Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i skolan Ulrika Aspeflo www.aspeflo.se
[email protected]
Olika fast ändå lika…
Vad ser vi? • Saknar framsynthet - reagerar snabbt och oövertänkt • Störs av intryck i rummet - har svårt att sitta stilla och fokusera på uppgiften • Svårt att vänta på sin tur - pratar rätt ut i luften • Svårt att bryta eller växla fokus - fokuserar intensivt på något intressant • Bristande organisationsförmåga – tappar bort saker, håller inte ordning, lämnar inte in läxor i tid • Bristande motivation – har svårt att utföra ensidiga, ”tråkiga” och ”meningslösa” uppgifter
Vad ser vi? • Bristande tidsuppfattning – kommer inte i tid, har svårt att planera sina skoluppgifter • Kort arbetsminne – klarar inte att hålla flera saker eller instruktioner i minnet • Bristande reflektionsförmåga – lär sig inte av sina misstag, ser inte sin roll i det som sker • Bristande affektkontroll – reagerar snabbt och med starka känslor • Svårigheter med språk och sociala koder – missuppfattar, förstår inte utifrån sammanhanget, gör ”konstiga” saker
Vad tänker vi? • • • • • •
Han är lat Hon stör Hon provocerar Han kan om han vill Hade han bara haft andra föräldrar så… Hade läraren bara sagt ifrån mer så… Hjälper dessa tankar och åsikter eleven?...föräldrarna?...oss på skolan?
Men! Han Hanmåste måste jujulära lära sig……..! sig……..!
De Deandra andra eleverna eleverna reagerar reagerarju! ju!
Hon Honmåste måste jujuförstå förstå att….! att….! Tänk Tänkom om alla alla skulle….! skulle….!
Hon Honkan kanjujuinte intefåfå som somhon honvill villhela hela tiden…! tiden…! Han Hanärärså så utstuderad utstuderadoch och testar testarmig! mig!
Jag Jagvill villinte inte särbehandla särbehandla någon…! någon…!
Rättvisa? För att det skall bli rättvist, får alla samma uppgift. Klättra upp i trädet!
Att förstå är A och O • Barn gör så gott de kan – Kan de uppföra sig så gör de det. • Stanna upp och fråga dig själv Varför? - Innan du reagerar. • Ta inte saker personligt • Behåll lugnet. • Var positiv och lösningsfokuserad. • Samarbeta med föräldrarna. • Skapa tillit mellan dig, eleven och föräldrarna.
Jag tror att du är arg. Stämmer det? Jag är skitförbannad för att du tror att jag bara ljuger!!!!! Nu förstår jag inte. Har jag sagt att du har ljugit? Du sa att jag skulle göra matten! Du tror inte på mig när jag säger att jag är trött!!!!!
Fungerande strategier • • • •
Förståelse och kunskap Samarbete med föräldrar (på olika sätt) Hjälpmedel och strategier i skolan Fungerande åtgärdsplaner
Är vi överens om att ett bra samarbete mellan personal och föräldrar påverkar alla i positiv riktning?
Hur är det att vara förälder till ett barn med funktionshinder? • • • •
Man för en ständig kamp? Man har en känsla av beroende och maktlöshet? Man får ofta höra negativ information? Man har mer kunskap än pedagogerna - får vara pedagog istället för förälder? • Man är trött och orolig för jämnan?
Vad vill man som förälder? • Att barnet ska vara i centrum? • Att barnets behov ska utredas och tillgodoses? • Att omgivningen får en ökad kompetens och förståelse för barnet? • Att man själv bemöts med respekt och engagemang? • Att man blir lyssnad på? • Att man får information (både positiv och negativ).
Samarbete med föräldrar • • • • • • • • •
Regelbunden telefon/mailkontakt – oavsett vad. Ge tydlig info om läxor och uppgifter – i skrift. Var optimistisk men realistisk. Använd öronen mer än munnen. Gå inte i försvar. Prata om jag och vi istället för du och ni. Behåll nyfikenheten. Reglera känslointensiteten. Ett skratt kan rädda många möten.
Gemensamma positiva strategier i skolan • Miljö och bemötande – skapa en tydlig, stimulerande och lugn miljö, visualisera och gå igenom få och tydliga regler, etablera tillit. Var sak har sin plats, hemklassrum, variera konkret och abstrakt material, se till att det finns möjlighet att dra sig undan/vila. Positivt formulerade regler, konkreta och kortfattade. Tillit – Uppskattning och bekräftelse, pålitlighet, humor, positiva gemensamma upplevelser.
Gemensamma positiva strategier i skolan • Information och förberedelse - ge tydlig, visuell information till elev och föräldrar, anpassa schema utifrån elev – visuellt + muntligt, hjälp eleven med planering av uppgifter och tid, förbered eleven inför nya aktiviteter och uppgifter, skapa tydliga rutiner kring läxor.
Gemensamma positiva strategier i skolan • Lektioner - Variera arbetspassen med tydliga pauser, ge positiv uppmuntran ofta, använd hjälpmedel. Hjälpmedel – dator, hörselskydd, skärm, tidshjälpmedel, anpassade läromedel, sittdyna, fickminne, handdator/mobil, något att ”pillra med”.
Gemensamma positiva strategier i skolan • Rast/Fritids - Organisera rast/fritidsaktiviteter, olika aktivitetsområden, förbereda eleverna innan rasten om vad de kan göra och vilka regler som gäller, prata om vad man gör vid konflikter, ha extrakläder tillgängliga, undvik situationer där elever kan bli bortvalda.
Problem • • • •
Beskriv och analysera Hitta stöd i litteratur och kunskapskällor Ta hjälp av annan profession Se eleven i det pedagogiska sammanhanget förlägg inte problemen hos barnet! • Kartlägg pedagogerna och undervisningen • Ge barnet en företrädare • Utveckla former för dokumentation
Fungerande åtgärdsplaner • • • •
Som beskriver realistiska mål kring eleven Som går att mäta/utvärdera Som elev och föräldrar är delaktiga i Som beskriver organisatoriska åtgärder, pedagogiska strategier, hjälpmedel och förhållningssätt • Som fungerar som levande arbetsredskap
Åtgärdsprogram • Upprättas för elever som är i behov av särskilt stöd. • Avser en begränsad tidsperiod. • Ska säkerställa att en elevs behov av särskilt stöd tillgodoses. • Ska vara ett redskap för pedagogerna när det gäller planering och utveckling av verksamheten. • Är en skriftlig bekräftelse på de stödåtgärder som ska vidtas. • Ger en överblick. • Omfattar alla skolformer utom förskoleklassen. • Kommer att kunna överklagas i nya läroplanen.
Åtgärdsprogram – Viktiga begrepp • Likvärdig utbildning – Hänsyn ska tas till elevernas olika förutsättningar och behov. Undervisningen kan aldrig utformas lika för alla. Skolans resurser kan fördelas olika. Det finns olika vägar att nå mål. Skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårt att nå målen i läroplanen.
Barn med eller i behov av särskilt stöd • Eleven är bärare av svårigheterna. • Beror på begåvning, funktionsnedsättning eller hemförhållande.
• Eleven har det funktionstillstånd som han/hon har. • Interaktionen mellan eleven och pedagogiken/verksamheten är avgörande för graden av svårigheter.
Särskiljande, eller inte? Integrering Eleven ska anpassas till skolan? Eleven tas ut ur gruppen. Eleven ges andra uppgifter än de som ska uppfyllas som mål i läroplanen . Åtgärdsprogrammet befäster synen på att eleven är bärare av problemen.
Inkludering Skolan ska anpassas till eleven? Eleven ges stöd i gruppen. Eleven ges stöd att göra uppgifter som bedöms som mål i läroplanen. Åtgärdsprogrammet stöder inkludering genom att olika pedagogiska strategier analyseras och samordnas.
Hur ser vi på eleverna? • • • • •
Ideala elever? Vanliga elever? Svaga elever? Stökiga elever? Avvikande elever?
Positiva och negativa faktorer Positiva
Negativa
• Elevers och föräldrars aktiva medverkan. • Pedagoger som hjälper eleven att tolka och skapa förståelse av innehållet i uppgifter och texter och presenterar information på ett tydligt sätt. • Fokus på kunskapsmål.
• Underskrift på pappret, förmöten av pedagoger. • Eget arbete, forskning, egen planering av uppgifter. • Fokus på sociala fostransmål.
Riktlinjer från skolverket • Skolan ska utgå från synsättet att den skolmiljö eleven ingår i har betydelse för deras behov av särskilt stöd. • Skolan ska skapa en miljö där samtliga elever inkluderas så långt som möjligt och att undervisningen anpassas till elevernas förutsättningar och behov. • Alla elever ska få den undervisning och stimulans som de behöver för att utifrån sina förutsättningar kunna nå så långt som möjligt i sitt lärande och sin utveckling.
Anledning till att utreda behov av stöd: • När en elev riskerar att inte nå kunskapsmålen i något ämne. • När en elev vantrivs i skolan. • När en elev har svårt att fungera i gruppen. • När en elev är upprepat eller långvarigt frånvarande. • När en elev har ett utagerande beteende eller drar sig undan. • När en elev har koncentrationssvårigheter, tal- och språksvårigheter, psykosociala svårigheter.
Skolan ska: • • • • •
Utreda behovet. Rektor ansvarar för att det görs. Dokumentera utredningen. Samverka med andra verksamheter vid behov. Samverka med elev och föräldrar. Anlita extern kompetens vid behov.
Åtgärder kan handla om: • • • • • •
Hur undervisningen organiseras. Sättet att presentera innehållet för eleven. Vilka läromedel som används. Hur klassen eller gruppen organiseras. Regler för samarbetsklimatet. Hur klassrummet anpassas för elevens funktionsnedsättning.
Åtgärdsprogram Datum:_________________ Elev:____________________ Görs tillsammans av: _________________________________________ _________________________________________ _________________________________________ Datum för utvärdering: _________________________________________
Anledning till åtgärdsprogram Riskerar att ej nå mål
Upplevs ha svårigheter på något sätt?
Verkar inte Fungerar inte trivas i i gruppen skolan
Upprepad frånvaro
Utagerande beteende/ drar sig undan
Förtydligande kommentarer: ________________________________________ ________________________________________ ________________________________________ ________________________________________ ________________________________________ ________________________________________
Utredning av behov – tänkbara orsaker till svårigheter Elevens förutsättningar _______________________ _______________________ _______________________ _______________________ _______________________ _______________________ _______________________ _______________________ _______________________ _______________________
Hinder i lärandemiljön _______________________ _______________________ _______________________ _______________________ _______________________ _______________________ _______________________ _______________________ _______________________ _______________________
Beskrivning av vilka mål som eleven uppfyller. Elevens styrkor och intressen och beskrivning av situationer som fungerar bra i skolan:
_____________________________________ _____________________________________ _____________________________________ _____________________________________ _____________________________________ _____________________________________ _____________________________________
Mål Kortsiktiga mål = _________________________ _________________________ _________________________ _________________________ _________________________ _________________________ _________________________ _________________________ _________________________ _________________________ _________________________
Långsiktiga mål = ________________________ ________________________ ________________________ ________________________ ________________________ ________________________ ________________________ ________________________ ________________________ ________________________ ________________________
Insatser för att nå målen – Vad pedagoger/skolan ska göra: På kort sikt = _______________________ _______________________ _______________________ _______________________ _______________________ _______________________ _______________________ _______________________ _______________________ _______________________ _______________________
Långsiktigt = _______________________ _______________________ _______________________ _______________________ _______________________ _______________________ _______________________ _______________________ _______________________ _______________________ _______________________
Vad föräldrar kan göra: _________________________________________________ _________________________________________________ _________________________________________________ _________________________________________________ _________________________________________________ _________________________________________________ _________________________________________________ _________________________________________________ Vad eleven kan försöka göra: _______________________________________________ _______________________________________________ _______________________________________________ _______________________________________________ _______________________________________________ _______________________________________________
Undertecknas av: • • • • • •
Rektor Pedagog/er Förälder Spec.pedagog Annan profession? Elev?
Men!
”Vi kan väl inte alltid hålla på och anpassa till Anna?”
Jo, det kan vi! Fundera på om vi: • Har en positiv syn på barns drivkraft och förmåga? • Gör individuella anpassningar utifrån varje elev? • Använder konkret material?
• Har ett positivt samarbete med föräldrarna? • Ger information kring läxor och uppgifter på ett visuellt, tydligt sätt, till både elev och föräldrar? • Undervisar på ett sätt som stimulerar elevernas inre motivation?
Hur uppnår man inre motivation? • Nyfikenhet – att förvåna lagom mycket, att stimulera sinnena. • Kompetens – att känna att man kan och klarar av saker, att visa upp för andra, att ha kontroll. • Ömsesidighet – att göra som andra, tillsammans med andra.
”Mamma, vet du vad 1+2+3+4+5 är?” ”Nej…” ”Det är 15. Vet du hur jag har räknat ut det?” ”Nej…”
”Jo, för 5 + 4 = 9 9 + 3 = 12 och 12 + 3 = 15” ”OK!” Gunnar, 5 år 9 mån
Fyra perspektiv på lärande Perspektiv
Form av kunskap
Lärmetod
Elever som gör
Veta hur
Att visa
Elever som vet
Veta att
Att berätta
Elever som tänker
Veta varför
Att diskutera
Elever som undersöker
Veta hur man vet
Att reflektera
Peter Gärdenfors: Lusten att förstå
Gunnar i morse: ”Fena kan betyda två saker!” ”Jaså?” ”Ja, är man väldigt duktig på något så är man en fena, och sedan kan det ju också vara en fena på en fisk” ”Just det”
Ny betygsskala E
C
A
Analys
Analys
Analys
Förståelse
Förståelse
Förståelse
Fakta
Fakta
Fakta
”Ledan är pedagogens värsta fiende”, Loris Malaguzzi
Att undervisa för motivation: • Utgår från elevens intressen och känslomässiga engagemang. • Utgå från problemställningar. • Se till att eleverna har kontroll över sitt lärande. • Ge eleverna uppdrag. • Involvera flera sinnen och hela kroppen. • Låt lärandet bli lekfullt. • Låt eleverna visa varandra vad de kan. • Arbeta med att eleven funderar över sitt eget lärande.
Pedagogen har som uppgift att: • hjälpa eleven att fokusera på uppgiften • arrangera uppgiften så att den blir begriplig • motivera eleven och guida honom/henne igenom aktiviteten • få eleven att förstå vad som ska göras • reglera elevens frustration
Att förstå vad man gör, och varför? • • • • • • • •
Att formulera förståelsemål Att planera, sammanfatta och kontrollera Att se mönster Variation och sammanhang Använda berättelser och liknelser Konkret material God ämneskunskap hos pedagogen Förankra i elevens egen erfarenhet
Egenskaper för att skapa goda relationer • • • • • •
Intresse Kunna reglera sina känslor Empatisk förmåga Lyhördhet God mentaliseringsförmåga KASAM = känsla av sammanhang (verkligheten är begriplig, hanterbar och meningsfull) • Icke-värderande attityd
Vilket stöd behövs? • Praktiskt? • Pedagogiskt? • Känslomässigt? Rektor = mycket viktig!
Målet med skolan? En bra grund att stå på i det betydligt längre vuxenlivet – vad behöver förberedas inför vuxenlivet?, vilka färdigheter?, anpassningar?, kompensatoriska hjälpmedel?, stödkontakter? En bra självkänsla!
Glädje
• Ökar välbefinnandet, ger avspänning, aktiverar hjärnan samt ökar kreativiteten • Pedagoger som kan skratta åt sina egna misstag och hantera vardagen med en viss humoristisk distans, väcker elevernas glädje och intresse.
Referenser • Peter Gärdenfors: Lusten att förstå, Natur & Kultur, 2010 • Ross Greene: Explosiva barn, Cura, 2003, Vilse i skolan, Cura, 2010 • Linder och Breinhild Mortensen: Glädjens pedagogik, Studentlitteratur, 2006 • Måhlberg & Sjöblom: Lösningsfokuserad Pedagogik, 2001 • Kutscher: Barn med överlappande diagnoser, ADHD- att leva utan bromsar , Natur och Kultur, 2010, • G. Gerland: Arbeta med Aspergers syndrom, Pavus, 2010 • Hjörne och Säljö: Att platsa i en skola för alla, 2008, Norstedts Akademiska Förlag • www.spsm.se • www.skolverket.se
Köpa bok?!
[email protected]
