ryssland. Reaktionerna var entydiga. Mikko Kunnas och Markus Majaluoma insåg att den avskalade världen de skapat inte var en svaghet, utan en styrka. ”Humorn i serien är visserligen viktig, men vi har försökt göra Albi enkel att ta till sig, så det han gör påminner om ett nyfiket barn. Ställvis måste Albi vara intelligent, ibland listig. Albi kan inte vara olycklig eller rädd av sig, eftersom han är ensam. Det skulle vara för tröstlöst”, konstaterar Markus Majaluoma. Ytterligare animationer Barnprogrammen inom Nordvisionsamarbetet hade 2014 det bästa året någonsin med en explosiv tillväxt till totalt 950 samproducerade programepisoder. Tillväxten på årsnivå var 300 program. Barnchefen Teija Rantala tar starkt ställning för fortsatt samarbete och lovar att Yle fortsätter i samma spår, med att producera högklassiga animationer. ”Internationella samproduktioner är ett av de centrala strategiska målen för Yle. Vi förbereder för tillfället vårt nästa animationsprojekt, som troligen pitchas vid det nordiska barnmötet i Köpenhamn i mars 2015.”

ALBI (YLE)

12

13

Populært flerdimensionelt familiedrama

Efter Borgen og Forbrydelsen kom Arvingerne som DRs nye store søndagsdrama. I vinteren og foråret 2015 løber sæson 2 af Arvingerne så over skærmen i hele Norden. Interessen for Arvingerne er ikke bare stor i Danmark og Norden. Over 40 lande har købt første sæson om arven efter Veronika, og serien er også solgt til gen-indspilning i USA. —

Henrik Hartmann

Arvingerne handler om fire voksne børn, der arver kunstneren Veronika Grønnegårds gods og ejendele. Arvingerne er produceret af DR Drama og er en samproduktion mellem alle de nordiske tv-stationer. Piv Bernth, der er dramachef i DR fortæller: ”Sæson 1 af Arvingerne lukkede jo ned der, hvor vor hovedperson Signe endte med at sidde alene tilbage i huset på samme måde, som vi så moderen i huset i første afsnit. Når vi starter sæson 2 er der gået et år, og der er kommet et barn. Barnet bliver omdrejningspunktet for familiens nye projekt”. Piv Bernth mener, det er det er universelle i familiedramaet, der gør serien så populær og gør, at den rejser over grænser. Piv Bernth fortæller: ”Der er en genkendelighed i serien, og særligt en relationel genkendelighed i serien, som mange finder interessant. Manuskriptforfatter Maya Ilsøe formår at vende op og ned på sympatien for hovedpersonerne. Hver gang jeg selv ser et nyt afsnit af Arvingerne, så identificerer jeg mig med nye hovedpersoner. Styrken ved fortællingen om arvingerne er efter min mening meget nuanceret, og jeg synes personligt, at det er en stor glæde at se en flerdimensionel drama tv-serie, som ikke er en krimi”. Svensk tyngde og dansk lethed Det er den svenske skuespiller og instruktør Pernilla August, der var været konceptuerende instruktør på serien. I udviklingsfasen har manuskriptforfatter Maya Ilsøe og Pernilla August haft et tæt samarbejde. Pernilla August har instrueret de første tre afsnit. Piv Bernth fortæller: ”Pernilla August har bidraget med en svensk alvor, tyngde og dybde. Hun har formået at etablere en dybde i alle karaktererne, som har været meget værdifuld, og som vi hele tiden i serien kan vende tilbage til. Jeg synes serien har fået en interessant (svensk) dybde og melankoli, sammen med en dansk lethed. Og så har vi jo i øvrigt også en norsk skuespiller i en af de bærende roller, som er med til at skabe en vis skandinavisk identifikation”.

skal vi lave drama til de nationale territorier. Og vi bør have mere end 50 procent af finansieringen in-house, så vi skal ikke gå på kompromis med den dobbelte historie, vi som public service broadcastere bør formidle. Men det er klart, vi skal samtidig være nysgerrige på coproduktioner, og vi skal jo udvikle os”, siger Piv Bernth. Flere nordiske og internationale co-produktioner? Efter Arvingerne skal mange af de nordiske seere stifte bekendtskab med The Team. The Team er resultatet af en større europæisk co-produktion med 7 lande og tre europæiske hovedpersoner (tysk, belgisk og dansk). The Team er den første gennemførte europæiske multisprogede krimiserie. Den er initieret af Peter Nadermann (tidligere ZDF Enterprises) i samarbejde med DR ud fra idé af forfatterne Mai Brostrøm og Peter Thorsboe. Piv Bernth fortæller: ”DR er jo med på et hjørne, og jeg har læst med på manuskriptet. Den er flot produceret. Den er super spændende med ”multisprog”, hvor alle taler engelsk i serien med deres egne accenter. Jeg tror og håber seerne er klar til det. Det bliver spændende og kan måske åbne op for yderligere nordiske og europæiske co-produktioner”. Piv Bernth vil gerne co-producere mere, både nordiske og internationalt, så man med det samme budget kan lave noget mere drama. Piv Benth siger: ”Nu har vi lavet Broen sammen (DR og SVT), det har været rigtig godt. Men det vil jo også være oplagt at lave en direkte og ægte samproduktion mellem DR og SVT, DR og NRK eller i andre konstellationer. Vi har haft et udviklingsprojekt omkring Margrethe d. 1, men det ville blive for svært at realisere. Det kunne være spændende at finde et fællesnordisk projekt med det bedste fra alle fire eller fem lande, forskellige locations, bruge særkenderne og med mere udtalte forskellige nordiske karakterer”. Arvingerne sæson 3 DR har bekræftet at der kommer en fortsættelse af Arvingerne. Sidste afsnit i sæson 2 kalder på en sæson 3. ”Maja Ilsøe har efter min mening vitaliseret en genre, som gør, at det er noget af det bedste, vi nogensinde har produceret i DR Drama. Et drama uden krimi. Jeg vil påstå, at den kvalitetsmæssigt ligger i top 4 på listen over ”all time best” i DR drama”, slutter Piv Bernth.

Hvor bevæger nordisk drama sig hen? Mange udenlandske tv-stationer og distributører vil gerne samarbejde med de nordiske public service bolag omkring tv-drama. Nordisk drama bevæger sig for alvor ud i verden i denne tid. ”Nordisk tv-drama er voldsomt populært i udlandet. Men vi skal tænke os sindssygt godt om, så vi ikke blindt lader os forføre ud i den store verden. I bund og grund

ARVINGERNE (DR)

14

15

Popular multidimensional family drama

After Borgen and The Killing came The Legacy as DR’s major new Sunday drama. In winter and spring 2015, season 2 of The Legacy will be broadcast throughout Scandinavia. Interest in The Legacy is not limited to Denmark and Nordic region. Over 40 countries have bought the first season about the legacy of Veronika, and the series has also been sold for re-make in the US. —

Henrik Hartmann

The Legacy is about four adult children who inherit artist Veronika Grønnegård’s estate and assets. The Legacy is produced by DR Drama and is a co-production between all the Nordic TV stations. Piv Bernth, Head of Drama at DR says: ”Season 1 of The Legacy ended with protagonist Signe sitting alone in the house the same way the mother did in the first episode. When we start season 2, a year has gone by and a child has arrived. The child becomes the focal point of the family’s new project.” Piv Bernth believes that it is the universal family drama that makes this series so popular and suitable to take across borders. Piv Bernth explains: ”There is a recognisability in the series, and particularly a relational recognisability in the series, which many find interesting. Screenwriter Maya Ilsøe attempts to turn our sympathy for the main characters up or down. Each time I watch a new episode of The Legacy, I identify with the new protagonist. The strength in the legacy’s plot to my mind is very nuanced and I personally think it’s always a pleasure watching a multi-dimensional drama TV series that isn’t a thriller.” Swedish gravity and Danish lightness It is Swedish actress and director Pernilla August who was the concept producer on the series. During the development phase, screenwriter Maya Ilsøe and Pernilla August worked closely together. Pernilla August produced the first three episodes. Piv Bernth explains: ”Pernilla August contributed the Swedish sobriety, gravity and depth. She has tried to bring depth to all the characters, which has proven very valuable, and which we can keep coming back to throughout the series. I think the series has gained an interesting (Swedish) depth and melancholy, coupled with a Danish lightness. And then we also have a Norwegian actor in one of the leading roles, who helps create a certain Nordic identification.” Where is Nordic drama heading? Many foreign TV stations and distributors want to work with the Nordic public service companies on TV dramas. Nordic drama is currently making its mark on the world. ”Nordic TV drama is extremely popular abroad. But we have to be really careful not to be led blindly into the big wide world. We basically have to create a drama for our national territories. And we should have more than 50% of the finance in-house, so we don’t have to compromise the double story that we as a public service broadcaster should communicate. But it’s clear that we also have to be inquisitive during co-productions, and we also have to develop,” says Piv Bernth. ARVINGERNE (DR)

More Nordic and international co-productions? Following The Legacy, many of the Nordic viewers found an affinity with The Team. The Team is the result of a a major European co-production with 7 countries and three European main characters (German, Belgian and Danish). The Team is the first completed European multilingual crime series. It was started by Peter Nadermann (previously ZDF Enterprises) together with DR based on an idea from writers Mai Brostrøm and Peter Thorsboe. Piv Bernth explains: ”DR is involved and I have read the script. It’s beautifully produced. It’s really exciting with the different languages, where everyone in the series speaks English with their own accents. I think and hope the viewers are ready for it. It will be exciting and may pave the way for further Nordic and European co-productions.” Piv Bernth would like to do more co-productions, both in the Nordic region and internationally, to create more drama with the same budget. Piv Benth says: ”Now we’ve done The Bridge together (DR and SVT), which was really great. But it would also be exciting to create a direct co-production between DR and SVT, DR and NRK or other constellations. We have had a development project going on Margaret 1st, but that might be too hard to pull off. It would be great to find a common Nordic project with the best from all four or five countries, different locations, using the distinctive features of each one and with the differences between the different Nordic characters being more prominent.” The Legacy season 3 DR has confirmed that they will produce a third season of The Legacy. The final episode in season 2 calls for continuation. “I believe Maja Ilsøe has revitalised a genre that makes it some of the best television DR Drama has ever produced. A drama without crime. I would say that in terms of quality it is in the top 4 of the all-time best productions from DR drama,” concludes Piv Bernth.

ARVINGERNE (DR)

16

17

PENTHOUSE NORTH (SVT)

NOBEL - OM UPPFINNINGARNA OCH MÄNNISKORNA BAKOM DEM (UR)

DET SØDE LIV (DR)

KULTUR I FAROZONEN (SVT)

NORDISKE RUM (DR)

BONDERØVEN (DR)

DAGMAMMAN (SVENSKA YLE)

18

VIKINGAKVINNOR (SVT)

DEN FJÄRDE MANNEN (SVT)

19

En vetenskaplig wowupplevelse

A scientific ‘wow’ experience

Vardagliga fenomen filmade med makro-objektiv, en tydlig publiceringsplan för nätet och inslag anpassade för sociala medier presenterades när NRK pitchade sin nya vetenskapsserie. Nu producerar NRK 45 ultrakorta Øyeblikket för alla nordiska bolag.

Everyday phenomena filmed with a macro lens, a clear online publishing policy and features adapted specifically for social media were presented at the pitch for NRK’s new science series. NRK is now producing 45 ultra-short Øyeblikket film clips for all the Nordic companies.



Marianna Widmalm

Vad händer och hur ser det ut, egentligen? Det finns en mängd vardagliga fenomen som vi inte ens tänker på, vi tar dem för givna. Med hjälp av en höghastighetskamera får vi komma nära biologiska fenomen, kemiska och fysiska processer. Att med extrem slow motion visa vardagliga fenomen som vi inte hinner uppfatta med blotta ögat. Snökristaller, tatueringsnål och cymbaler hamnar i extrem närbild och blir underhållande wow-faktor i NRK:s nya serie Øyeblikket. Det var producenten/grafikern Jørgen Leangen som pitchade idén till NRK:s vetenskapsredaktion och Øyeblikket blev en visuell vilopunkt i NRK:s vetenskapsprogram Schrödingers Katt. Det är en del tekniska utmaningar som man måste övervinna när man filmar med höghastighetskamera, då kameran i kombination med makro-objektiv kräver väldigt mycket ljus. ”När vi t.ex. filmade ett finger som gör ljud genom att dra längs kanten på ett vinglas nådde vi upp i 7200 bilder per sekund för att på riktigt kunna se hur glaset vibrerar när någon spelar på det” berättar Jørgen Leangen.

från flugfiske till tändstickor, tittarna kan också stifta bekantskap med hur ett magplask ser ut i extrem närbild. ”Faktainformationen är en viktig del i programmet, det är korta texter som vävs in visuellt i programmen för att förklara de olika fenomen vi ser. Musiken specialskrivs till varje episod men först efter att episoden ifråga är färdigredigerad, detta för att på bästa sätt kunna lyfta fram varje episods unika rytm. Det finns nu 30 färdigfilmade konstverk av vår vardag som kallas Øyeblikket och redaktionen ska producera 15 nya avsnitt 2015” berättar Kirsti Moe.



Överraskning och fascination ”Ett kort wow!, och det berättar vad vi har önskat att förmedla med detta program, nämligen en överraskning och fascination över hur saker vi är vana vid att se omkring oss egentligen ser ut när vi kommer nära”, berättar Kirsti Moe, redaktionschef för vetenskap i NRK Trøndelag. ”Trots den korta längden på episoderna är det ett ytterst ambitiöst projekt, och alla public service-bolag i Norden är med, ett samarbete som inte skulle varit möjligt utan Nordvision”, säger Kirsti Moe.

Nordvisionssamarbetet Øyeblikket blev en stor succé när Jørgen Leangen återpitchade formatet hösten 2014, sex månader efter att de fått utvecklingsstöd från Nordvision. Serien är i produktion och samproduceras med stöd av samtliga nordiska public service-bolag. Men hur tänker de andra nordiska länderna kring publiceringen? Øyeblikket är ett speciellt och egentligen väldigt kort format för TV: ”Vi siktar på att använda Øyeblikket som inslag i Vetenskapens Värld och på dess webb samt i sociala medier” säger Peter Nyrén, SVT:s faktabeställare. Svenska Yle har inget eget veten-skapsprogram berättar Nicolina Zilliacus-Korsström, beställare, ”men vi siktar på att använda serien på webben och i programmellanrum”. Även isländska RUV tänker på samma sätt enligt inköpschef Hera Ólafsdóttir, ”korta fillers på TV och även webbpublicering”.

Konstverk av vardagen Ämnena för programmen varierar friskt,

Se Øyeblikket; klicka in på tv.nrk.no och sök på programtitel.

Marianna Widmalm

What actually happens and what does it actually look like? There is a wide range of everyday phenomena that we do not even think about, as we simply take them for granted. Using a high-speed camera, we get up close to biological phenomena, as well as chemical and physical processes. Extreme slow motion is used to show everyday phenomena that we cannot perceive with the naked eye. Snow crystals, tattoo needles and cymbals end up in extreme close-up and are entertaining wow factors in NRK’s new series Øyeblikket. It was the producer/graphic designer Jørgen Leangen who pitched the idea to NRK’s science department and Øyeblikket became a visual resting point in NRK’s Schrödingers Katt science programme. There are a number of technical challenges that have to be overcome when shooting with high-speed cameras, as the camera requires a lot of light when combined with a macro lens. ”When we, for example, filmed a finger making a noise by being dragged along the rim of a wine glass, we went up to 7200 frames per second in order to really be able to see how the glass vibrated when someone played on it,” comments Jørgen Leangen.

Ett perfekt format för sociala medier När idén vidareutvecklades tänkte redaktionen på NRK igenom vad som är det bästa publiceringssättet för den typen av korta format och därför har man anpassat idén för nätpublicering. ”Sju Øyeblikket ska publiceras samtidigt, för att de mest intresserade ska få sitt lystmäte och kunna ”frossa” i filmerna. Allt ska ut först via nätet och sedan användas i TV-program. Facebook-publiceringen blir mer anpassad till vad vi behöver till sidan just då för att hålla den levande och för att kunna ge tittarna något unikt ganska ofta. Det kommer också att publiceras korta versioner av utvalda inslag, anpassade till Instagram och Snapchat.” berättar Kirsti Moe.

Surprise and fascination ”A brief wow! - that is what we wanted to convey with this programme, namely a sense of surprise and fascination with what things we are used to seeing around us really look like when we get up close,” says Kirsti Moe, Chief Science Editor at NRK Trøndelag. ”Despite the short length of the episodes, it is an extremely ambitious project, and all the public service companies in the Nordic region are on board. Such a collaboration would not have been possible without Nordvision,” adds Kirsti Moe. Artworks from everyday life The topics for the programme are very varied, and range from fly fishing to the use of matches. Viewers can also see how a belly flop looks in extreme close-up. ”Facts and 20

information are important parts of the programme, short texts are therefore woven into the visual effects in order to explain the various phenomena we see. The music is written specifically for each episode, but only after the episode has been fully edited. This makes it possible to highlight each episode’s unique rhythm in the best possible way. We now have a collection of 30 completed artworks from our everyday life called Øyeblikket and the department will produce 15 new episodes in 2015,” says Kirsti Moe. A perfect social media format When the idea was developed further, the editorial team at NRK thought about what the best way of publishing this type of short format was and therefore adapted the idea to suit online publication. ”Seven Øyeblikket are to be published simultaneously, so that people who are very interested really get their fill and and can ”revel” in the films. Everything will first be published online and then used in TV programmes. The Facebook publishing will be more adapted to what we need on the page at that moment in order to keep it current and in order to be able to give viewers something unique quite often. Short versions of selected elements will also be published, after first being tailored for Instagram and Snapchat,” comments Kirsti Moe. Nordvision cooperation Øyeblikket was a big hit when Jørgen Leangen repitched the format in autumn 2014, six months after having been granted financial support from Nordvision. The series is currently in production and is a co-production supported by all the Nordic public service TV broadcasters. But what do the other Nordic countries think about online publication? Øyeblikket is a special and really very short format for TV: ”We are aiming to use Øyeblikket as part of our Vetenskapens Värld programme and on that programme’s website and in social media,” says Peter Nyrén, SVT Commissioning Editor for factual programmes. ”Swedish Yle does not have its own science programme,” comments Commissioning Editor Nicolina ZilliacusKorsström, ”but we aim to use the series on the web and in between programmes”. Icelandic RÛV is also thinking along the same lines, according to Head of Acquisition Hera Ólafsdóttir, ”short fillers on TV and also online publishing”.

ØYEBLIKKET (NRK)

ØYEBLIKKET (NRK)

To see Øyeblikket, go to tv.nrk.no and search for the programme title. 21

Utvandrade invandrare

Emigrated immigrants

Programmet presenterar invandrare som återvänt till sitt gamla hemland och tagit med sig något de lärt sig i Norden för att använda det då de är tillbaka vid sina rötter. Ofta är det problemfallen som uppmärksammas, men nu får de positiva berättelserna utrymme.

The programme showcases immigrants who have returned to their original homelands and who have taken with them knowledge they learned in the Nordic countries that they can use when they are back close to their roots. It is often problem cases that are given the most attention, but this programme now gives positive stories more prominence.



Kristian Martikainen

Utvandrade invandrare (arbetsnamn) är ett projekt av Svenska Yle och frilansjournalisten Wali Hashi. Serien visar en dold sida av invandringen genom att porträttera flyktingar och invandrare som kommit till Finland och Skandinavien, men numera flyttat tillbaka till sina gamla hemländer. Med sig i bagaget har de allt det som det nordiska samhället gett dem. Programmet visar i 8 x 30 minuter hur invandringspolitiken de nordiska länderna driver har effekter på överraskande håll i världen, långt borta från Norden. Och i ett långt perspektiv. Faktabeställarna tilldelade i april 2014 Utvandrade invandrare 10 000 euro i decentralt utvecklingsstöd från Nordvisionsfonden. Efter återpitchen i oktober samma år gick DR och SVT in som samproducenter och programmet intresserade också RÛV. ”Det överraskade mig stort hur positiv respons projektet om utvandrade invandrare fick från alla de nordiska public service-bolagen”, berättar Wali Hashi.



Utvandrade invandrare (working title) is a project run by Swedish Yle and freelance journalist Wali Hashi. The series depicts a hidden side of immigration by portraying refugees and immigrants who came to Finland and Scandinavia, but who have now moved back to their old homelands. And they have taken with them everything that Nordic society has given them. The series shows, in 8 x 30 minute programmes, how immigration policies in the Nordic countries have an effect in surprising parts of the world, far away from the Nordic countries. Including long term effects. The Commissioning Editors for Factual Programmes allocated 10,000 euros of decentralised development support from the Nordvision fund to Utvandrade invandrare in April 2014. Following the repitch in October of the same year, DR and SVT joined in as co-producers and RÛV was also interested in the programme. ”It really surprised me how much positive feedback the project about emigrated immigrants received from all the Nordic public service companies,” says Wali Hashi. Proud of Nordic identity The journalist Wali Hashi, who came up with the idea, explains that it is an exciting and also a constructive programme: ”Utvandrade invandrare is interesting for Nordic immigrants and for the vast majority of the population, both young and old”. The documentary series highlights the benefits of the education, language skills and life experience that the immigrants have amassed in the Nordic countries when they return home to their original homelands. Nordic democracy, the political system and equality are core values. ”Utvandrade invandrare shows viewers that the world is ultimately not as big as one might think, and that Nordic influences are surprisingly strong. Although one may have a different skin colour, or a different background or religion, one can at the same time be a northerner and proud of one’s Nordic identity,” says Wali Hashi. Wali Hashi came to Finland from Somalia as a 17 year old. ”In Finland I have learned about loyalty, about human rights and about the fact that one can make a difference,” says Wali Hashi, who has lived in Finland for almost 30 years.

Kristian Martikainen

Stolt över nordisk identitet Journalisten Wali Hashi, som står bakom idén, berättar att det är fråga om ett både spännande och konstruktivt program: ”Utvandrade invandrare är intressant för nordiska invandrare, den stora majoriteten av befolkningen, unga och vuxna.” Dokumentärserien belyser nyttan av utbildningen, språkkunskaperna och livserfarenheten invandrarna samlat på sig i Norden, då de återvänder hem till sina fäderneländer. Den nordiska demokratin, det politiska systemet och jämlikheten står som förebilder. ”Utvandrade invandrare visar tittarna att världen sist och slutligen inte är så stor som man tror och att de nordiska influenserna är överraskande starka. Fastän du har en annan hudfärg, avvikande bakgrund eller religion, så kan du samtidigt vara en nordbo och stolt över din nordiska identitet”, säger Wali Hashi. Wali Hashi kom själv som 17-åring till Finland från Somalien. ”I Finland har jag lärt mig vad lojalitet betyder, om mänskliga rättigheter och att man kan påverka”, berättar Wali Hashi, som bott i Finland i nästan 30 år.

Benefits 500 children with developmental problems Each episode focuses on an emigrated immigrant from Denmark, Finland, Norway or Sweden. The people we meet include Anetta and Mohamed Osman Jawahiri. Professor Mohamed Osman Jawahiri was forced to flee the civil war in Somalia in 1991. The former minister was granted asylum in Norway. He both studied and taught at university level in Norway. Mohamed Osman Jawahiri returned to Somalia in 2008 to help rebuild the political system in the country. ”In 2012, in the first election for twenty years, he was a candidate for the position of speaker in the Parliament. The Parliament met on 28 August 2012 and the professor and former minister had four rivals who had all served as ministers during the transition phase. Mohamed Osman Jawahiri received 119 votes and was elected to the position of speaker with a clear majority,” comments Wali Hashi. Wali Hashi reveals that the story about Anetta is one of the newer ones, but that it is incredibly exciting. ”Anetta is a 48-year-old woman from Tanzania who was adopted and moved to Sweden at the age of three because her biological parents were unable to care for her. Anetta’s Swedish mother took the girl to Sweden in 1969 and she returned to Tanzania in 2003. In Tanzania, Anetta founded the country’s first school for disabled children in 2004. Approximately 500 disabled children now benefit from Anetta’s initiative.” In Sweden, Anetta learned that it is possible to teach and train disabled people. ”If I had not had the Swedish mentality, I would not have even thought about establishing a school for disabled children,” says Anetta. Utvandrade invandrare is being produced throughout 2015 and delivery will take place during the first quarter of 2016. The production schedule includes, besides travel days, at least 80 filming days in eleven countries.

Gagnar 500 barn med utvecklingsstörning I varje avsnitt följer programmet med en utvandrad invandrare från Danmark, Finland, Norge eller Sverige. Några personer vi kommer att få se är Anetta och Mohamed Osman Jawahiri. Professor Mohamed Osman Jawahiri tvingades år 1991 fly undan inbördeskriget i Somalia. Den före detta ministern beviljades asyl i Norge. I Norge både studerade och undervisade han på universitetsnivå. 2008 återvände Mohamed Osman Jawahiri till Somalia för att återuppbygga det politiska systemet i landet. ”2012, i det första valet på tjugo år, ställde han upp som kandidat för talmansposten i parlamentet. Parlamentet sammanträdde den 28 augusti 2012 och professorn och den före detta ministern hade fyra motkandidater som alla tjänstgjort som ministrar under övergångsfasen. Mohamed Osman Jawahiri fick 119 röster och valdes med klar majoritet till parlamentets talman”, säger Wali Hashi. Wali Hashi avslöjar att berättelsen om Anetta är en av de nyare, men otroligt spännande. ”Anetta är en 48-årig kvinna från Tanzania, som adopterades i tre års ålder till Sverige, eftersom hennes biologiska föräldrar inte klarade av att ta hand om henne. Anettas svenska mor hämtade flickan till Sverige 1969 och 2003 återvände hon till Tanzania. I Tanzania grundade Anetta 2004 landets första skola för utvecklingsstörda. Cirka 500 barn med utvecklingsstörning gagnas numera av Anettas initiativ.” I Sverige lärde sig Anetta att det går att undervisa och utbilda personer med utvecklingsstörningar. ”Om jag inte hade den svenska mentaliteten, så skulle jag inte ens ha tänkt mig att grunda en skola för utvecklingsstörda”, berättar Anetta. Utvandrade invandrare produceras under hela 2015 och leveransen sker under det första kvartalet i 2016. Produktionsplanen innehåller, förutom resedagarna, minst 80 inspelningsdagar i elva länder.

22

23

VIKINGAKVINNOR (SVT)

AKTIVISMENS TID (UR)

NORDISKE RUM (DR)

TRIO - ODINS GULL (NRK)

ÄKTA MÄNNISKOR (SVT)

HIMLARS RYMD (SVENSKA YLE)

BASTUKVÄLL PÅ STRÖMSÖ (SVENSKA YLE)

POPUP P2 (DR)

EN SVENSK SOMMAR I FINLAND (SVENSKA YLE)

24

25

Made in Africa

Made in Africa

Mange afrikanske designere imponerer den øvrige verden i disse år, og mange vestlige designere er inspireret af Afrika. I en ny nordisk samproduktionsserie kan seerne blive klogere på, hvad det er, der gør afrikansk mode til noget, som hele verden vil have lige nu.

Many African designers have been impressing the rest of the world in recent years, and many Western designers have inspired Africa. In a new Nordic co-production series, viewers can learn more about what makes African fashion a must-have for the rest of the world.



Henrik Hartmann



I disse år er der godt gang i afrikansk økonomi, afrikansk mode er hot. Så da Ida Holten Ebbesen, redaktionschef i DR Kultur, pitchede udviklingsprojektet Made in Africa for de nordiske kulturbestillere var der ingen tvivl. Dette projekt skulle udvikles med research- og udviklingsstøtte fra Nordvisionsfonden. Made in Africa fik udviklingsstøtte, og nu har researchen stået på ca. 6 måneder.

The African economy has been strong in recent years, and African fashion is in vogue. So when Ida Holten Ebbesen, managing editor in DR Kultur pitched the development project Made in Africa for the Nordic Commissioning Editors for Culture Programmes, there was no doubt in their mind. This project had to be developed with research and development support from the Nordvision fund. Made in Africa received development funding and now the research has been in progress for approx. 6 months.

Hvor er historierne i de 52 afrikanske lande? Ida Holten Ebbesen fortæller: ”Vi oplevede jo under vores første pitch en stor begejstring for idéen, men der var også brug for at finde, hvor de ægte og rigtige historier var. Afrika er jo så langt væk, så der er jo ingen af os, der kender navnet på den virksomhed og den modeskaber, som er på vej frem. Den research har vi brugt rigtig meget tid på”. Chris Pedersen fra DR Kultur skal være den nordiske vært på programmerne. Han supplerer: ”De historier vi lavede om Kina for mange år siden, hvor det gik op for os i den vestlige verden, at Kina var i en kæmpe vækst, det er dem, vi gerne vil lave i Afrika. Afrika er jo kæmpe stort. Kontinentet har 52 lande, så vi har i researchen prøvet at finde de byer, de aktører og de indgange til de gode historier, som kan være med til at fortælle, hvad det er, der driver denne interessante udvikling i Afrika”.

Where are the stories in the 52 African countries? Ida Holten Ebbesen says: ”In our first pitch there was enormous enthusiasm for our idea, but we had to find out where the real stories came from. Africa is so far away and none of us know the name of the company or emerging fashion designer. We’ve spent a lot of time researching this”. Chris Pedersen from DR Kultur will be the Nordic host on the programme. He adds: ”The stories we produced on China many years ago, where it became apparent to us in the Western world that China was enjoying major growth, it’s these stories we want to create in Africa. Africa is huge. The continent has 52 countries, so in our research we have tried to find those cities and players and those inroads to good stories that can help explain what is driving this exciting development in Africa.” White man and African co-host In November 2014 Made in Africa received production support from the Nordvision fund and NRK, SVT and Svenska Yle are now all involved as co-producers. Among the Nordic Commissioning Editors for Culture Programmes, there was a minor concern that Made in Africa was not to become a ’colonial’ programme series, with a white man looking down on development. Ida Holten Ebbesen explains that this was also the focus of the development phase. ”We don’t want to come across as holier than thou - on the contrary, we are just curious and impressed over what is currently coming out of Africa on the fashion front. So we are going out there to experience, understand and learn.”

Hvid mand og Afrikansk medvært Made in Africa fik i november 2014 produktionsstøtte fra Nordvisionsfonden og NRK, SVT og Svenska Yle er nu med som samproducenter. Blandt de nordiske kulturbestillere var der dog en mindre bekymring for, at Made in Africa ikke måtte blive en ”kolonialistisk” programserie, hvor en hvid mand skal ned og kigge på udviklingen. Ida Holten Ebbesen fortæller, at netop dette har man også haft fokus på i udviklingsfasen: ”Vi vil ikke kloge os – vi er tværtimod nysgerrige og imponerede over, hvad der kommer fra Afrika på modefronten lige nu. Så vi rejser ud for at opleve, forstå og blive klogere”.

The road ahead DR Kultur is aiming to start filming in March, which is likely to extend until September 2015. The series has to be finished in the autumn of 2015. The programmes are themed and there will be changing local African co-hosts in the six programmes. Each programme visits a town with two-three stories. DR Kultur would not have been able to produce as many episodes of Made in Africa and had as high visual ambitions, if it hadn’t been for the Nordic co-production. Chris Pedersen says: ”We would like to create a radio diary for both online and radio, and we have also thought about making a number of multi-media stories for the web. And then we’d also like to make a second season of course. The entire art scene in Africa is about to explode. Film, music, TV, art and literature and progressing rapidly. Africa is the new black.”

Vejen videre DR Kultur regner med at gå i gang med optagelser til marts og de vil strække sig til september 2015. Serien skal være færdig i efteråret 2015. Programmerne tematiseres, og der bliver skiftende lokale afrikanske medværter på de seks programmer. Programmerne besøger en by i hvert program med to–tre historier fra hvert sted. DR Kultur havde ikke kunne producere så mange episoder af Made in Africa og med så høje visuelle ambitioner, hvis ikke dette var blevet en nordisk samproduktion. Chris Pedersen fortæller: ”Vi vil gerne lave radiodagbog til net og radio, og vi har også tænkt på at lave en række multimedie fortællinger til webben. Og så vil vi selvfølgelig også gerne lave en sæson 2. Hele kunstscenen i Afrika er jo ved at eksplodere. Film, musik, tv, kunst og litteratur er i voldsom fremgang. Afrika er jo det nye sort”.

Explosion in Nordic cultural co-productions In a short space of time, the culture group has launched numerous Nordic co-productions. In the last two years the group has co-produced approx. 200 programme episodes. Programme titles include Bergman’s video, Wild hotels, Wild houses and Culture in the danger zone. Several of the programme series are already in a new and second season. Ida Holten Ebbesen says: ”We have to be very flexible in relation to the fashion events and similar events taking place in Africa. So Made in Africa risks being a little bit of a chaotic production, but we have benefited from the experience gained from the other international Nordic programmes produced in recent years.”

Eksplosion i nordiske kultursamproduktioner På kort tid har kulturgruppen iværksat mange nordiske samproduktioner. De seneste to år har gruppen samproduceret ca. 200 programepisoder. Blandt programtitlerne er Bergmans video, Vilde hoteller, Vilde huse og Kultur i farezonen. Flere af programserierne er på vej i en ny og anden sæson. Ida Holten Ebbesen fortæller: ”Vi bliver nødt til at være meget fleksible i forhold til de modeevents og lignende, der sker i Afrika. Så Made in Africa risikerer at blive lidt en af kaosproduktion, men vi har ret meget glæde af de erfaringer, vi nu har oparbejdet fra de andre internationale nordiske programserier, vi har produceret de seneste par år”.

MADE IN AFRICA (DR)

26

Henrik Hartmann

27

Camillas klassiska

Var Mozart ett spralligt geni och Beethoven en dyster titan? Det är några av frågorna som ska besvaras i Camillas klassiska, en serie om klassisk musik där man vill undersöka människan och musiken bakom myten och sätta klassisk musik i nutidskontext. —

visat intresse för serien: ”Jag förväntar mig vackra program som tillfredställer en publik som betraktar sig som kännare av klassisk musik, men som också är ägnade att väcka ett intresse hos den publik som är mindre intresserade av klassisk musik. Jag ser fram emot att få uppleva hur programmakarna sätter musiken i nya och kanske överraskande sammanhang så att vi både får lära oss något och underhållas samtidigt.”

Marianna Widmalm

Klassisk musik i ny kontext Serien tar upp fem av de allra mest kända namnen inom klassisk musik samt, för att ge perspektiv på ämnet, en nutida kompositör. ”Publiken kommer att få höra en massa bra musik, få sig en hel del häpnadsväckande och oväntade historier till livs och träffa nordiska musiker, kompositörer och dirigenter i världsklass! Tevetittarna kommer också att få en hel del kulturhistoria som förklarar hur och varför musik hela tiden utvecklas och förnyas. Camilla Lundberg är en känd musikkritiker, författare och programledare i Sverige med en enorm kännedom om klassisk musik, och att programmets titel bär Camillas namn är ganska självklart eftersom det är genom hennes kunskap, erfarenhet och subjektiva tolkning vi får möta några av den klassiska musikens viktigaste kompositörer, bästa verk och skickligaste utövare. Det är hennes tankar, frågor och funderingar som ligger till grund för serien”, berättar seriens producent Carl Tofft. I Camillas klassiska förenar Camilla Lundberg och Carl Tofft sina krafter för att ställa den klassiska musiken i ny kontext så att vi ska kunna se den med nya ögon och även höra den med nya öron. Programidén tilldelades utvecklingsstöd av Nordvision 2014 och går i produktion våren 2015 på SVT. Charlotte Myhrvold, kulturbeställare på NRK, har

Dagens referenser I varje program ställs frågan hur man kan koppla den aktuella kompositören till nutiden, t.ex. vem som skulle vara dagens Stravinsky bland våra nutida filmkompositörer och hårdrockare. När vissa klassiska kompositörer idag förknippas med allt från chokladkulor (Mozart) till nazismen (Wagner) är det lätt hänt att den musik de trots allt gjorde sig ett namn med hamnar i skymundan. Serien behandlar därför även de allmänpopulära kopplingar de fått och vad dessa gjort för vår uppfattning om deras musik. Ett hinder för de ovana? I en serie som sätter klassik musik i nutidsspegel måste man naturligtvis ställa frågan till producenten om termen klassisk musik i sig är ett hinder för de ovana. ”Nej. Min erfarenhet är att det generellt finns en stor nyfikenhet på klassisk musik. Men för många i spotify-generationen är det svårt att veta var man ska börja. Idag lyssnar ju de flesta på olika typer av symfonisk musik, framför allt i form av dataspels- och filmmusik. Om man jämför tex. Wagner eller Stravinsky med musiken i World of Warcraft eller Hobbit, känner man igen sig. Camillas klassiska kan vara en intressant länk mellan nu och då, något som jag tror många kommer att tycka är spännande.” berättar Carl Tofft avslutningsvis.

Camillas klassiska Was Mozart a lively genius and Beethoven a gloomy titan? These are some of the questions that will be answered in Camillas klassiska, a series about classical music in which the men and the music behind the myths are investigated and classical music is placed in a contemporary context. —

Camillas klassiska Five classical composers and one contemporary composer Mozart’s Clarinet Concerto, featuring Martin Frost, clarinet Beethoven’s Piano Concerts, featuring Leif Ove Andsnes, piano Wagner’s ”Tristan and Isolde”, featuring Nina Stemme, opera singer Brahms’ Violin Concerto, featuring Vilde Frang, violin Stravinsky’s ”The Firebird”, featuring Esa-Pekka Salonen, conductor Anders Hillborg, composer The last episode is devoted entirely to Anders Hillborg, who among other things describes how he as a contemporary composer competes against the dead, and who also talks about what classical music is today.

28

Marianna Widmalm

Classical music in a new context The series looks at five of the most famous names in classical music and, in order to provide perspective about the subject, a contemporary composer is also included. ”The audience will hear a lot of good music, a lot of astonishing and unexpected stories and will also meet world-class Nordic musicians, composers and conductors. The television viewers will also be provided with a lot of cultural history that explains how and why music is constantly evolving and being renewed. Camilla Lundberg is a famous music critic, writer and presenter in Sweden with an encyclopaedic wide knowledge of classical music. The fact that the programme title includes Camilla’s name was an obvious choice as it is through her knowledge, experience and subjective interpretation that we get to meet some of classical music’s most important composers, best pieces of work and most capable practitioners. It is her thoughts, questions and observations that form the basis for the series,” says series producer Carl Tofft. In Camillas klassiska, Camilla Lundberg and Carl Tofft combine forces to put classical music in a new context so that we can see it with new eyes and also hear it with new ears.

The programme idea received development support from Nordvision in 2014 and will enter production at SVT during spring 2015. Charlotte Myhrvold, Commissioning Editor at NRK for cultural programmes, is interested in the series: ”I expect beautiful programmes that will satisfy an audience who consider themselves to be connoisseurs of classical music, but which will also arouse interest among viewers who are currently less interested in classical music. I look forward to experiencing how the programme makers put the music into a new and perhaps surprising context so that we learn something and are also entertained at the same time.” Contemporary references Each programme asks how one can link the composer in question to modern times, such as who would be today’s Stravinsky among our contemporary film composers and hard rockers. As some classical composers today are associated with everything from chocolate balls (Mozart) to Nazism (Wagner), it is easy for the music with which they actually made a name for themselves to be overshadowed. The series therefore also looks at the associations with which they are linked by 29

the general public and what effect such associations have had on our perception of their music. Hindering non-experts? In a series that puts classical music in a contemporary context, one must of course ask the producer if the term classical music itself actually hinders non-experts. ”No. In my experience, there is a great deal of interest in classical music. But for many people in the Spotify generation it is difficult to know where to begin. Today most people listen to various different types of symphonic music, especially in the form of computer games and film music. If one compares, for example, Wagner and Stravinsky with the music in World of Warcraft or The Hobbit, there are great similarities. Camillas klassiska can form an interesting link between now and then, which is something that I think many people will find exciting, ” concludes Carl Tofft.

Finland was the first Nordic country to be affected by match fixing, a crime that involves huge sums of money and which is very difficult to detect. It is also a crime that has consequences for the players, crowds and sponsors - and which could ultimately threaten an entire sport if the sport’s credibility is questioned. There are already examples of this happening in several countries. But in recent years, suspicions that matches have been decided off the pitch have arisen in Sweden, Norway and Denmark as well. Uppdrag granskning: Matchfixning In spring 2014, Uppdrag granskning therefore started a large project that resulted in two highly acclaimed programmes being shown in October. It was soon apparent that this crime, which had now found a new market, is a transnational crime, with the same people moving between different countries in order to rig matches by paying and sometimes threatening players and coaches. One of the bigger scandals that the Uppdrag granskning investigation uncovered could be quickly linked with a scandal in Norway. It involved players who had appeared in clubs in their respective countries and criminals who moved between Norway and Sweden in order to control the whole thing. Uppdrag granskning also managed to connect several of the matches about which suspicions had arisen and could reveal that four of these were part of a larger betting scandal with four different teams involved - with all the matches being played during the same weekend.

Matchfixning - en gränslös kriminalitet

Varje möte inom gruppen för undersökande journalistik är en påminnelse om att vi står inför likartade utmaningar. Ämne efter ämne har beröringspunkter som sträcker sig över gränserna. Det senaste året har uppgjorda fotbollsmatcher – så kallad matchfixning – varit en fråga som engagerat bland annat SVT:s Uppdrag gransknings redaktion.



Peter Bagge (journalist, Uppdrag Granskning)

Finland var det första nordiska land som drabbades av matchfixning, en kriminalitet som omsätter enorma summor och som är mycket svår att avslöja. Det är också en kriminalitet som får konsekvenser för spelare, publik, sponsorer – och på sikt kan hota en hel idrott om trovärdigheten ifrågasätts. Exempel på detta finns redan i flera länder. Men under de senaste åren har misstankarna om att matcher görs upp vid sidan av planen dykt upp också i Sverige, Norge och Danmark. Uppdrag granskning: Matchfixning Våren 2014 inledde därför Uppdrag granskning ett större projekt, som i oktober utmynnade i två mycket uppmärksammade program. Det stod tidigt klart att den brottslighet som nu hade hittat en ny marknad är en gränsöverskridande kriminalitet, där samma personer rörde sig mellan olika länder för att rigga matcher, genom att köpa och ibland hota spelare och tränare. En av de större spelhärvor Uppdrag granskning avslöjade kunde snabbt kopplas samman med en stor härva som rullats upp i Norge. Det handlar om spelare som dykt upp i klubbar i respektive länder och om kriminella som rört sig mellan Norge och Sverige för att styra spelet. Uppdrag granskning lyckades också koppla samman flera av de matcher som misstankar riktats mot och kunde avslöja att fyra av dessa ingick i en större spelkupp med fyra olika lag inblandade – där samtliga matcher spelades under samma helg. En under cover-operation med dold kamera Genom att anlita en albansk journalist, bosatt i Sverige, lyckades Uppdrag granskning också iscensätta en under cover-operation förenad med stora risker. På

plats i Kosovos huvudstad Pristina fick reportern till ett avgörande möte med en spelare som tidigare misstänkts för inblandning i matchfixning i Sverige. Reportern, som den misstänkte spelaren träffar nära sin nya hemmaplan, har utgett sig för att vara en person som själv vill börja fixa matcher, men nu behöver tips och råd för att komma igång. Allt är iscensatt för att våra reportrar ska kunna få förstahandsinformation från det som kan kallas fotbollens mörka värld, en värld befolkad av grovt kriminella, och där de personliga insatserna är stora. Inför dold kamera berättade spelaren om hur det går till när en match görs upp. I den dolda inspelningen avslöjar spelaren också hur han, tillsammans med en beväpnad kamrat, varit i Norge för att fixa matcher. Mötet på en trafikerad gata i Pristina bekräftade det som researchen visat – att det är en gränslös kriminalitet som ställer rättsväsenden och idrottsrörelser i olika länder inför samma bekymmer och svårigheter. Samma intresse förenar redaktionerna Den här satsningen på matchfixning är bara ett exempel på ett ämne där undersökande redaktioner i olika länder kan mötas och dela kunskaper. Redaktionellt samarbete mellan länderna är idag ofta en förutsättning för att nå de höga mål och ambitioner de undersökande redaktionerna sätter upp. På Nordvisionsmötet i oktober 2014 var det återigen tydligt hur ämnen och förändringar i våra respektive samhällen ligger nära varandra. Ett tydligt – och nytt – exempel är rekryteringen till IS, som är en fråga som är lika aktuell i Sverige som i Norge och Danmark och där flera redaktioner redan gjort stora satsningar. Frågan om IS, och rekryteringen till terrorgrupper, är en fråga som kommer att påverka oss alla under lång tid framöver. Att kunna ge vår publik nya kunskaper inom det här området är en viktig utmaning för journalister i flera länder och kanske framför allt för den sammanhangsskapande journalistik som bedrivs av våra undersökande redaktioner runt om i Norden.

30

Match fixing - criminality without borders Each meeting of the investigative journalism group provides a reminder that we face similar challenges. Many topics have elements that extend across national borders. Rigged football matches - known as match fixing - is an issue at which the editorial team at SVT’s Uppdrag granskning investigative programme, among others, has taken a closer look during the past year. —

Peter Bagge (journalist, Uppdrag Granskning)

31

An undercover operation with a hidden camera By making use of an Albanian journalist living in Sweden, Uppdrag granskning also managed to put together an undercover operation associated with serious risks. In Kosovo’s capital city, Pristina, the reporter managed to arrange a crucial meeting with a player who was previously suspected of being involved in match fixing in Sweden. The reporter, who the suspected player meets close to the latter’s new home club, claimed to be a person who himself wanted to fix matches, but who needed advice about how to get started. Everything was put together in order to allow our reporters to be able to get first-hand information from what may be called football’s dark world, a world inhabited by hardened criminals and where the personal stakes are high. The player is filmed with a hidden camera talking about how matches are fixed. The sequence filmed with the hidden camera also includes the player revealing how he has been in Norway, together with an armed associate, in order to rig matches. The meeting on a busy street in Pristina confirms what had become apparent in the research - that match fixing is a crime without borders that causes similar problems and worries for the legal systems in a number of countries. The editorial teams have similar interests The project involving match fixing is just one example of a topic about which the investigative editorial offices in different countries can meet and share knowledge. Editorial cooperation between countries is now often a prerequisite for achieving the high goals and aspirations defined by the investigative editorial teams. At the Nordvision meeting in October 2014 it was again clear how topics and changes in our respective societies are very similar in nature. One clear - and new - example of this is recruitment to IS, which is an issue that is equally relevant in Sweden, Norway and Denmark, and about which several editorial teams have already carried out a considerable amount of work. The issue of IS, and recruitment to terrorist groups, is an issue that will affect us all for a long time to come. Being able to provide audiences with new knowledge in this area is an important challenge for journalists in several countries and also perhaps most importantly for the context-generating journalism conducted by our investigative editorial teams across the Nordic region.

2. verdenskrig i Skandinavien

Et nyt nordisk samproduktionsprojekt fortæller historien om 2. verdenskrig kun ved hjælp af arkivmaterialer, som aldrig før er vist i nabolandene. Tilrettelæggere, researchere og arkivfolk fra Norge, Sverige og Danmark arbejder sammen om en helt ny programserie. —

Henrik Hartmann

Danmark, Norge og Sverige oplevede 2. verdenskrig vidt forskelligt, hvilket stadig trækker spor i samfundet i dag. I anledning af 70-året for afslutningen af 2. verdenskrig er DR, NRK og UR i Sverige gået sammen om en ny dokumentarserie fortalt i 5 episoder af 30 min., kun ved hjælp af arkiv og dagbogsnotater. Først fik projektet De fem år udviklingspengene, som blev brugt på at researche, redigering af en dummy, og skaffet arkivmateriale i NRK’s, SVT’s og DR’s arkiver. Nu er produktionen af serien i fuld gang. Stor redaktion fordelt mange steder De tre tilrettelæggere på programserien sidder i DR, er danskere, men der foregår et tæt samarbejde mellem researchere og arkivmedarbejdere i NRK, UR og DR. Cecilie Nielsen er en af tilrettelæggere på programserien. Cecilie Nielsen fortæller: ”Det vi laver, er ikke lavet før, og der er faktisk heller ikke skrevet særlig meget om, hvad der sker i de tre skandinaviske lande på samme dag og klokkeslæt. F.eks. da Tyskland går ind i Sovjet eller på selve dagen, hvor Danmark og Norge bliver besat af Nazi-Tyskland. Da vi skal fortælle den skandinaviske historie, betyder det jo vildt meget, at vi har de folk siddende i NRK og UR til at hjælpe med research og arkivklip”. DR´s historie og tro- redaktør Nille Westh supplerer: ”Vi havde et fælles nordisk opstartsmøde, hvor vi fremlagde nogle af vore tanker, heldigvis var der et forbavsende stort samsyn omkring emnerne. Det var fuldstændig uvurderligt, at vi havde dette opstartsmøde. Vores ambition er i øvrigt, at vi skal mødes en til to gange endnu, inden serien er færdig”. Kæmpe arkivmateriale Stort set alt materiale er overført via Nordvisions digitale distributionssystem, Nordif3. Umiddelbart var der

2nd World War in Scandinavia

en bekymring for, at det ville blive en stor udfordring at få tilgængeliggjort så meget arkivmateriale, fra de tre landes arkiver. Nille Westh fortæller: ”Desværre var det ikke clearet på chefniveau, hvordan vi skulle kunne søge og finde de bedste klip i arkiverne og få dem overflyttet til DR. Flere aktører var ligeledes bange for, at Nordif3 hurtig ville være fyldt op, når vi skulle flytte disse store mængder af materialer mellem arkiverne. Men det fik vi løst bl.a. ved hjælp fra vore lokale medarbejdere. Vi er heldigvis endnu ikke stødt på problemer…”. ”Noget, der har været helt fantastisk er, at vi har fået alt, hvad der er lavet af Sveriges Radio (SR) under 2. verdenskrig. Der er i Sverige produceret nye moderne introer til alt materialet, lagt ind kronologisk. Det er jo helt fantastisk at få fingrene i som historiker”, fortæller Cecilie Nielsen. Inspiration og nye ideer De nordiske historieredaktioner har de sidste par år mødtes og inspireret hinanden jævnligt. Senest har gruppen produceret en historisk dokumentar om SAS, som både var støttet med udviklingsmidler og produktionsstøtte fra Nordvisionsfonden, og som blev vist primetime i DR, NRK og SVT. Redaktør Nille Westh fortæller; ”Vores nordiske historie og arkivnetværk er meget brugbart. Dette netværk er selve grunden til, at vi har dette eksisterende samarbejde. Det er både inspirerende og spændende at se hvilke programmer, de laver i de andre nordiske lande. Men vi er jo forskellige på den måde, at vi i DR har en decideret historieredaktion. Det har de desværre ikke i de andre nordiske lande. Til gengæld har der været en god kemi i netværket”. Både Nille Westh og Cecilie Nielsen har flere nye idéer til projekter, de gerne ville sætte i gang nordisk. Cecilie Nielsen fortæller: ”Jeg synes, vi ved forbavsende lidt om nabolandenes historie. Jeg kunne godt tænke mig at lave historien om, at vi har tilhørt samme land engang. Vi har også talt om den nordiske velfærdshistorie, og hvordan vi måler os op mod hinanden. Hvordan vi ser på frisind og ytringsfrihed”. Programserien De fem år er klar til udsendelse omkring 9. april 2015.

”What we’re doing has never been done before and there hasn’t been much written about what happened in the three Scandinavian countries on the same day at the same time. For example, when Germany invaded Russia or on the day when Denmark and Norway were occupied by Nazi Germany. As we are telling the Scandinavian story, it means a lot to have people in NRK and UR helping us with research and archive clips.” The editor for DR’s history Nille Westh adds: ”We had a joint Nordic start-up meeting where we shared our thoughts and fortunately we shared a surprisingly similar vision on the subjects. It was absolutely essential that we had this start-up meeting. Our aim is to meet a couple of times more before the end of the series.” Masses of archive material Almost all material is transferred via Nordvision’s digital distribution system, Nordif3. There was initially some concern that it would be a major challenge to gain access to so much archive material from the countries’ three different archives. Nille Westh says: ”Unfortunately it hadn’t been cleared at senior manager level how we could search for and find the best clips in the archives and transfer them to DR. Several people were also concerned that Nordif3 would quickly fill up if we had to move these large quantities of material between the archives. But we managed to solve this with help from local employees. Fortunately so far we haven’t come across any further problems...” ”What has been really amazing is that we have received everything that was ever made by Sveriges Radio (SR) during the 2nd World War. Sweden has produced new modern intros for all material, entered chronologically. It’s great getting our hands on some of these historical items,” says Cecilie Nielsen.

DE FEM ÅR (DR)

DE FEM ÅR (DR)

A new Nordic co-production project tells the story of the 2nd World War using only archive material, which have never before been shown in our neighbouring countries. Planners, researchers and archivers from Norway, Sweden and Denmark work together on a completely new programme series. —

Henrik Hartmann

Denmark, Norway and Sweden each had a different experience of the 2nd World War, which still marks society today. In honour of the 70th year anniversary to 32

mark the end of the 2nd World War, DR, NRK and UR in Sweden have joined forces to create a new documentary consisting of five 30 minute episodes, using only archives and diary entries. The project De fem år first received development funds, which were used on research, editing a dummy, and obtaining archive material in NRK’s, SVT’s and DR’s archives. Now production of the series is in full swing. Large editorial team distributed across many areas The three journalists working on the programme series are based in DR, are Danish, but work closely with the researchers and archivers in NRK, UK and DR. Cecilie Nielsen is one of the programme journalists. Cecilie Nielsen says: 33

Inspiration and new ideas The Nordic history editorial units have in the last couple of years regularly inspired one another. Recently the group produced a historic documentary about SAS, which was aided by development funds and production support from the Nordvision fund, and which was shown on prime time TV in DR, NRK and SVT. Editor Nille Westh explains; ”Our Nordic history and archive network is highly usable. This network is the very reason we have this existing collaboration. It is both inspiring and exciting to see which programmes they make in the other Nordic countries. But we are different in that in DR we have a designated history editorial team. Unfortunately the other Nordic countries don’t have this. But the chemistry in the network has been good.” Both Nille Westh and Cecilie Nielsen have several new nordic ideas for projects they want to start. Cecilie Nielsen says: ”I think we know surprisingly little about our neighbouring countries’ history. Once we all belonged to the same country, and I’d like to tell that story. We have also talked about the Nordic welfare history and how we measure up against one another. How we view liberalism and freedom of speech. The series De fem år will be ready for transmission around 9 April 2015.

JOY (SVT)

TASTE OF THE NORTH ATLANTIC (RUV)

MADE IN AFRICA (DR)

DECKARNA (SVT)

ØYEVITNE (NRK)

FRÖKEN FRIMANS KRIG (SVT)

VILDE HOTELLER (DR)

MAMMON (NRK)

HIMLARS RYMD (SVENSKA YLE)

UPPDRAG GRANSKNING (SVT)

34

TRIO - ODINS GULL (NRK)

35

Gastronomisk rundrejse i nord

Islandsk ledet samproduktion tager seerne med til tre nordatlantiske øer og den norske vestkyst for at udfordre områdets traditionelle gastronomi.



Ib Keld Jensen

Det nordatlantiske køkken rimer ikke umiddelbart på moderne gastronomi og kreativ nytænkning, men det kan en ny islandsk produceret programserie være med til at ændre på. I otte programmer af en halv time tager producenten Sagafilm os med på en gastronomisk rundrejse i fire lande i Nordatlanten og åbenbarer, at Færøerne har både de bedste og de værste fødevarer, at Island frister med en blodbuddingdessert og at det grønlandske cuisine gemmer på en af de bedst bevarede hemmeligheder i nordisk gastronomi. Læg dertil, at Norge har et kødsuppepoliti. Programmets grundlæggende idé er at lade fire lokale kokke nyfortolke nogle af de lokale råvarer Nordatlantens særlige og til tider barske klima afføder. I seks uger rejste det islandske filmhold rundt i de fire lande, talte med de lokale om de traditionelle fødevarer og udfordrede kokkene til nye fortolkninger. Samproduktionsbidrag nødvendig ”Det ville vi aldrig kunne have gjort, hvis vi selv skulle have finansieret det fra Island alene,” fastslår produceren Margrét Jónasdóttir, Sagafilm, og henviser til, at Smagen af det nordatlantiske køkken er blevet til i en samproduktion med NRK, Yle og færøske Kringvarp ligesom det norske kulturråd har bidraget økonomisk. En af udfordringerne var at spotte de fire kokke, som endte med at blive Inunnguaq Hegelund fra Grønland, Leif Sørensen fra Færøerne, Sveinn Kjartansson fra Island og Hanne Frosta fra Norge. En anden udfordring var at finde en vært som havde tilstrækkelig karisma til at gelejde seerne igennem programmerne. Valget faldt på den islandske skuespiller Gísli Örn Garðarsson, der er Hollywood-stjerne kendt for bl.a. sin indsats i Prince of Persia. Gísli Örn Garðarsson er flersproget, taler flydende norsk og er i stand til at kommunikere med de mennesker, han møder på sin rejse på deres modersmål.

Færøerne bedst og værst På sin kulinariske rejse mødte Margrét Jónasdóttir og hendes hold både det bedste og det værste på Færøerne. Selvom rå grønlandsk sællever ikke just blev oplevet som en delikatesse af deltagerne, så tog færøsk lammekød efter seks ugers vindtørring sammen hvalspæk prisen, som de retter det var vanskeligst at holde af. ”Omvendt tilberedte den færøske kok Leif Sørensen en seks retters menu med lokale råvarer som hummer og vindtørret torsk, så hver eneste ret var en sensation,” fortæller Margrét Jónasdóttir. Formålet med programrækken er både at inspirere til nytænkning, men det er også tanken at seerne til en vis grad skal kunne gå i gang med nogle af retterne selv. ”Vi er også inspireret af de restauranter, som skaber nye nordiske retter, eksempelvis danske Noma. Mange af disse retter går man ikke hjem og laver selv, men derfor kan man godt blive inspireret.” Første men ikke sidste gang Programmerne har været vist i Island og har ifølge Margrét Jónasdóttir fået meget fine anmeldelser og høje ratings, mens serien først er ved er vist i hos de øvrige bolag. ”Vi deltog ved Nordvisions faktapitch, og det var en behagelig oplevelse at få mulighed for at præsentere sin idé for hele Norden på en gang. Selvom vi ikke har fået Nordvisionsfondsstøtte, så er det alligevel årsagen til, at vi har kunnet gennemføre ideen. Og alene det, at se hvad andre pitchede var en kæmpe inspiration.” Efter tidligere at have produceret en dramaserie er første gang Sagafilm producerer en faktaserie i nordisk regi, men står det til Margrét Jónasdóttir bliver det ikke sidste. Allerede nu drømmer Margrét Jónasdóttir om en opfølgning med otte nye programmer, hvor man rykker endnu længere mod nord for polen til Svalbard og samerne.

TASTE OF THE NORTH ATLANTIC (RUV)

36

37

Gastronomic tour of the Nordics

Icelandic-led co-production will take viewers to the three North Atlantic islands and Norway’s west coast to try out the area’s traditional cuisine. —

Garðarsson, a Hollywood star known for his part in the Prince of Persia. Gísli Örn Garðarsson is multilingual, speaks fluent Norwegian and is able to communicate well with people he meets in their mother tongue. Faroe Islands - best and worst On their culinary journey Margrét Jónasdóttir and her team met both the best and the worst on the Faroe Islands. Even though raw Greenland seal wasn’t quite perceived by the participants as a delicacy, Faroean 6-week old wind-dried lamb and whale blubber won the prize for the least palatable dishes. ”On the other hand, Faroean chef Leif Sørensen prepared a six-course menu with local produce such as lobster and wind-dried cod, and each dish was a sensation,” says Margrét Jónasdóttir. The aim of the series was to inspire new dishes but also, to a certain extent, for viewers to cook the dishes themselves. ”We were also inspired by restaurants who create new Nordic dishes, such as the Danish Noma. Many of these dishes aren’t ones you go home and make yourself, but you can still be inspired by them.”

Ib Keld Jensen

North Atlantic cuisine doesn’t usually make you think of modern gastronomy and creative innovation, but perhaps the new Icelandic produced series may change that. In eight half-hour episodes, producer Sagafilm takes us on a gastronomic journey in four countries in the North Atlantic and claims that the Faroe Islands have both the best and worst food, that Iceland has a tempting blood pudding dessert and that Greenlandic cuisine has one of the best kept secrets in Nordic gastronomy. Add to this that Norway has a meat soup police. The fundamental idea of the programme is to let four local chefs turn some of the local produce from the North Atlantic’s particular and at times harsh climate into tasty dishes. For six weeks, the Icelandic film crew travelled round the four countries, talked to locals about traditional produce and challenged chefs to make new dishes.

First time, but not the last The programmes were shown in Iceland and were, according to Margrét Jónasdóttir, very well received with high ratings, while the series is only now being shown in the other countries. ”We took part in Nordvision’s factual pitch, and it was a great experience being able to present your idea to all of the Nordics at once. Even if we didn’t get any funds from the Nordvision fund, they are still the reason we were able to implement the idea. And just seeing what others pitched was a huge inspiration.” Having previously produced a drama series, it is the first time Sagafilm produces a real-life series in the Nordics, but Margrét Jónasdóttir insists it won’t be the last. Margrét Jónasdóttir is already thinking about a followup consisting of eight new programmes, heading even further towards the North Pole to Svalbard and the Samis.

Co-production contribution essential ”We would never have been able to do this if we had had to finance the Iceland venture by ourselves,” says producer Margrét Jónasdóttir, Sagafilm, and refers to the fact that Taste of the North Atlantic cuisine has become a co-production with NRK, Yle FEM and Faroean Kringvarp, while the Norwegian Council for Culture contributed financially. One of the challenges was to find the four chefs, who ended up being Inunnguaq Hegelund from Greenland, Leif Sørensen from the Faroe Islands, Sveinn Kjartansson from Iceland and Hanne Frosta from Norway. Another challenge was to find a host who had sufficient charisma to lead viewers through the programme. The choice fell on Icelandic actor Gísli Örn

TASTE OF THE NORTH ATLANTIC (RUV)

38

39

Udveksling Programme and News exchange

40

41

Programutväxling 2014 Programme exchange 2014

STRÖMSÖ (SVENSKA YLE)

SOFFSURFARNA (YLE)

RYTTARELITEN (SVT)

SOM AU PAIR I LONDON (YLE)

ORDBRAGD (RUV)

GRØNN GLEDE (NRK)

PROSJEKT PERFEKT (NRK)

IDROTTENS HIMMEL OCH HELVETE (UR)

42

2.891 Utväxlade

DR

Fuckr med dn hjrne Bonderøven Det søde liv

programepisoder och arkivmaterial Programme episodes and archive material exchanged

NRK

1.442 Timmar hours

SVT

Norge rundt Prosjekt perfekt Grønn glede

RÛV

Ferðastiklur (Islandske travelogues) Orðbragð (Ordbragd) Fisk i dag

Ryttareliten Djursjukhuset Husdrömmar

UR

En bok, en författare De populäraste Idrottens himmel och helvete Lärandets idéhistoria programmen i programutväxlingen Yle The most popular Som au pair i London Soffsurfarna programmes Hjärtevänner (Svenska Yle) Strömsö (Svenska Yle) from the programme exchange 43

Nyhetssamarbete Nyhetssamarbeteöver gränserna över gränserna 2014 var ett rekordår för det nordiska nyhetssamarbetet. Efterfrågan förklaras dels av att användningen av nyhetsklipp på webben har vuxit. Tack vare samarbetet kan Nordvisionbolagen välja bland allt det material som partnerbolagen producerar. —

Kristian Martikainen

Nordvisionsbolagen DR, NRK, RÛV, SVT och Yle utväxlade under 2014 ca 3 200 nyhetsklipp. Utbytet är på den högsta nivån någonsin. De nordiska public service-bolagens nyhetsredaktioner använder sig dagligen av material från kolleger över gränserna. Det är inte så mycket relaterat till ett visst ämne eller tema, som avgör vilka nyheter som intresserar i Norden över landsgränserna, utan det handlar om konkreta händelser. ”Det kan vara fråga om bomber i Malmö, oväder eller markanta uttalanden från politiker – som typiskt berör invandring. Så snart något blir stort nog flyttar det visserligen över till EBU:s nyhetsutväxling”, säger Bente Lundstrøm, journalist vid DR Nyheders utrikesredaktion. Yle-journalisten Matti Pitsinki lyfter fram trähusbranden i Norge i början på 2014. ”Vi fick snabbt goda bilder och mera material från NRK än via EBU. Framför allt uppskattades de kommentarer som var på norska”, berättar Matti Pitsinki. EBU är inte intresserat av material på de små skandinaviska språken, vilket gör Nordvisionssamarbetet viktigt. Skandinaviska kommentarer viktiga De nordiska fiberförbindelserna möjliggör också att presskonferenser och liknande distribueras i realtid över hela Norden. Den möjligheten nämner DR-journalisten som en av Nordvisions styrkor. ”Förståelsen för varandras behov i Norden är gott hos de övriga bolagen, den språkliga gemenskapen och hur enkelt det är att utväxla material antingen genom Nordif3 eller direktsänt material via de nordiska fiberförbindelserna”, listar Bente Lundstrøm upp de goda sidorna. Matti Pitsinki från Yles nyhetsredaktion vill lyfta fram hur ofta och enkelt lokala vinklingar och önskemål beaktas. De många kommentarerna man kan få på de nordiska språken ser han också som en viktig del av utbudet.

44

”Två klick med musen” Förändringen i medievärlden kan till en viss grad förklara den växande utväxlingen. Efterfrågan av nyhetsklipp på webben har nämligen vuxit. Dels förklaras det ökade utbytet också av en nyare teknisk plattform, i och med att distributionssystemet Nordif3 togs i bruk i slutet på 2013. ”Överförseln till Nordif är mycket simpel. Två klick med musen och materialet är överfört. Metadatan sänder vi per mail. Det är oftast fråga om att klistra in manus och namnen på de medverkande på eget språk”, berättar Bente Lundstrøm. Önskan om att stärka samarbetet DR och NRK hade ett gott samarbete gällande teknik i samband med det senaste svenska valet. ”Än en gång försöker vi samarbeta om de teknikbehov som finns vid de kommande valen i år i både Finland och Danmark”, berättar Bente Lundstrøm och fortsätter: ”Då det fungerar är alla otroligt glada över resultatet”. I Beijing och Washington med fasta korrespondenter fungerar samarbetet väl, med att dela både källor och material med varandra. Vid nyheter ute i världen som klassas som breaking news har DR, NRK och SVT lyckats med att använda varandras korrespondenter för direkta rapporter. ”Det finns en önskan om att stärka det nordiska samarbetet på händelser utanför Norden, som bevakas av flera bolag, men det finns ännu utmaningar med att få det hela att fungera”, säger Bente Lundstrøm. På DR är man på det stora hela nöjd med hur den nordiska nyhetsutväxlingen fungerar, konstaterar journalisten Bente Lundstrøm från utrikesredaktionen vid DR Nyheder. ”Vi har varken en egen nyhetskanal eller särskilt många nyhetssändningar på tv, så vi får redan idag egentligen mera innehåll än vi har behov för.”

Cross-border news collaboration

2014 was a record year for Nordic collaboration in the field of news. The demand is partly due to the fact that the use of news clips on the web has increased. Thanks to their cooperation, Nordvision companies can select clips from all the material produced by the partner companies. —

Just two mouse clicks Changes in the media industry may to some extent explain the growing exchange volumes. The demand for news clips on the web has grown. The increasing exchange volumes are also explained partly by the use of a newer technology platform, with the Nordif3 distribution system becoming operational in late 2013. ”The transfer to Nordif is very simple. Just two mouse clicks are required to transfer the material. Metadata is sent by email. This usually just involves pasting the script and the names of the participants in one’s own language,” says Bente Lundstrøm.

Kristian Martikainen

The Nordvision companies DR, NRK, RÛV, SVT and Yle exchanged approximately 3,200 news clips in 2014. The exchange is at the highest level ever. The Nordic public service broadcaster newsrooms use material from colleagues in other countries on a daily basis. News that is of interest across national borders in the Nordic region is not really dependent on specific topics or themes, but relates more to specific events. ”It could be a bombing in Malmö, storms or significant statements made by politicians - which typically relate to immigration. Admittedly, as soon as something becomes big enough, it moves over to the EBU’s news exchange,” says journalist Bente Lundstrøm from DR Nyheder’s foreign desk. Yle journalist Matti Pitsinki highlights the wooden house fire in Norway at the beginning of 2014. ”We quickly obtained good pictures and more material from NRK than through the EBU. We especially appreciated the commentary, which was in Norwegian,” says Matti Pitsinki. The EBU is not usually interested in material in the small Scandinavian languages, which means that the Nordvision cooperation is important. Scandinavian commentary important The Nordic fibre connections also enable press conferences and the like to be distributed in real time throughout the Nordic region. This is mentioned by the DR journalist as one of the strengths of Nordvision. ”The understanding of each other’s needs in the Nordic countries is good in the other companies, the languages are similar and it is easy to exchange material either via Nordif3 or live broadcast material via the Nordic fibre links,” lists Bente Lundstrøm the good aspects. Matti Pitsinki from the Yle newsroom also highlights how often and easily local perspectives and preferences can be taken into account. He also thinks that the commentary one can get in the Nordic languages is an important part of the range of material on offer.

45

A desire to strengthen the cooperation DR and NRK had a good collaboration with regard to technology during the recent Swedish election. ”We will also be trying to work together regarding technology needs during the upcoming elections this year in both Finland and Denmark,” says Bente Lundstrøm, who continues: ”When it works everyone is very pleased with the output.” The collaboration works well in Beijing and Washington, where there are permanent correspondents who share both resources and material with each other. With regard to world news that is classed as breaking news, DR, NRK and SVT have managed to make use of each other’s correspondents for direct reports. ”There is a desire to strengthen the Nordic cooperation regarding events outside the Nordic countries that are monitored by several companies, but there are still challenges with getting everything to work as it should,” says Bente Lundstrøm. DR is generally satisfied with how the Nordic news exchange works, observes journalist Bente Lundstrøm from the DR Nyheder’s foreign desk. ”We do not have our own news channel or in fact that many news broadcasts on television, so we currently actually have more content than we need.”

Format Samarbejde Format Collaboration

46

47

Bloody homo

The Jævla homo programme aims to follow a group of young people who have the same goal, which is to inform their families and friends about their sexuality. According to the production company Mastiff, making a TV series about this provides many young people with new role models who can help them dare to be themselves. —

Marianna Widmalm

The most exciting stories about young people’s lives unfold in real time and can be found online. A young person with a YouTube account and a smartphone can very quickly publish his/her own story and reach a large audience. In today’s media landscape, the boundary between those who produce professional TV and those who watch the stories are rapidly being torn down. It is also well known that all the public service broadcasters are struggling to reach young audiences and they are trying in various ways to retain this group, which contains the licence fee payers of the future. And it is a particular YouTube phenomenon that NRK, together with the production company Mastiff, has highlighted and focuses on with its Jævla homo programme idea, which won Nordvision’s youth audience format competition in 2014. A way out of the closet Cases of young people choosing to come out as homosexuals via a video on YouTube have increased exponentially in recent times. When one sees and hears these stories, one quickly understands how much emotion, fear and uncertainty is inside those making the statements. Many young people need the support of others to be able to stand face to face with their parents and siblings and talk about their sexual orientation. The ethical and moral issues surrounding how to portray this in the best way in a television programme provided by a public service broadcaster were major challenges that the production company Mastiff faced when creating the pilot.

Jävla homo

I formatet Jævla homo vill man följa en grupp ungdomar som går mot samma mål, nämligen att konfrontera sina familjer och vänner med sin sexuella läggning. Att göra TV av detta är enligt produktionsbolaget Mastiff ett sätt att ge många unga nya förebilder som kan hjälpa dem att våga vara sig själva. —

Marianna Widmalm

De mest spännande historierna om ungas liv utvecklas i realtid och hittas på nätet. En ung person med ett YouTube-konto och en smartphone kan väldigt snabbt få ut sin egen berättelse och nå en stor publik. I dagens medielandskap rivs gränserna snabbt ner mellan de som producerar professionell TV och de som tar del av berättelserna. Det är också välkänt att alla PS-bolag kämpar med att nå den unga publiken och de försöker på olika sätt att behålla den grupp som är de framtida licensbetalarna. Det är just ett speciellt YouTube-fenomen som NRK tillsammans med produktionsbolaget Mastiff har uppmärksammat och tagit fasta på med sin programidé Jævla homo som vann Nordvisions ungformatkonkurrans 2014. En väg ut ur garderoben Att unga väljer att komma ut som homosexuell via ett videoklipp på YouTube har ökat lavinartat på senare tid. När man ser och hör dessa berättelser förstår man väldigt snabbt hur mycket känslor, rädsla och osäkerhet som finns hos de som berättar. Många unga behöver få 48

stöd av andra för att kunna stå ansikte mot ansikte med sina föräldrar och syskon för att berätta om sin sexuella läggning. De etiska och moraliska frågorna kring hur man skildrar detta på bästa sätt i ett TV-program på public service var en stor utmaning som produktionsbolaget Mastiff ställdes inför när de producerade piloten.

Alla medverkande i programmet kommer att befinna sig i en övergångsfas i sina liv och därför måste deras psykiska hälsa tas på stort allvar. Därför vill produktionsbolaget att castingen tillåts ta längre tid än normalt i liknande realityprogram. Att även ha en ”reservcast” blir också nödvändigt när man producerar formatet ifall någon av de medverkande vill dra sig ur i ett senare skede. Det är också tänkt att både under castingen och senare under inspelningen ska ungdomarna som deltar ha tillgång till en psykolog.

Krävande castingprocess Under en månad kommer TV-kamerorna att följa sex unga människor mellan 16 och 24 år boende under samma tak, alla har de gemensamt att de inte har ”kommit ut ur garderoben”. Enligt programidén är det mycket viktigt för programmet att deltagarna ska spegla den norska befolkningen så långt som möjligt för att kunna visa att problemställningen inte är representativ enbart för de konservativa miljöerna i samhället. När produktionsbolaget Mastiff producerade piloten visade det sig att castingprocessen blev mycket mer krävande än de hade trott från början. Förutsättningen var att ha med unga i piloten som vill komma ut, men inte har gjort det än av olika orsaker.

Innan och efter Fokuset ska ligga på en person per episod. Publiken blir bekant med huvudpersonens historia, vardag och tankar samt rädslor inför avslöjandet. Efter att man har fått stöd och uppmuntran av de andra deltagarna i huset ska huvudpersonen resa hem för att berätta hemligheten för föräldrar eller vänner i slutet av episoden. Det som händer innan och efter bekännelsen filmas med produktionskameror där även gruppen i huset är med och följer hela processen. Under själva avslöjandeögonblicket, som filmas med dold kamera, mycket likt de situationer som många unga själva filmat och lagt ut på Youtube, står huvudpersonen helt ensam mot familjen/vännerna. Komma ut-ögonblicket vill man visa helt ocensurerat, så lång det är möjligt, om föräldrarna eller vännerna nekar till visningen av det som filmats med dolda kameror får andra medel användas att avsluta historien. Allt ska berättas för tittarna, orsakerna till det som inte kan berättas via bild bär också på en historia. Tittarna får, vilken ”sida” de än befinner sig på, en tankeställare.

Demanding casting process Over the course of a month, the TV cameras will follow six young people, between 16 and 24 years of age, living under the same roof. They will all have in common that they have not yet ”come out of the closet”. According to the programme idea it is very important that the programme participants reflect the general Norwegian population to the greatest extent possible, in order to show that the problem is not representative only for conservative elements of society. When the production company Mastiff produced the pilot, it became apparent that the casting process would be much more demanding than originally thought. The idea was that the pilot would feature young people who wanted to come out but who have not yet done so for various reasons. All the participants in the programme are in a transitional phase in their lives and their mental health is therefore taken very seriously. The production company therefore wanted the casting to be allowed to take longer than is normal for similar reality shows. Having a ”reserve cast” is also necessary when producing the format, in case any of the participants want to subsequently pull out. It is also planned that the young people involved will have access to a psychologist both during the casting and later during the filming. Before and after The focus is intended to be on one person per episode. The audience will be made aware of the person’s background, everyday life and thoughts and fears regarding coming out. After having received support and encouragement from the other participants in the house, the main person travels home to reveal the secret to parents or friends at the end of the episode. What happens before and after the news is broken is filmed with production cameras, with the group in the house also following the whole process. During the moment of disclosure, which is filmed with a hidden camera in a very similar situation to that which many young people film and post themselves on YouTube, the main person is completely alone with his/her family/friends. The coming-out moment is preferably shown completely uncensored, to the greatest extent possible. If the parents or friends do not allow the footage filmed with a hidden camera to be shown, other means are used to conclude the story. Everything should be told to the audience, including any reasons for not showing certain parts, as this also provides a statement in itself. Viewers are given food for thought, regardless of which ”side” they are on. 49

Låt makten komma in

Unga, som känner att ingen lyssnar till dem, kan nu få en politiker hem till sig. Allt är uppbyggt för oväntade möten i UR:s nyutvecklade format. Kunskapsformatet Kom och bo hos mig har fått utvecklingsstöd av Nordvisionsfonden och är nu i produktion. —

Ulrika Nulty och Henrik Hartmann

Vad händer när en ung, åsidosatt människa får besök av någon från maktens centrum i 36 timmar? Det är premissen bakom TV-formatet Kom och bo hos mig (arbetsnamn) som har utvecklats av UR i Stockholm. Idén kommer från projektledaren Ulrika Nulty, och i november spelades ett första avsnitt in. Då flyttade Annie Lööf, partiledare för Centerpartiet, hem till en 17-årig tjej i en av Stockholms förorter. Unga och demokrati Besöket dokumenteras av ett filmteam, dygnet runt, och innehåller både förberedda aktiviteter och tid för oplanerat umgänge. Och allt kan hända. ”Jag vill visa hur det är att bo här, för mig, som har slöja. Och jag kan vara den första som visar henne det”, säger den unga tjejen i programmet. Och det är just detta UR vill komma åt. Utanförskap är ett demokratiproblem. Unga människors röster hörs sällan där beslut fattas. Men politiker har ett ansvar att representera alla medborgare, annars fungerar inte demokratin. Programserien ställer sig på de ungas sida och betraktar besökaren genom deras ögon. Formatet, som tilldelades utvecklingsstöd av Nordvisionsfonden, beskrivs som en underhållande feelgood-reality. Men programmet kommer ändå inte att väja för svåra frågor och ämnen. Det blir både skratt och tårar.

Populär hip-hop artist och författare Programledare är Ison Glasgow, populär hip-hop artist och författare, känd för den breda publiken från gruppen Ison & Fille. Under hösten 2014 debuterade han som författare med sin kritikerhyllade självbiografi ”När jag inte hade nåt”, om uppväxten som ekonomiskt utsatt barn i Sverige. Bitvis bodde han med sin mamma på gatan och han vet vad det innebär att känna sig maktlös. På uppdrag av UR skriver han en låt till programmet, som med tillhörande musikvideo utgör programmets vinjett och musikaliska inramning. Om du vill att någon med makt ska lyssna på just dig, då ska du höra av dig till mig. Jag har en grej på gång, säger Ison Glasgow i ett kort klipp som ska spridas via sociala medier inför det stora castingarbetet som startar i början av 2015. Material för sociala medier UR satsar nämligen medvetet och strategiskt på att producera material direkt för sociala medier och mobila plattformar. Därför görs castingen till serien som en egen ”miniserie” på Youtube. På ungdomsredaktionen har man jobbat länge och målmedvetet för att öka kunskapen om målgruppen ungdomar och unga vuxna. Det är en stor utmaning att nå dem med de program public service erbjuder. ”Vi försöker hela tiden bredda utbudet och befinna oss där de unga är, för att också locka in dem och skapa engagemang för de program vi gör för dem”, Ulrika Arlert. Urvalet av medverkande ungdomar i Kom och bo hos mig kommer att vara brett och spänner från landsbygd till storstad. Det gemensamma för de medverkande är känslan av att inte bli hörd. Utvecklingsmedlen från Nordvision ska bland annat resultera i en formatbibel som presenteras i mars 2015, och de övriga nordiska länderna har redan visat stort intresse för formatet. TV-serien Kom och bo hos mig produceras av produktionsbolaget Strix och sänds i SVT hösten 2015.

KOM OCH BO HOS MIG (UR)

Let the power come in

Young people who feel that nobody is listening to them can now be visited at home by a politician. The scene is set for unexpected encounters in UR’s newly developed format. The Kom och bo hos mig (Come and live with me) knowledge format has received development support from the Nordvision Fund and is now in production. —

Ulrika Nulty and Henrik Hartmann

What happens when a young person who feels ignored is visited by someone from the heart of power for 36 hours? That’s the idea behind the Kom och bo hos mig TV format (working title) developed by UR in Stockholm. The idea comes from project manager Ulrika Nulty, and the first episode was recorded in November. It featured Annie Lööf, the leader of the Centre Party, moving in with a 17-year-old girl in a Stockholm suburb. Young people and democracy The visit is documented around the clock by a film crew, and includes planned activities as well as time for unplanned discussions. And anything can happen. “I want to show how it is to live here, for me, who has a veil. And I can perhaps be the first to show her that,” says the young girl in the programme.

KOM OCH BO HOS MIG (UR)

50

KOM OCH BO HOS MIG (UR)

And it is exactly this that UR wants to highlight. Exclusion is a problem for democracy. Young people’s voices are rarely heard in places where decisions are made. But politicians have a responsibility to represent all citizens, otherwise democracy is not working. The series sides with the young people and views the visitor through their eyes. The programme format, which was awarded development support from the Nordvision Fund, is described as being an entertaining, feel-good reality show. But the programme does not sidestep difficult questions and topics. There will be both laughter and tears. Popular hip-hop artist and writer The programme is led by Ison Glasgow, a popular hip-hop artist and writer, who is best known from the group Ison & Fille. He also made his debut as an author in autumn 2014, with his critically acclaimed autobiography “When I had nothing,” which is about growing up as an economically disadvantaged child in Sweden. He sometimes lived with his mother on the street and he knows how it feels to be powerless. He was asked by UR to write a song for the programme, which is used together with an accompanying music video as the programme’s theme tune and musical framework. “If you want someone with power to listen to you in particular, then you should get in touch with me. I have a thing going on,” says Ison Glasgow in a short clip 51

that will be disseminated on social media before the main casting process gets under way in early 2015. Material for social media This is because UR is consciously and strategically working on producing material that can be used directly on social media and mobile platforms. The casting process for the series will therefore be shown as a separate “mini-series” on YouTube. The youth editorial team has been working long and hard to increase knowledge about the target group of adolescents and young adults. It is a major challenge to reach them with the programmes offered by public service broadcasters. “We are constantly expanding our output and deliberately position ourselves where the young people are, in order to attract them and generate interest in the programmes we make for and with them,” says Ulrika Arlert, Head of the Youth Editorial Team. The young people selected to take part in Kom och bo hos mig will reflect society as a whole and will come from the countryside as well as from the large urban centres. The common theme among those appearing is that they feel they are not heard. The development funding from Nordvision shall, among other things, result in a format bible being presented in March 2015, and the other Nordic countries have already shown great interest in the format. The TV series Kom och bo hos mig is being produced by the Strix production company and will be broadcasted on SVT in autumn 2015.

Bluffresan utvecklas samnordiskt

Teamet har kunnat fokusera på detaljer, som att renodla formatelementen, för att stärka det som driver berättelsen vidare och håller uppe spänningen, definiera programledaren och hur uppdragen ska se ut och skilja sig mellan dagarna. Finalen har förbättrats märkbart. Manusstrukturen för avsnitten, castingen av deltagarna och poängsättningen har också fått sin beskärda del. John Stark berättar att från den ursprungliga idén med bara en familj så har ytterligare några tävlanden plockats in. ”Med flera lag blir det en bättre puls. En story begränsar mera”, säger John Stark. Tomas Lindh påpekar att bluffen också måste kunna avslöjas. Då uppgifterna steg för steg blir mer bisarra, så börjar de som blir utsatta för bluffen i något skede ifrågasätta det hela. ”Efter en sista tvådagars workshop testas vissa scener och hur de fungerar i praktiken. Hur fungerar det som kittlar fantasin på riktigt i bild”, berättar Tomas Lindh.

Hur fungerar det som kittlar fantasin på riktigt i bild? NRK har bjudits med i utvecklingsarbetet av idén som 2014 vann konkurrensen om ett nytt faktaformat. Samtidigt planeras också ytterligare säsonger av konceptet.



Nordiskt utvecklingsarbete Svenska Yle har gått in för en samnordisk programutveckling av Bluffresan. Förutom deltagare från det egna bolaget, så har de också involverat NRK och en extern expert. ”Det finns mycket att vinna med att inkludera partners från de övriga Nordvisionbolagen i programutvecklingen. Det kan finnas frågor som är aktuella i andra länder, men inte hos oss. Man inkluderar flera människor i processen, lär känna folk och får en första bild av hur konceptet känns för andra bolag. Kunde de tänka sig att göra det också hos sig?”, berättar Tomas Lindh. Producenten John Stark konstaterar: ”så här använder vi nordiska pengar på ett nordiskt sätt”.

Kristian Martikainen

Ytterligare säsonger planeras Förtydligandet av produktionsplanen har medfört att det går att spela in en hel säsong på två veckor med sändning ett halvår senare. Utvecklingschef Tomas Lindh berättar att de just nu leker med tankar kring hur säsongerna två och tre av Bluffresan kunde se ut. ”Om formatet blir populärt kommer människor att lära känna konceptet. Med en så kort produktionsperiod går det att spela in fyra säsonger innan man publicerar och gör konceptet bekant för publiken, säger Tomas Lindh.

Svenska Yle vann med Bluffresan Nordvisions faktaformatkonkurrens hösten 2014. Första priset var 25 000 euro för utvecklingen av idén till ett färdigt format. Den bärande idén är att med hjälp av sociala medier försöka lura publiken. Konceptet har sitt ursprung i faktiska händelser och vill påminna tittaren om att allt man ser och hör på nätet inte nödvändigtvis är sant. ”Den holländska studeranden Zilla van der Born gjorde ett studieprojekt där hon fejkade en utlandsresa på sociala medier. Det väckte en hel del intresse på nätet. Amerikanen Dave Cicirelli har gjort en liknande grej. Fakebooking, helt enkelt. Vi tog fasta på det som en intressant utgångspunkt och började konceptutveckla utgående från fenomenet, med formatisering och public service som ramar”, berättar producenten John Stark, som jobbat fram idén tillsammans med utvecklingschef Tomas Lindh.

Island nästa anhalt Teamet hoppas på grönt ljus efter återpitchen i samband med Nordvisions faktamöte i Reykjavik våren 2015, då resultatet av utvecklingsarbetet med Bluffresan presenteras. ”Om beställarna ställer sig positiva till projektet så kan vi gå vidare med att presentera ett pilotavsnitt ett halvt år senare”, berättar Tomas Lindh om de möjliga nästa stegen.

Avslöjandet av bluffen ”Fördelen med utvecklingsarbetet är att Bluffresan från första början har varit en så tydlig formatidé”, säger John Stark.

52

Bluffresan developed as pan-Nordic cooperation

maintain the excitement, as well as defining the programme host and how the assignments should look and differ on different days. The final has been improved considerably. The script structure for the episodes, the casting of the participants and the scoring have also received their fair share of input. John Stark says that since the original idea formed, which involved just one family, some additional contestants have been added. ”With more teams there will be a better atmosphere. Having only one story restricts things,” comments John Stark. Tomas Lindh points out that it also must be possible to reveal the hoax. As the details gradually become ever more bizarre, the people being subjected to it at some stage question the whole thing. ”After a final two-day workshop, some scenes are tested to see how they work in practice. How does something that tickles the imagination actually work on screen,” says Tomas Lindh.

How does something that tickles the imagination actually work on screen? NRK has been invited to contribute to the development of the idea that in 2014 won the competition to create a new factual format. Further seasons of the concept are also being planned at the same time.



Nordic co-development work Swedish Yle has opted for a Nordic co-development model regarding the programme Bluffresan. In addition to its own staff, it has included NRK and an external expert. ”There is a lot to be gained by including partners from the other Nordvision companies in the programme development. There may be issues that are relevant to other countries but not to us. Getting to know more people gives a first impression of how the concept feels for other companies. Could they also imagine producing such a programme?” comments Tomas Lindh. And the producer John Stark notes, ”in this way we use Nordic money in a Nordic way”.

Kristian Martikainen

Swedish Yle won Nordvision’s factual format competition in autumn 2014 with its Bluffresan. The first prize was a contribution of 25,000 euros that would allow the idea to be developed to a mature format. The basic idea is to use social media to try and fool the general public. The concept is based on actual cases and aims to remind viewers that everything one sees and hears on the internet is not necessarily true. ”The Dutch student Zilla van der Born carried out a study project in which she faked a trip abroad on social media. It aroused considerable interest on the internet. The American Dave Cicirelli has done something similar. Fakebooking, quite simply. We seized upon it as an interesting starting point and began to develop a concept on the basis of the phenomenon, with formatisation and the public service as a framework,” says producer John Stark, who came up with the idea together with Development Manager Tomas Lindh.

Further seasons being planned The clarification of the production plan has meant that it is possible to record an entire season in two weeks and broadcast it six months later. Development Manager Tomas Lindh says that they are therefore already currently thinking about ideas for series two and three of Bluffresan. ”If the format becomes popular, people will get to know the concept. With such a short production period it is possible to record four seasons before broadcasting the first one, thereby helping make audiences very familiar with the concept,” comments Tomas Lindh. Next stop Iceland The teaming is hoping to get the go-ahead after a repitch at the Nordvision factual TV meeting in Reykjavik in spring 2015, at which the results of the development work with Bluffresan will be presented. ”If the Commissioning Editors like the project we can proceed with presenting a pilot episode six months later,” says Tomas Lindh about the possible next steps.

Revealing the hoax ”An advantage with the development work is that Bluffresan has been a very clear format idea right from the very start,” comments John Stark. The team has been able to focus on details, such as streamlining the format elements in order to strengthen the things that drive the story forward and

53

Skiljas som vänner

Parting as friends

I SVT:s nya formatidé Skiljas som vänner sätter par som skiljer sig punkt med en fest när de går skilda vägar. Höga publicistiska krav, lyhördhet och respekt är nyckelorden när public service gör prime time-program om relationer.

SVT’s new Skiljas som vänner programme idea involves couples having a party to celebrate going separate ways. High journalistic integrity, sensitivity and respect are key words when public service makes prime time programmes about relationships.



Marianna Widmalm



Historiskt sett är skilsmässan en skuldbelagd händelse i livet, den är också den enda markanta livshändelse som saknar en egen ritual. Nu är dock en ny trend på väg i världen, och det är detta SVT:s nya programidé Skiljas som vänner har tagit fasta på. Med hjälp av en jurist, en festfixare och en psykoterapeut ska paret som ska skilja sig avsluta sitt äktenskap med en skilsmässofest inför kamerorna.

Historically, divorce has been considered to be a life event of which one is ashamed, and it is also the only significant life event that does not have a specific ritual of its own. Now, however, there is a new trend in the world and this forms the basis for SVT’s new Skiljas som vänner programme idea. With the help of a lawyer, a party organiser and a psychotherapist, the couple that is divorcing ends its marriage with a divorce party in front of the cameras.

Ett reellt behov av avslut ”Det är vi i utvecklingsgruppen på SVT Nöje som kom på idén när vi började prata om hur många det är i vår omgivning som skiljer sig. Därifrån tog idén en hel del vändor innan vi hamnade i den version som presenterades. Det som känns spännande är att det faktiskt är ett riktigt fenomen som växer och att det bottnar i ett reellt behov vi människor har med ”avslut”, så även om vi har konstruerat ett format så har det stark förankring i verkligheten”, berättar Britta Lübeck, utvecklingsansvarig projektledare på SVT Nöje, som pitchade formatet. I Japan kan man avsluta sitt äktenskap med en rituell fest där man slår sönder ringarna. Det finns människor som firar sin skilsmässa med en mer traditionell fest och t.o.m. Svenska Kyrkan erbjuder skilsmässoceremonier på vissa håll.

A real need for closure ”We in the development group at SVT Entertainment came up with the idea when we started talking about how many people we know that are divorced. From there, the idea took quite a few twists and turns before we ended up with the version that was ultimately presented. What’s exciting is that it is actually a real phenomenon that is growing and it is based on a genuine need among people to obtain ”closure”, so even though we have designed the format, it is firmly rooted in reality,” says Britta Lübeck, Development Manager at SVT Entertainment, who pitched the format. In Japan, people can end their marriage with a ritual party at which they smash up their rings. There are also people who celebrate their divorce with a more traditional party and the Swedish Church even offers divorce ceremonies in some places.

Vanliga människor i prime time-TV Lifestyle/reality-program där människors livsöden och privata berättelser sätts i fokus i traditionella faktaprogram som t.ex. handlar om att bygga hus (som i SVT:s Husdrömmar) eller skildrar en sportgren (Ryttareliten, SVT) eller en yrkesroll (DR:s Bonderøven), internationellt kallat ”unscripted formats”, har varit populära i ett par år i faktagenren. Peter Nyrén, faktabeställare på SVT, förklarar trenden så här:”Det intressanta är att berätta om frågor som är angelägna och viktiga för många - och hur vi lever ihop och får våra relationer att fungera är något av det angelägnaste och viktigaste för en stor del av vår publik. Att förstå mer genom att dela andras erfarenheter är också ett starkt sätt att skaffa sig kunskap eller insikter som kan hjälpa till att navigera i ens eget liv.” Skildringar av helt vanliga människor som pratar öppet om sina familjeliv och relationer eller testar om de passar för varandra har rönt stort publikt intresse och framgång även internationellt, som t.ex. i NRK:s format Bør de gifta seg eller i DR:s Gift ved første blik, och det är den trenden som speglar sig också i Skiljas som vänner som tilldelades utvecklingsstöd av faktabeställarna hösten 2014.

Everyday people on prime time TV Lifestyle/reality TV programmes in which the fates and privates stories of people are the focus of traditional factual programmes about, for example, building a house (as in SVT’s Husdrömmar) or which depict a sport (Ryttareliten, SVT) or a profession (DR’s Bonderøven), are known internationally as unscripted formats and have been popular for a few years in the factual genre. Peter Nyrén, Commissioning Editor at SVT for factual programmes, explains the trend in this way; “It is interesting to talk about issues that are relevant and important for many people - and how we live together and get our relationships to work is one of the most relevant and important issues for a large part of our audience. Understanding things better by sharing in the experiences of others is also a good way of acquiring knowledge or insights that can help in navigating through one’s own life.” Depictions of everyday people who talk openly about their family life and relationships, or test if they are a good fit for each other, have attracted considerable public interest and success internationally, such as in NRK’s Bør de gifta seg (Should they get married?) format or DR’s Gift ved første blik (Married at first sight), and this trend is also reflected in Skiljas som vänner, which was awarded development support by factual programming Commissioning Editors in autumn 2014.

Höga publicistiska krav och respekt Genren unscripted reality tar oftast fasta på dramatiska händelser eller konflikter i de medverkandes liv, och trots att de medverkande egentligen är främlingar för tittarna är dessa program väldigt populära. I de kommersiella kanalerna är genren oerhört vanlig världen över, men oftast i en mer brutal form än på public service. Det finns helt enkelt många fallgropar att undvika när denna genre ska resultera i ett program om det ska fungera både som public service och underhållning: ”Utmaningen ligger ju i att vi självklart har höga publicistiska krav och inte ska eller vill utnyttja de enskilda som deltar i programmet och delar med sig av sina erfarenheter. De ska förstå vad det innebär att berätta om sitt liv och sina känslor för en stor publik och vi måste följa upp och se till att allt landat rätt. Lyhördhet och respekt är nyckelorden.” säger Peter Nyrén avslutningsvis.

54

Marianna Widmalm

High journalistic integrity and respect The unscripted reality genre usually focuses on dramatic events or conflicts in the participants’ lives, and despite the fact that the participants are strangers to the viewers, these programmes are very popular. The genre is very common on commercial channels around the world, but usually in a more brutal form than is the case on public service channels. There are quite simply a lot of pitfalls that need to be avoided if this genre is to result in a programme that works as both a public service and an entertainment format: ”The challenge lies of course in the fact that we obviously have high journalistic integrity and should not and do not want to exploit the people who participate in the programme and share their experiences. They have to understand what it means to talk about their lives and their feelings to a large audience and we have to follow things up and make sure that everything has gone ok. Sensitivity and respect are key words here,” concludes Peter Nyrén.

55

TV på TV

DR:s nya formatidé TVQuizzen är programmet som i quizform vill ge TVmediet den plats i vår kulturhistoria som det förtjänar.



Marianna Widmalm

De flesta kulturyttringar har sina olika program i TV men TV-mediet självt lyser med sin frånvaro. Nu kommer detta svarta hål att fyllas i och med DR:s TVQuizzen, ett program som kanske kommer att få sina nationella varianter i resten av Norden. Idén är ett kulturformat och DR tilldelades båda utvecklings- och produktionsstöd av Nordvision hösten 2014. Ge TV den plats det förtjänar Programidén TVQuizzen är klassisk public service, att blanda kunskap med underhållning på ett sätt som gör att de allra flesta kan få ut något av det hela, både roas och lära sig något nytt. Vilka som tävlar är viktigt i programmet, det är meningen att alla som medverkar ska ha stor erfarenhet av TV-mediet. Thomas Hedemann, producent på DR Kultur, berättar om TVQuizzens struktur. ”Det är två lag som tävlar mot varandra i varje program men varje lag har en fast lagkapten under hela seriens gång. Lagkaptenerna själva är kända DRpersonligheter och kan väldigt mycket om TV. De bjuder in nya gäster till programmet varje vecka, kända TV-personer som alla har sin speciella områdeskunskap inom TV-världen, för att tävla i sina lag. I alla program testas quiz-deltagarnas generella kunskap om TV och vi dyker även ner och fördjupar oss i en specifik TV-genre i varje programavsnitt, som t.ex. drama, barn, mat, husprogram och nyheter.” Lek och lär Det är ingen hemlighet att folk tycker om quiz-program, mycket tack vare nöjet att sitta hemma framför TV:n och

TV on TV

DR’s new TVQuizzen format idea is a programme that aims to give the television medium the recognition in our cultural history it deserves, in the form of a quiz.

försöka gissa rätt innan de tävlande, och i TVQuizzen kommer dessutom tittarna att kunna delta i högre grad än vanligt, på grund av interaktiviteten. ”På Facebook kommer vi att lägga ut en fristående TV-quiz där tittarna själva kan testa sin TV-kunskap. TVQuizzen ska vara underhållande med hjälp av bra gäster och roliga och annorlunda arkivklipp. Men den ska även förbättra vår förmåga att uppskatta TV. Den ska göra tittarna lite mer medvetna om vilka redskap TV använder för att göra oss berörda, arga eller få oss att skratta. Varför upplever vi vissa scener i Brottet som obehagliga? Varför tycker vi att ett nyhetsankare verkar trovärdigt? Vad är det som gör underhållningsprogram som X-Factor och Vild med Dans så populära?” förklarar Thomas Hedemann.



Marianna Widmalm

Most expressions of culture have their respective programmes on TV, but the medium of TV itself is conspicuous by its absence. This black hole is now set to be filled by DR’s TVQuizzen, a programme that may then appear in respective national versions in the other Nordic countries. The idea is a cultural format and DR received both development and production support from Nordvision in autumn 2014. Giving TV the recognition it deserves The TVQuizzen programme idea is classic public service, mixing knowledge with entertainment in a way which means that almost everyone can take something from it as they are entertained and learn new facts. The selection of those who participate in the programme is an important aspect, as the idea is that all the participants should have considerable experience of the TV medium. Thomas Hedemann, producer at DR Culture, talks about the structure of TVQuizzen. ”There are two teams that compete against each other in each programme, but each team has a permanent team captain throughout the series. The team captains are well-known DR personalities and know a lot about TV. They invite new guests to the programme each week to compete on their teams, and these are famous TV people who all have specific fields of knowledge within the world of TV. Each programme tests the quiz participants’ general knowledge of TV and in each episode we also take a closer look at a specific television genre, such as fiction, children, food, house programmes or the news.”

Nordiskt kultursamarbete för publikens bästa Kultur är ett högprioriterat område i public service och på grund av våra gemensamma värderingar i Norden är det lätt att samarbeta tvärs över landsgränserna, även om alla bolag också har ett särskilt uppdrag att värna om det egna språket. Nordvisions kulturgrupp är mycket aktiv och formatsamarbetet har också kommit igång på allvar. Just nu finns det omkring tio kulturformat som är tillgängliga för de nordiska bolagen. Charlotte Myhrvold, kulturbeställare på NRK, ser stora fördelar med det nordiska samarbetet: ”I den intensiva konkurrenssituationen alla public service-bolag befinner sig i nu är det otroligt viktigt att vi som grannar och vänner har ett utbyte, lär av varandra och hjälper varandra med att producera innehåll som når fram till publiken. Genom vårt samarbete har vi möjlighet att erbjuda publiken en långt större och mer mångfaldig repertoar än varje enskilt land klarar att producera självt. Det är ett unikt samarbete vi har som vi bör ta vara på.”

Play and learn It’s no secret that people like quiz shows, largely because of the enjoyment derived from sitting at home watching TV and

De första åtta programmen av TVQuizzen produceras under våren 2015 och har premiär på DRK 1 april. 56

trying to guess the right answers before the contestants, and in TVQuizzen viewers will be able to participate to a greater extent than usual, because of the interactivity involved. ”We will post a separate TV quiz on our Facebook page, where the viewers can test their own TV knowledge. TVQuizzen should be entertaining as a result of the quality of the guests and because of the fun and unusual archive footage that is used. But the aim is also to improve our ability to appreciate television. It aims to make viewers a little more aware of what tools television uses in order to make us touched or angry or to make us laugh. Why do we think certain parts of Brottet are unpleasant? Why do we think a news presenter is particularly credible? What is it that makes entertainment programmes such as X-Factor and Vild med Dans so popular?” explains Thomas Hedemann. Nordic cultural collaboration in the best interest of the public Culture is given a high priority by public service broadcasters and it is easy to collaborate across national borders in the Nordic countries because of our shared values, even if each company also has a special assignment to preserve its own specific language. Nordvision’s cultural group is very active and format collaboration has now really begun in earnest. There are currently around ten culture formats that are available for the Nordic companies. Charlotte Myhrvold, Commissioning Editor at NRK for cultural productions, sees great benefits with the Nordic cooperation: ”In the very competitive environment in which all public service companies currently find themselves, it’s incredibly important that we as neighbours and friends have a good dialogue, learn from each other and help each other to produce content that interests our audiences. With such cooperation, we are able to offer audiences a far larger and more diverse repertoire than each country is able to produce by itself. This is a unique collaboration and we should really make the most of it.” The first eight episodes of TVQuizzen will be produced during spring 2015 and will be broadcasted on DRK from 1:st April. 57

DIKTATURENS FÅNGAR (SVT)

KAMPEN FOR GRUPPA (NRK)

ADA BADER (NRK)

KARSTEN OG PETRA (NRK)

GRØNN GLEDE (NRK)

FERÐASTIKLUR ISLANDSKE TRAVELOGUES (RUV)

2 FISK (DR)

PENDLERKIDS (DR)

BEST I MEST (NRK)

LABYRINT (SVT)

58

ALLE SAMMEN SAMMEN (NRK)

59

Udviklings Projekter Development Projects

60

61

Nytt sociala medier-samarbete prioriteras

New social media collaboration

Nordvisionbolagen jobbar för gemensamma standarder och verktyg för sociala medier. Public service har stor nytta av att kunna jämföra sig med varandra på det här området.

The Nordvision companies are working to create common standards and tools for social media. Public service broadcasters can benefit greatly from being able to compare themselves with each other in this area.

under- eller överpresterar”, berättar DR:s chef för sociala medier, Lars Damgaard Nielsen, om projektet som blir färdigt under det första kvartalet i 2015. Det blir mer uppenbart hur bolaget eller en enskild kanal klarar sig och således också enklare att kommunicera effekten och nyttan av att nå ut via sociala medier.





Kristian Martikainen

De nordiska public service-bolagen inledde i 2014 ett samarbete kring sociala medier. Gruppen med representanter från DR, NRK, SVT och Yle samarbetar bland annat för en professionalisering av användningen av sociala medier och om gemensamma standarder för mätning och analyser. ”Ett tätt samarbete mellan de nordiska public service-bolagen är avgörande för att vi kan möta de utmaningar som den nya medieverkligheten ställer. Vi är därför mycket glada för samarbetet mellan de människor som sätter ramarna för hur vi var för sig arbetar med sociala medier. Utvecklingen av mätmetoder och verktyg, som säkrar ett bättre dataunderlag för jämförelser och benchmarking och därmed bättre möjligheter för kunskapsutväxling och för att ta lärdom av varandra, är ett gott exempel på hur vi med ett tätt nordiskt samarbete kan nå längre tillsammans än var för sig,” säger underdirektören Maria Damborg Hald vid DR Medier. Enklare att kommunicera nyttan DR leder projektet med att skräddarsy en panel som visualiserar hur bolagen klarar sig på sociala medier. DR, NRK, SVT och Yle får var sin översikt som fungerar i helskärmsläge, för exempelvis väggmonterade stora skärmar eller för att projiceras i redaktionella utrymmen, i skrivbordsläge och på mobila enheter. “Det går i detalj för exempelvis SVT att se hur bolaget klarar sig tvärs över alla plattformar eller hur bara en kanal, som SVT2, gör ifrån sig. Eller så kan man välja att se hur hela SVT, eller bara en av kanalerna, klarar sig på bara en plattform. I administratörspanelen kan bolaget ställa in olika framgångskriterier. Dessa kriterier är synliga för användarna, vilket gör det ytterst tydligt om man antingen 62

Publicering och analys Flera nordiska public service-bolag planerar att under 2015 införskaffa speciella publicerings- och analysverktyg för sociala medier. För att reducera den totala tidsanvändningen och försäkra sig om att man kan dela data och erfarenheter med varandra i Norden så är målet att utföra bara en upphandling som är giltig för alla de involverade bolagen, om de så önskar sig. Projektet leds av NRK. ”Vi gör upp gemensamma kravspecifikationer, har gemensamma möten med leverantörer och beslutar tillsammans vilken leverantör som är den lämpligaste. Efter det är det upp till vart och ett av bolagen, om de önskar sluta ett avtal med leverantören”, berättar Ingeborg Volan, chef för sociala medier vid NRK, om processen. DR, NRK, SVT och Yle borde enligt planerna kunna ingå avtal med den utvalda leverantören innan sommaren 2015.

Kristian Martikainen

The Nordic public service companies started a collaboration regarding social media in 2014. The collaborative group has representatives from DR, NRK, SVT and Yle, and collaborates on issues such as professional use of social media and the adoption of common standards for measurement and analysis. ”Close cooperation between the Nordic public service broadcasters is crucial in enabling us to meet the challenges posed by the new media situation. We are therefore delighted about the cooperation between the people who define the framework for how we individually work with social media. The development of methods and tools that ensure the creation of better data for comparison and benchmarking, which results in opportunities for knowledge exchange and learning from each other, is a good example of how close Nordic cooperation can achieve more than would be the case if we acted separately,” says under-manager Maria Damborg Hald from DR Medier.

Mer än bara pengar Nyttan med samarbetet kring sociala medier stannar inte bara vid det ekonomiska och de gemensamma programvaror som införskaffas. ”Det viktigaste är faktiskt att vi är eniga om hur vi mäter framgång och vad vi menar med ett bra bruk av sociala medier för public service-bolag. Ingen har definierat det tidigare”, säger sociala medier-chefen Ingeborg Volan. Framgång på sociala medier är väldigt olika för ett public service-bolag och ett kommersiellt mediehus. ”Det är en stor fördel för vår vidareutveckling att vi är eniga om hur vi mäter framgång, att vi har en möjlighet till att utväxla innehåll och att vi delar data med varandra”, säger Ingeborg Volan. Lars Damgaard Nielsen från DR anser att den digitala dimensionen borde vara en integrerad del av det nordiska samarbetet. ”När vi gör en samproduktion inom exempelvis barn- eller vuxendrama, så borde sociala medier och webb finnas med redan från början”, säger Lars Damgaard Nielsen, som chef för sociala medier.

Easier to communicate the benefits DR is leading the project to create a tailored dashboard that visualises how the companies are getting on with social media. DR, NRK, SVT and Yle each receive an overview that works in full-screen mode and is thus suitable, for example, for wall-mounted big screens and for projecting in editorial offices, in desktop mode and on mobile devices. ”It is possible, for SVT for example, to see how the company is getting on across all platforms or how one specific channel, such as SVT2, is doing. Or one can choose to view how the whole SVT, or one specific channel, is doing on one particular platform. The company can define different success criteria in the administrator panel. These criteria are visible to users, and make it very clear if the company is overachieving or underachieving,” says Lars Damgaard Nielsen, DR’s Head of Social Media, about the project, which is scheduled to be completed during the first quarter of 2015. 63

This will make it easier to see how the company or an individual channel is performing, thus making it easier to communicate the impact and benefits of reaching out via social media. Publication and analysis Several Nordic public service companies are planning to acquire special publication and analysis tools for social media during 2015. In order to reduce the overall time of use and to ensure that it is possible to share data and experiences with each other in the Nordic countries, the aim is to carry out only one procurement process that is valid for all the involved companies, if they want to join in. The project is being led by NRK. ”We are drafting common specifications, having joint meetings with suppliers and jointly deciding which provider is the most appropriate one. After that it is up to each of the individual companies to decide if they wish to conclude an agreement with that provider,” says Ingeborg Volan, Head of Social Media at NRK, about the process. According to the project schedule, DR, NRK, SVT and Yle should be able to enter into contracts with the selected supplier before summer 2015. More than just money The benefits of cooperation regarding social media usage are not just limited to the economic aspects and the fact that the same software is acquired. ”The most important issue is actually that we agree on how we measure success and what we mean with good use of social media for public service broadcasters. Nobody has previously defined this,” says social media manager Ingeborg Volan. Success with social media is very different for a public service company than for a commercial media business. ”It is a great advantage for our further development that we agree on how we measure success, that we have an opportunity to exchange content and that we share data with each other,” adds Ingeborg Volan. Lars Damgaard Nielsen from DR believes that the digital dimension should be an integral part of the Nordic cooperation. ”When we enter into co-production in areas such as children’s or adult fiction, the use of social media and the web should be involved right from the very start,” says Lars Damgaard Nielsen, Head of Social Media.

Stories from around the world BEDSTEFAR OG LILLEMAND (DR)

2 FISK (DR)

Bedstefar og Lillemand is a children’s development project that involves telling stories from around the world using pantomime, ballet and break dance. A magic snow scene is the focal point of the bedtime stories.

Eventyr fra hele verden



Bedstefar og Lillemand er et børneudviklingsprojekt, hvor man fortæller eventyr fra hele verden ved hjælp af pantomime, ballet og breakdance. En magisk snekugle er omdrejningspunkt for godnathistorierne. —

Henrik Hartmann

Et gammelt japansk eventyr handler om en mand, der kommer til at sluge en fugl og derefter kan spille de fineste melodier, når han prutter. Rygtet spredes og snart skal han prutte for selve kejseren… Dette og flere andre eventyr skal realiseres i et nyt samarbejdsprojekt mellem DR, de øvrige nordiske tv-stationer, Bern film i København og Steen Koerner fra Big City Brains. Steen Koerner er electric boogie-danser, koreograf og iscenesætter. Det er anden gang, at producer Emil Bernild Ferslev fra Bern Film er i gang med et udviklingsprojekt for de nordiske børnekanaler. Tidligere har Bern film fået udviklingsstøtte til projektet 2 fisk, som også endte med at blive en nordisk samproduktion. Emil Bernild Ferslev fortæller: ”Vi vil gerne fortælle vores eventyr med fire dansere og skuespillere. Alt efter eventyret spiller de en eller flere roller. Fortælleformen er inspireret af pantomime, ny cirkus, electric boogie, ballet og breakdance”. Ulla Hæstrup er børnebestiller for DRs børnekanal Ramasjang. Hun synes, projektet er interessant, fordi det blander nye og gamle kunstarter: ”Der er tale om ny innovation – en tv-idé vi aldrig har set før. Derfor er udviklingsmuligheden så vigtig, for der findes ikke lignende programformater, man kan skele til,” fortæller Ulla Hæstrup. Bedstefar og Lillemand Selve eventyrets ramme er dukkerne Bedstefar og 64

Lillemand. Bedstefar har en magisk snekugle, som han tager frem, når han skal fortælle godnat historier for sit barnebarn Lillemand. Når han ryster kuglen vises det eventyr, som han fortæller, inde i kuglen. Emil Bernild Ferslev fortæller: ”Bedstefar er en hyggelig og varm gammel mand med glimt i øjet. Han hygger sig med sit barnebarn og elsker, når han stiller spørgsmål og undres over hans eventyr”. Der er flere ting ved projektet, der skal udvikles, fortæller Emil Bernild Ferslev: ”De to dukker skal udvikles. Vi skal udvikle, hvad dukkerne kan med deres mimik, hvad de skal udstråle og hvilket materiale, de skal laves i. Vi skal udvikle, hvordan der skal se ud inde i kuglen, og hvordan baggrundene skal forme sig”.

Henrik Hartmann

An old Japanese story is about a man who accidentally swallows a bird and can then play the most beautiful tunes when he breaks wind. Rumours spread and soon he is summoned to break wind for the emperor ... This and other stories are to be brought to life in a new collaboration project between DR, the other Nordic TV stations, Bern film in Copenhagen and Steen Koerner from Big City Brains. Steen Koerner is an electric boogiedancer, choreographer and director. It is the second time that producer Emil Bernild from Bern Film is involved in a development project for the Nordic children’s channels. Bern film previously received development support for the project 2 fish, which also became a Nordic co-production. Emil Bernild Ferslev says: ”We’d like to tell our stories with four dancers and actors. Depending on the story, they will play one or more roles. The story format was inspired by pantomime, new circus, electric boogie, ballet and break dance.” Ulla Hæstrup is the children’s commissioning editor for DR’s children’s channel Ramasjang. She believes the project is interesting because it mixes old and new art forms. ”This is about innovation - a TV idea we’ve never seen before. That’s why the development opportunity is really important, because no other programme formats exist to compare it with,” says Ulla Hæstrup.

Slapstick og humor I udviklingsprocessen skal man også finde gode og relevante eventyr fra hele verden. ”Vi ved jo, at børn elsker slapstick humor og faldepå-halen-komedie. Vi vil lade os inspirere af Charlie Chaplin og Buster Keaton. Målgruppen er 4–6 år. For os er dette et con amore-projekt. Vi vil gerne lave noget, vi selv har lyst til at se med vores børn. Noget med humor i øjenhøjde, ikke tale ned til dem og ikke blive for pædagogisk. Eventyrene skal være sjove og nogle gange gå over stregen. De må gerne få ungerne til at sige: ”Arhjjj, det kan man da ikke” eller ”Ad, hvor ulækkert”, samtidig med de griner af det komiske”, fortæller Emil Bernild Ferslev. Mere vovet og skøre idéer Da Bern film udviklede det nordiske projekt To fisk, var man også igennem en lærerig udviklingsproces. Man byggede bl.a. en af fiskene i en endelig version. ”I og med man får penge til udvikling, kan man prøve nogle lidt mere vovede og skøre ideer af i stedet for at tage det sikre valg fra starten. Det, tror jeg, resulterer i mere nyskabende og originale produktioner”, fortæller Emil Bernild Ferslev. Projektet skal genpitches på næste nordiske børnemøde til marts 2015 i København.

Bedstefar og Lillemand The stories’ setting is based on the puppets Bedstefar and Lillemand. Bedstefar 65

has a magic snow scene, which he gets out when he wants to give his little grandson Lillemand a bedtime story. When he shakes the snow scene, a story appears, which he tells inside the scene itself. Emil Bernild Ferslev says: ”Bedstefar is a warm and friendly old man with a cheeky glint in his eye. He enjoys spending time with his grandson and loves it when he asks questions and wonders at the story.” There are several things that need developing,” explains Emil Bernild Ferslev: ”The two puppets need developing. We need to develop what the puppets can do with their facial expressions and what material they should be made of. We need to develop what the inside of the snow scene looks like, and what the background should be. Slapstick and humour The development process also needs to come up with some good and relevant stories from around the world. ”We know that children love slapstick humour and fall down comedy. We are taking inspiration from Charlie Chaplin and Buster Keaton. The target audience is 4–6 years. For us it’s a very con amore project. We’d like to do something that we would enjoy watching with our own children. Something with easy humour that doesn’t patronise nor becomes too pedagogical. The stories should be fun and sometimes go too far. It’s good if it makes children say: ”You can’t do that,” or ”That’s gross,” while laughing at the funny bits”, says Emil Bernild Ferslev. More fun and daring ideas When Bern film developed the Nordic project 2 Fish, it involved an educational development process. One of the fish was built in the final version. ”When you get funds for development, you can try ideas that are a bit more crazy and daring instead of taking the safe bet from the start. I think this results in more innovative and original productions”, says Emil Bernild Ferslev. The project is going to be re-pitched at the next Nordic children’s meeting in March 2015 in Copenhagen.

NORDENS BÄSTA (SVT)

BONDERØVEN (DR) JULEKONGEN (NRK)

DOMMER FOR EN DAG (DR)

PENDLERKIDS (DR)

DJURSJUKHUSET (SVT)

HJERTERÅTT (NRK)

VILDE HUSE (DR)

VI BORDE PRATA OM EUROPA (SVENSKA YLE)

ØYEVITNE (NRK)

HJÄRTEVÄNNER (SVENSKA YLE)

66

67

Blondinens historie

The story of the blonde

Hvorfra kommer vore fordomme om blondiner som mere dumme og lettere at få med i seng? To kvindelige journalister fra NRK vil gennem kulturhistorien og forskning forsøge at komme tættere på ”legendariske” blondiner og analysere kvindelige stereotypier. Projektet fik udviklingsstøtte fra Nordvisionsfonden i efteråret 2014, og NRK håber, det bliver en nordisk samproduktionsserie.

Where does the idea that blondes are more stupid and easier to get into bed come from? Through cultural history and research two female journalists from NRK wanted to get closer to the legendary blonde and analyse female stereotypes. The project received development support from the Nordvison fund in autumn 2014 and NRK hopes it will become a Nordic coproduction series. —



Henrik Hartmann

Henrik Hartmann

To norske blondier har sat sig for, at de vil producere en dokumentarserie, som giver serien den hidtil ufortalte historie om blondien. Ragna Nordenborg og Helle Vaagland skal undersøge fæmonenet. Helle Vaagland fortæller: ”Nogle forskere mener, at blondina har blitt foretrukket av menn helt siden istiden. I det kalde nord var man avhengig av kjøtt, siden man ikke kunne leve av planter. Og damene ble dermed helt avhengige av menn. Jakten under istiden var farlig, mange menn døde, og det ble stor konkurranse om mennene. De foretrakk blondiner, fordi de skilte seg ut”.

Two Norwegian blondes aim to produce a documentary that provide the untold story of the blonde. Ragna Nordenborg and Helle Vaagland will investigate the phenomenon. Helle Vaagland explains: ”Some researchers believe that blondes were preferred by men back in the Ice Age. In the cold north, you were dependent on meat since you couldn’t live off plants. And so the women here became completely dependent on men. Hunting in the Ice Age was dangerous, and many died, which led to tough competition to get men. The men preferred blondes because they stood out.

Leflen for husarerne eller feministisk projekt Det er bare et af de videnskabelige og historiske spor, de to journalister forsøger at afdække. Helle og Ragna pitchede deres projektidé på den nordiske kulturpitch i oktober 2014 i Stockholm. De nordiske kulturbestillere var over en kam begejstrede og overraskede. ”Vi fik rigtige gode tilbagemeldinger. De få kritiske spørgsmål der var til vor pitch handlede mest om at styrke seriens samfundsnytte. Netop dette vil vi have fokus på i vor udviklingsproces. Samtidig betyder det meget for det videre forløb, at så mange kompetente mennesker tror på vores idé”, fortæller Helle Vaagland. I Norden og i kvindekredse kan denne idé vække feministisk modstand og blive beskyldt for at ville lefle for husarerne. Helle Vaagland har svar klar på dette spørgsmål: ”Feministisk modstand” er jeg vant til! I 1999 var jeg redaktør for feministantologien ”Råtekst”, inspireret af ”Fittstim”. Den skabte stor debat i Norge, med reaktioner fra alle kanter. For mig er denne blondine-tv-serien et feministisk projekt, fordi den undersøger og analyserer kvindelige stereotypier, og hvis nogen reagerer negativt, har jeg ikke noget imod at debattere. Tværtimod. Når det gælder eventuelle beskyldninger om ”at lefle for husarerne”, vil jeg svare at det at fortælle noget vigtig på en så appellerende måde at mange vil se det, er et mål for mig”.

Pandering to ratings or feminist project This is just one of the scientific and historical clues the two journalists tried to uncover. Helle and Ragna pitched their project idea at the Nordic culture pitch in October 2014 in Stockholm. The Nordic culture commissioning editors were really enthused and surprised. ”We received really positive feedback. The few critical questions they had of our pitch were mostly about strengthening the series’ community value. That’s what we will be focusing on in our development process. It means a lot to us for the rest of the project that so many competent people believe in our idea,” says Helle Vaagland. In the Nordics and in female circles, this idea might ignite feminist resistance and be accused of pandering to men. Helle Vaagland has a clear answer to this question: ”I’m used to feminine resistance! In 1999 I was the editor of the feminist anthology ”Råtekst”, inspired by ”Fittstim.” It generated a major debate in Norway, with reactions from all sides. For me, this blonde TV series is a feminist project, because it investigates and analyses female stereotypes, and if someone reacts negatively, I don’t mind debating it. On the contrary. When it comes to accusations of ”pandering to the ratings”, I would answer that saying something in a way that appeals so much that many want to watch it, is a goal for me.” Journey of discovery in cultural history The blonde role has, to a large extent, been created by the entertainment industry. That’s why the project is a journey of discovery into cultural history. On the way through the series, you get to meet a number of legendary blondes. Helle Vaagland says: ”We want to investigate a number of questions that we ask ourselves: Where does the blonde myth come from? How was the blonde role created and formed in the entertainment industry? And what need does the blonde fill in our culture? And then we want to dig deep into the rich archives that exist about blondes and find some really great stories.” The project received development support from the Nordvision fund and Ragne Nordenborg and Helle Vaagland are now in full swing with their research and development for the programme. They hope their research will lead them to a new fantastic pitch and convince the Nordic Commissioning Editors for Culture Programmes that this idea should become a Nordic co-production. When asked what Helle Vaagland expects from the series if put in production, she replies: ”That the programme is a success through the Nordic countries!”

Opdagelsesrejse i kulturhistorien Blondine-rollen er i høj grad skabt og formet i underholdningsindustrien. Derfor er projektet en opdagelsesrejse i kulturhistorien. På vej gennem serien skal man møde en lang række af legendariske blondiner. Helle Vaagland fortæller: ”Vi vil undersøge en række spørgsmål, som vi vil stille os selv: Vor stammer blondine-mytene fra? Hvordan ble blondine-rollen skapt og formet i underholdningsindustrien? Og hva slags behov fyller blondina i vår kultur? Også vil vi selvfølgelig grave os ned i det rikholdige arkivet, som finnes om blondinen og finner frem de gode historiene”. Projektet fik udviklingsstøtte fra Nordvisionsfonden og Ragna Nordenborg og Helle Vaagland er nu i fuld gang med research og udvikling af programserien. De håber, at deres research kan føre dem frem til en ny fantastisk pitch og overbevise de nordiske kulturbestillere, at denne idé skal sættes i nordisk samproduktion. På spørgsmålet om, hvad Helle Vaageland forventer sig af serien, hvis den bliver sat i produktion svarer hun frisk og frejdig: ”At programmerne går sin sejrsgang over hele Norden!”.

68

69

App för 100 dagar utan sprit

Yle har skapat ett program som belönar alkoholuppehåll och går in för att minska på spritkonsumtionen. Genom tillhörande applikation har användaren alltid med sig sin stödgrupp och tips i mobilen. Formatet är en fortsättning på de kampanjer som bolaget tidigare genomfört. —

Kristian Martikainen

Nordvisionsfonden tilldelade 15 000 euro åt Yles projekt 100 dagar utan sprit hösten 2014. Konceptet är en kombination av mobilapplikation, innehåll på nätet och fem direktsända underhållningsprogram på tv. Programmet följer med hur väl fyra kändisar klarar av att avstå från alkohol i 100 dagar. Kändisarna är med för att samla in pengar till välgörenhet. Utvecklingsstödet är ämnat till att göra en internationell version av appens prototyp och att testa användarupplevelsen på en liten publikgrupp. “Vi har under flera workshops med olika sammansättningar jobbat med applikationen sedan början på 2014. Vi har fokuserat framför allt på vad det är som engagerar användarna så mycket som möjligt. Vad gör att användaren vill vara aktiv dagligen och använda appen. Det har varit intressant att fundera på vilka egenskaper som ska ingå och vad som lämnas bort”, berättar producenten Jussi Jormanainen från Yle. Fortsättning på tidigare Yle-kampanjer Yle har som ett strategiskt mål att producera ett mervärde för medborgarna och samhället. ”De kampanjer som bolaget genomfört under de senaste åren är en elementär del av detta. De både skapar diskussion om viktiga ämnen och lockar människor till att göra något åt saken”, berättar Riitta Jalonen, som varit beställare för Unga nu! i 2013, Använd hjärtat i 2014 och 100 dagar utan sprit. Yle har också tagit lärdom av de tidigare kampanjerna. Unga nu! gjordes stort på tv, radio och alla plattfor

mar, men nådde inte alla de uppställda målen. ”Fastän ämnet behandlades mångsidigt så blev helheten väldigt splittrad och lyckades aldrig mobilisera så många som det var tänkt. Därför görs 100 dagar utan sprit betydligt mer fokuserat med ett tydligt huvudprogram som ska engagera publiken”, säger Riitta Jalonen. Innehåll i appen mellan direktsändningarna 100 dagar utan sprit är ett multiplattformformat för att minska på drickandet och de negativa effekterna. Programmet erbjuder publiken en möjlighet till att förbättra sin hälsa, öka sin självkänsla och genom kampanjen delta i välgörenhet. Det finns ett starkt intresse för att mäta sina prestationer. Genom appen kan användarna följa med sin livsstil och sitt alkoholbruk på ett lättsammare sätt. Mellan direktsändningarna på tv så skapas det innehåll som användarna får både online och i appen. Applikationen har ett nyhetsflöde över kändisarnas framsteg och misslyckanden, personliga inbjudningar till olika handlingar och inbjudningar till team, tips till fritidsaktiviteter och topplistor. Alkoholuppehåll belönas Liisa Akimof från Production House, som både har skapat formatet och producerar programmet för Yle, berättar att det är fråga om en väldigt ambitiös app. Den erbjuder användarna en möjlighet att utmana sig själv gällande sitt alkoholbruk. ”Användare kan bestämma sig för att inte konsumera alkohol under vardagar och lägga upp sina mål enligt det. Eller så kan man utmana sig själv att vara utan alkohol i 100 dagar. Det speciella är att man också kan utmana vänner och bilda team. Då man får poäng för sina egna och de egna teammedlemmarnas nyktra dagar, så sporrar det att sprida budskapet. Poäng utdelas också på basen av hur aktiv användaren är i appen. Då man når de mål man ställt upp för sig, så får man bonuspoäng. Poängen kan användas under tv-sändningarna, för att få meddelanden synliga i rutan och för att hjälpa sin favoritkändis som tävlar i programmet”, berättar Liisa Akimof. Redaktionen har överraskats av hur intresserade människor är av att utmana både varandra och sig själva.

ANVÄND HJÄRTAT (YLE)

ANVÄND HJÄRTAT (YLE)

70

71

App for 100 days without booze

Yle has created a programme that rewards alcohol abstinence and aims to reduce the consumption of alcohol. The associated app provides users with a permanent support group and tips on their mobile phones. The format is a continuation of the campaigns that the company has previously conducted.

we hoped. We are therefore providing greater focus with 100 days without booze by having a clear main programme that engages the audience,” says Riitta Jalonen. Content in the app between the live programmes 100 days without booze is a multiplatform format that aims to reduce drinking and its negative effects. The programme offers the audience an opportunity to improve their health, increase their self-esteem and participate in giving to charity via the campaign. There is a strong interest in measuring one’s performance. The app can be used to enable users to monitor their lifestyle and alcohol consumption in an easy way. Between the live broadcasts on television, content is created that users can access both online and in the app. The application has a news feed covering the celebrities’ achievements and failures, personal invitations to various actions and invitations to teams, tips for leisure activities and leader boards.



Kristian Martikainen

The Nordvision Fund awarded 15,000 euros to Yle’s 100 days without booze project in autumn 2014. The concept consists of a combination of a mobile application, online content and five live television shows. The programme monitors how well four celebrities get on in abstaining from alcohol for 100 days. The celebrities raise money for charity in the process. The development support is intended to help with the creation of an international version of the app’s prototype and with testing of the user experience on a small group of the general public. ”We have worked with the application in a number of workshops with different compositions since the beginning of 2014. We have focused primarily on identifying what makes users interested in the app. What makes the users want to be active every day and use the app. It has been interesting to consider what characteristics should be included and what is left out,” says Yle producer Jussi Jormanainen.

Alcohol abstinence rewarded Liisa Akimof from Production House, which created the format and produces the programme for Yle, comments that it is a very ambitious app. It offers users an opportunity to challenge themselves regarding their alcohol consumption. ”Users can decide to not consume alcohol during weekdays and define relevant targets for this. Or one can challenge oneself to go without alcohol for 100 days. The special thing is that one can also challenge friends and form teams. You collect points for your own and for your team members’ sober days, thus encouraging people to spread the message. Points are also awarded based on how active the user is in the app. Upon reaching the goals one has set for oneself, bonus points are awarded. These points can then be used during television broadcasts in order to get one’s message across on the box and to help favourite celebrities who are competing in the programme,” says Liisa Akimof. The editorial team has been surprised by how interested people are in challenging each other and themselves.

Continuation of previous Yle campaigns Yle has as a strategic goal to provide added value for citizens and society. ”The campaigns that the company has carried out in recent years are an integral part of this. They generate discussion about important topics and also encourage people to do something about these issues,” says Riitta Jalonen, who was the commissioning editor of Unga nu! in 2013, Använd hjärtat in 2014 and 100 days without booze. Yle has also learned lessons from previous campaigns. Unga nu! was big on television, radio and all platforms, but did not achieve all the goals that had been defined. ”Although the topic was handled in a multifaceted approach, the whole thing was a bit too unfocused and never managed to mobilise as many people as

100 DAGAR UTAN SPRIT (YLE)

72

73

Overblik Overview

74

75

Overblik 2014 Overview 2014

Annual key figures 2014

Co-production Episodes

Total / 4.442 episodes 2.078 hours

Children 953 Fiction 172 Factual 177 Culture 72 Investigative journalism 49 Education 132

Co-productions / 1.551 episodes 636 hours

SAMPRODUKTIONER / CO-PRODUCTIONS

PROGRAMUDVEKSLING / PROGRAM EXCHANGE

Episodes

Episodes 2.891 2.781

Total



2012

2013

2014

2012

2013

2014

2.049

1.551 1.340 1.210

2010

1.027

1.077

2011

2012

1.150

2013

2014

2009

2010

2011

1.551 SAMPRODUKTIONER OG PROGRAMUDVEKSLING / CO-PRODUCTIONS AND PROGRAM EXCHANGE

Samproduktioner / Co-productions

Episodes

Programudveksling / Program exchange 4.442

3.991 3.829

News exchange / 3.200 news features or clips (estimated use)

2.764

2.627

2009

Programme exchange / 2.891 episodes and archive clips 1.442 hours

2.752

Totalt / In total

3.914

3.654 3.389

2009 76

2010

2011

2012

2013

2014

2009 77

2010

2011

Nordvisionsfondens utdelning 2014 Nordvision Fund grants 2014

Nordvisionsfonden delade under 2014 ut både produktionsstöd och utvecklingsstöd till 99 olika projekt för sammanlagt EUR 16 miljoner (DKK 119,7 miljoner). Produktionsstödet var EUR 15,6 miljoner (DKK 117 miljoner) och fördelades mellan 69 olika projekt. Utvecklingsstödet var EUR 0,4 miljoner (DKK 2,7 miljoner) och fördelades mellan 30 olika projekt.

DEVELOPMENT SUPPORT JUNE 2014

PRODUCTION SUPPORT JUNE 2014

Nordvision Fund granted in 2014 both production support and development support for 99 different projects amounting to EUR 16 million (DKK 119.7 million). Production support amounted EUR 15.6 million (DKK 117 million) and was distributed over 69 different projects. Development support amounted to EUR 0.4 million (DKK 2.7 million) and was distributed over 30 different projects.

DEVELOPMENT SUPPORT NOVEMBER 2014

PRODUCTION SUPPORT NOVEMBER 2014

Made in Africa

DR

50.000 DKK

[RU-1404]**

Arvingerne, episodes 1-10

DR

3.000.000 DKK

[13-038]

Lillemand og bedstefar

DR

80.000 DKK

[RU-1423]*

Fröken Frimans Krig 2

DR

740.000 SEK

[14-027]

Camillas klassiska

SVT

50.000 DKK

[RU-1405]**

Bankerot

DR

9.000.000 DKK

[14-001]

Barns Youtube-användning

NRK

160.000 DKK

[RU-1424]*

En annan tid, ett annat liv

DR

500.000 SEK

[14-028]

Klassikerresan

SVT

50.000 DKK

[RU-1406]**

Tidsrejsen/Julekalender 2014

DR

5.000.000 DKK

[14-002]

Tv-quiz

DR

100.000 DKK

[RU-1418]**

Kampen for tilværelsen 1

DR

917.000 NOK

[14-029]

Øjeblikket

NRK

50.000 DKK

[RU-1407] ***

Pendlerkids III

DR

2.100.000 DKK

[14-003]

Blondiens historie

NRK

50.000 DKK

[RU-1416] **

Kampen for tilværelsen 2

DR

918.000 NOK

[14-030]

Utvandrare invandrare

SvYle

75.000 DKK

[RU-1408]***

A perfect family

DR

250.000 DKK

[14-004]

Norges bedste mobilfotograf

NRK

50.000 DKK

[RU-1417]**

Trapped

DR

7.663.000 ISK

[14-031]

Prosjekt perfekt pappa

NRK

75.000 DKK

[RU-1409]***

Til The hos

DR

350.000 DKK

[14-005]

Skiljas som vänner

SVT

101.500 DKK

[RU-1421]***

Culture in the danger zone

DR

500.000 SEK

[14-032] [14-033]

Sopräddarna

SVT

75.000 DKK

[RU-1410]***

Vilde Huse 2

DR

482.000 DKK

[14-006]

Når kjemien stemmer!

NRK

101.500 DKK

[RU-1419]***

Det Nordiske Juleshow 2014

DR

1.000.000 DKK

Ultra Kuponen

DR

40.000 DKK

[RU-1401]*

Saving the Nordic Nature

Yle

80.000 EUR

[14-007]

Penge uden plikt

DR

101.500 DKK

[RU-1422]***

Killing Pills

DR

175.000 DKK

[14-034]

Børne-login

DR

16.733 EUR

[RU-1402]*

ADA BADAR / Ninja i källaren

SvYle

23.600 EUR

[14-008]

Bluffresan

SvYle

25.000 EUR

[RU-1420]#

Bedraget 1-10

DR

5.000.000 DKK

[14-035]

Oppdrag Nansen

NRK

50.000 DKK

[RU-1403]*

Bastukväll på Strömsö

SvYle

23.000 EUR

[14-009]

Jævla homo

NRK

25.000 EUR

[RU-1425]##

Bankerot

DR

3.000.000 DKK

[14-001]

7-12 åriges hverdag og mediebrug

DR

15.000 EUR

[RU-1411]

Fånge i Mumindalen

SvYle

20.000 EUR

[14-010]

Thomas og den vaskelige kunsten

NRK

6.600 EUR

[RU-1426]

Arvingerne episodes 11-17 (season 2)

DR

6.000.000 DKK

[14-036]

Århundrets fest

NRK

15.000 EUR

[RU-1412]

Alle sammen sammen

NRK

2.000.000 NOK

[14-011]

Joint social media tool procurement process

NRK

10.000 EUR

[RU-1427]

Ditte og Louise

DR

3.600.000 DKK

[14-037]

Byggnadsvårdarna

SVT

10.000 EUR

[RU-1413]

Sofia Flux

NRK

2.000.000 NOK

[14-012]

Stresstestet formautveckling

UR

11.000 EUR

[RU-1428]

De fem år i Skandinavien

DR

539.000 DKK

[14-038]

Kom och bo hos mig

UR

10.000 EUR

[RU-1414]

Bør de gifte seg

NRK

1.600.000 NOK

[14-013]

Formattävling för Undervisningsgruppen

UR

20.000 EUR

[RU-1429]

Ramajetterne

DR

800.000 DKK

[14-039]

Fælles nordiske interaktive grafikker

NRK

12.000 EUR

[RU-1415]

Kampen for tilværelsen / Struggle for life

NRK

8.000.000 NOK

[14-014]

100 Days Without Booze

Yle

15.000 EUR

[RU-1430]

Made in Africa

DR

750.000 DKK

[14-040]

Et stjålet patent

NRK

400.000 NOK

[14-015]

Barn på Christiania

DR

357.000 DKK

[14-041]

Terror på kjøpesenteret

NRK

450.000 NOK

[14-016]

War on News

DR

775.000 DKK

[14-042]

* Handed out by the Commissioning Editors for Children’s Programmes (March 2014)

Da KORK kom til bygda

NRK

2.000.000 NOK

[13-021]

* Handed out by the Commissioning Editors for Children’s Programmes (October 2014)

Følelsen af.... The feeling of.....

DR

400.000 DKK

[14-043]

** Handed out by the Commissioning Editors for Culture Programmes (March 2014)

Nomino

NRK

1.500.000 NOK

[14-017]

** Handed out by the Commissioning Editors for Culture Programmes (October 2014)

Social Media KPI Dashboard

DR

149.000 DKK

[14-044]

*** Handed out by the Commissioning Editors for Factual Programmes (April 2014)

Med Mercedes til Moskva

NRK

250.000 NOK

[14-018]

*** Handed out by the Commissioning Editors for Factual Programmes (October 2014)

Broen season 3

DR

15.000.000 DKK

[14-045]

Døden

NRK

500.000 NOK

[14-019]

# Winner of the format competition for factual programmes

KarriereKanonen

DR

800.000 DKK

[13-048]

## Winner of the format competition for youth programmes

[14-046]

Jorda rundt på 80 tweets

NRK

1.200.000 NOK

[14-020]

Tv Quiz

DR

650.000 DKK

Min bror Kollokungen

SVT

4.500.000 SEK

[14-021]

Lola upp och ned

SvYle

75.000 EUR

[14-047]

Joy (en god historia)

SVT

1.000.000 SEK

[14-022]

Tellus

Yle

75.000 EUR

[14-048]

Curiosity and Control

SVT

200.000 SEK

[14-023]

Caucasia in 30 days

Yle

50.000 EUR [

14-049]

Matchfixing

SVT

500.000 SEK

[14-024]

TRIO II ”Cybergullet”

NRK

2.000.000 NOK

[14-050]

No Time for Love – a film about Johnny Bode

SVT

200.000 SEK

[14-025]

Kampen for tilværelsen sesong 2

NRK

8.000.000 NOK

[14-051]

Mattemorden

UR

350.000 SEK

[14-026]

Bakteriekrigen

NRK

500.000 NOK

[14-052] [14-053]

Øyeblikket

NRK

170.000 NOK

Kongelige fotografer

NRK

733.333 NOK

[14-054]

Hitlåtens historie

NRK

600.000 NOK

[14-055]

NRK Urørt / DK Karrierekanonen

NRK

800.000 NOK

[13-057]

Norges beste mobilfotograf (arbeidstittel)

NRK

2.000.000 NOK

[14-056]

Den fjärde mannen

SVT

4.500.000 SEK

[14-057]

Fröken Frimans Krig 2

SVT

7.400.000 SEK

[14-058]

Kultur i Farozonen

SVT

700.000 SEK

[14-059]

Agusta Westlands helikopteraffärer

SVT

250.000 SEK

[14-060]

Hitlåtens Historia säsong 5

SVT

650.000 SEK

[14-061]

Deckarna

SVT

1.750.000 SEK

[14-062]

Labyrint (säsong 2)

SVT

2.666.000 SEK

[14-063]

Nobel - om uppfinningarna och människorna bakom dem

UR

350.000 SEK

[14-064]

All grants can be found here: nordvision.org/nordvisionsfonden/utdelade_stoed/

78

79

Færdiggjorde samproduktioner 2014 Completed co-productions 2014

Kontakt Contact

ORDFØRENDE NORDVISION / CHAIR, NORDVISION Lena Glaser

SVT

NORDVISIONSFONDENS STYRELSE / NORDVISION FUND BOARD MEMBERS [email protected]

NORDVISIONS SEKRETARIAT / NORVISION SECRETARIAT

DR

Maria Damborg Hald

[email protected]

NRK

Arne Helsingen (ordførende)

[email protected]

RUV

Skarphéðinn Guðmundsson

[email protected]

Generalsekretær

Henrik Hartmann

[email protected]

+45 24 24 83 05

SVT

Thomas Nilsson

[email protected]

Projektleder

Kristian Martikainen

[email protected]

+45 28 54 69 04

YLE

Marit af Björkesten

[email protected]

Projektleder

Marianna Widmalm

[email protected]

+45 28 54 40 05

ORDFØRENDE NORDVISIONSFONDEN / CHAIR, NORDVISION FUNDT Arne Helsingen TITLE CATEGORY

BROADCASTER

TITLE CATEGORY

2 fisk

Children

DR

Kineserne kommer

Investigative Journalism

DR

8 Små Historier - Bo Flytter Hjemmefra

Children

DR

Agentens Skriftemål

Investigative Journalism

NRK

Ada Badar - Mors lille hjaelper

Children

DR

En følelse av sikkerhet

Investigative Journalism

NRK

Børne-login

Children

DR

En Hovedstads Hemmelighet

Investigative Journalism

NRK

Hvad var det nu det var

Children

DR

Jakten på Medhjelperen

Investigative Journalism

NRK

Julestjerner web

Children

DR

Pakten (f.d. Omskjæring til hvilken pris)

Investigative Journalism

NRK

Pendlerkids III

Children

DR

Søt svensk og villig

Investigative Journalism

NRK

Uland

Children

DR

Konstbluffen

Investigative Journalism

SVT

Ada Badar - Sommeren med pappa

Children

NRK

Matchfixning

Investigative Journalism

SVT

Alle sammen sammen - sesong 1

Children

NRK

Ogaden (f.d. Diktaturens fångar )

Investigative Journalism

SVT

Best i mest - sesong 1

Children

NRK

OS-slaveriet

Investigative Journalism

SVT

Hjerterått (f.d. Sameland)

Children

NRK

Rettssikkerhet og overvåking

Investigative Journalism

SVT

Julekongen - webb

Children

NRK

Russisk kapital i de Nordiska länderna

Investigative Journalism

Yle

Kampen

Children

NRK

Duften af. (arbejdstitel)

Education

DR

Karsten og Petra

Children

NRK

Europæiske filmdivaer

Education

DR

TRIO 1 - Odins Gull

Children

NRK

Skilsmisser og Children

Education

DR

Ada Badar 2013 - Hanna och Rally

Children

SVT

Søren Kierkegaard

Education

DR

Energina

Children

SVT

Sameland i endring

Education

NRK

JOY

Children

SVT

Aktivismens tid

Education

UR

Labyrinten - formatutveckling

Children

SVT

Brott och straff - säsong 2

Education

UR

PAX II

Children

SVT

Programmen som förändrade TV

Education

UR

Ada badar - Ninja i källaren

Children

SvYle

Krom och nappflaskor

Education

Yle

Den förträfflige herr Glad

Children

SvYle

Milja och grannarna

Children

SvYle

Tommys supersoffa

Children

SvYle

Katten musen tiotusen - säsong 2

Children

UR

8 Små historier

Children

Yle

Arvingerne

Fiction

Mammon

Fiction

NRK

Øyevitne

Fiction

NRK

Fröken Frimans Krig (f.d. Svenska Hem)

Fiction

SVT

Äkta Människor II

Fiction

SVT

Dagmamman (f.d. Lilla My)

Fiction

SvYle

Himlars rymd (arbetsnamn)

Fiction

SvYle

The Limit / Gränsen

Fiction

Yle

Dommer for en dag (f.d. Thi kendes for ret)

Factual

DR

Pop Up

Factual

DR

NORDVISION.ORG/KONTAKT

[email protected]

BROADCASTER

DR

Riis – Forfra

Factual

DR

For et vær!

Factual

NRK

Nomino

Factual

NRK

Taste the North Atlantic

Factual

RUV

Viking Women

Factual

SVT

Bastukväll på Strömsö

Factual

SvYle

En svensk sommar i Finland

Factual

SvYle

Måttet är rågat - Europa

Factual

SvYle SvYle

The Norden

Factual

Nordiske Rum

Culture

DR

Vilde hoteller

Culture

DR

Nordic Noir - The Documentary

Culture

SVT

Nordiska Rådets prisutdelning

Culture

SVT

Penthouse North

Culture

SVT

80

81

Nordvision samarbejdet Nordvision co-operation

FOTO / PHOTO 5: NORDICSTORIES/NRK, PER ARNESEN, THOMAS EKSTRÖM, ED SCHIPUL / 6: KINOTAR, YLE, YLE KUVAPALVELU, NRK / 7: SVT, BJARNE BERGIUS HERMANSEN / 9: RASHID AKRIM, UR, DR, PETER CEDERLING, SIV WESTER / 12: YLE / 15: PER ARNESEN / 16: PER ARNESEN / 17: PER ARNESEN / 18: BJARNE BERGIUS HERMANSEN, SVT, PETER WATH, DR, JENNIFER HOLMBERG / 19: JOHANNA ST MICHAELS, UR, SVT, PETER CEDERLING / 21: JØRGEN LEANGEN, KARI HANSEN / 23: YLE / 24: YLE, DR, DANIEL NYLUND, JOHAN PAULIN / 25: SVT, ROLF GRANQVIST, NORDICSTORIES/NRK, BJARNE BERGIUS HERMANSEN, YLE / 26: ANNE MIE DREVES, SIMON DEINER / 29: SOUTHTYROLEAN / 32: NATIONALMUSEETS ARKIV I DANMARK / 34: WILLIAM MURPHY, JANNE DANIELSSON, NRK, YLE / 35: SAGAFILM, SVT, PETER CEDERLING, DR, NRK, SOFIA SABEL/SVT, NORDICSTORIES/NRK / 36: SAGAFILM / 37: SAGAFILM / 38: SAGAFILM / 42: YLE, JOONA PETTERSSON, YLE, RUV, KIM ERLANDSEN NRK, SVT, UR / 44: BJARNE BERGIUS HERMANSEN / 48: JAMES WILLAMOR / 50: UR / 51: UR / 52: YLE / 54: F. TRONCHIN / 57: JAMES VAUGHAN / 58: LAIKA FILM, NRK, DR, BERN FILM, NRK, DR, SVT, SVT / 59: NRK, NORDICSTORIES/NRK, NRK, NRK / 62: DR / 65: BERN FILM, DR / 66: SVT, ERIK AAVATSMARK, NRK, YLE JAN-ULRIK LINDBERG, THOMAS EKSTRÖM / 67: DR, BJARNE BERGIUS HERMANSEN, DR, FIVE CORNERS PRODUCTION ANDERS LÖNNFELDT / 68: LARS MS FLICKR / 70: OPTIPARI / 72: YLE /

GENERAL MANAGERS TV & MEDIA MANAGERS / HEAD OF WEB NORDVISION FUND

NORDVISION SECRETARIAT

PUBLISHING MEETING

CO-PRODUCTION

PROGRAMME EXCHANGE

NETWORKS / PROJECTS

KNOWLEDGE SHARING

DISTRIBUTION

CHILDREN

CHILDREN

CHILDREN (WEB)

NFG (LAYWERS)

NORDIF3 MANAGEMENT GROUP

DRAMA

FACTUAL / CULTURE EDUCATION

FORMAT (SCOUTING)

HEAD OF SCHEDULING

DISTRIBUTION GROUP

FACTUAL

ARCHIVE

HISTORY PROGRAMMES

HEAD OF ETHICS

CULTURE

NEWS & SPORTS

DATABASE JOURNALISM

HEAD OF ARCHIVE

INVESTIGATIVE JOURNALISM

HEAD OF WEB

EDUCATION

HEAD OF PROGRAMME DEVELOPMENT

YOUTH & YOUNG ADULTS

ACCESSABILITY SOCIAL MEDIA GROUP

82

84

View more...

Comments

Copyright � 2017 NANOPDF Inc.
SUPPORT NANOPDF