Meningskategorisering i ett arbete

1 Gunilla Eklund

Meningskategorisering Om man gör en meningskategorisering ska man i början av resultatredovisningen ange huruvida en person kan befinna sig i flera kategorier och om antal utsagor överensstämmer med antal informanter i undersökningen. I början av resultatredovisningen ska man klargöra vilka kategorier som identifierats som svar på respektive forskningsfråga samt i vilken ordningsföljd kategorierna är uppgjorda. Två olika sätt kan urskiljas: Hierarkisk ordning: den kategori som anses representera det ”rätta svaret” redovisas först och den kategori som anses representera det minst rätta svaret redovisas sist. Kategorierna är därmed ordnade i en hierarkisk ordningsföljd. Horisontell ordning: Varje kategori anses vara lika riktig och värdefull. Det förekommer ingen inbördes ordning mellan kategorierna. I detta fall ordnas kategorierna vanligen så att den kategori i vilken flest personer kunde inordnas kommer först i ordningen och den kategori som minst antal personer kunde inordnas sist i ordningen. Efter den allmänna introduktionen redovisas det eller de kategorisystem som man kommit fram till som ett resultat av den kvalitativa analysen. Om man har flera forskningsfrågor blir resultatet vanligen flera olika kategorisystem. Kategorinamnen uppgörs så att de alla i mån av möjlighet har ”samma form”.1 Elevers syn på skolans mobbningsförebyggande verksamhet Baserat på elevernas svar kunde fem kategorier identifieras: A: Vänelever och vänelevsverksamhet B: Rastvakter C: Mobbningsdiskussioner och mobbningsförebyggande aktiviteter D: Antimobbningsprogram E: Ordningsregler och straff mot mobbning

Efter att hela kategorisystemet redovisats för en forskningsfråga, börjar redovisningen av en enskild kategori i taget. Varje kategori inleds med att man skriver ut kategorinamnet. Kategorinamnet kan gärna kursiveras eller svärtas, men skall inte ges en numrering. Det som kännetecknar den kvalitativa kategori som man identifierat redovisas först. Således skriver man i löpande text vad som utmärker kategorin. Efter att kategorins kännetecknade drag redovisats, klipper man in direkta citat från det ursprungliga datamaterialet för att på detta sätt bestyrka att den kategori som man funnit verkligen kan identifieras i materialet. Det är dock viktigt att komma ihåg att man i den löpande texten måste koppla till de citat som man klipper in. Således skall läsaren kunna förstå vad kategorin handlar om, utan att läsa de citat som exemplifierar den. Citaten skall endast bestyrka det som man skriver i den löpande texten och är en reliabilitetskontroll. De citat man sätter in i texten skall skilja sig från den löpande texten. Man kan använda en mindre stilstorlek och dra in citatet i texten. Dessutom är det bra om det av citatet framgår vad informanten säjer och vilka frågor intervjuaren ställer. Intervjuarens frågor eller 1

Exemplen är hämtade från Madeleine Kullströms pro gradu avhandling om skolans mobbningsförebyggande arbete (2015).

2 Gunilla Eklund

informantens svar kan man kursivera, medan den andra personens uttalanden skrivs med normal text. Kategori E: Ordningsregler och straff mot mobbning Sammanlagt nio elever (15%), fem flickor och fyra pojkar, betonade att deras skola förebygger mobbning genom att ha ordningsregler som alla bör följa och att skolan ger straff åt de som mobbar andra. Eleverna poängterade att detta fungerar som förebyggande arbete eftersom eleverna känner till konsekvenserna och straffen för mobbning. En del av eleverna påpekade att skolan reder ut alla mobbningssituationer på samma sätt och att lärarna genast försöker reda ut situationerna. Pojke, skola A: ”Vi har klassrumsregler och ordningsregler som alla måste följa.” Flicka, skola A: ”Om det förekommer någon form av mobbning tas det upp med mobbarens klassföreståndare, eller vid grövre mobbning, genast med rektorn. Föräldrarna informeras snabbt.”

Om det finns kvalitativa skillnader inom en kategori, det vill säga att informanterna säger eller betonar lite olika saker, men ändå finns inom samma kategori, skall man visa på dessa skillnader inom kategorin. Således kan man först redovisa för den grupp informanter som betonade en aspekt av kategorin och sedan den grupp informanter som betonade en annan aspekt av samma sak. Dessa skillnader inom en kategori kan man även karakterisera som underkategorier. Alla kategorier redovisas efter samma modell. Det är viktigt att man inte skriver utförligt endast om den första kategorin och sedan tröttnar och skriver lite om de sista kategorierna. Man bör kritiskt granska redovisningen av alla kategorisystem och bemöda sig om att varje kategori i varje kategorisystem är utförligt beskrivna och illustrerade med citat. I samband med att man redovisar för de enskilda kategorierna skall man ange antal personer som inordnats respektive kategori. I fall att antalet personer är relativt stort kan man även ange procenttal. Man kan till exempel skriva ut antal personer och antal procenttal inom parentes. Efter att man redovisat alla kategorier skall man kort sammanfatta dem och den fördelning av informanter i kategorierna som man kommit fram till. Om man önskar kan man uppgöra en tabell där antal och procenttal framkommer. I tabellen skall man då skriva in kategorinamn och ange antal och procent. Denna tabell skall också redovisas i den löpande texten. Tabell 1. Elevers syn på skolans mobbningsförebyggande verksamhet (n=61). Kategori

Antal (n=61)

A. Vänelever och vänelevsverksamhet B. Rastvakter C. Mobbningsdiskussioner och mobbningsförebyggande aktiviteter D. Antimobbningsprogram E. Ordningsregler och straff mot mobbning F. Vet inte Totalt

38 36 21 14 9 8 126

Procent (%) 62 59 34 23 15 13