Made in Sweden? - Kommerskollegium

Kommerskollegium 2010:6

Made in Sweden? Ett nytt perspektiv på relationen mellan Sveriges export och import

E D MA N I EN D E SW

Kommerskollegium är den myndighet i Sverige som ansvarar för frågor som rör utrikeshandel och handelspolitik. Vår främsta uppgift är att främja frihandel och klara spelregler för den internationella handeln. Vi arbetar också för en effektiv inre marknad och ett öppet, starkt multilateralt handelssystem med fortsatta handelspolitiska liberaliseringar. I vårt uppdrag strävar vi efter goda handelsmöjligheter på tre nivåer: på EU:s inre marknad, mellan EU och omvärlden samt globalt, framförallt inom ramen för världshandelsorganisationen WTO. Som expertmyndighet förser vi regeringen med besluts- och förhandlingsunderlag inom handelsområdet. Det handlar såväl om löpande underlag för aktuella handelsförhandlingar som långsiktiga strukturella analyser. Våra utredningar och rapporter

syftar till att öka kunskapen om handelns betydelse för samhällsekonomin och för en global hållbar utveckling. Kommerskollegium har också verksamhet som riktar sig mot företag. Exempelvis finns på kollegiet SOLVIT-center som hjälper företag och privatpersoner som stöter på handelshinder på EU:s inre marknad. Kansliet för Sveriges råd för handelsprocedurer, SWEPRO, finns också under vårt paraply. I vår roll som handelsmyndighet ingår dessutom att ge stöd till utvecklingsländer genom handelsrelaterat utvecklingssamarbete. På kollegiet finns också kontaktpunkten Open Trade Gate Sweden som bistår exportörer från utvecklingsländerna i deras handel med Sverige och EU. www.kommers.se

Kommerskollegium, december 2010 – första tryckningen. ISBN: 978-91-86575-11-3

Förord Att Sverige är beroende av export är välkänt. Mindre känt är importberoendet och hur viktig importen är för vår export. Faktum är att en tredjedel av svensk export består av importerade råvaror, insatsvaror och insatstjänster från underleverantörer världen över. I den här rapporten studerar Kommerskollegium handelseffekter av den ökade specialiseringen av produktionen i världsekonomin – och därmed fragmenteringen av produktionsmoment till olika länder. Marknaden har blivit allt mer global, vilket har påverkat den internationella handeln och det internationella beroendet. Särskilt studerar vi hur Sveriges handelsberoende har förändrats. Vi diskuterar fenomenet fragmentering och visar begränsningar med dagens sätt att mäta internationella handelsflöden. Vi gör en analys av exportens importberoende samt diskuterar vissa handelspolitiska konsekvenser av fragmenteringen, främst när det gäller tullar. Rapporten har skrivits av Henrik Isakson och Emma Wajnblom på Kommerskollegium. Ett särskilt tack vill vi rikta till makroanalytiker Bengt Roström, utan vars hjälp vi inte hade klarat de avancerade beräkningarna.

Stockholm i december 2010

Lena Johansson Generaldirektör Kommerskollegium

1

Sammanfattning Under senare decennier har produktionsstrukturen i världen i allt större utsträckning fragmenterats, dvs. den har delats upp i olika arbetsmoment och spridits ut geografiskt. Underleverantörer bearbetar och förädlar produkter till färdiga konsumentprodukter i långa kedjor, vilket har gjort att handeln med insatsvaror (komponenter, råvaror, halvfabrikat mm) och insatstjänster (företagstjänster) har blivit allt viktigare. I den här utredningen studerar Kommerskollegium fragmenteringen. Vi visar begränsningar med dagens sätt att mäta internationella handelsflöden, gör en analys av exportens importberoende samt diskuterar konsekvenserna för handelspolitiken av att statistiken ger en begränsad förståelse för företagens internationella handel. Diskussionen förs med utgångspunkt i Sverige men är applicerbar på alla länder där produktionen är beroende av import. Beräkningarna bygger på SCB:s input-outputtabeller för 1995 och 2005 samt FN:s BEC-indelning (Broad Economic Categories) för 1995-2009. Importens andel av Sveriges exportvärde uppgick 1995 till 30 procent. Tio år senare hade importandelen i exporten ökat till 33,5 procent. I ett internationellt perspektiv är siffran något högre än genomsnittet för undersökta OECD-länder och tillväxtekonomier. Nästan alla svenska sektorer har blivit mer importberoende under den här tidsperioden. Undantagen från denna trend utgörs av tekoindustrin och IT-sektorn där strukturförändringar respektive ökad lönsamhet minskat importens andel. Många svenska företag har svårt att utveckla sin konkurrenskraft utan möjligheter att importera insatsvaror och -tjänster. De är ofta beroende av import av råvaror samt av insatsvaror och insatstjänster som inte produceras i Sverige på ett kostnadseffektivt sätt. Det är stor skillnad mellan olika branschers importberoende, från 8 procent inom finansbranschen till 90 procent inom petroleumbranschen. Det finns inget självändamål med en hög eller låg andel import i produktionen eller exporten, utan det viktiga är att företagen blir konkurrenskraftiga. Att importandelen är så stor inom petroleumsektorn beror på att exporten huvudsakligen består av importerad råolja. Även gummi- och plastsektorn som använder mycket importerad råolja har en hög importandel. Motorfordonssektorn är ytterligare en sektor med högt importberoende, men här beror det på en stor import av framför allt motorfordonskomponenter. De varuproducerande företagen har generellt sett ett större importinnehåll i sin export än tjänsteföretagen. Sju av åtta tjänstesektorer jämfört med endast en av 16 varusektorer hade en importandel under 20 procent 2005. Tjänstesektorn kräver inte en lika stor mängd insatser, en större del av kostnaderna för tjänsteföretagen utgörs istället av löner. Den största procentuella ökningen av importberoendet mellan 1995 och 2005 har dock skett inom tjänstesektorerna.

2

Svenska företag är till överväldigande del beroende av insatsvaror från underleverantörer som är lokaliserade i högkostnadsländer i Europa. Drygt 80 procent av all svensk insatsvaruimport kommer från andra högkostnadsländer, framför allt från de västliga EU-länderna och Norge. Importen från lågkostnadsländer, såväl inom EU som i övriga världen, har dock ökat påtagligt de senaste 15 åren. Likväl utgör den mindre än en femtedel av all import av processade insatsvaror, vilket bland annat kan förklaras av att lågkostnadsländerna har just låga kostnader och importen blir därför en liten del av företagens kostnad. Exportens betydelse för ekonomin redovisas ofta som exportens andel av BNP. I Sverige ökade den andelen från 39 procent 1995 till 49 procent 2005. Ett annat sätt att mäta exportens betydelse för ekonomin är att redovisa det nationella förädlingsvärdet i exporten som andel av BNP. Till skillnad från det vanliga exportvärdet, som även består av import, är det nationella förädlingsvärdet i exporten endast det mervärde som tillfaller den svenska ekonomin i form av löner, kapitalavkastning och skatter, dvs. exporten minus importinnehållet i exporten. Mellan 1995 och 2005 ökade det nationella förädlingsvärdet i exporten som andel av BNP från 27 till 31 procent. Det skedde samtidigt som importens andel i exporten ökade. Det finns alltså inga motsättningar mellan en ökad importandel i exporten och en ökad betydelse av exporten för den nationella ekonomin, även om Sveriges export blivit ”mindre svensk”. Räknat i kronor ökade det svenska förädlingsvärdet i exporten i samtliga sektorer förutom jordbrukssektorn. Tjänstesektorernas betydelse blir större när man mäter deras andel av exporten i förädlingsvärde. Med traditionell handelsstatistik utgör tjänsteexporten 29 procent av Sveriges totala export. Mätt i förädlingsvärde utgör tjänsteexporten 36 procent av Sveriges totala förädlingsvärde i exporten. Sverige är alltså mer beroende av tjänsteexport än vad som framgår av handelsstatistiken. Vi analyserar om EU:s tullar har anpassats till dagens fragmentering. Nästan hälften av tullarna på svensk import belastar varor som används i produktion, dvs. den import som i många fall är en nödvändighet för att företagen ska kunna möta den allt hårdare internationella konkurrensen. Dessutom visar beräkningar att nästan 60 procent av insatsvarornas tullkostnad belastar varor som exporteras. Även exporttullar, antidumpningstullar, byråkratiska handelsprocedurer och invecklade ursprungsregler kan skapa problem för företag som vill sprida sin produktion i flera länder. Hinder för handeln med insatstjänster kan också komplicera fragmenteringen. Kunskap om den fragmenterade produktionen i världen och behovet av insatsvaror och -tjänster är nödvändig för att utforma en modern handelspolitik. Politiken bör möjliggöra för företagen att utifrån sina förutsättningar, hitta den produktionsstruktur som passar dem bäst.

3

Innehållsförteckning Förord................................................................................................................................................................ 1 Sammanfattning................................................................................................................................................ 2 1. Inledning........................................................................................................................................................ 5 1.1 En allt mer komplex världshandel................................................................................................................................ 5 1.2 Syfte.......................................................................................................................................................................................... 5 1.3 Disposition............................................................................................................................................................................ 5 2. Fragmenterade produktionskedjor.............................................................................................................. 6 2.1 Från handel med färdiga produkter till handel med arbetsmoment.............................................................. 6 2.2 Offshoring av varu- och tjänsteproduktion............................................................................................................. 6 2.3 Motiv till och effekter av fragmenteringen............................................................................................................... 8 2.4 Hur fragmenteringen kan se ut...................................................................................................................................... 9 2.5 Fragmenteringen gör handelsstatistiken svårtolkad............................................................................................. 10 3. Utvecklingen av Sveriges insatsvaruhandel.............................................................................................. 12 3.1 Förändringen av handeln med svenska insatsvaror.............................................................................................. 12 3.2 Varifrån kommer insatsvarorna?.................................................................................................................................. 13 3.3 Svagheter med BEC-indelningen.................................................................................................................................. 14 4. Importens betydelse för Sveriges export................................................................................................... 16 4.1 Input-outputtabeller och internationell handel..................................................................................................... 16 4.2 Att mäta importberoende................................................................................................................................................ 16 4.3 Sveriges vertikala specialisering.................................................................................................................................... 19 4.3.1 Sektorernas vertikala specialisering................................................................................................................... 20 4.4 Sektorernas betydelse för ekonomin........................................................................................................................... 21 4.4.1 Hur förädlingsvärde skapas................................................................................................................................... 21 4.4.2 Betydelsen av nivån på vertikal specialisering.............................................................................................. 22 4.5 Olika sätt att mäta exporten........................................................................................................................................... 24 4.6 Svårare att förstå förändringar i produktionsmönster......................................................................................... 25 5. Hur EU:s tullar påverkar Sveriges fragmenterade produktion................................................................. 26 5.1 Viktigt med insatsvaror till bra priser......................................................................................................................... 26 5.2 Utformningen av EU:s tullar........................................................................................................................................... 26 5.3 Tullarnas betydelse för svensk produktion............................................................................................................... 27 5.3.1 Tullarna fördelade på produkter.......................................................................................................................... 28 5.3.2 Tullarna fördelade på användare......................................................................................................................... 30 5.4 Tullarnas betydelse för svensk export......................................................................................................................... 30 6. Slutsatser...................................................................................................................................................... 32 6.1 Fragmenteringen har förändrat handelsstatistikens betydelse......................................................................... 32 6.2 Betydelsen av öppna marknader.................................................................................................................................. 32 6.3 Hur handelspolitiken kan skapa bättre förutsättningar för fragmenteringen............................................. 32 6.4 Går vi mot mer eller mindre fragmentering?........................................................................................................... 33 Noter.................................................................................................................................................................. 34 Källor.................................................................................................................................................................. 36

4

1. Inledning 1.1 En allt mer komplex världshandel Decennier av handelspolitiska liberaliseringar och tekniska framsteg har möjliggjort dagens globala handelsmönster där allt fler varor och tjänster handlas internationellt. Att bedriva handel över gränser är troligen enklare idag än vid någon tidigare tidpunkt. Men medan handeln i sig är enklare så är det desto svårare att få en helhetsbild av handelsmönstren, att kartlägga och se sambanden mellan länder och branscher. Det ökande inslaget av bland annat tjänstehandel, företagsintern handel och handel med insatsvaror är inte speciellt nya fenomen, men kunskapen och förståelsen för fenomenen är ofta låg. Den allmänna bilden av handel och dagens faktiska handelsmönster skiljer sig allt mer åt. Produktionsstrukturen har på ett omfattande sätt fragmenterats1, dvs. delats upp och spridits över världen. Detta har skett i så stor omfattning att användning av begreppet ”made in” till stor del kan ifrågasättas. De flesta varor är inte gjorda i ett land, utan flera. Även tjänsteproduktionen är ofta fragmenterad.

1.2 Syfte Som ett resultat av fragmenteringen återspeglar dagens handelsstatistik en begränsad bild av verkligheten. Syftet med utredningen är att öka kunskapen om detta genom att fördjupa bilden av handeln. Det gör vi genom att diskutera den ökade fragmenteringen som fenomen, visa begränsningarna med dagens sätt att mäta internationella handelsflöden, göra en fördjupad analys av den svenska exportens importberoende (det som i ekonomisk litteratur kallas vertikal specialisering) samt diskutera de eventuella handelspolitiska konsekvenserna av detta, främst när det gäller tullar. Resultaten bidrar delvis till en ny bild av relationen mellan export och import2. Mot bakgrund av dagens globala ekonomi och de positiva effekterna importen har på Sverige drar vi slutsatser om hur handelspolitiken kan skapa bättre förutsättningar för fragmenteringen.

1.3 Disposition Kapitel 2 är en bred överblick av den fragmenterade världshandeln. I kapitlet, som delvis utgörs av en litteraturstudie, diskuteras hur fragmenteringen är uppbyggd, vad som driver företagens internationella försörjningsstrategier och hur fragmenteringen påverkar ekonomin. Även fallstudier presenteras. Kapitel 3 bygger liksom kapitel 4 och 5 på egna beräkningar. Kapitlet analyserar Sveriges integrering i de internationella produktionsnätverken genom att använda varuindelningen Broad Economic Categories (BEC) som delar in varor i insatsvaror, konsumtionsvaror och kapitalvaror. Vi presenterar vissa intressanta data men pekar också på måttets svagheter. Kapitel 4 är studiens centrala avsnitt. Här redovisas och diskuteras resultaten av beräkningar av Sveriges vertikala specialisering, både för landet och för olika branscher. Beräkningarna är gjorda med input-outputabeller och omfattar både varor och tjänster. Kapitel 5 analyserar hur EU:s tullar påverkar produktionen i olika sektorer. Slutligen diskuteras i kapitel 6 vilka handelspolitiska slutsatser som kan dras av att handelsstatistikens betydelse har förändrats.

5

2. Fragmenterade produktionskedjor 2.1 Från handel med färdiga produkter till handel med arbetsmoment Den gradvisa övergången från en världshandel baserad på handel med konsumtionsprodukter till en handel baserad på insatsvaror och insatstjänster (insatser) gör den globala ekonomin mer komplex. Tidigare producerades en vara på en plats och man kunde med rätta sätta exempelvis märkningen ”made in Sweden” på varan. Särskilt gällde detta råvaror och oförädlade jordbruksvaror som endast producerats i ett land3. Den mesta varuhandeln idag utgörs dock av industrivaror och dessa är mer komplexa och innehåller flera olika komponenter som kan produceras på olika ställen. Därför är det inte är lika enkelt att entydigt ange produktens ursprung. Även en stor del av jordbrukshandeln består av förädlade produkter, med många olika ingredienser av olika ursprung, vars produktionsprocess inte kan beskrivas på ett enkelt sätt. Också tjänstehandeln sker till stor del med insatstjänster i avancerade produktionskedjor. En pedagogisk ansats att förklara den uppdelade produktionsstrukturen, fragmenteringen, görs av Baldwin4 (2006). Han talar om ”the second unbundling”, den andra separationen. Den första separationen ägde rum när handeln möjliggjorde att produktion och konsumtion inte längre behövde ske på samma ställe. En vara kunde produceras i en fabrik och skeppas till en konsument på andra sidan jordklotet. Innan vi hade effektiva sjötransporter och andra kommunikationer var detta inte möjligt. Den andra separationen är betydligt nyare och handlar om att produktionen i sig inte längre ens behöver ske på samma ställe. Baldwin beskriver det som att ”the factories are unpacked and the tasks spread out across the world”. Begreppet ”trade in tasks” istället för ”trade in goods” avser de olika uppgifter som ingår i produktionen och som kan utföras på olika ställen och därmed i sig blir en handelsvara5. Dessa olika arbetsmoment, som tidigare i mycket högre grad var koncentrerade till en geografisk plats, är idag ofta utspridda. Konkurrensen i världen sker därmed inte bara mellan företag som erbjuder olika färdiga produkter utan även mellan företag och produktionsanläggningar inom företag som erbjuder olika arbetsmoment i produktionskedjan. Fortfarande gäller att företag måste

6

erbjuda konkurrenskraftiga produkter, och länder måste ha komparativa fördelar, men det som är nytt är alltså att konkurrenskraften inte enbart ligger inom produktionen av en viss färdig produkt utan snarare inom utförandet av en viss arbetsinsats (produktion av en viss insatsvara eller –tjänst). Vilka länder utför vilka slags arbetsmoment? Baldwin beskriver en uppdelning av ekonomier i ”Headquarter economies and factory economies”, där Sverige helt klart är en klassisk huvudkontorsekonomi. Begreppet ska inte tolkas alltför bokstavligt utan det innebär att vissa länder har sin huvudsakliga produktion inom tillverkningsindustrin medan andra fokuserar på den icke-fysiska delen av produktionen (som kan förknippas med företagens huvudkontor men inte alls behöver betyda att ett land innehar själva det organisatoriska huvudkontoret för ett företag). Denna del av produktionen består såväl av högkvalificerade som lågkvalificerade jobb, allt från design och marknadsföring till enklare jobb inom ekonomihantering som inte är kopplade till själva fabrikstillverkningen. Ett nästan övertydligt exempel på denna indelning är förhållandet mellan USA och Mexico. Produktionen delas ganska tydligt upp i dess fabriksdel, i Mexicos maquiladoras (sammansättningsfabriker nära gränsen till USA) och amerikanska huvudkontorssysslor. Exempel på detta finns i avsnitt 2.4.

2.2 Offshoring av varu- och tjänsteproduktion Handel med arbetsmoment innebär i praktiken handel med insatsvaror och -tjänster. Inom varuhandeln är insatsvarorna idag helt dominerande, cirka två tredjedelar av EU:s import utgörs enligt EU-kommissionen av insatsvaror6. Insatsvaror kan vara såväl rena råvaror som halvfabrikat eller färdiga varor, som blir delar av nya färdiga varor. När företag behöver köpa in dem uppstår handel – internationell eller inrikes. En insatsvara kan antingen ingå som en delprodukt i en slutlig produkt, exempelvis ett cykelstyre eller en mikroprocessor eller förbrukas i produktionen, såsom exempelvis tvättmedel som används för att tvätta kläder7. När det gäller tjänster så används ofta begreppet företagstjänster istället för insatstjänster8. Till skillnad från insatsvaror som kan vara konkreta kom-

ponenter är insatstjänster, till sin ickefysiska natur, mer abstrakta. Exempel på insatstjänster är outsourcing av callcenters, fakturahantering, konsulttjänster, telekommunikation, städning av företagets lokaler med mera. Med andra ord är tjänstenäringarna såväl låg- som högkvalificerade och såväl lågsom högteknologiska. Viktigt just i handelssammanhang är de olika mellanhänder i form av försäkringsbolag, banker och rederier som är nödvändiga i varuhandeln. Faktaruta 1 diskuterar skillnaden mellan hur varor och tjänster resulterar i olika leveranssätt. Vilka arbetsmoment som flyttas ut, vart de flyttas och om de flyttas inom en koncern eller till ett helt annat företag varierar. En del begreppsförvirring förekommer i diskussionen om försörjningsstrategier, vilket faktaruta 2 reder ut. I denna studie använder vi begreppet offshoring för de

situationer när delar av en produktionskedja förläggs utomlands, oavsett om det gäller varor eller tjänster och oavsett om det sker inom det egna företagets ramar eller om fristående underleverantörer anlitas. För att produktionen ska kunna fragmenteras så att insatserna produceras i olika länder krävs alltså offshoring. Offshoring leder inte alltid till att insatser importeras till Sverige för vidareförädling. Det är inte ovanligt att företag investerar i både produktion och säljkontor/butiker i samma land för att på plats kunna producera för värdlandet. En ”svensk” Volvo kan alltså monteras ihop i en fabrik i Belgien för att sedan säljas på den belgiska marknaden. Ett annat skäl till att investera i såväl produktion som säljkontor utomlands är att slippa formella handelshinder genom att etablera sig i det land man exporterar till.

Faktaruta 1. Leverans av insatsvaror och -tjänster För att varuproduktion som spritts ut på olika platser i världen ska kunna förflyta smidigt krävs en tillförlitlig logistik. Moderna lösningar med effektiva IT-baserade rutiner och transporter gör att varorna som flödar mellan olika platser i produktionskedjan sällan behöver lagras någon längre tid, om de över huvud taget alls behöver lagras. Ofta kan de sättas in direkt i produktionen enligt sk Just in Timemetoden (JIT), där exempelvis komponenter till en dator anländer mer eller mindre i samma stund de ska monteras. JIT används även på säljsidan i den meningen att importerade varor ofta skickas direkt till butiker, eller till och med direkt till kunden, utan att först lagras. Att lagerhållningen minskar gör produktionskedjan billigare men också mer sårbar. Insatstjänster kan inhandlas över Internet eller telefon eller på annat sätt från andra länder. De kan också inhandlas genom att kunden åker utomlands för att konsumera tjänsten eller när tjänsteutövaren åker till kundens land för att på plats producera tjänsten. Men de flesta tjänster som säljs internationellt säljs när ett tjänsteföretag etablerar dotterbolag i utlandet för att sälja sina tjänster, dvs. genom utländska direktinvesteringar och inte handel9.

7

Faktaruta 2. Olika försörjningsstrategier Verksamhet som bedrivs inom det egna företaget är inscourcing, ett ovanligt begrepp, men som betyder att källan till det som produceras är inhouse, egenproducerat. Ett företag kan förlägga delar av sin verksamhet till ett annat företag i samma land, exempelvis låter man någon sköta fakturahanteringen. Detta är okontroversiellt och heller inte intressant i handelspolitiska sammanhang då det inte innebär någon internationell handel. Detta kallas outsourcing. Tyvärr blir ordet ofta synonymt i den allmänna debatten med att verksamhet förflyttas till utlandet men det är alltså inte vad begreppet egentligen avser. Om produktionen faktiskt förläggs till ett annat land kallas det offshoring. Hålls det inom det egna företagets ramar är det frågan om offshore insourcing. Då har företaget gjort en utländsk direktinvestering (Foreign Direct Investment - FDI) och klassificeras nu som ett multinationellt företag. Betydelsen av multinationella företag och utländska direktinvesteringar har ökat kraftigt. Beräkningar visar att hela 33 procent av den svenska varuhandeln bedrivs inom multinationella företag10. I USA är andelen även där cirka en tredjedel. Den företagsinterna handeln inom multinationella koncerner står alltså för en stor del av fragmenteringen. Det är inte lätt för små företag att sprida ut produktionen på många ställen. De saknar resurser att koordinera processen, vilket gör att det huvudsakligen är större företag som har möjlighet att investera utomlands. Dock kan även små företag dra nytta av handelsmöjligheterna genom att importera insatsvaror och tjänster till sin inhemska produktion. Om företag lägger ut produktion på ett annat företag i utlandet ägnar de sig åt offshore outsourcing. I Kina, ibland benämnt ”världens verkstad” är denna modell vanlig. Västerländska företag lägger sin fabrikstillverkning där men de äger ofta inte fabrikerna själva. Även stora företag väljer ofta denna försörjningsstrategi, de väljer alltså att inte själva äga produktionsfaciliteterna i utlandet. Tabell 1 Utländsk direktinvestering och företagsintern handel Hemlandet Inom företaget Utanför företaget

Utlandet

insourcing

offshore insourcing

outsourcing

offshore outsourcing

I samtliga fall utom då all produktion sker inom företaget har verksamheten fragmenterats. Fler företag deltar i produktionen av samma slutprodukt och man delar arbetsmomenten mellan sig.

2.3 Motiv till och effekter av fragmenteringen Att skilja motiven till att företag fragmenterar sin produktion från effekterna av fragmenteringen är ibland tvetydigt eftersom motiven och effekterna många gånger är samma sak. En mycket viktig drivkraft för att flytta hela eller delar av produktionsprocessen över landsgränser är lägre kostnader och de lägre kostnaderna kan i sin tur även bli en effekt av fragmenteringen. Konkurrensen är hård i de flesta branscher och möjligheterna att påtagligt sänka kostnaderna i Sverige och liknande länder är begränsade. Låga löner kan påverka kostnadsbilden för arbetsintensiv produktion på ett avgörande sätt11. Även om arbetskraften i dessa länder inte är lika produktiv som i Sverige så finns det besparingar att hämta genom att förlägga arbetsintensiv

8

produktion till sådana länder. Det är dock viktigt att komma ihåg att kostnader inte endast är lika med löner, ofta sätts likhetstecken mellan begreppen lågkostnadsland och låglöneland. Även kostnader för skatter, kapital, logistik mm måste tas i beaktande12. Trots dessa kostnader så har ofta länder med låga löner också låga kostnader. Företag är dock inte bara ute efter kostnadsreduceringar. Vore de det skulle alla insatser importeras från lågkostnadsländerna och som vi ska se i kapitel 3 förhåller det sig inte alls så. Även tillgång till högkvalificerad arbetskraft, viktiga råvaror, teknisk kompetens, effektiva underleverantörer mm spelar in. Det är en helhetsbedömning som avgör företagens strategi. Fragmentering som innebär omlokalisering av produktion är även förenat med mängder av utmaningar, till exempel om det kulturella avståndet innebär svårigheter med att upprätthålla produktion och distribution i ett

främmande land. Korruption, politisk instabilitet, svag infrastruktur och låg utbildningsnivå är bara några av alla de problem som många utvecklingsländer i varierande grad brottas med. Därför förekommer det att företag flyttar produktion från utlandet till hemlandet när de bedömer att kostnadsbesparingarna och andra fördelar med offshoringen inte uppväger problemen och riskerna. Allt fler företag, specialiserade inom sin nisch i allt fler länder, konkurrerar om sin plats i produktionskedjorna och om att få möjlighet att producera och leverera sina insatser till produktionen. Att allt detta skapar ett enormt konkurrenstryck med snabba och stora strukturomvandlingar i alla deltagande ekonomier är uppenbart. De västerländska ekonomierna och andra avancerade ekonomier blir allt mer avindustrialiserade och tjänsteproducerande medan en lång rad utvecklingsländer med Kina i spetsen, industrialiseras. Det mycket låga prisläge som idag finns på många produkter hade inte kunnat åstadkommas utan möjlighet till import av billiga insatser från lågkostnadsländer. Dagens konsumenter av såväl enkla konsumtionsvaror som mer avancerade kapitalvaror hade inte haft samma köpkraft om fabriksproduktionen stannat i högkostnadsländerna. Dessa varor kan inte produceras till samma låga priser i högkostnadsländer som Sverige. Utan fragmenteringen hade konsumtionsmönstren sett helt annorlunda ut med betydligt färre och dyrare varor i butikerna. Även tjänsteutbudet hade varit mindre och dyrare. Det stora utbudet av billiga konsumtionsvaror har bidragit till att pressa ner inflationen och därmed höja reallönerna globalt13. Världsekonomin är med andra ord idag helt beroende av de globala produktionskedjorna och den fragmenterade produktionen. Uppdelningen av produktionen leder till teknikspridning och spridning av kunnande och management mellan företag i olika delar av produktionskedjan. Om produktionen av en vara exempelvis kräver fem arbetsmoment och dessa delas upp från att utföras på en fabrik till fem olika fabriker så följer bland annat kunskap om produktionsprocessen med till de olika produktionsenheterna. När företag inkorporerar tekniska framsteg från andra länder i sin egen produktion genom att använda en mer effektiv insatsvara eller -tjänst främjas produktiviteten. Det i sin tur leder till att produktionskostnader sänks och att företag kan utnyttja nya möjligheter som uppstår. Om det som produceras av ett företag sedan används som insats i en annan industri i samma land, får det en än mer positiv effekt på andra sektorer av ekonomin i landet. En ökad handel med insatsvaror och -tjänster bidrar på så sätt till en högre ekonomisk tillväxt.

Samtidigt ska det inte bortses ifrån att fragmenteringen också kan få negativa effekter, inte minst i de traditionella industriländerna. Om en svensk fabrik läggs ner och ersätts av exempelvis en polsk så försvinner givetvis arbetstillfällen från Sverige. Ofta är det just detta som diskuteras i media, en diskussion som på sina håll kan bli ganska het då det beskrivs ensidigt som jobb som försvinner till låglöneländerna (the giant sucking sound som den amerikanske presidentkandidaten Ross Perot beskrev NAFTA-avtalets effekter 1992 – massor av amerikanska jobb skulle sugas till låglönelandet Mexiko14). Möjligheterna att flytta ut enskilda arbetsmoment istället för hela produktionsenheter ur landet skapar en situation där företagen kan öka produktiviteten där den är som lägst genom att endast flytta ut de arbetsmoment som är dyra i förhållande till deras insats. Detta kan påverka människor inom såväl varu- som tjänsteproducerande företag och det avser inte bara lågutbildad arbetskraft. Studier från USA visar att mellan 11 och 38 procent av alla jobb, beroende på definition och metod, kan flyttas utomlands15. Fragmenteringen innebär också stora omställningar för många av dem som behåller sina jobb. Nya produktionsmönster får långtgående konsekvenser när jobben får nya innehåll och det ställs nya krav på personalen.

2.4 Hur fragmenteringen kan se ut Ett fåtal fallstudier har gjorts som studerar hur fragmenteringen i praktiken kan gå till. Den kanske mest kända är en studie från Linden, Kramer och Dedrick16 där en Ipod bokstavligen dissekeras och ursprunget till dess viktigare komponenter studeras. I tabell 2 återges de viktigaste komponenterna och var förädlingsvärdet skapas. Som synes kommer den viktigaste delen, hårddisken, från en japanskägd fabrik i Kina. Bland de övriga viktigaste komponenterna finns det fabriker i sex länder, ägda av företag med säten i fyra länder. Samtidigt är det troligen ändå en förenkling. Hårddisken består i sig av olika komponenter och insatser som tjänster och ”förbrukningsinsatser”, exempelvis vatten och el, är inte heller med. På den till USA importerade iPoden står det ”assembled in China” men vi vet inte hur mycket av förädlingsvärdet som tillkommer Kina. Den viktigaste komponenten är gjord av en japansk fabrik i Kina, men det är oklart hur mycket av förädlingsvärdet som går till löner (till kinesiska arbetare) och hur mycket som går till kapitalavkastning (till företagets ägare)17. Dock räknar författarna med, på oklara grunder, att endast några procent av det totala importpriset går till Kina18.

9

Tabell 2: Tillverkningen av en Ipod Component Hard Drive

Supplier

Company Manufacturing HQ Location Location

Estimated Factory Price

Cost as % of all iPod Parts

Gross Profit Rate

Est´d Value Capture

Toshiba

Japan

China

$73.39

51%

26.5%

$19.45

ToshibaMatsushita Broadcom

Japan

Japan

$20.39

14%

28.7%

$5.85

US

$8.36

6%

52.5%

$4.39

PortalPlayer

US

Taiwan or Singapore US or Taiwan

$4.94

3%

44.8%

$2.21

Insertion, test, and assembly

Inventec

Taiwan

China

$3.70

3%

3.0%

$0.11

Battery Pack

Unknown

$2.89

2%

Display Module Video/Multimedia Processor Portal Player CPU

Display Driver

$0.00

Renesas

Japan

Japan

$2.88

2%

24.0%

$0.69

Mobile SDRAM Memory - 32 MB

Samsung

Korea

Korea

$2.37

2%

28.2%

$0.67

Back Enclosure

Unknown

$2.30

2%

26.5%

Mainboard PCB

Unknown

$1.90

1%

28.7%

$123.12

85%

$21.28

15%

$144.40

100%

Subtotal for 10 most expensive inputs All other inputs Total all iPod inputs

$33.37

Källa: Linden et al (2007)

Ett annat exempel som tydligare skiljer på varuoch tjänsteinsatserna i en produktionskedja återges i en studie av kinesisk- och vietnamesisktillverkade skor. I detta exempel är uppdelningen i ”huvudkontorsekonomi” och fabriksekonomi tydlig: “The concepts of “production” and “manufacturing” are perceived as the same thing, but manufacturing is often only a relatively limited part of the entire production process, which also contains research, development, design, logistics and marketing, etc. These mostly creative parts of the production process usually add more value than manufacturing and they are mostly carried out in Europe. We found that, even for a low price shoe, EU value added is above 50 %. For the medium price range EU value added can reach almost 70 % and for up-market shoes, with high design and marketing costs, the EU value added can surpass 80 %. This means that a shoe manufactured in China still can be regarded as a “European shoe”.19 Några andra exempel på fallstudier återfinns i faktaruta 3.

2.5 Fragmenteringen gör handelsstatistiken svårtolkad Till följd av att en allt större del av produktionen fragmenteras har handelsstatistiken har blivit mer svårtolkad. Eftersom varor och tjänster passerar gränser flera gånger innan de blir en slutlig produkt går det att ifrågasätta lämpligheten i att använda exporten och importens andel av BNP som måttstock

10

för ett lands ekonomiska beroende av omvärlden. Måttet är fortfarande av betydelse men fragmenteringen gör att många anser att statistiken är uppblåst, dock oklart med hur mycket. Enligt Daudin et al (2009)23 är handelns andel av världsekonomin cirka en fjärdedel lägre än de officiella siffrorna anger. De menar att det är 19 istället för 26 procent av global BNP som utgörs av handel. Skillnaden är avsevärd och den beror på att de försöker estimera handelns värde netto istället för brutto, dvs undvika dubbelräkningar som uppstår när varor passerar gränser flera gånger. Samtidigt anser Daudin et al att resultatet i studien troligen ändå överskattar handelns nettovärde en hel del och att den egentliga siffran ligger betydligt lägre än så. Helt klart är att traditionell handelsstatistik behöver kompletteras för att den ska ge en mer nyanserad bild av världshandeln. Är det ofrånkomligt att handeln med insatser ökar som ett resultat av företagens nya sätt att organisera sig över gränser? Inte nödvändigtvis, då två motverkande krafter står mot varandra. Å ena sidan ökar fragmenteringen behovet av import av insatser för produktion. Å andra sidan sker inte all produktion och försäljning av ”svenska produkter” i och från Sverige. Svenskägda butikskedjor i utlandet säljer exempelvis kläder som fysiskt aldrig varit i Sverige. Svenskägda dotterbolag i utlandet, som är engagerade i fabriksproduktion, behöver också insatser men eftersom bolagens verksamhet ligger utanför Sverige kommer dessa insatser inte att passera den svenska gränsen. Exempelvis kan en svenskägd fabrik utomlands importera insatsvaror från ett annat land och sedan sälja den färdiga produkten till ett tredje land.

I sådana fall kan svenska företags ekonomiska aktiviteter öka och fragmenteringen kan förfinas ytterligare utan att det ökar den svenska importen av insatsvaror. Den kan till och med minska. Däremot kan det ändå krävas insatstjänster till det svenska huvudkontoret.

I kapitel 3 och 4 följer nu en statistisk analys av hur fragmenteringen ser ut i Sverige. Med import avses i följande kapitel all import till Sverige, dvs oavsett den kommer från ett EU-land (formellt benämnt införsel) eller från ett land utanför EU.

Faktaruta 3. Exempel på fragmenteringen: flygplan, bilar och Barbiedockor En annan studie om en än mer avancerad produkt med betydligt större värde än en Ipod handlar om ett Boeingplan: ”The Boeing 787 Dreamliner is a case in point. The production of this new midsize jet involves 43 suppliers spread over 135 sites around the world. Boeing relies heavily on local expertise when making its sourcing decisions. The wings are produced in Japan, the engines in the United Kingdom and the United States, the flaps and ailerons in Canada and Australia, the fuselage in Japan, Italy and the United States, the horizontal stabilizers in Italy, the landing gear in France, and the doors in Sweden and France. Offshore production accounts for close to 70 per cent of the many thousands of parts used to assemble the jet. Some parts are produced in foreign affiliates of the Boeing Corporation while others are supplied under international outsourcing agreements” 20. Uppenbart är att beskrivningen ovan endast ger en högst översiktlig bild. Det står bland annat att motorerna tillverkas i USA och i Storbritannien, men flygplansmotorer är avancerade produkter med många delar och sannolikt har fler länder än så bidragit med olika insatser. Intressant att notera är att ett Boeingplan inte är speciellt amerikanskt, studien beräknar att hela 70 procent av komponenterna tillverkas utomlands. Ett annat, tidigare exempel, visar även det hur oamerikansk en till synes amerikansk produkt kan vara. En studie av en amerikansk bil (General Motors) från 1998 visade att endast 37 procent av förädlingsvärdet av bilen verkligen var ”made in the US”. 30 procent av förädlingsvärdet bestod av sydkoreanska insatser21. Bild 1 nedan visar ett exempel från bilindustrin. Bildskärm Indonesien

Audio Korea

Textilklädsel Indien

Hajantenn Brasilien

Läskabel Slovakien

Nackstöd och sitsvärme Norge

Luftkondi­tionering Frankrike Fyrhjulsdrift Sverige Bränsle- och bromsrör England/USA Högtalare Tyskland Belysning USA/Kanada

Avgassystem Sverige

Delarna till en bil tillverkas i många olika länder. Här visas ett exempel på hur det kan se ut.

Bilexemplet visar att fragmenteringen inte är ett helt nytt fenomen. En studie från 199622 av något betydligt mindre avancerat, en Barbiedocka, visar att även sådana till synes enkla varor har producerats i en fragmentiserad produktionskedja. Dockan designades i Mattels huvudkontor i Kalifornien. Olja, som kommer från något oljeexporterande land, raffinerades till etylenplast, som dockan är gjord av, på en fabrik i Taiwan. Nylonhåret gjordes i Japan. Bomullskläderna tillverkades i Kina. Formen som dockan stöptes i var tillverkad i USA, liksom färgen som hon färgades med och kartongen som hon förpackades i. Sammansättning av allt skedde i fabriker i Indonesien och Malaysia. Kvalitetstestning skedde i Kalifornien. Produktionen har med säkerhet flyttats om en del under åren, gissningsvis ligger en betydligt större andel i Kina idag.

11

3. Utvecklingen av Sveriges insatsvaruhandel 3.1 Förändringen av handeln med svenska insatsvaror

2009 avslutar tidsserien 2008 så visar det sig att ökningen av insatsvaruimporten gentemot 1995 istället var hela 159 procent. Krisen minskade den ekonomiska aktiviteten i Sverige och med den föll också behovet av insatsvaror kraftigt. Långsiktigt är dock trenden att importen av insatsvaror ökar. Som andel av den totala importen har dock insatsvarorna minskat, från 57 procent i snitt under andra halvan av 90-talet till 54 procent under 00-talet. År 2009 noterades ett bottenvärde på endast 51 procent. Utvecklingen åskådliggörs i figur 1. Varför minskar insatsvarornas andel av den totala importen? En förklaring kan vara att Sveriges stora ökning av direktinvesteringar i utlandet har begränsat behovet av insatsvaror för produktion i hemlandet samt ökat behovet av att importera färdiga konsumtionsvaror, bland annat från de utländska dotterbolagen. I statistiken ser man tydligt att framför allt importen av konsumtionsvaror men även kapitalvaror har ökat mer än importen av insatsvaror. Det betyder dock inte att Sveriges behov av insatsvaror har minskat och att den svenska ekonomin idag är mindre beroende av de internationella produktionskedjorna än den var för 15 år sedan. Den svenska ekonomins behov av insatsvaror är enligt BEC-statistik stort men inte ökande. Som vi ska se längre fram förefaller dock detta något underskatta de förändringar som skett.

Följande avsnitt fokuserar på den ekonomiska verksamheten i Sverige och på hur det Sverigebaserade näringslivets beroende av insatser ser ut. Ett sätt att mäta fragmenteringen är att använda en indelning baserad på FN:s SITC-statistik24 som heter ”Broad Economic Categories” (BEC). BECindelningen klassificerar alla internationella handelsflöden i 19 olika varugrupper. Varje grupp definieras i sin tur antingen som kapitalvaror, insatsvaror eller konsumtionsvaror25, varav åtta varugrupper kategoriseras som insatsvaror. Statistiken kan skäras på olika ledder för att ge olika jämförelser mellan varugrupper, över tid och leverantörsländer. Som beskrivs senare är det dock vanskligt att tolka dessa siffror för bokstavligt och av det skälet nöjer vi oss här med två kortare analyser av statistiken; dels hur importen av insatsvaror till Sverige utvecklats och dels vilka länder som levererar till Sverige. Först och främst kan det konstateras att Sverige importerar allt mer varor som enligt BEC klassificeras som insatsvaror. Värdet på insatsvaruimporten ökade med 68 procent perioden 1995-200926, från 35 miljarder USD till 59 miljarder US27. En tydlig effekt av krisen kan märkas i statistiken. Om vi istället för

Figur 1. Utvecklingen av Sveriges totala import respektive import av insatsvaror 1995-2009 Miljarder USD 200

Andel insatsvaror 60%

180

58%

160 56%

140 120

54%

100 52%

80 60

50%

40

48%

20

46%

Import av insatsvaror Källa: UNCTAD och SCB

12

08

09 20

20

07 20

06

05

Övrig import

20

20

04 20

02

03 20

20

01 20

00

99

20

19

98 19

97 19

96 19

19

95

0

Andel insatsvaror

3.2 Varifrån kommer insatsvarorna? Större delen av de importerade insatsvarorna utgörs av processade varor till industrin, men andelen som utgörs av råvaror28 har ökat sedan 1995. Fenomenet att importera råvaror är dock inte nytt och drivs inte av att företag sprider sin produktion över världen29. När det ovan diskuteras att arbetsmoment har spritts ut över världen är det just den fragmenterade produktionen vi talar om och inte gruvdrift eller oljeborrning, som alltid av nödvändighet varit utspridd. Mer intressant är därför istället att titta på handeln med intermediära insatsvaror, dvs varor som processats30 och är delvis förädlade: komponenter, halvfabrikat osv. Varifrån kommer Sveriges import av processade insatsvaror? När vi besvarar frågan var Sveriges import kommer ifrån är det viktigt att tolka siffrorna med försiktighet. Detta beror på den s.k. Rotterdameffekten som troligtvis överskattar Sveriges varuimport från EU och underskattar varuimporten från övriga världen. Varor som importeras till Sverige från andra EU-länder registreras endast på avsändningslandet i EU. Det gäller även om varorna i ett tidigare skede har importerats från länder utanför EU31. De viktigaste länderna för import av processade insatsvaror åskådliggörs i tabell 3 nedan. Som synes

så är import från övriga EU-länder helt dominerande, även om det fallit något och dessutom, som nämnts ovan, är något överskattad. Enligt siffrorna kommer tre fjärdedelar av Sveriges import av insatsvaror från andra EU-länder, varav största leverantören är Tyskland. Därtill kommer 10 procent från Norge32. De produktionsnätverk som svenska företag är beroende av är därmed till överväldigande del lokaliserade i Europa, även om dessa företag i sin tur med säkerhet delvis har utomeuropeiska leverantörer. Import från Kina har visserligen ökat kraftigt, men står ändå bara för några procent av importen av processade insatsvaror till Sverige. ”Världens verkstad” förefaller därför i första hand att för Sveriges del producera konsumtionsvaror och inte insatsvaror.

Tabell 3 De viktigaste länderna för import av insatsvaror till den svenska produktionen År

EU

Norge

USA

Kina

Japan

1995

77%

7%

6%

0%

3%

2009

73%

10%

4%

3%

2%

Källa: Comtrade och egna beräkningar

13

Figur 2. Leverantörer av insatsvaror till Sverige. Uppskattning av fördelningen mellan hög- och lågkostnadsländer 100%

95% 1995

85%

2009

80%

60%

40%

20% 2%

8%

3%

8%

0% Högkostnadsländer

Lågkostnadsländer i EU

Övriga Lågkostnadsländer

Källa: Comtrade och egna beräkningar

Ett annat sätt att studera statistiken är att dela in länderna i hög- respektive lågkostnadsländer33. Det visar i vilken mån svenska företags försörjingsstrategier är beroende av billig produktion i lågkostnadsländer. Figur 2 åskådliggör detta. Som synes kommer den allra mesta importen av bearbetade insatsvaror från högkostnadsländer, dvs. Västeuropa, USA, Japan och en handfull andra rika länder såsom Australien och Kanada. Dock har andelen sjunkit markant de senaste 14 åren, från 95 procent till 85 procent, vilket innebär att lågkostnadsländernas andel av produktionen har ökat. Hälften av de insatsvaror som importeras från lågkostnadsländer kommer från de centraleuropeiska EU-länderna och hälften från länder utanför EU. Största leverantörer till Sverige från EU är Polen, följt av Tjeckien och Estland. Utanför EU är största leverantören Kina, följt av Ryssland och Brasilien. Det kan verka som att importen var ungefär lika stor från lågkostnadsländer inom EU som utanför. Då har vi dock glömt Rotterdameffekten som kan innebära att andelen importerade insatsvaror från lågkostnadsländer utanför EU är något högre och importandelen från höginkomstländerna är något lägre. Det mesta av världshandeln med bearbetade insatsvaror äger rum mellan traditionella industriländer. Det kan alltså förefalla som att kostnader inte spelar så stor roll eftersom företagens import inte huvudsakligen sker från länder med låga kostnader. Men detta är bara en bild av verkligheten, baserat på värdet av importen. Om vi istället stud-

14

erade statistik baserat på volymmått, såsom liter, kilo eller stycke, skulle bilden troligen se annorlunda ut. Att det blir en så liten del av värdet beror bland annat på att lågkostnadsländerna har just låga kostnader. En stor och viktig del av de svenska företagens produktion av insatser sker i länder där kostnaderna är så låga att värdet inte blir en stor del av företagens kostnad. I ett hypotetiskt fall där lågkostnadsländernas export av insatsvaror till Sverige skett till högkostnadsländernas prisnivå så hade deras marknadsandel av Sveriges import ökat väsentligt. Dessutom importerar vi till stor del arbetsintensiva produkter från lågkostnadsländerna medan importen från högkostnadsländer består av kapital- och humankapitalintensiva varor34. Av detta kan vi dra slutsatsen att import från högkostnadsländer är dominerande men minskande och att import från lågkostnadsländer ökar och är betydligt viktigare än vad statistiken visar.

3.3 Svagheter med BEC-indelningen Diskussionen ovan är ungefär så långt man kan komma med att använda BEC:s indelning av varor. Statistiken ger en intressant bild av Sveriges internationella beroende av insatsvaror, men det finns flera problem som gör att det inte går att få något djupare grepp om fragmenteringen. Ett problem är att tre av de 19 varugrupperna i BEC inte kategoriseras alls, vare sig som insatsvaror, kapitalvaror eller konsumtionsvaror, då de används på ett

omfattande sätt av både företag och privatkonsumenter. Däribland ingår den inte oväsentliga varugruppen personbilar. Problemet sträcker sig längre än till personbilar. Metoden ovan som används för att studera handeln med insatsvaror utgår ifrån att internationella handelsflöden går att bryta ner i någon av de tre kategorierna insatsvaror, kapitalvaror eller konsumtionsvaror. Problem uppstår när produkter kan användas inom två eller tre av dessa kategorier. I de fallen fördelas produkterna efter sin huvudsakliga användning. Det finns gott om sådana produkter, kanske majoriteten av alla produkter är sådana. Ett exempel är apelsiner, som både används direkt av konsumenterna och av livsmedelsindustrin för att göra apelsinjuice. Det största problemet med BEC är dock att tjänster helt utelämnas, det finns ingen kategorisering av tjänster i insatstjänster och andra slags tjänster.

Därmed visar BEC endast en grov uppskattning av något som bara är en del av handeln med insatser. Det är tydligt att den här statistiken inte ger en heltäckande bild av den ökade globala integreringen som fragmenterade produktionsprocesser mellan olika länder ger upphov till. Användandet av input-outputtabeller ger en mer mångfacetterad bild än BEC så därför övergår vi nu i nästa kapitel till en mer ingående analys av Sveriges beroende av importerade insatser. Även tjänster inkluderas i analysen.

15

4. Importens betydelse för Sveriges export 4.1 Input-outputtabeller och internationell handel Klassificeringarna enligt BEC-indelningen i kapitalvaror, insatsvaror och konsumtionsvaror indikerar att insatsvarors andel av den totala handeln har minskat sedan 1970-talet35. I kapitel tre visades att importerade insatsvaror till Sverige har minskat som andel av den totala importen sedan 1995. De här resultaten motsäger bilden som många forskare lyft fram att företagens fragmentering och specialisering har lett till ökad handel med insatsvaror och insatstjänster. Problemet med BEC-metoden är att handeln med insatsvaror som andel av den totala handeln inte fångar hela bilden med globala värdekedjor och offshoring. En alternativ metod för att analysera betydelsen av handeln med insatser av både varor och tjänster är att studera input-outputtabeller. Input-outputanalys bidrar med en djupare dimension och visar hur ländernas produktion ofta blir allt mer importberoende. Tabellerna kan beskrivas som en redovisning i matrisform av ett lands nationalräkenskaper. Matrisen beskriver landets produktions- och konsumtionsstruktur och åskådliggör flödet av varor och tjänster mellan dess olika sektorer. I Sverige ansvarar Statistiska Centralbyrån för inputoutputtabellerna. Tabellerna uppdateras vart femte år och de senaste som publicerades 2008, innehåller data för 2005. Faktaruta 4 redovisar en aggregerad version av Sveriges IO-tabell för 2005 samt förklarar hur tabellen är uppbyggd. Det finns flera anledningar till varför input-outputtabeller är så användbara för att analysera fragmenterad handel. En viktig anledning är att det går att utläsa vilka varor och tjänster som används som insatser för att producera nya varor och tjänster och vilka som går till konsumtion, investeringar eller export. Därmed undviks problemen med att klassificera varor som antingen kapitalvaror, insatsvaror eller konsumtionsvaror. Med input-outputtabeller kan en vara redovisas både som en insatsvara i en annan sektors produktion och som en konsumtionsvara. En annan stor behållning av input-outputtabeller är att även tjänstesektorerna ingår. I input-outputtabellerna redovisas importstatistiken i en importmatris, vilket gör det möjligt att utläsa hur mycket och från vilka sektorer varje sektor i landet importerar. Kopplingen av importflöden mellan sektorer i olika länder skapar möjligheter att

16

se nya ekonomiska samband och leder till spännande användningsområden för input-outputtabeller. Statistiken blir mer användbar för en viss sorts analys, exempelvis kan man se hur stor del av den svenska motorfordonsindustrins produktionsvärde som består av import från utländsk gummieller plastindustri eller utländsk metallindustri. Dock har input-outputtabeller också svagheter i förhållande till traditionell handelsstatistik eftersom det inte går att se vilket land importen kommer från. Det går heller inte att se till vilket land eller sektor exporten går. Traditionell handelsstatistik är därför bättre för att studera handeln mellan länder medan input-outputtabeller är att föredra för att studera flöden av insatsvaror och insatstjänster mellan sektorer i olika länder37.

4.2 Att mäta importberoende Analyser med hjälp av input-outputtabeller kan användas inom flera olika områden för att studera sambanden mellan olika sektorer och se hur förändringar i en sektor får konsekvenser för andra sektorer. En möjlighet är att använda input-outputtabeller för att analysera ett lands importberoende. Det görs genom att beräkna värdet på importens andel i exporten, dvs. omfattningen på importerade varor och tjänster som används för att tillverka en produkt som sedan exporteras. Måttet kallas för vertikal specialisering och skapades av Hummels, Ishii och Yi år 200138. Idag är måttet ett allmänt etablerat och vedertaget begrepp i forskningsvärlden, dock är det ännu inte är fullt känt i policyvärlden. Vertikal specialisering är egentligen en beräkning av hur stor del av varje enskild sektors produktion som utgörs av import39. Varje sektors importandel appliceras därefter på sektorns export som antas ha en lika stor importandel som produktionen. Exempelvis antas en svensk möbel, såld i Sverige, ha en lika stor andel importerade insatser som en svensk möbel som exporteras utomlands. Koopman, Wang och Wei40 skriver att Kinas vertikala specialisering är grovt underskattad eftersom den inhemska politiken uppmuntrar tillverkning för export genom fördelaktiga importtullar och andra skattelättnader, men de gäller endast om produktionen sedan exporteras. Det leder till att exporten har ett mycket högre importinnehåll än produktionen för inhemsk konsumtion, något som beräkningen inte ger utslag för. För Sverige som inte

Faktaruta 4: Input-outputtabeller Matrisen nedan är en aggregerad version av Sveriges input-outputtabell och visar den inhemska ekonomin 2005. I matrisen återges det totala värdet av Sveriges samlade produktion, konsumtion, investeringar, export och import. Sveriges ekonomi 2005 (miljarder kr) Sektor Produkter Primär

Primär

Tillverkning

Tjänster

Slutlig konsumtion

Bruttoinvesteringar

Export

7

50

10

6

-2

14

Tillverkning

11

286

211

158

61

859

Tjänster

14

304

948

1 540

253

353

Import

11

438

295

214

112

50

Köp gjorda av utländska invånare

0

0

0

-57

0

57

Produktskatter minus subventioner

3

6

101

190

47

0

Total använding

47

1 086

1 566

2 051

472

1 333

Löner

20

291

1 189

Produktionsskatter minus subventioner

-7

8

65

Kapital

26

202

594

Sektorns output

86

1 587

3 413

Källa: SCB

Den första kolumnen under rubriken produkter redovisar produktgrupper som används i olika delar av ekonomin, antingen som inputs till sektorer eller som slutlig användning. Produktgrupperna är indelade i primär, tillverkning och tjänster, varav gruppen primär består av jordbruk-, jakt, skogsbrukoch fiskprodukter samt produkter från utvinning av mineral. Övrig input består av import samt nettot av produktskatter minus produktsubventioner. Produktskatter och produktsubventioner betalas eller erhålls i förhållande till hur mycket som produceras och ingår i total användning. Exempel på produktskatter är moms, energiskatter och tull. Löner, nettot av produktionsskatter minus subventioner samt kapital utgör det mervärde som skapas i sektorn, dvs. sektorns förädlingsvärde. Produktionsskatter och subventioner, exempelvis fastighetsskatt eller bilskatt, är till skillnad från produktskatter och produktsubventioner inte kopplade till hur mycket som produceras. I input-outputtabellen redovisas förädlingsvärdet till baspris. Det innebär att produktionsskatter och subventioner ingår i förädlingsvärdet och därmed BNP till baspris, medan om man lägger till produktskatter och subventioner får man fram BNP till marknadspris. Sektorns totala användning, dvs. samtliga inputs, utgör tillsammans med förädlingsvärdet sektorns totala output. Som matrisen visar använde den primära sektorn insatser av primära produkter för 7 miljarder kronor i sin produktion, insatser av tillverkningsprodukter för 11 miljarder kronor och insatser av tjänster för 14 miljarder kronor. Importen uppgick till ett värde av 11 miljarder kronor, nettot av produktskatter och subventioner uppgick till 3 miljarder kronor. Det totala förädlingsvärdet till baspris som består av löner, produktionsskatter minus subventioner samt kapital uppgick till knappt 39 miljarder kronor. Den högra delen av matrisen visar den slutliga användningen fördelad på konsumtion och investeringar (både privat och offentlig) samt export. Konsumtionen av primära varor uppgick till 6 miljarder kronor, investeringar i primära varor uppgick till minus två miljarder36 och exporten av primära varor uppgick till knappt 14 miljarder kronor. Köp gjorda av utländska invånare i landet statistikförs som inhemsk konsumtion. Eftersom varorna och tjänsterna konsumeras av personer som inte är svenska invånare räknas de bort därifrån för att istället läggas på exporten.

17

tillämpar ett sådant system är antagandet troligtvis inte ett problem. Beräkningen utgår även från att varor och tjänster inom samma sektor har samma importandel och exporteras i lika stor omfattning. Den vertikala specialiseringen kan exempelvis bli högre än den egentligen är om en vara som använder mycket importerade insatser inte exporteras. Därför måste måttet tolkas med försiktighet för varje enskild sektor. Måttet används ofta i samband med försök att beskriva effekterna på handeln av fragmenterade produktionsprocesser. Enligt Hummels et al måste tre krav vara uppfyllda för att vertikal specialisering ska kunna äga rum:

••En produkt produceras i två eller flera steg ••Två eller fler länder bidrar med förädlingsvärde under produktionen

••Åtminstone ett av länderna måste använda

importerade insatser i sin produktion, och en del av produktionen måste exporteras Det sista kriteriet innebär att varor som inte exporteras inte har någon vertikal specialisering även om import används i produktionen. Beräkningen av vertikal specialisering utgår alltså från importandelen i den inhemska produktionen, och den andelen multipliceras därefter med exporten. Om det inte finns någon export finns det heller ingen vertikal specialisering enligt denna definition. Det som gör vertikal specialisering så intressant är att den mäter både direkt och indirekt import. Direkt import avser varor eller tjänster som importeras till de sektorer där de ska användas. Pappersindustrin importerar exempelvis kemikalier som behövs i produktionen. Med hjälp av inputoutput tabeller kan man även beräkna den indirekta importen, alltså summan av all import som

indirekt hamnar i en sektors produktion genom att den importeras via andra sektorer. I exemplet med pappersindustrin så kommer en viktig del av insatsvarorna från den inhemska skogsindustrin. Skogsindustrin i sin tur har exempelvis importerat FoU-tjänster samt utrustning. När pappersindustrin använder skogsprodukter i sin produktion så används och förbrukas även indirekt den importerade utrustningen (till exempel maskindelar) och forskning. Vid beräkning av indirekt import inkluderas alltså samtlig import bakåt i leverantörskedjan från alla olika sektorer som används i produktionen. Det här ger en djupare bild av en sektors totala importberoende. Är vertikal specialisering ett sätt att mäta hela den fragmenterade produktionskedjan? Inomata (2008) menar att vertikal specialisering endast innefattar en begränsad del av produktionskedjan, dvs. det som sker uppströms men inte nedströms. Den fragmenterade produktionsprocessen kan fortsätta nedströms om ett land exporterar varor som används i mottagarlandets produktion, vilket beräkningen inte tar hänsyn till. Vertikal specialisering ger alltså inte en bild av den totala globala fragmenteringen utan beräkningen visar endast i vilken utsträckning varje lands egen nationella export är beroende av import. Vertikal specialisering har även andra användbara användningsområden som möjligheten att analysera strukturella skillnader mellan sektorer avseende till exempel hur stor andel av produktionen som innehåller importerade insatser samt att se hur den här andelen har förändrats över tid. En redovisning av beräkningen av vertikal specialisering finns i faktaruta 5.

Faktaruta 5: Beräkning av vertikal specialisering I sin artikel ”The nature and growth of vertical specialization in world trade” som publicerades i Journal of International Economics 2001 beskriver Hummels, Ishii och Yi begreppet vertikal specialisering (VS).

VSki =

(

)

importerade insatsvaror x export bruttoproduktion

där k är landet och i är varan eller sektorn. Den första delen av ekvationen beräknar andelen importerade insatser i förhållande till bruttoproduktionen. När kvoten multipliceras med exportvärdet approximeras värdet på hur mycket import som finns i exporten. Den matematiska beräkningen av vertikal specialisering redovisas i fotnoten41.

18

Ytterligare antaganden i beräkningen av vertikal specialisering är att importinnehållet i turisters köp antas vara detsamma som det genomsnittliga importvärdet i exporten eftersom det inte går att utläsa vad de köper i input-outputtabellerna42. Dessutom baseras beräkningen av vertikal specialisering på data från input-outputtabeller som redovisas i löpande priser. Stora prisförändringar mellan tidsperioderna som studeras kan påverka sektorernas resultat om exempelvis importandelen minskar i värde tack vare lägre priser samtidigt som det faktiska importinnehållet i volym ökar. Beräkningen utgår också från att all import kommer från andra länder och inte att en del av importen även kan bestå av varor som ursprungligen är inhemska. Om Sverige till exempel importerar en elektronikvara och en delkomponent i den varan tidigare har producerats i Sverige så utgör en del av importen inhemska varor. När de här varorna räknas med ser det ut som att vår import av utländska varor är större än den faktiskt är och då blir vertikala specialiseringen överskattad43. Beräkningarna som redovisas ska följaktligen ses som uppskattningar för hur importberoendet ser ut, både för Sverige som helhet och inom de olika sektorerna. För mer information om metodiken och begränsningar, se Hummels et al (2001).

4.3 Sveriges vertikala specialisering Beräkningarna som redovisas för Sverige är gjorda på SCB:s input-outputtabeller för 1995 och 2005. År 1995 uppgick Sveriges vertikala specialisering till 30 procent. Tio år senare hade importandelen i exporten ökat till 33,5 procent. Skillnaden i vertikal specialisering är inte dramatisk men förändringen visar att ett redan högt importberoende har stärkts ytterligare. Genom att företagen drar nytta av en ökad import i sin produktion så blir den produktion som finns kvar i landet mer specialiserad. Vad beror ökningen av Sveriges vertikala specialisering på? Förändringen av vertikal specialisering över tid beror på två saker. Dels påverkas måttet av hur importandelen förändrats inom varje sektor och dels påverkas måttet av att landets vertikala specialisering är ett exportviktat genomsnitt av sektorernas vertikala specialisering. Om till exempel importandelen inom en sektor är oförändrad samtidigt som sektorn ökar sin andel av Sveriges totala export så kommer den sektorn att få ett större genomslag i beräkningen av Sveriges samlade vertikala specialisering. Därför kan Sveriges ökade vertikala specialisering antingen ha orsakats av att

importandelen i exporten har ökat inom sektorerna, eller så kan det bero på att de sektorer där vertikal specialisering är stor utgör en större andel av exporten 2005 än 1995. En analys av hur sektorernas relativa exportandelar har förändras under tidsperioden visar att sektorer med lägre andel vertikal specialisering än genomsnittet har ökat sin exportandel44. Innebörden är alltså att ökningen av Sveriges vertikala specialisering beror på att Sveriges sektorer generellt sett har blivit mer importberoende. Små länder där färre insatsvaror och insatstjänster produceras på den inhemska marknaden har ofta högre vertikal specialisering än stora länder. Det beror på att små länder saknar tillgång till en stor inhemsk marknad som kan tillgodose alla behov av insatser i produktionen och de är därför mer beroende av handel med omvärlden. Enligt Miroudot et al45 så låg det oviktade genomsnittet för andelen vertikal specialisering i 29 OECDländer samt 11 studerade tillväxtekonomier46 för det senaste tillgängliga året (2005 för de flesta länderna) på 31 procent. Dock var variationen stor mellan länderna från 10 procent i Ryssland till 60 procent i Luxemburg. I Ryssland kan resultatet förklaras av att landets export till stor del består av olja och gas, produkter vilka naturligen är utan stort utländskt importinnehåll. Luxemburgs höga siffra förklaras av att landet har en liten ekonomi och en liten inhemsk produktion med hög arbetskraftskostnad och då är möjligheten till en diversifierad produktion förstås begränsad.

Figur 3. Sveriges vertikala specialisering 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0%

1995

2005

Källa: SCB och egna beräkningar

19

4.3.1

Sektorernas vertikala specialisering

Det är även intressant att veta hur vertikal specialisering skiljer sig mellan sektorerna och hur förändringen ser ut över tid, vilket åskådliggörs i figur 4. Sveriges sektorer uppvisar stor spridning i andelen vertikal specialisering. År 2005 (1995) var vertikal specialisering som lägst åtta procent (sju procent) inom finans och försäkring och som högst 90 procent (78 procent) inom stenkolsprodukter, raffinerade petroleumprodukter och kärnbränsle. Det finns en tydlig skillnad mellan varu- och tjänstesektorerna (rödmarkerad text i figuren) i

storleken på vertikal specialisering. De flesta varusektorerna har en högre andel vertikal specialisering än de betydligt mindre importberoende tjänstesektorerna. Den import som sker inom tjänstesektorerna utgörs oftast till större del av tjänsteimport jämfört med varusektorerna. Sju av de åtta tjänstesektorerna i figuren hade en vertikal specialisering på mindre än 20 procent 2005, sektorer som producerar tjänster är inte lika beroende av import av insatsvaror och insatstjänster som tillverkningssektorerna.

Figur 4. Genomsnittlig vertikal specialisering i 24 sektorer Finans och försäkring Diverse övriga tjänster El, gas och vatten Databehandlingstjänster m.m. Handel, parti- och agenturhandel, detaljhandel och reparation Uthyrning av fordon och maskiner utan bemanning samt av hushållsartiklar... Forskning och utveckling Post- och telekommunikationstjänster Jordbruks, jakt, skogsbruk- och fiskprodukter Produkter från utvinning av mineral Trä, papper och tryckt media Transport och stödtjänster till transport; resebyråtjänster Livsmedel, drycker och tobaksvaror Kemikalier och kemiska produkter och konstfibrer Precisionsinstrument, medicinska och optiska instrument samt ur Andra transportmedel Textilvaror, kläder, läder och lädervaror Kontorsmaskiner och datorer Metallvaror Maskiner som ej ingår i annan underavdelning Övrig tillverkning Gummi- och plastvaror Motorfordon, släpfordon och påhängsvagnar Stenkolsprodukter, raffinerade petroleumprodukter och kärnbränsle 0%

VS 1995 Källa: Egna beräkningar baserade på SCB:s input-outputtabeller

20

20%

40%

VS 2005

60%

80%

100%

Den sektor som har störst vertikal specialisering är stenkolsprodukter, raffinerade petroleumprodukter och kärnbränsle. Att vertikal specialisering är så stor inom petroleumsektorn (det gäller även gummi- och plastsektorn där en stor del av råvarorna utgörs av petroleumprodukter) beror på att insatsen huvudsakligen består av importerad råolja. För motorfordonssektorn beror den stora andelen vertikal specialisering på en stor import av framför allt motorfordonskomponenter. Även om andelen vertikal specialisering är lägre i tjänstesektorerna så har många tjänstesektorer sett en stor procentuell ökning av den vertikala specialiseringen mellan 1995 och 2005. Mer än hälften av tjänstesektorerna har haft en procentuell ökning på mellan 14 och 60 procent. Inom till exempel postoch telekommunikationstjänster har vertikal specialisering ökat med 59 procent, vilket beror på en stor importökning av forskning och utveckling, post- och telekommunikationstjänster samt elektronisk utrustning. Inom transport och stödtjänster till transport; resebyråtjänster har vertikal specialisering ökat med 36 procent, vilket beror på en stor importökning av landtransporttjänster. Endast tre av 24 sektorer har en lägre andel vertikal specialisering 2005 jämfört med 1995: databehandlingstjänster, tekosektorn47 samt transportmedel (dock marginellt). När det gäller datasektorn har importvärdet ökat, men sektorns totala produktionsvärde har ökat ännu mer, vilket lett till att importandelen minskat. Även i tekosektorn har importandelen minskat, vilket enligt branschen48 troligen beror på en ändrad branschstruktur där importbehovet inte är lika stort. Dessutom kan lägre priser för tekoinsatsvaror ha bidragit till att importens andel har minskat. Det är alltså inte säkert att volymen import till textilsektorn minskat, men värdet på importen har fallit.

4.4 Sektorernas betydelse för ekonomin Vertikal specialisering redovisar sektorernas import som andel av exporten. Kännedom om både storleken på sektorernas export och förädlingsvärde är viktiga komplement för att förstå hur importberoendet ser ut i de sektorer som bidrar mest till vår export. Utan att studera detta finns det en risk att man drar slutsatsen att sektorer som har lågt importinnehåll, exempelvis tjänstesektorerna, alltid bidrar mer till den nationella ekonomin.

4.4.1

Hur förädlingsvärde skapas

Storleken på förädlingsvärdet påverkar omfattningen på sektorernas bidrag till BNP. Förädlingsvärde är det mervärde som skapas i företag under produktion. Modellen nedan illustrerar ett företags produktionskedja av en vara eller tjänst och visar hur förädlingsvärdet skapas. För att producera en vara eller en tjänst använder företag insatser av varor och tjänster från inhemska sektorer. Utöver detta används även utländska insatser, dvs. import. Insatserna förädlas till outputs, vilket betyder att de bearbetas eller används, och får ett högre värde. Exempelvis kan insatsen järnmalm bearbetas till järn eller insatsen disk-medel användas av ett städföretag. Skillnaden mellan produktionens marknadsvärde (output) och det som företaget tillför (insatser) är produktionens mervärde, dvs. förädlingsvärdet. I detta ingår löner, kapitalavkastning och skatter. För att förädla en insats behövs arbete och kapital och dessa belönas med lön respektive kapitalavkastning. Den offentliga sektorn tar del av förädlingsvärdet genom skatter som betalas av både löntagare och kapitalägare. Enkelt uttryckt utgörs BNP av summan av allt förädlingsvärde som skapas i ett land under ett år.

Figur 5. Produktionskedjan av en vara eller tjänst

Input

Output

Insatser

Förädlingsvärde

Import av varor och tjänster

Löner

Export

Kapitalavkastning

Slutlig användning: Konsumtion (privat/offentlig) Investeringar (privat/offentlig)

Varor och tjänster från inhemska sektorer

+

Skatter

Insatser till andra inhemska sektorer

21

Alla typer av aktiviteter i ekonomin som ökar förädlingsvärdet skapar ekonomisk tillväxt och ökar BNP. Den färdiga outputen går sedan dels till export, dels till slutlig användning för konsumtion och investeringar, dels till andra inhemska sektorer för att användas som input i ny produktion. De streckade boxarna import och export visar hur varor och tjänster strömmar in respektive ut ur den inhemska ekonomin.

4.4.2 Betydelsen av nivån på vertikal specialisering Tabellen nedan redovisar Sveriges sektorers export49, vertikala specialisering och nationella förädlingsvärde uppdelat på 24 sektorer. Tabellen är uppdelad på sex kolumner som visar den totala exporten per sektor i miljoner kronor, varje sektors andel av den totala exporten, den vertikala specialiseringen, det nationella förädlingsvärdet i exporten, det nationella förädlingsvärdet som andel av varje

Tabell 4. Vertikal specialisering och svenskt förädlingsvärde per sektor 2005 Förändring i förädlingsvärde Förädlingsvärde 1995-2005 som som andel andel av exporten av exporten (procentenheter)

Total export (miljoner kronor)

Export som andel av sektorernas totala export

Vertikal specialisering

Förädlingsvärde i exporten

Jordbruks-, jakt-, skogsbruk- och fiskprodukter

4 143

0%

22%

3 214

78%

-9%

Produkter från utvinning av mineral

9 766

1%

23%

7 500

77%

-2%

22 111

2%

30%

15 436

70%

-5%

9 788

1%

37%

6 133

63%

2%

113 945

9%

29%

81 245

71%

-8%

Sektor

Livsmedel, drycker och tobaksvaror Textilvaror, kläder, läder och lädervaror Trä, papper och tryckt media Stenkolsprodukter, raffinerade petroleumprodukter och kärnbränsle

43 202

4%

90%

4 252

10%

-12%

Kemikalier och kemiska produkter och konstfibrer

95 175

8%

35%

61 738

65%

-3%

Gummi- och plastvaror

21 746

2%

43%

12 438

57%

-6%

Metallvaror

104 752

9%

38%

64 791

62%

-5%

Maskiner som ej ingår i annan underavdelning

120 365

10%

39%

73 831

61%

-6%

Kontorsmaskiner och datorer Precisionsinstrument, medicinska och optiska instrument samt ur

5 351

0%

38%

3 344

62%

-5%

26 381

2%

35%

17 016

65%

-4%

Motorfordon, släpfordon och påhängsvagnar

134 349

11%

50%

67 051

50%

-6%

17 876

1%

36%

11 426

64%

0%

138 954

11%

42%

80 956

58%

-5%

Andra transportmedel Övrig tillverkning El, gas och vatten Handel, parti- och agenturhandel, detaljhandel och reparation

5 479

0%

15%

4 653

85%

-3%

105 629

9%

17%

87 727

83%

-3%

Transport och stödtjänster till transport; resebyråtjänster

76 690

6%

30%

53 842

70%

-8%

Post- och telekommunikationstjänster

10 821

1%

20%

8 669

80%

-7%

Finans och försäkring Uthyrning av fordon och maskiner utan bemanning samt av hushållsartiklar och varor för personligt bruk

26 971

2%

8%

24 874

92%

-1%

4 643

0%

18%

3 810

82%

-1%

Databehandlingstjänster m.m.

23 025

2%

16%

19 283

84%

4%

FoU och andra företagstjänster

99 120

8%

19%

80 551

81%

-2%

5 700

0%

9%

5 161

91%

0%

1 225 982

100%

33,5%

798 940

63%

-6%

Diverse övriga tjänster Totalt

Källa: Comtrade och egna beräkningar

22

sektors export och slutligen hur den andelen har förändrats mellan 1995 och 2005. Tabell 4 kan klargöras med exempel från sektorn metallvaror. År 2005 exporterade sektorn för knappt 105 miljarder kronor (kolumn 1), vilket var nio procent av Sveriges sektorers totala export (kolumn 2). Sektorns vertikala specialisering var 38 procent (kolumn 3), vilket betyder att 38 procent av exportvärdet bestod av importerade insatser. Resten av exportvärdet, 65 miljarder kronor (kolumn 4), eller 62 procent (kolumn 5), bestod av nationellt förädlingsvärde och genererade svenska inkomster i form av löner, kapitalavkastning och skatter. Den sista kolumnen visar att andelen svenskt förädlingsvärde minskade med fem procentenheter mellan 1995 och 2005, från 67 procent till 62 procent. Tabellen illustrerar tydligt att de flesta svenska sektorer, om än i olika utsträckning, är mycket importberoende. Totalt nio av de 24 sektorerna har en export som utgör mer än fem procent av Sveriges totala export och tillsammans har de drygt 80 procent av Sveriges totala export. Fem av de här sektorerna50, vars export tillsammans utgör 60 procent av Sveriges totala export, är mycket importberoende sektorer med en vertikal specialisering på 35 procent eller mer. De övriga fyra sektorerna är inte lika importberoende, men ändå består mellan 17 och 30 procent av deras export av importerade insatser. Av samtliga sektorer i Sverige är det endast två sektorer; finans och försäkring samt diverse övriga tjänster som har en vertikal specialisering på under tio procent. I Sverige har förädlingsvärdet i exporten minskat från 69 procent 1995 till 63 procent 2005. Att förädlingsvärdet har minskat beror framför allt på att kapitalavkastningen har minskat och att importandelen har ökat. Som tabellen illustrerar är det nationella förädlingsvärdet som andel av exporten högst i de sektorer som har lägst importandelar, och det är framför allt inom tjänstesektorerna. När importandelen är låg tillfaller en större del av produktionsvärdet det egna landet och därför är det naturligt att tjänstesektorerna har ett högre nationellt förädlingsvärde. Att det svenska förädlingsvärdet i exporten har minskat och andelen import i exporten har ökat beror på en rad omständigheter och kan varken tolkas som positivt eller negativt. Olika faktorer som exempelvis hög utbildningsnivå och/eller teknik skapar högre förädlingsvärde. När produkterna är svårutbytbara kan företagen ta ut större marginaler och därmed uppnå ett högre nationellt förädlingsvärde, både genom högre löner och bättre avkastning till kapitalägarna. Även tillgången till

råvaror inom landets gränser kan skapa ett högt nationellt förädlingsvärde inom sektorn. Så är fallet för Sverige inom exempelvis skogssektorn. I andra sektorer kan hård konkurrens leda till ett högt importinnehåll och lägre förädlingsvärde. Importerade insatser kan då vara en nödvändighet för att företagen ska överleva och över huvud taget ha kvar något av produktionens förädlingsvärde i Sverige. Det finns många variabler som påverkar importandelen och det går inte att definiera vilken nivå som är bra. Huruvida det går att effektivisera produktionen skiljer sig kraftigt åt mellan olika företag, sektorer och länder. Möjliga vinster av vertikal specialisering förändras dessutom över tiden i takt med ekonomiska, tekniska och politiska förändringar. En annan viktig aspekt att beakta är att det nationella förädlingsvärdet som andel av exporten endast visar hur stor del av sektorns produktion som bidrar till ekonomin. Det som har betydelse för den nationella ekonomin är det faktiska förädlingsvärdet i kronor. Ett land som vill ha ekonomisk tillväxt eftersträvar ett så stort nationellt förädlingsvärde som möjligt. I Sverige var förädlingsvärdet i exporten högre i kronor 2005 än 1995 trots att andelen svenskt förädlingsvärde i exporten minskat och det förklaras av att exporten var mycket större 2005 jämfört med tio år tidigare. Förädlingsvärdet i kronor har ökat i samtliga sektorer förutom i sektorn för jordbruk-, jakt, skogsbruk- och fiskprodukter. Nära hälften av det svenska förädlingsvärdet från exporten kom från fem sektorer som alla hade en importandel överstigande 35 procent. Det finns alltså inget självändamål med en hög eller låg andel vertikal specialisering respektive en hög eller låg andel nationellt förädlingsvärde. Det viktiga är att sektorerna har en vertikal specialisering som leder till att företagen blir så konkurrenskraftiga som möjligt. Det uppnås genom att företagen får tillgång till importerade insatser till ett så bra pris som möjligt.

23

4.5 Olika sätt att mäta exporten Sektorernas bidrag till Sveriges export kan mätas på olika sätt. I figur 6 illustreras skillnaden mellan det traditionella sättet att mäta värdet av exporten jämfört med att mäta det nationella förädlingsvärdet i exporten. Den blå stapeln som figuren är sorterad efter visar varje sektors andel av värdet på Sveriges sektorers totala export 2005. Den grå stapeln visar varje sektors svenska förädlingsvärde i exporten som andel av Sveriges totala förädlingsvärde i exporten. Det intressanta med jämförelsen är att se om förädlingsvärdet ger en annan bild av vilka sektorer som är viktigast i Sveriges export.

De sektorer som har störst andel av värdet på svensk export är tillverkningsindustrierna, och störst är övrig tillverkning som framför allt består av elektriska apparater och kommunikationsutrustning. Mätt i förädlingsvärde ges en delvis annan bild. Av de 24 sektorerna har 13 sektorer en större exportandel mätt i förädlingsvärde. Den största procentuella skillnaden utgör två sektorer som är rödmarkerade i figuren; finans och försäkring (+42 procent) och diverse övriga tjänster (+39 procent). De två sektorer som är gulmarkerade i figuren är de sektorer vars förädlingsvärde har största procentuella negativa förändring i förhållande till deras traditionella exportandelar. Det betyder att den traditionella metoden för att mäta exporten ger sektorerna en större betydelse för

Figur 6. Sektorernas bidrag till Sveriges export Jordbruks-, jakt-, skogsbruk- och fiskprodukter Uthyrning av fordon och maskiner utan bemanning samt av hushållsartiklar... Kontorsmaskiner och datorer El, gas och vatten Diverse övriga tjänster Produkter från utvinning av mineral Textilvaror, kläder, läder och lädervaror Post- och telekommunikationstjänster Andra transportmedel Gummi- och plastvaror Livsmedel, drycker och tobaksvaror Databehandlingstjänster m.m. Precisionsinstrument, medicinska och optiska instrument samt ur Finans och försäkring Stenkolsprodukter, raffinerade petroleumprodukter och kärnbränsle Transport och stödtjänster till transport; resebyråtjänster Kemikalier och kemiska produkter och konstfibrer Forskning och utveckling Metallvaror Handel, parti- och agenturhandel, detaljhandel och reparation Trä, papper och tryckt media Maskiner som ej ingår i annan underavdelning Motorfordon, släpfordon och påhängsvagnar Övrig tillverkning 0%

Källa: SCB och egna beräkningar

24

2%

Andel av total export

4%

6%

8%

10%

Andel av totalt förädlingsvärde i exporten

12%

ekonomin än förädlingsvärdesmetoden gör. Det är stenkolsprodukter mm (-85 procent) och motorfordonssektorn (-23 procent). Mätt som andelen svenskt förädlingsvärde i exporten är handeln51 den viktigaste sektorn tätt följt av trä och papper, övrig tillverkning samt forskning och utveckling. Det viktigaste med exporten är inte värdet i sig, utan det viktiga är hur mycket av exportvärdet som faktiskt tillfaller Sverige, svenska löntagare, svenska kapitalägare och den offentliga sektorn. Den sektor som har högst svenskt förädlingsvärde i exporten är alltså den viktigaste exportsektorn för Sveriges BNP. Motorfordonsindustrins export bidrar till exempel inte med ett större bidrag till BNP än exporten från FoU-sektorn. Med traditionell statistik är de här sektorernas exportandelar 11 respektive 8 procent men med förädlingsvärdebaserad statistik blir andelarna istället 8,5 respektive 10 procent. FoU-export genererar alltså mer nationellt förädlingsvärde än export av motorfordon. Om man jämför totala varu- respektive tjänstesektorernas betydelse för exporten så visar resultatet att tjänstesektorerna har mindre betydelse i den vanliga exportstatistiken. Av Sveriges export utgörs 29 procent av exporten av tjänster, medan det i förädlingsvärdetermer istället blir 36 procent. Vanlig exportstatistik visar alltså på ett större svenskt beroende av varuexport och ett mindre beroende av tjänsteexport. Dessutom finns det ett stort tjänsteinnehåll i varuproducerande företags verksamhet52. Appliceras detta på exporten kan vi anta en ytterligare större andel tjänster, ”förklädda till varor” i exportstatistiken. Därtill utgörs en stor del av Sveriges ekonomiska relationer med omvärlden av svenska dotterbolags försäljning av tjänster i utlandet. Vi är alltså en betydligt mer avindustrialiserad ”huvudkontorsekonomi” än vad som framgår av dagens handelsstatistik. Att sektorer ofta är starkt beroende av varandra får dock till följd att det är svårt att dra tydliga slutsatser om vad andelen nationellt förädlingsvärde inom en sektor betyder utan att samtidigt på djupet analysera hur sektorer påverkar varandra. I motorfordonssektorn till exempel finns mycket starka kopplingar till andra sektorer. I en rapport publicerad av Almega och Unionen53 visar de hur förändringar i motorfordonsindustrin får stora indirekta effekter på andra sektorer. Enligt författarnas beräkningar medför en neddragning av sysselsättningen med 10 000 personer inom motorfordonssektorn minskad efterfrågan på arbetskraft hos underleverantörer i andra sektorer med ytterligare 14 600 personer. Den här indirekta sysselsättningsminskningen är större än för tio år sedan, vilket signalerar att beroendet mellan motorfordonssektorn och andra sektorer har blivit starkare. År 2005 genererade varje

direkt sysselsättningsökning i motorfordonsindustrin 0,4 fler jobb i tjänstesektorn än 1995. Exemplet visar att en sektor kan ha stora spridningseffekter till andra sektorer varför sektorns betydelse för ekonomin kan vara större eller mindre än vad siffrorna återspeglar. Det här resonemanget kan appliceras på alla sektorer, varför det är svårt att avgöra hur mycket en sektor bidrar till ekonomin. Som nämnts tidigare fördelas i statistiken inte turisternas köp i Sverige på sektorer. Enligt Nutek hamnar ungefär hälften av deras köp på varor och en tredjedel spenderas inom hotell- och restaurangsektorn. Om de hade räknats med utifrån Nuteks uppskattningar hade bägge sektorernas exportandelar ökat. För handeln hade exportandelen ökat med två procentenheter till 10,5 procent och andelen av totalt svenskt förädlingsvärde i exporten hade också ökat med två procentenheter till drygt 13 procent. Hotell- och restaurangsektorn har ingen redovisad export. Med den nya uppskattningen hade sektorns exportandel hamnat på 1,3 procent och förädlingsvärdets andel i exporten på 1,7 procent. Exportens betydelse för vår ekonomi redovisas ofta som exportens andel av BNP. I Sverige uppgick andelen till 49 procent 2005 jämfört med 39 procent 1995. Om man istället redovisar förädlingsvärdet i exporten som andel av BNP så ökade det från 27 till 31 procent mellan 1995 och 2005. Det nationella förädlingsvärdet som andel av exporten minskade samtidigt från 69 procent till 63 procent. Exportens betydelse för Sveriges ekonomi har alltså ökat även om Sveriges export är mindre svensk än förr.

4.6 Svårare att förstå förändringar i produktionsmönster Den allt mer komplexa produktionsstrukturen har gjort det svårare att med handelsstatistik mäta hur handeln med insatser ser ut. Det här avsnittet har belyst ett alternativt sätt att mäta hur fragmenteringen påverkar företags importberoende. Empiriska data visar ett ökat importberoende i Sveriges produktion och export till gagn för företagens konkurrenskraft och Sveriges ekonomiska tillväxt. Importen som företag använder i sin produktion bidrar tillsammans med den ökade internationella konkurrensen till produktivitetsförbättringar och därmed till ökade samhällsekonomiska vinster. För att företag ska behålla sin konkurrenskraft i en allt mer globaliserad värld är det viktigt att de har tillgång till import till så bra priser som möjligt. I nästa kapitel studeras om EU:s tullpolitik medger detta, dvs. att företagen har tillgång till insatsvaror till bra priser.

25

5. Hur EU:s tullar påverkar Sveriges fragmenterade produktion 5.1 Viktigt med insatsvaror till bra priser Insatsvaror är mer priskänsliga än konsumtionsvaror, vilket innebär att både handelshinder och transportkostnader får större betydelse. Eftersom varorna är mindre differentierade än konsumtionsvaror är köparna mer känsliga för prisförändringar54. Företagens strävan efter att pressa priserna i alla led skapar ett starkt pristryck och professionella inköpare på företag har ofta en bättre överblick över marknaden än privata konsumenter. Dessutom syns inte insatsvarorna i den färdiga produkten varför priset blir en viktigare faktor vid valet av insatser. Med färdiga konsumtionsvaror är det lättare att via andra faktorer än priset skapa ett mervärde för produkten. Det finns till exempel fler möjligheter att differentiera och marknadsföra en tröja än bomullen den är gjord av. EU-kommissionen har uppmärksammat att tillgång till insatsvaror har stor betydelse för den europeiska produktionen och anser följande: “Trade openness facilitates the integration of local companies in global production chains. It makes them more productive and competitive, and creates more employment. More than two thirds of EU imports are imports of intermediate goods, many of them much needed to ensure the competitiveness of EU companies both in Europe and abroad.”55 Som visats i förra kapitlet är de svenska företagens produktion och export, liksom företag i de flesta andra ekonomiskt integrerade länder, högst

beroende av importerade insatsvaror och tjänster. EU:s ambition att underlätta tillgång till insatsvaror är viktig för att främja de europeiska företagens konkurrenskraft. Dock kan det vara svårt att definiera vad som är en insatsvara. Att identifiera en råvara kan förefalla vara ganska enkelt men en råvara som till exempel potatis kan köpas både av hushåll och av industrin och därmed vara både en konsumtionsvara och en insatsvara. Även för förädlade varor, till exempel glödlampor, kan det vara svåra att avgöra om de är konsumtions- eller insatsvaror.

5.2 Utformningen av EU:s tullar Tillgången till insatsvaror är viktig för de europeiska företagens konkurrenskraft. EU tillämpar en tullpolitik som innebär att tullar på insatsvaror ofta är lägre än tullar på färdiga varor. Det här görs för att bland annat möjliggöra import av insatsvaror som företagen behöver i sin produktion. Hur tullarna ser ut inom en bransch kan exemplifieras av textilvarubranschen. Import av obearbetad bomull56 till EU från tredjeland är tullfri medan import av bomullsskjortor beläggs med en tull på 12 procent. Tabell 5 illustrerar hur tullnivåerna ser ut inom några olika industrier, fördelat på råmaterial, halvfabrikat och färdiga varor. Tullarna som redovisas är EU:s genomsnittliga ovägda tillämpade MFNtullar57. Tabellen visar att tullar på råmaterial oftast är lägre än tullar på halvfabrikat och färdiga varor. Undantag i tabellen finns i sektorn för trä, massa, papper och möbler men tullarna är dock jämförelsevis låga inom den sektorn.

Tabell 5. EU:s genomsnittliga tillämpade MFN-tullar 2005 Kategorier

Råmaterial

Halvfabrikat

Färdiga varor

Fisk och fiskprodukter

9,1

12,5

14,0

Frukt och grönsaker

6,7

9,7

15,4

Kaffe, te och kakao

3,1

8,7

9,5

Läder och lädervaror

0,1

2,4

6,2

Metallmalmer

0,0

1,6

2,8

Mineraler och ädelmetaller

0,1

2,2

3,4

Textilvaror

2,5

6,6

9,8

Trä, massa, papper och möbler

0,0

1,8

0,7

Källa: WITS

26

De högre tullarna drabbar inte bara slutanvändaren av en färdig produkt utan påverkar även producenter i EU som använder mer förädlade insatsvaror i sin produktion. För att undvika detta finns olika förfaranden som företagen kan använda sig av för att importerade varor i vissa situationer ska omfattas av lägre tullar eller inga tullar alls. Under vissa omständigheter kan företagen också få tillbaka den tull de har betalat. Mer detaljerad information om de här förfaranden redovisas i faktaruta 6. Att instrumenten existerar visar på EU:s intention att främja produktion inom Europa, men de täcker inte all import av insatsvaror som används i produktion. Ansökningarna är förenade med en viss administrativ börda för företagen varför en del

företag låter bli att ansöka när det blir för stora administrativa kostnader i förhållande till förväntade tullättnader. Instrumenten kan dessutom endast användas under specifika förutsättningar. Aktiv förädling täcker till exempel bara varor som ska exporteras utanför EU.

5.3 Tullarnas betydelse för svensk produktion Även om tullsatser ofta är ganska låga idag så är tullkostnaderna inte obetydliga. Dessutom kan en hög tullsats vara prohibitiv, dvs. tullen är så hög att den hindrar import och då uppstår ingen tullkost-

Faktaruta 6: Förfaranden för lägre tull på insatsvaror EU har olika system som innebär att företagen kan ansöka om tullättnader för vissa insatsvaror. En tullsuspension innebär att tullsatsen på en insatsvara för industriproduktion sänks eller upphävs under en begränsad tidsperiod, under förutsättning att det inte finns tillräcklig produktion i EU som kan tillgodose behovet. En tullkvot liknar en tullsuspension till utformningen, men gäller endast en begränsad importmängd eftersom det finns viss produktion inom EU. Utöver de här möjligheterna att betala en lägre tullsats finns en särskild bestämmelse som innebär ”gynnsam behandling i tullhänseende som en följd av varors beskaffenhet”58. Produkter som ska användas för särskilda ändamål avseende till exempel vissa typer av fartyg, flygplan eller i olika beredningar kan importeras tullfritt eller med nedsatt tull. Bearbetning under tullkontroll används av företag som importerar en vara för bearbetning . En förutsättning är att den nya bearbetade varan omfattas av en lägre importtull än den vara som importerades. I så fall får företaget betala den lägre tullsatsen för den färdigbearbetade varan. Syftet med de här förfarandena är att företagen ska få tillgång till insatsvaror som de behöver i sin produktion till lägre kostnader. För att möjliggöra att EU:s export är konkurrenskraftig på andra marknader kan företag även ansöka om aktiv förädling. Det innebär att företag som importerar varor, förädlar dem och därefter exporterar de nya varorna utanför EU inte betalar någon tull på de importerade varorna. Ytterligare ett system för att stärka den inhemska konkurrenskraften är passiv förädling. Företag i EU exporterar tillfälligt varor till ett land utanför EU där varorna förädlas. Efter förädlingen i tredje land kan varan återimporteras till EU antingen tullfritt eller med nedsatt tull.

27

nad. År 2005 uppgick Sveriges totala varuimport till 813 miljarder kronor. Drygt 70 procent av importen var tullfri eftersom den kom från eller via andra EU-länder59. Efter EU importerar Sverige mest från Norge, USA, Ryssland, Kina och Japan. Två faktorer avgör om en tull ska betalas vid import; vad det är för vara och från vilket land varan kommer. Många varor är tullfria men i Sverige betalade företag och konsumenter tull på 4,7 miljarder kronor 2005. Det motsvarar två procent av värdet på varuimporten som kom från länder utanför EU. År 1995 uppgick tullkostnaden till knappt fyra procent av Sveriges varuimport från länder utanför EU. Att tullarna som andel av importen var hälften så höga 2005 jämfört med 1995 beror troligen till största delen på tullsänkningar men kan också delvis bero på ändrat importmönster. I Sveriges input-outputtabeller kan vi se att två tredjedelar av Sveriges totala import 2005 användes för produktion medan en tredjedel gick direkt till konsumtion. Nära hälften av den totala tullkostnaden låg på produkter som användes i produktion och ungefär lika mycket låg på produkter som gick till konsumtion och användes av hushållen. Resterande tull belastade produkter som användes för investeringar (framför allt maskiner och motorfordon) samt importerade produkter som gick direkt till export (fisk, livsmedel och jordbruk). Den låga tullkostnaden i förhållande till importvärdet skulle kunna tolkas som att tullar inte är ett så stort problem för företagen. Handeln från eller via EU-länder utgör en stor andel av Sveriges import. Dessutom är en stor andel av EU:s import tullfri och olika typer av preferensavtal innebär ofta att tullsatsen blir lägre. Samtidigt vet vi att produktionen i Sverige blivit mer importberoende och det finns många situationer när även en låg tull kan innebära stora kostnader för företag.

••Insatsvaror är som nämnts mer priskänsliga än konsumtionsvaror.

••Företagens produktionskostnader ökar till följd av administrativa kostnader för att hantera förtullningsprocessen.

••Företag specialiserar sig i allt större utsträckning

på en begränsad del av produktionsprocessen, vilket innebär att en vara kan passera många länders gränser innan den är färdigproducerad. En tull som betalas i flera olika led i produktionen av samma vara kan orsaka en hög tullkostnad för den slutliga varan. I det fallet ger en låg tull en större effekt på den slutliga produktionskostnaden.60

••Tullkostnader har betydelse för företagens beslut om var de geografiskt ska placera sina produk-

28

tionsförläggningar och från vilka länder de importerar sina varor.

••Tullar kan även indirekt påverka kostnaden för

handeln som sker inom EU. Om ett företag i Sverige handlar varor från ett företag i ett annat EU-land som i sin tur importerat och betalat tull för insatsvaror från ett land utanför EU så har tullen troligen påverkat priset. I hur hög grad tullkostnaden förs vidare i ledet beror på många variabler som till exempel varans priskänslighet och konkurrenstrycket i sektorn ifråga.

••En tull kan även leda till kostnader för företag

med en fragmenterad produktion trots att det inte uppstår någon tullkostnad vid importtillfället. Om exempelvis en vara i Sydkorea exporteras och förädlas i Japan innan det exporteras till ett företag i Sverige, så påverkas företaget i Sverige indirekt av vilka tullar Japan har gentemot Sydkorea.

••Enligt Kommerskollegiums företagsundersökning61 anser mer än vart tionde företag att EU:s höga tullar är ett problem vid import. Problemet upplevs vara större för små företag och gäller framför allt inom livsmedelsindustrin och handelssektorn. Tullar är ofta ett större problem för företag där marginalerna är lägre som till exempel små företag eller företag i utvecklingsländer. Den högre kostnaden som en tull orsakar kan hindra dem från att komma in på nya marknader.

••Förekomsten av exporttullar på vissa råvaror från vissa länder gör att den totala kostnaden för tullen ibland kan vara betydligt högre än vad som anges i EU:s tulltaxa.

5.3.1

Tullarna fördelade på produkter

De sektorer som drabbas hårdast av tullar är de som har en stor andel import av tullbelagda varor och de som använder sig av mycket insatsvaror från andra sektorer i ekonomin som i sin tur har betalat tullar. Hur påverkas vår import i Sverige? Vilka produkter är belagda med tullar och vilka sektorer påverkas mest av tullarna? Figur 7 visar på vilka produktgrupper samtliga tullavgifter togs ut 2005. Siffrorna kommer från en sammanställning gjord av SCB där de i en tullmatris visar vilka produkter som tullbeläggs och vem som i första ledet använder de tullbelagda varorna. Användarna är fördelade på olika sektorer, hushåll, investeringar, lager och export och på så sätt kan man utläsa hur stor del av tullarna som belastar produktionen. Figuren inkluderar inte de indirekta tullar som uppstår då en vara importeras och förtullas i ett annat EU-land och sedan skickas vidare till Sverige. Den blå delen av stapeln visar hur stor

Figur 7. Sveriges tullavgifter 2005 fördelat på produktgrupper

0

100

200

300

Miljoner kronor 400 500

600

700

800

Kläder; päls och pälsvaror Motorfordon, släpfordon och påhängsvagnar Livsmedel, dryckesvaror och tobaksvaror Teleprodukter och andra elektriska maskiner Textilvaror Maskiner utom kontorsmaskiner och datorer Läder och lädervaror Kemikalier och kemiska produkter Gummi- och plastvaror Metallvaror utom maskiner och apparater Möbler, andra varor Fisk och andra fiskeriprodukter Jordbruks- och jaktprodukter Precisions-, optiska instrument, medicinsk utrustning, ur Andra transportmedel Metaller Icke-metalliska mineraliska produkter Stenkolsprodukter, petroleumprodukter, kärnbränsle Trä och trävaror (ej möbler) Förlagsprodukter; grafiska produkter Kontorsmaskiner och datorer Skogsbruksprodukter

Källa: SCB:s tullmatris

Tullavgifter som belastar insatsvaror

andel av tullarna som belastade sektorer genom att varorna användes som insatsvaror. Övriga tullar låg på varor som till allra största del användes av hushållen. Av den totala tullen som betalades år 2005 utgjorde tull på produkter inom de tre första produktgrupperna i figuren; kläder, motorfordon samt livsmedel, nästan hälften av tullkostnaden. På vissa produktgrupper i Sverige utgick inga tullar 2005. Det gäller produkter inom stenkol, brunkol och torv, råpetroleum och naturgas, uranmalm och toriummalm, metallmalmer, andra produkter från utvinning av mineral, massa, papper och pappersvaror, samt el, gas och vatten.

Övriga tullavgifter 2005

Drygt två miljarder kronor, eller 44 procent av den totala tullkostnaden, togs ut på varor som användes i produktion. Det är stor spridning mellan produktgrupperna i hur stor andel av tullarna som belastade insatsvaror. Tullarna på jordbruks- och jaktprodukter belastade till exempel inte produktion i särskilt stor utsträckning (endast drygt tio procent), utan de påverkade framför allt hushållen. I sektorerna för metaller, kemikalier samt gummi- och plastvaror påverkade mer än 90 procent av tullarna insatsvaror. De produkter som i kronor hade högst tullkostnad för insatsvaror var produkter inom livsmedel, dryckesvaror och tobaksvaror samt teleprodukter och andra elektriska maskiner och artiklar.

29

5.3.2

Tullarna fördelade på användare

I figur 8 illustreras vilka som använde de tullbelagda produkterna och därmed troligtvis fick betala en stor del av tullkostnaderna. Skillnaderna mellan de två figurerna är att den första figuren visar hur tullen belastade produktgrupper, det vill säga vad som tullbelades medan den andra figuren visar hur tullen belastade sektorer. Ur statistiken går det inte att utläsa vem som importerade varorna och betalade tullen, utan figuren visar endast vem som använde de tullbelagda varorna i första ledet. Fler sektorer är inkluderade jämfört med föregående figur eftersom även tjänstesektorer ingår. Tjänster beläggs inte med tull men tjänsteföretag som importerar varor till sin produktion kan få betala tullkostnader för den importen. Företag i de översta fem sektorerna i figuren använde insatsvaror vars tullar uppgick till drygt hälften av de totala tullarna på insatsvaror. I motorfordonssektorn uppgick tullarna till 344 miljoner kronor varav den största delen av kostnaden härrörde från importerade insatsvaror från utländsk motorfordonsindustri. Det är intressant att notera att ungefär en tredjedel av tullkostnaderna låg på varor som användes av företag i tjänstesektorer vid import av varor såsom livsmedel, textilvaror, kläder samt gummi- och plastvaror. Att analysera sektorernas tullkostnader utan hänsyn till sektorernas storlek ger ingen komplett bild av tullarnas betydelse. Genom att sätta tullen i relation till värdet på sektorns import ges en indikation om tullens betydelse för sektorn. Dock finns många metodologiska problem med att göra så.

••Sektorerna är väldigt aggregerade vilket innebär

att det inom en sektor med en tillsynes låg/hög tullkostnad kan finnas företag som påverkas mycket/lite av varor belagda med höga tullsatser.

••En hög tullsats kan vara prohibitiv. ••Även låga tullar genererar, som tidigare nämnts, administrativa kostnader för företag.

••Olika sektorer är beroende av import i olika

utsträckningar. Företag i mer importberoende sektorer är mer känsliga för tullar.

••Även indirekt import påverkar tullkostnader

eftersom insatsvaror ofta rör sig mellan olika sektorer för vidareförädling innan de så småningom blir del av en färdig vara eller tjänst. Företag som betalar tull på sina insatsvaror försöker troligtvis övervältra kostnaden på nästa led i produktionskedjan och därför är det inte osannolikt att företag som köper tullbelagda varor från andra sek-

30

torer får betala tullkostnaden som en del av inköpspriset. Med de här svagheterna i åtanke så visar jämförelsen att i förhållande till all import, det vill säga även importen från EU, så ligger tullkostnaden för de flesta sektorerna på mellan noll och en procent av importvärdet med några undantag; läder och lädervaror (5,5 procent), kläder; päls och pälsvaror (1,7 procent) samt hotell- och restaurangtjänster (1,2 procent).

5.4 Tullarnas betydelse för svensk export Tullar påverkar som bekant importpriser men kopplingen mellan tullar och exportpriser är ofta mindre självklar. Om tullbelagda insatsvaror förädlas och därefter exporteras så kan tullkostnaden följa med hela vägen till exporten. I de fallen blir tullen indirekt en form av skatt på exporten. Redan på 1960-talet började man diskutera begreppet ”effective protection” som innebär att man inte bara analyserar handelsbegränsande åtgärder, utan även analyserar implikationerna av dessa på företag och sektorer. Forskare tittar både på hur exempelvis importtullar skyddar inhemska producenter och på hur importtullar på insatsvaror negativt påverkar företag som tillverkar exportvaror. Det går att beräkna hur stor del av Sveriges tullkostnader på insatsvaror som påverkar exportindustrin utifrån hur stor tullkostnad som belastar varje sektor och därefter hur stor del av sektorns produktion som exporteras. Baserat på hur mycket sektorerna initialt använder av de tullbelagda insatsvarorna såsom redovisades i figur 6 så hamnar knappt 60 procent av insatsvarornas tullkostnad på exporten, motsvarande knappt 1,2 miljarder kronor. Det är ett försumbart belopp i förhållande till storleken på exporten, men likväl kvarstår faktum att det kan ha betydelse för enskilda företag. Det går även att göra en mindre ändring till beräkningen ovan genom att fördela om tullkostnaderna baserat på sektorernas direkta och indirekta importandelar istället för att endast beakta hur mycket sektorerna initialt använder. Därigenom tar man även hänsyn till efterfrågan på tullbelagda insatsvaror mellan olika sektorer. Resultatet visar att tullkostnaden som hamnar på exporten blir något lägre med 55 procent, men fortfarande är det alltså mer än hälften av tullarna på insatsvaror som kan fördyra Sveriges export. Importtullar påverkar alltså inte bara det som produceras och konsumeras i landet utan en stor del av importtullen blir indirekt även en form av skatt på exporten.

Figur 8. Sektorer som använde tullbelagda produkter 2005 0

50

100

150

Miljoner kronor 200

250

300

350

Motorfordon, släpfordon och påhängsvagnar Teleprodukter och andra elektriska maskiner och artiklar Livsmedel, dryckesvaror och tobaksvaror Maskiner utom kontorsmaskiner och datorer Handel, parti- och agenturhandel, detaljhandel och reparation Hotell- och restaurangtjänster Hälso- och sjukvård, sociala tjänster; veterinärtjänster Byggnadsarbeten Kemikalier och kemiska produkter Gummi- och plastvaror FoU och andra företagstjänster Precisions-, optiska instrument, medicinsk utrustning, ur Metallvaror utom maskiner och apparater Massa, papper och pappersvaror Metaller Jordbruks- och jaktprodukter Databehandlingstjänster Offentlig administration och försvar Sjötransport Läder och lädervaror Vägtransport av gods Andra transportmedel Rekreations-, kultur och sporttjänster Trä och trävaror (ej möbler) Fastighetstjänster Möbler, andra varor Kläder; päls och pälsvaror Förlagsprodukter; grafiska produkter Utbildning Post- och telekommunikationstjänster Stenkolsprodukter, petroleumprodukter, kärnbränsle Textilvaror El, gas och vatten Annan service Stödtjänster till transport; resebyråtjänster Skogsbruksprodukter Icke-metalliska mineraliska produkter Fisk och andra fiskeriprodukter Intressebevakning; religiösa samfunds tjänster Avloppstjänster Lufttransport Biluthyrning Finansiella tjänster Metallmalmer och andra produkter från utvinning av mineral

Källa: SCB:s tullmatris

31

6. Slutsatser 6.1 Fragmenteringen har förändrat handelsstatistikens betydelse Produktionen sprids ut allt mer i världen och det internationella konkurrenstrycket driver fram krav på ökad effektivitet hos företag. En fragmenterad produktion och ökad import av insatser är i många fall en nödvändighet för att företagen ska kunna möta den allt hårdare internationella konkurrensen. Detta är också något som tydligt slås fast i EU:s nya handelspolitiska strategi, som är en del av den övergripande EU2020-strategin för tillväxt i Europa62. De globala produktionskedjorna har gjort handelsstatistiken mer svårtolkad. Den internationella handeln har blivit mer komplex, vilket lett till att handelsstatistiken återspeglar en begränsad bild av verkligheten. Därför är det viktigt att siffrorna tolkas för vad de är. Enligt BEC-indelningen har Sveriges import av insatsvaror ökat samtidigt som den minskat som andel av den totala importen. Det beror på att importen av framför allt konsumtionsvaror ökat mer. Input-outputtabeller, med vars hjälp man kan beräkna både den direkta och indirekta användningen av importerade insatsvaror och insatstjänster i olika sektorer, visar däremot att importberoendet i Sverige har ökat i nästan samtliga sektorer. Beräkningarna av vertikal specialisering visar även på ett stort importberoende i många av Sveriges viktigaste exportsektorer samt att tjänstesektorerna ökar i betydelse när man beräknar vilka av Sveriges sektorers export som skapar mest nationellt förädlingsvärde. De olika sätten att mäta ett lands beroende av importerade insatser kompletterar varandra och bidrar till att förmedla en djupare bild av verkligheten. Av Sveriges tullkostnader 2005 belastade nästan hälften varor som användes i produktion och inom vissa produktgrupper belastade runt 90 procent av de tullbelagda varorna varor som användes i produktion. Uppskattningsvis var det mer än hälften av tullarna på insatsvaror som påverkade varor och tjänster som exporterades.

6.2 Betydelsen av öppna marknader Begränsningar i handeln skadar företag som importerar och riskerar även att göra färdiga produkter dyrare och mindre konkurrenskraftiga på den internationella marknaden. Regelverk som kan missgynna fragmenteringen genom att driva upp priserna på insatser, göra leveranskedjorna onödigt administra32

tivt komplicerade att hantera eller skapa osäkra villkor, hindrar företagen från att dra nytta av den internationella fördelningen av arbetsmoment. Som utredningen visat har handeln blivit mer komplex och det har blivit svårare för EU att använda handelsbegränsande åtgärder för att skydda sin egen produktion. Tullar leder exempelvis till högre priser för företag som via import eller indirekt import använder de tullbelagda insatsvarorna, men det är inte bara importtullar på varor som används i inhemsk produktion som påverkar produktionskostnader. Tullar på konsumtionsvaror fördyrar den inhemska konsumtionen. Dessutom kan tullar på konsumtionsvaror delvis skada den inhemska produktionen i situationer när hela den fysiska produktionen är förlagd utomlands medan forskning och utveckling, design, marknadsföring och andra tjänster har utförts inom landet. I ett allt mer avindustrialiserat Sverige är detta troligen en allt mer vanlig situation. Ett illustrativt exempel är den fallstudie om skotillverkning som beskrevs i kapitel 2, där mer än hälften av importens förädlingsvärde på ett par skor, tillverkade i fabrik utanför EU, kan tillfalla företag i EU. Ett intressant räkneexperiment av de oönskade effekterna av tullar på insatsvaror har gjorts i USA, där en kommitté63 analyserat det utländska innehållet i amerikansk export. Kommittén ställde sig frågan hur USA:s BNP och sysselsättning påverkats om USA infört höga tullar för att hindra importen av insatsvaror. Svaret de gav var att i de fall företagen hade valt att byta till en inhemsk leverantör av insatsvaror hade konkurrenskraften försämrats genom högre produktionskostnader. Det högre priset skulle i sin tur ha reducerat amerikansk export och ökat efterfrågan på import av billiga färdiga varor, tvärtemot vad tullhöjningen avsåg att åstadkomma.

6.3 Hur handelspolitiken kan skapa bättre förutsättningar för fragmenteringen Handelspolitiken är ett viktigt verktyg för att säkerställa att importen inte fördyras av handelsbegränsande åtgärder och att företagen kan dra nytta av fragmenteringen. Den europeiska produktionen kan främjas genom att EU:s handelspolitik tar hänsyn till företagens fragmenterade produktion och tillgodoser importbehoven. Förbättringar kan genomföras inom vitt skiljda områden som exempelvis tullpolitik, handelspolitiska skyddsåtgärder, exportrestriktioner och handelsprocedurer.

Med syftet att öka USA:s export skrev USA:s president 2010 på en ny lag som tillfälligt eliminerar eller sänker tullar på en mängd importvaror som används för tillverkning64. I Kanada har man gått längre än så och nyligen antagit en plan för permanent unilateral avveckling av tullar på i princip alla insatsvaror till industrin fram till år 2015. Många tullar på insatsvaror togs bort redan 201065. Liknande initiativ skulle kunna tas i EU. Även exporttullar ökar priserna på insatsvaror. Mellan 70-80 procent av alla råvaror som används inom EU är importerade från tredje land och det gäller inte minst strategiska metaller. Tillgängligheten till dessa insatsvaror påverkas av den ökande förekomsten av olika exportrestriktioner såsom bland annat exportskatter och ibland rena exportförbud. Sådan politik är helt legal inom WTO och på kort- och medellång sikt gynnar politiken ofta de länder som tillämpar exportrestriktionerna. Det är positivt att EU verkar för en multilateral överenskommelse inom Doharundan för att begränsa exportrestriktioner. Handelspolitiska skyddsåtgärder tar oftast formen av en antidumpningstull. Skillnaderna gentemot vanliga tullar är att dessa åtgärder kan införas relativt plötsligt och kan innebära mycket höga tullsatser. De flesta antidumpningsåtgärder drabbar typiska insatsvaror såsom metaller och kemikalier, och bidrar till att skapa en allmän osäkerhet i de sektorer som är beroende av sådana varor för sin produktion. Problemet med antidumpning gäller dock inte bara insatsvaror utan det har spridit sig även till konsumtionsvaror. De europeiska ”huvudkontorsekonomierna” påverkas av att exempelvis fabriksproduktion av skor som sker utanför EU, men vars förädlingsvärde till stor del tillfaller företag i EU, drabbas av antidumpningsåtgärder. EU bör se över sitt antidumpningsregelverk för att minska riskerna för de företag som är beroende av insatsvaruimport för sin produktion. Det finns även faktorer som indirekt ökar importkostnader. En sådan är långsamma och byråkratiska handelsprocedurer. Omfattande dokumenthantering, försäkrings- och betalningsprocesser, långsam hantering av tullklarering, korruption och ifyllande av olika tillstånd tar tid och orsakar kostnader för företagen. För företag som är beroende av import från många olika källor i världen och som tillämpar Just-in-Time leverans kan det vara mycket allvarligt. Enkla och transparanta handelsprocedurer är därför en konkurrensfördel i en värld med globala produktionskedjor. Sverige har redan bland de bästa handelsprocedurerna i världen66, men det finns fort-

farande stora möjligheter för många EU-länder att göra förbättringar samt att med teknisk assistans öka kapaciteten i många utvecklingsländer. Även invecklade ursprungsregler som gör handeln mer administrativt komplicerad kan skapa kostnader för företagen. Kostnader kan uppstå om exempelvis fem länder är involverade i en produktionskedja och samtliga länder upprättar olika bilaterala avtal med varandra baserade på olika ursprungsregler med varierande möjligheter till import från underleverantörer i tredje land. I ljuset av komplexa produktions- och handelsmönster har därför multilaterala, eller i andra hand plurilaterala, lösningar blivit än viktigare. I ljuset av fragmenteringen behövs också åtgärder för att förbättra tillgången till insatstjänster. I praktiken säljer många varutillverkande företag långt ifrån alltid en renodlad vara utan varan inkluderar ofta ett flertal tjänster67. En tullsänkning i GATT eller en ny liberalisering i GATS kan urholkas om vinsterna inte kan realiseras på grund av att nödvändiga komplementvaror eller -tjänster inte går att få tag i, eller är orimligt dyra. Olika idéer om att föra samman varu- och tjänstefrågor finns, främst på ITområdet. Eftersom många tjänster säljs internationellt via utländska dotterbolag är det även viktigt att uppmuntra utländska direktinvesteringar som ett sätt att få tillgång till efterfrågade insatstjänster.

6.4 Går vi mot mer eller mindre fragmentering? Kommer Sveriges vertikala specialisering att öka ytterligare? Det beror förutom ovan nämnda handelspolitiska variabler på en lång andra rad faktorer. Inte minst blir företagens avvägning mellan handel och investeringar avgörande. Om en allt större del av svenska företags verksamheter, såväl produktion som försäljning, sker utanför Sveriges gränser så kan Sveriges behov av att importera insatsvaror minska. En möjlighet är att ett allt mer avindustrialiserat Sverige framöver kommer att importera mer insatstjänster men mindre insatsvaror. En svensk ”huvudkontorsekonomi” skulle i så fall vara beroende av import från utlandet av många slags mer rutinartade företagstjänster medan den relativt begränsade fysiska industriproduktionen skulle göra insatsvaror mindre viktiga. Även om en relativt sett allt större del av svenska företags industriproduktion sker utomlands så kan dock ändå den svenska industriproduktionen i Sverige öka i absoluta tal. Detta kan komma att kräva ökad import av insatsvaror. 33

Noter 1

2

3

Flera ord har använts för att beskriva den utspridda internationella produktionsstrukturen. Fragmentering av produktionen (på olika företag och/eller länder), delning av produktionen (production sharing) mellan olika platser, uppdelning av värdekedjan (slicing up the value added chain) mfl. I denna studie använder vi begreppet fragmentering av produktionskedjan. För att kunna importera eftertraktade produkter från utlandet måste vi exportera svenska produkter. Samhällsekonomiskt bidrar alltså export till att finansiera efterfrågad import. Vad som uppmärksammas i allt högre grad idag är dock att vi behöver importera insatsvaror och insatstjänster för att över huvudtaget kunna producera varor och tjänster som exporteras. Detta är en viss förenkling, då även den enklaste jordbruksprodukt kan ha ett visst förädlingsvärde från en annan plats än den plats där exempelvis grönsaken växt. Exempel på detta är om utländskt gödsel använts för att gödsla grönsaken.

4

Baldwin ( 2006)

5

En teori om task trade har formulerats av Grossman och Rossi-Hansberg (2008)

6

European Commission (2010) 1

7

Man måste skilja insatsvaror från kapitalinvesteringar. De senare är långsiktiga investeringar som används i produktionen men inte går åt i produktionen. Exempelvis är en industrirobot som används i flera år inte en insatsvara medan oljan som går åt för att driva roboten är det.

8

9

Dock är inte alla företagstjänster insatstjänster, en del är mer långsiktiga till sin natur och är därför – enligt diskussionen i fotnoten ovan om investeringar i kapital - snarare att se som investeringar i humankapital. Exempelvis är en utbildning av personalen i ett nytt faktureringssystem inte en insatstjänst medan däremot är faktureringen i sig en insatstjänst. Dessa fyra sk leveranssätt anges i WTOs tjänstehandelsavtal General Agreement on Trade in Services (GATS).

10 Egna beräkningar, baserade på data från Institutet för Näringslivsforsknings företagsdatabas. 11 Som ett illustrativt exempel kan nämnas att lönekostnaden per timme för en industriarbetare i Polen 2005 (det år vi använder i våra beräkningar i kapitel 4) endast var en fjärdedel av de svenska, medan kostnaderna i Brasilien och Kina var 15 procent respektive 5 procent av de svenska. Båda dessa exempel kommer från Världsbankens Doing Business, www.doingbusiness.org. 12 Som exempel kan nämnas att kostnaden för att skeppa iväg en container från Brasilien är mer än det dubbla mot vad det kostar i Sverige. Bristen på en fungerande administration och rättsväsen samt förekomsten av korruption kan också bidra till stora svårhanterade kostnader. Ett exempel är att det behövs 37 olika tillstånd för att få bygglov i Kina att jämföra med åtta tillstånd i Sverige. Införskaffande av alla dessa tillstånd tar tid, kräver dyr legal hjälp samt skapar osäkerhet. Båda dessa exempel kommer från Världsbankens Doing Business, www.doingbusiness.org 13 Se exempelvis Pehnelt (2007) eller Bakens et al (2006) 14 Vid en sökning på Giant Sucking Sound på www.youtube.com kommer ett flertal inslag upp.

34

15 Blinder (2009) 16 Linden et al (2007) 17 Denna slags statistik finns tyvärr inte. Vi vet inte heller hur stor del av det japanska företagets vinst som återinvesteras i Kina eller vilka som är aktieägare i det japanska företaget. Därför kan vi inte fördela förädlingsvärdet mellan Japan och Kina, (eller för den delen andra länder där t ex aktieägare kan finnas). 18 Nyligen har en uppdaterad version av denna studie gjorts, denna gång med en iPad i fokus. Den rapporten kommer till samma slutsats och uppskattar den kinesiska andelen av förädlingsvärdet till fem procent. 19 National Board of Trade (2007) 20 Newhouse et al (2007) 21 Grossman et al (2006) 22 Tempest (1996) 23 Daudin et al (2009) 24 Standard International Trade Classification 25 United Nations (2002) 26 Att vi utgår från 1995 har att göra med de anlyser som görs i kapitel 4 som tar sitt avstamp från detta år. 27 Källa: COMTRADE. 28 BEC-kategorierna 111, 21 och 31 29 År 1995 stod råvarorna för 13 procent av de importerade insatsvarorna medan de 2009 hade ökat till 20 procent. Inom råvaror skedde ökningen inom gruppen bränslen och smörjmedel, vilket inkluderar den stora posten olja. Eftersom oljepriset under perioden varit stigande är detta inte förvånande 30 BEC-kategorierna 121, 22, 322, 42 och 53. 31 Att det kallas för Rotterdameffekten beror på att Rotterdam är Europas största hamn och många varor som kommer till EU anländer där. Problemet med Rotterdameffekten uppstår dock bara om varorna anländer och lastas av i annat EU-land och förtullas där. Rotterdameffekten leder troligen till att andelen insatsvaror som har sitt ursprung i länder som Kina och andra lågkostnadsländer utanför EU underskattas. 32 Den ökade importen från Norge beror på en stor ökning av importerad fisk. Sveriges medlemskap i EU 1995 har lett till att en stor del av norsk fiskexport till EU transporteras via Sverige och därmed registreras som svensk import i handelsstatistiken. 33 Med dessa begrepp avses Världsbankens definition av höginkomstländer som högkostnadsländer medan medeloch låginkomstländerna räknas om lågkostnadsländer. Alla de tio centraleuropeiska EU-medlemmarna räknas som lågkostnadsländer, även om de flesta av dem helt nyligen blivit uppgraderade av Världsbanken. Deras kostnadsbild är likväl väsenligt lägre än i Västeuropa. 34 Det hade varit intressant att närmare studera vilken slags insatsvaror som kommer från vilken sorts länder. På så sätt hade det gått att tydligare se Sveriges stora beroende av lågkostnadsländerna för en lång rad viktiga varor, ett beroende som är mycket större än att bara konstatera att de

står för 15-20 procent av insatsvaruimporten. Tyvärr har vi inte hittat någon studie som undersökt denna fråga närmare. 35 Hummels et al (2001) 36 Att investeringarna är minus beror på att värdet av företagens lagerinvesteringar har minskat. I exempelvis skogsindustrin har lagerinvesteringar som består av förändringen i avverkade virkestillgångar varit negativ. 37 I Asien har man för en grupp länder dock skapat en asiatisk input-outputtabell så att man, baserat på företagsdata, kan följa handeln av varor och tjänster både mellan länder och sektorer. På global nivå finns ett EU-finansierat projekt som syftar till att skapa en input-outputdatabas som täcker större delen av världshandeln. Detta är baserat på olika antaganden och syftar till att estimera en global inputoutputtabell. Mer information om projektet finns på www.wiod.org 38 Hummels et al (2001) 39 I input-outputtabellerna för 1995 och 2005 finns över 50 olika sektorer. I följande beräkningar har sektorerna aggregerats på 24 sektorer, dels för att vissa sektorer på grund av sekretess inte redovisas separat i input-outputtabellerna utan aggregeras ihop med andra sektorer, dels för att aggregeringarna gör sektorerna jämförbara mellan de två tidsperioderna. Aggregeringen har så långt det varit möjligt gjorts utifrån klassificeringen av Miroudot et al (2001). 40 Koopman et al (2008) 41 Vertikal specialisering som andel av total export Ξ VSk/Xk = uAM[I-AD]-1X/Xk där u är en 1 X n vektor av 1:or, AM är en n X n importkoefficientmatris, I är en identitetsmatris, AD är en n X n inhemsk koefficientmatris, X är en n X 1 exportvektor och Xk är summan av landets totala export. [I-AD]-1 är en geometrisk oändlig summa och är den matematiska term som inkorporerar importerade insatsvaror från alla led i produktionen. 42 Nutek diskuterar i sin rapport Fakta om svensk turism och turistnäring (2008) hur turister spenderar sina pengar och redovisar att ungefär hälften spenderas på köp av varor och en tredjedel spenderas inom hotell- och restaurangsektorn. Båda de här sektorerna har en lägre importandel i produktionen än det svenska genomsnittet. Konsekvensen blir att den vertikala specialiseringen av turisters konsumtion överdrivs. Dock utgör turisternas köp inte mer än drygt fyra procent av Sveriges totala export så problemet ska inte överdrivas. 43 Daudin et al (2009) 44 Beräkningen har gjorts genom att exportvärdet hållits oförändrad over tid. Det betyder av varje sektors vertikala specialisering för 2005 har applicerats på sektorns exportsiffror från 1995 istället för exportsiffrorna från 2005. 45 Mirodout and Ragoussis (2009) 46 Argentina, Brasilien, Estland, Kina, Indien, Indonesien, Israel, Ryssland, Slovenien, Sydafrika och Taiwan 47 Textilvaror, kläder, läder och lädervaror 48 Samtal med Åke Weyler, fd VD för Textilimportörerna 49 I Sveriges totala export ingår även import som endast passerar våra gränser och går direkt till export samt utländska invånares köp i landet. De siffrorna redovisas inte i tabellen. Ett exempel på direktexport är norsk lax som passerar Sverige på väg till andra EU-länder. Totalt utgjorde den här typen av import knappt fyra procent av Sveriges export 2005 och det är anledningen till att den

vertikala specialiseringen tillsammans med det nationella förädlingsvärdet inte uppgår till 100 procent i tabellen. 50 Kemikalier och kemiska produkter och konstfibrer, metallvaror, maskiner som ej ingår i annan underavdelning, motorfordon, släpfordon och påhängsvagnar, samt övrig tillverkning 51 Handelssektorns export ska dock tolkas försiktigt. Handelns export består bland annat av merchanting vilket innebär att svenska företag köper och säljer produkter utomlands, utan att varan passerar den svenska gränsen. Skillnaden mellan försäljningspriset och inköpsvärdet utgör svensk tjänsteexport i handelssektorn. Handelns export består därför inte av en homogen varugrupp utan den är en kombination av samtliga varor som köps och säljs utomlands av svenska företag. Förädlingsvärdet som tillförs den svenska ekonomin kan ses som ersättning för tjänster som har utförts av det inhemska företaget, till exempel forskning, produktutveckling, marknadsföring och administration. 52 Kommerskollegium (2010) 1 53 Almega och Unionen (2008) 54 Mirodout et al (2009) 55 European Commission (2010) 2 56 HS5201 okardad eller okammad 57 Tullarna redovisas i MTN-kategorier, som står för Multilateral Trade Negotiation. Kategorierna är industriella produktkategorier som länderna inom WTO använde i förhandlingarna om marknadstillträde under Uruguayrundan. Olika preferenstullar och preferenskvoter med mera innebär dock att tullarna i en del fall kan vara väsentligt lägre vid import till EU. 58 Tullverket (2010) 59 SCB 60 I en artikel av Yi diskuterar författaren hur standardmodellerna inom handelsteorin har svårt att förklara hur tullsänkningar bidragit till en så stor handelsökning sedan 1980-talet. Författaren menar att förekomsten av vertikal specialisering ökar modellernas förklaringsgrad då fragmenteringen över flera landsgränser skapat större tullkostnader i produktionen. Om tull har betalats mer än en gång leder en liten sänkning av tullarna till att produktionskostnaden sänks ännu mer för varor som produceras i flera länder. På så sätt kan en liten tullsänkning få en stor effekt på handelsvolymen. Vad vi känner till har dock inga studier försökt kvantifiera detta. 61 Kommerskollegium (2010) 2 62 European Commission (2010) 3 63 Committee on Analyzing the U.S. Content of Imports and the Foreign Content of Exports (2006) 64 US Congress (2010) H.R. 4380, U.S. Manufacturing Enhancement Act of 2010 65 Canadian government (2010) 66 Enligt Världsbankens Doing Business (www.doingbusiness.org) är Sverige sjunde bäst i världen på detta. 67 Detta gäller även insatsvaror där t.ex. en dataprocessor kan inkludera tjänster som support, utbildning och installation. Det omvända gäller givetvis också, att ett företag säljer en insatstjänst där varor ingår. Ett exempel är ett anti-virus skydd som byggs in i en dator med hjälp av en fysisk komponent. Denna produktifiering är dock troligen inte lika vanlig.

35

Källor Almega och Unionen (2008) Det nya näringslivet – samspelet mellan industrin och tjänstesektorn Bakens, Jessie; Barrell, Ray; Buitelaar, Piet; Choy, Amanda; Rojas-Romagosa, Hugo and Toet Michel (2006), China and the Dutch Economy –Stylised facts and prospects, CPB Document No 127, Haag, Nederländerna Baldwin, Rickard. On behalf of the Finnish EUpresidency (2006), Globalisation: the great unbundling(s), Graduate Institute of International Studies, Genéve, Schweiz Blinder, Alan S (2009), On the measuribility of offshorability. Vox EU: http://www.voxeu.org/ index.php?q=node/4072 (hämtat December 2010)

Kommerskollegium (2007), Adding value to the European economy - How anti-dumping can damage the supply chains of globalised European companies. Five case studies from the shoe industry. Stockholm, Sweden Kommerskollegium (2010), Servicification of Swedish Manufacturing. Stockholm, Sweden Kommerskollegium (2010), Vad hindrar Sveriges utrikeshandel. Stockholm, Sweden Koopman, Robert; Wang Zhi and Wei, Shang-Jin (2008), How much of Chinese exports is really made in China? Assessing domestic value-added when processing trade is pervasive. Working Paper 14109, National Buraue of Economic Research. Massachusetts, Cambridge, USA

Canadian government (2010), Actions to unilaterally eliminate certain most-favoured-nation applied tariffs, Communication from Canada to the WTO Committe on Market Access. G/MA/W/101

NUTEK (2008) Fakta om svensk turism och turistnäring

Committee on Analyzing the U.S. Content of Imports and the Foreign Content of Exports (2006), Analyzing the U.S. Content of Imports and the Foreign Content of Exports. Washington DC, USA

Linden, Greg; Kraemer, Kenneth L; Dedrick, Jason (2007), Who Captures Value in a Global Innovation System? The case of Apple’s iPod, Personal Computing Industry Center (PCIC), Irvine, California, USA

COMTRADE, https://wits.worldbank.org/WITS/wits/ restricted/login.aspx Daudin, Guillaume; Rifflart, Christine and Schweisguth, Danielle (2009), Who produces for whom in the world economy? Sciences Po (OFCE), Paris, Frankrike European Commission (2010), A New Strategy for the Single Market – At the Service of Europe’s economy and Society - Report to the President of the European Commission (2010), Bryssel, Belgien European Commission (2010), Trade as a Driver of Prosperity - Commission staff working document accompanying the Commission’s Communication on “Trade, Growth and World affairs”. Bryssel, Belgien European Commission (2010), Trade, Growth and World Affairs - Trade Policy as a Core Component of the EU’S 2020 Strategy. Bryssel, Belgien Grossman, G och Rossi-Hansberg, E (2008), Task Trade between similar countries, Working Paper 14554, National Buraue of Economic Research. Cambridge, Massachusetts, USA Grossman, G and Rossi Hansberg, E (2006), The Rise of Offshoring: it’s not wine for cloth anymore Princeton University, USA Hummels, David; Ishi, Jun and Yi, Kei-Mu (2001), The nature and growth of vertical specialization in world trade. Journal of International Economics, vol 54, Issue 1. Inomata , Satoshi (2008), A New Measurement for International Fragmentation of the Production Process: An International Input-Output Approac. IDE Discussion Paper 175, Japan

36

Pehnelt, Gernot (2007), Globalisation and Inflation in OECD countries, ECIPE Working Paper No 3/2007, Bryssel, Belgien

Miroudot, Sébastien; Lanz, Rainer and Ragoussis Alexandros (2009), Trade in Intermediate Goods and Services. OECD Trade Policy Working Paper 93. OECD, Paris, Frankrike Miroudot, Sébastien and Ragoussis Alexandros (2009), Vertical Trade, Trade Costs and FDI . OECD Trade Policy Working Paper 89, Paris, Frankrike Newhouse, John and A. A, Knopf (2007), Boeing vs Airbus, The inside story of the greatest international competetion in business, New York, USA SCB, www.scb.se Tempest, Rone (1996), Barbie and the World Economy, Los Angeles Times September 22, Los Angeles, USA Tullverket (2010), Faktablad gynnsam behandling i tullhänseende – användning för särskilda ändamål, Stockholm, Sverige United Nations, Department of Economic and Social Affairs, Statistics Division (2002), Classification by Broad Economic Categories, Defined in terms of the Standard International Trade Classification, Revision 3 and the Harmonized Commodity Description and Coding System, Third Edition. New York, USA US Congress (2010) H.R. 4380: U.S. Manufacturing Enhancement Act of 2010 World Bank, Doing Business Indicators: www.doingbusiness.org. World Input Output Database: www.wiod.org

2010 12

Box 6803, S-113 86 Stockholm, Sweden Phone +46 8 690 48 00 Fax +46 8 30 67 59 E-mail [email protected] www.kommers.se