Med sikte på hållbarhet

JONAS THULIN, KAIROS FUTURE, 2013-01-23

Med sikte på hållbarhet SAMMANFATTANDE REFLEKTIONER FRÅN NOLLMÄTNING VID NYA MALMÖ LATIN HÖSTTERMINEN 2013

Consultants for Strategic Futures.

Consultants for Strategic Futures

1. OM RAPPORTEN Naturskyddsföreningen, Malmö Stad och Malmö högskola har ingått ett samarbete och skapar tillsammans med Nya Malmö Latin en modellskola som bland annat syftar till att ge eleverna en ökad framtidstro och handlingskraft när det gäller hållbar utveckling. Ytterligare ett syfte med projektet är att utveckla nya pedagogiska arbetsformer som förhoppningsvis kan spridas till många fler skolor runt om i landet. Under en treårsperiod ska Naturskyddsföreningen stödja och utveckla arbetet kring hållbar utveckling tillsammans med skolledningen, lärare och elever på gymnasieskolan Nya Malmö latinskola i Malmö. Processen startar hösten 2013 då eleverna börjar första året på gymnasiet och pågår tills de tar studenten. I samband med denna satsning har Kairos Future fått i uppdrag av Naturskyddsföreningen att utvärdera resultaten av den nya utbildningen vad det gäller förändringar i synen på hållbar utveckling bland elever. Till grund för utvärderingen ligger en enkätundersökning (mätinstrument) som kommer distribueras till elever vid två skilda tillfällen: vid utbildningens början höstterminen 2013, samt i samband med utbildningens avslutande under vårterminen 2016 (kommande rapport). Svarsutfallen från undersökningarna vid utbildningens början och vid dess avslut syftar till att ge ett material utifrån vilket utbildningens effekter sedan kan analyseras och utvärderas. Syftet med denna rapport är att ge en kortfattad sammanfattning över några huvudsakliga reflektioner från nollmätningen, samt att i korthet lyfta fram och diskutera ett urval av potentiellt intressanta samband ur det rika material som insamlats. Analysen i rapporten stannar vid enkla gruppjämförelser och utpekanden av bivariata samband. För en mer uttömmande redovisning av attityder och kunskaper (samt bakomliggande metodik) hänvisar vi till den kompletterande rapporten Med Sikte på hållbarhet – resultatredovisning av nollmätning vid Nya Malmö Latin.

2(13)

Consultants for Strategic Futures

2. INNEHÅLLET I KORTHET •

Probleminsikten hög bland elever, men med svagare lokal förankring: I princip samtliga elever vid Nya Malmö Latin instämmer i att världen idag står inför betydande miljö- och hållbarhetsutmaningar, och en framtida lösning sannolikt kräver att vi människor ser över våra nuvarande livsstilar och konsumtionsvanor. Färre elever anser däremot att det finns stora miljöproblem på det nationella och det regionala planet.

•

Många vill förändra, men inte alla: hos majoriteten av elever finns en klar vilja om att förändra världen i en mer hållbar riktning, exempelvis genom att göra något åt de globala miljöproblemen. Många känner även ett personligt ansvar för att delta. Beroende på definition kan någonstans mellan var femte till var tredje elev vid tiden för nollmätningen dock kunna klassificeras som åtminstone delvis (personligt) likgiltig.

•

Handlingskompetensen kan stärkas: Vid tiden för nollmätningen kan majoriteten av eleverna vid Nya Malmö Latin åtminstone i någon utsträckning sägas uppleva att de saknar redskap och kunskap för att själva bidra till att förändra samhället i en mer hållbar riktning. Speciellt upplever man sig sakna kunskap om hur förändringar skulle kunna genomdrivas i närområdet eller på näringslivsarenan (företag).

•

Majoritet har tillförsikt, men delade meningar om världens miljöproblem går att lösa: Majoriteten av elever är hoppfulla till att långtgående förändringar av samhället är möjliga. Med avseende på frågan om huruvida vi människor kommer kunna lösa miljöproblemen i världen eller inte är eleverna i dagsläget mer kluvna.

•

Potential för ökat engagemang och agerande: I genomsnitt uppger vid tiden för nollmätningen en av tre elever vid Nya Malmö Latin att de antingen helt eller i ganska stor utsträckning kände igen sig i något av de sex beteenden som valts ut som indikatorer på ett förhållningssätt i linje med idén om hållbar utveckling.

•

Samhällsintresse, världsförbättrarambitioner, självförtroende och optimism exempel på bakomliggande samband av betydelse: En första analys antyder dock inte att demografiska eller socio-ekonomiska variabler förtjänar att lyftas fram som särskilt viktiga förklaringsfaktorer.

3(13)

Consultants for Strategic Futures

3. DEN STÖRRE BILDEN Nedan redogör och kommenterar vi de fem huvudsakliga attityds- och beteendeområden som ligger till grund för uppföljning och utvärdering av pilotprojektet via Nya Malmö Latin. Varje område inleds med en presentation av övergripande slutsatser och reflektioner, varefter eventuella skillnader och samband som bedömts vara av intresse kommenteras. PROBLEMINSIKTEN HÖG, MEN MED SVAGARE LOKAL FÖRANKRING Står världen idag inför betydande miljö- och hållbarhetsutmaningar, och kräver i så fall en framtida lösning att vi människor ser över vår nuvarande livsstil och våra konsumtionsvanor? På dessa frågor svarar i princip samtliga elever vid Nya Malmö Latin ja. Speciellt starkt förankrad är insikten om att det idag finns stora miljöproblem på det globala planet, vilket i princip samtliga antingen instämmer helt eller förhållandevis mycket i. Färre elever (47%) instämmer däremot i att det finns stora problem på den nationella nivån, och än färre (24%) att sådana problem föreligger på lokal nivå. Svarsutfall: kunskap och probleminsikt 85%

Index: kunskap och probleminsikt

98%

Det finns stora miljöproblem i världen* Det helt klart att vi människor, genom våra utsläpp, bidrar till klimatförändring

95%

Om vi vill minska miljöproblemen i världen måste vi ändra vårt sätt att leva*

92%

Jag tänker mycket på problem i världen, så som miljöproblem och fattigdom*

65% 47%

Det finns stora miljöproblem i Sverige Det finns stora miljöproblem i området där jag bor

24% 0%

20%

40%

60%

80%

100%

Figur 1 I diagrammet ovan redovisas svarsutfallen på de totalt sex frågor som är avsedda att utvärdera kunskap och probleminsikten relaterade till hållbar utveckling. Procentsatserna avser andelen av de svarande som angivit att de instämmer (håller med) antingen ganska mycket eller helt i respektive påstående. Den fullständiga svarsskalan var håller inte alls med’ ’håller med ganska lite’, ’håller med ganska mycket’, samt ’håller med helt’. Stegets index-variabel har erhållits genom att ta medelvärdet av antalet instämmande i de tre påståendena markerade med asterisk (*).

Graden av probleminsikt skiljer sig inte påtagligt bland pojkar och flickor. Det samma kan sägas för elever från akademiska hemmiljöer och elever från ickeakademiska, då skillnaderna vad det gäller probleminsikten överlag är små. Störst inverkan tycks den akademiska hemmiljön ha för till vilken grad man anser att det

4(13)

Consultants for Strategic Futures

är klart att mänskligheten bidrar till klimatförändring, bland elever där båda föräldrarna har högskoleutbildning instämmer 74% av elever helt i detta påstående, att jämföra med 53% bland elever där ingen av föräldrarna har högre utbildning. De flesta av eleverna instämmer alltså i att vi står inför betydande utmaningar när det gäller miljö och hållbar utveckling. Men vad är det som oroar eleverna allra mest när de tänker på sin egen framtid? Svaret är miljöförstöring. Därefter följer fattigdom och svält i världen och att inte få ett jobb. Eleverna fick från en lista om totalt tio orosområden kryssa för det som oroade dem allra mest när de tänkte på sin egen framtid. 54% av eleverna uppgav att de oroar sig för miljöförstöring, att jämföra med exempelvis 30% som oroar sig över kriminalitet i samhället eller samhällets ekonomiska utveckling. I Kairos Futures senaste globala ungdomsstudie Global Youth (2013) rankades miljöförstöring som det näst största orosmolnet bland unga svenskar. Största orosmolnet var arbetslösheten. Jämfört med andra länder är svenska ungdomar i allmänhet mycket oroade över miljö- och hållbarhetsfrågor. Global Youth visade att fyra av tio svenskar i åldrarna 16-20 år angav miljöförstöring som en oro inför framtiden, att jämföra med två av tio amerikanska och brittiska ungdomar i samma ålder. MÅNGA VILL FÖRÄNDRA, MEN INTE ALLA Bland elever på Nya Malmö Latin finns en stor insikt om att världen står inför betydande miljö- och hållbarhetsutmaningar. Finns det även en vilja att själv aktivt göra något åt situationen? För majoriteten av elever är svaret på den frågan ja, men det råder inte samstämmighet. Bland elever som exempelvis instämmer i att det idag finns stora miljöproblem i världen (nästan samtliga), instämmer fyra av fem i att de även skulle vilja göra något åt dessa problem; vidare uppger ungefär två av tre att de själva känner ansvar för att försöka göra miljön bättre, samt att de gärna skulle engagera sig i att förändra samhället i en mer hållbar riktning. Om vi använder benämningen ”likgiltighet” för att beskriva ett tillstånd av probleminsikt utan närvaro av förändringsvilja så skulle alltså omvänt, beroende på definition, någonstans mellan var femte till var tredje elev vid tiden för nollmätningen kunna klassificeras som åtminstone delvis (personligt) likgiltiga inför dagens miljö- och hållbarhetsutmaningar. Som i fallet med probleminsikt skiljer sig graden av förändringsvilja inte påtagligt bland pojkar och flickor

5(13)

Consultants for Strategic Futures

Svarsutfall: Förändringsvilja

Index: förändringsvilja

69%

Jag skulle gärna vilja göra något åt miljöproblemen i världen*

81%

Jag vill gärna engagera mig i att förändra samhället så det blir mer hållbart*

65%

Jag känner ansvar för att försöka göra miljön bättre*

62%

Jag tycker det är viktigt att engagera sig i föreningar och organisationer så att man kan påverka samhället vi lever i

61%

Jag måste först själv få det bättre innan jag kan bry mig om hur andra har det

40% 0%

20%

40%

60%

80%

100%

Figur 2 I diagrammet ovan redovisas svarsutfallen på de totalt sex frågor som är avsedda att utvärdera förändringsvilja i sammanhanget hållbar utveckling. Procentsatserna avser andelen av de svarande som angivit att de instämmer (håller med) antingen ganska mycket eller helt i respektive påstående. Den fullständiga svarsskalan var ’håller inte alls med’ ’håller med ganska lite’, ’håller med ganska mycket’, samt ’håller med helt’. Stegets index-variabel har erhållits genom att ta medelvärdet av antalet instämmande i de tre påståendena markerade med asterisk

HANDLINGSKOMPETENSEN KAN STÄRKAS Även individer med probleminsikt och förändringsvilja kan förhålla sig passiva till ett skeende eller tillstånd som de upplever som icke önskvärt. Detta kan exempelvis bero på känslor av uppgivenhet (känsla av att läget inte går att förändra), men det kan också bero på verklig eller upplevd maktlöshet – att man saknar verktygen och resurserna för att genomdriva och få till stånd en förändring.

Ser vi till de frågor kring handlingskompetens som ställdes i undersökningen så kan vi konstatera att majoriteten av eleverna vid Nya Malmö Latin vid tiden för nollmätning i åtminstone någon utsträckning upplever sig sakna nödvändig kunskap för att få till skott en förändring. Som exempel här kan nämnas att färre än hälften av eleverna i nuläget upplever att de vet hur de kan gå till väga för att hjälpa till att minska miljöproblemen i världen: faktum är att färre än var tionde elev upplever att de tydligt har kunskap om detta. Ser vi på liknande sätt till kunskap om hur man kan genomdriva förändringar i närområdet eller på näringslivsarenan, är andelen än lägre.

6(13)

Consultants for Strategic Futures

Svarsutfall: Handlingskompetens

Index: handlingskompetens

46%

Jag vet många exempel på små saker man kan göra i vardagen för att bidra till ett mer hållbart samhälle*

65%

Jag vet hur jag kan gå till väga för att hjälpa till att minska miljöproblem i världen*

47%

Jag har bra koll på hur det politiska systemet fungerar i Sverige

45%

Jag vet många bra exempel på hur man kan påverka och förändra samhälle

38%

Om det fanns något jag ville förändra i min stad eller mitt område så vet jag många bra sätt att göra det på* Jag vet hur man som person kan påverka företag och få dem att ändra sig om de gör något som är fel

27%

22% 0%

20%

40%

60%

80% 100%

Figur 3 I diagrammet ovan redovisas svarsutfallen på de totalt sex frågor som är avsedda att utvärdera handlingskompetens i sammanhanget hållbar utveckling. Procentsatserna avser andelen av de svarande som angivit att de instämmer (håller med) antingen ganska mycket eller helt i respektive påstående. Den fullständiga svarsskalan var ’håller inte alls med’ ’håller med ganska lite’, ’håller med ganska mycket’, samt ’håller med helt’. Stegets indexvariabel har erhållits genom att ta medelvärdet av antalet instämmande i de tre påståendena markerade med asterisk (*).

Ser vi till skillnader mellan svarsgrupper kan vi konstatera att pojkar i något större utsträckning än flickor upplever sig besitta nödvändig handlingskompetens. Som exempel anser ungefär en tredjedel av pojkar att de vet hur man som individ kan påverka företag för att få dem att ändra sig, att jämföra med knappt en femtedel av flickorna. På liknande sätt är det fler pojkar som upplever sig ha någorlunda bra koll på hur det politiska systemet i Sverige fungerar, 55% att jämföra med 40% bland flickor. Bland andra bakgrundsvariabler av betydelse för upplevd handlingskompetens kan nämnas individers läsvanor, självskattat intresse för politik- och samhällsfrågor, samt, i fallet med upplevd förståelse av det svenska politiska systemet, även föräldrarnas utbildningsnivå.

7(13)

Consultants for Strategic Futures

MAJORITET HAR TILLFÖRSIKT, MEN DELADE MENINGAR OM VÄRLDENS MILJÖPROBLEM GÅR ATT LÖSA Känslor av maktlöshet försvårar förändringsarbete. Men även om besittandet av de rätta verktygen är en nödvändig förutsättning för ett långvarigt engagemang i ett förändringsarbete, så är det inte tillräckligt. Bland övriga förutsättningar som sannolikt måste vara på plats kan även nämnas en generell tilltro eller optimism till att förändring verkligen är möjlig Svarsutfall: Tillförsikt & Optimism

70%

Index: tillförsikt & optimisn Jag tycker att det är viktigt att folk röstar i demokratiska val

79%

Genom att tänka på vad vi handlar i butiker tror jag att vi kan bidra till en bättre värld

77%

Jag tror att det går att förändra samhället*

77%

Jag tror att det är meningsfullt att som privatperson försöka hjälpa till att minska miljöproblemen i världen*

76%

Även om jag bara är en enda människa så tror jag att mitt sätt att leva spelar roll för miljön

66%

Jag tror att vi människor kommer att kunna lösa miljöproblem i världen*

57%

När jag blir vuxen tror jag att jag kommer kunna göra stor skillnad i den stad eller det område som jag bor i

30% 0%

20%

40%

60%

80%

100%

Figur 4 I diagrammet ovan redovisas svarsutfallen på de totalt sju frågor som är avsedda att utvärdera tillförsikt och optimism i sammanhanget hållbar utveckling. Procentsatserna avser andelen av de svarande som angivit att de instämmer (håller med) antingen ganska mycket eller helt i respektive påstående. Den fullständiga svarsskalan var ’håller inte alls med’ ’håller med ganska lite’, ’håller med ganska mycket’, samt ’håller med helt’. Stegets indexvariabel har erhållits genom att ta medelvärdet av antalet instämmande i de tre påståendena markerade med asterisk (*).

Ser vi till tilltron bland eleverna till att mer långtgående förändringar (i större bemärkelse) är möjliga, så kan vi konstatera att majoriteten av eleverna i detta avseende är hoppfulla. Som exempel kan nämnas att tre av fyra elever i högre grad instämmer i att det går att förändra samhället. Kommer vi människor att kunna lösa miljöproblemen i världen? Här är eleverna i dagsläget kluvna: en knapp majoritet (57%) uppger att de känner tilltro till detta, medan resterande alltså kan sägas vara mer tveksamma. Bland elever som ser hoppfullt på dessa möjligheter så är det en högre andel som exempelvis känner personligt ansvar för att göra miljön bättre (70% jämfört med 52% bland de som tvivlar). Det samma gäller även viljan att engagera sig i arbetet med att göra sam-

8(13)

Consultants for Strategic Futures

hället mer hållbart. Att en betydande andel av svenska ungdomar idag ser delvis dystert på möjligheterna att göra något åt världens miljöproblem är tydligt även i andra undersökningar. I Kairos Futures undersökning Global Youth uppgav var tredje svensk i åldrarna 16-20 år att de trodde att det var för sent att hejda den globala uppvärmningen: en siffra i linje med andelarna i exempelvis Storbritannien, Ryssland och Spanien. Ser vi kortfattat till skillnader i svar mellan grupper kan vi konstatera att graden av tilltro och optimism på det stora hela är snarlik mellan pojkar och flickor, men att flickor i något högre grad tror på meningsfullheten i den enskildes agerande: exempelvis instämmer 80 procent av flickor i påståendet att det är meningsfullt att som privatperson försöka hjälpa till att minska miljöproblemen i världen, att jämföra med 65 procent bland pojkar. Betydligt mer utslagsgivande i sammanhanget är emellertid graden av tillförlit till den egna förmågan att påverka samhället. Bland elever som starkt känner att de själva i framtiden kommer att kunna göra skillnad i den stad eller område som de bor i är det 78 procent som också är hoppfulla till att människan kommer att kunna lösa världens miljöproblem, att jämföra med 35 procent bland elever som saknar detta självförtroende. POTENTIAL FÖR ÖKAT ENGAGEMANG OCH AGERANDE En uttalad förhoppning med det pilotprojekt som nu genomförs på Nya Malmö Latin är att utrusta eleverna med en ökad framtidstro och handlingskraft när det gäller hållbar utveckling. Som sådant är det tydligt att utbildningen syftar till något mer än enbart att förmedla lärande om hållbar utveckling (teoretisk ansats). Lika viktig, om inte viktigare, är ambitionen att förmedla ett lärande för hållbar utveckling, det vill säga ett lärande om hur idén om hållbarhet kan omsättas i praktiken. I andra undersökningar har vi kunnat se att det inte finns något självklart samband mellan exempelvis oro över hållbarhetsfrågor och ett ökat intresse för personligt engagemang i exempelvis politik. Mot denna bakgrund ställdes i undersökningen en uppsättning frågor avsedda att i någon mån belysa även ett faktiskt beteende.

På översiktlig nivå kan konstateras att i genomsnitt en av tre elever vid skolan vid tiden för nollmätningen ansåg att de helt eller i ganska stor utsträckning kände igen sig i något av de sex beteenden som valts ut som indikatorer för ett ”hållbart” förhållningssätt (se diagrammet nedan). Så exempelvis uppger en av tre elever att de i större utsträckning anstränger sig för att i vardagen försöka leva på ett så miljövänligt sätt som möjligt; en lika stor andel uppger att de försöker handla så miljövänligt som möjligt. I vilken utsträckning detta ska ses som en låg- eller hög utgångsnivå beror igen på vilket perspektiv man anlägger.

9(13)

Consultants for Strategic Futures

Svarsutfall: Engagemang & Beteende

32%

Index: Engagemang & Beteenden Jag tänker ofta på hur jag kan hjälpa till att spara energi, t.ex. genom att släcka lampor eller åka mindre bil

53%

Jag diskuterar ofta politik, miljö eller samhällsfrågor med folk i min omgivning

38%

Jag försöker göra mycket för att hjälpa till att minska miljöproblemen i världen*

36%

I min vardag anstränger jag mig för att leva på ett så miljövänligt sätt som möjligt*

34%

Jag försöker alltid handla så miljövänligt som möjligt

33%

Jag försöker ofta få vänner, familj, släkt eller andra i min omgivning att leva mer hållbart genom att ge dem tips och råd*

27% 0%

20%

40%

60%

80% 100%

Figur 5 I diagrammet ovan redovisas svarsutfallen på de totalt sex frågor som är avsedda att utvärdera engagemang och beteenden relaterade till hållbar utveckling. Procentsatserna avser andelen av de svarande som angivit att de instämmer (håller med) antingen ganska mycket eller helt i respektive påstående. Den fullständiga svarsskalan var ’håller inte alls med’ ’håller med ganska lite’, ’håller med ganska mycket’, samt ’håller med helt’. Stegets index-variabel har erhållits genom att ta medelvärdet av antalet instämmande i de tre påståendena markerade med asterisk (*).

Ser vi avslutningsvis till skillnader i svar mellan grupper framgår att inga tydliga skillnader föreligger mellan könen. Bland elever med högutbildade föräldrar är det dubbelt så sannolikt att ange att man anstränger sig för att handla så miljövänligt som möjligt. Även hushållets självskattade ekonomiska situation tycks i vissa avseenden spela roll: exempelvis är elever som skattar hushållets ekonomi som mer ”skral” i större utsträckning benägna att anse att de i sin vardag anstränger sig för att leva så hållbart som möjligt (52 procent, att jämföra med 33 procent bland elever som skattar den ekonomiska situationen hemma som bättre). Precis som tidigare är attityder och inställningar sannolikt betydligt mer utslagsgivande än demografiska bakgrundsvariabler. Som ett exempel på det kan nämnas att elever som har en tilltro till att vi människor kommer att kunna lösa miljöproblemen är mer än dubbelt så benägna (44 respektive 20 procent) att uppge att de anstränger sig för att leva så hållbart som möjligt än vad elever som inte delar denna övertygelse är.

10(13)

Consultants for Strategic Futures

4. KORT OM SKILLNADER OCH SAMBAND Som komplement till kommentarerna i föregående del redogör vi här för ett urval av ytterligare samband ur materialet som vi anser potentiellt intressanta att belysa. Som tidigare nämnts rör det sig om bivariata samband (samband mellan två variabler). Mer uttömmande sambandsanalyser är möjliga, men bedöms falla utanför ramen för denna rapport. De samband som presenteras är heller inte uttömmande, utan bör ses som exempel på insikter som kan lyftas ur det omfattande material som nu samlats in. SAMHÄLLSINTRESSE OCH MILJÖINTRESSE GÅR OFTA HAND I HAND Idén om hållbar utveckling brukar ofta sägas innefatta tre huvudsakliga komponenter eller sfärer: miljö, samhälle samt ekonomi. Den främsta motiveringen till detta är sannolikt att de tre sfärerna i praktiken är svåra att närma sig separat, då de alla växelverkar och påverkar varandra.

Att områdena även tycks överlappa intressemässigt är något som framgår ur elevsvaren från nollmätningen. En stark indikation på detta är exempelvis att elever som beskriver sig själva som väldigt intresserade av samhällsfrågor i betydligt större utsträckning även uppger att de är intresserade av miljö- och hållbar utveckling. På liknande sätt, om än i något mindre utsträckning, är det tydligt att elever som angivit ”politik” som ett intresse i stort (från en lista med typiska fritidsintressen) är mer benägna att beskriva sig själva som intresserade av miljö- och hållbarhet. En närliggande slutsats från detta är att det sannolikt finns flera vägar som kan leda över till ett ökat intresse för hållbar utveckling. DRÖMMAR OM VÄRLDSFÖRBÄTTRING TECKEN PÅ ENGAGEMANG Huruvida det ska beskrivas som en altruism, globalt patos, eller något helt annat låter vi vara osagt. Ur resultaten från undersökningen framgår i vilket fall att elever som tidigt i enkäten angav ’att göra världen bättre’ som en av sina framtidsdrömmar genomgående är mer benägna att uppvisa ett intresse och engagemang för hållbarhetsfrågor. Som exempel här kan nämnas att bland elever som drömmer om att göra världen bättre så är det betydligt vanligare att även känna ansvar för att förbättra miljön, att vilja göra något åt miljöproblem i världen, att intressera sig för samhället och samhällsfrågor. Att ett – i brist på bättre ord – globalt patos tycks hänga nära samman med engagemang och intresse för hållbarhetsfrågor är ur ett perspektiv heller inte förvånande mot bakgrund av att den kanske mest klassiska definitionen av hållbar utveckling sammanfattar denna idé som en utveckling som möter dagens behov utan att göra avkall på framtida generationers möjlighet att göra det samma: en tanke som väl får sägas utgår från en grundläggande tanke om mänsklig solidaritet. Intressant att notera i sammanhanget är även att elever som

11(13)

Consultants for Strategic Futures

angivit ”att bli rik” som en framtidsdröm i regel uppvisar lägre engagemang i miljöfrågor. SJÄLVFÖRTROENDE OCH OPTIMISM VIKTIGT Som tidigare nämnts är en av förhoppningarna med pilotprojektet vid Nya Malmö Latin att eleverna efter avslutad utbildning ska ha fått en ökad framtidstro och handlingskraft när det gäller hållbar utveckling.

Givet en sådan målsättning är det intressant att fundera kring hur en sådan förändring kan komma till skott. Frågan är naturligtvis mångbottnad; men ett återkommande mönster som vi anser det värt att lyfta fram är sambandet mellan elevers självförtroende vad gäller den egna handlingskompetensen och tron på att ett hållbart samhälle är möjligt. Resultaten visar att elever som starkt känner att de själva i framtiden kommer att kunna göra skillnad i den stad eller område som de bor i, också är mer hoppfulla till att människan kommer att kunna lösa världens miljöproblem. Liknande mönster återkommer när vi ser till i vilken utsträckning elever upplever att de själva kan påverka samhällets utveckling: här är det tydligt att elever som har en stark tilltro till sin egen förmåga också överlag tenderar att vara mer intresserade av samhälle- och politik i stort, men även miljörelaterat engagemang. Klart är att när elever känner sig stärkta vad det gäller den egna handlingskraften och framtidstron så tenderar denna känsla även att ”spilla över” i en tilltro till förändring på ett större plan.

12(13)

Consultants for Strategic Futures

5. OM UNDERSÖKNINGEN Datainsamling för nollmätningen i Nya Malmö Latin ägde rum den 6 september 2013. Datainsamlingen genomfördes via en online-enkät tillhandahållen av Kairos Future. Resultaten baserar sig på svar från de 265 elever som fyllde i enkäten. Det fanns totalt 292 elever i årskurs ett (svarsfrekvens 91%).

13(13)