Microsoft PowerPoint - F\\366rel\\344sning nominalfrasen.ppt

Svenskan i tvärspråkligt perspektiv

Nominalfrasen Solveig Malmsten

Nominalfras: definition • Fras = syntaktisk enhet – Kan flyttas till fundamentet om den utgör egen satsdel

• Fras = semantisk enhet – Syftar på en referent

• Nominalfras – Substantiv eller pronomen som huvudord – Optionellt pronomen, genitivform eller adjektiv som framförställd bestämning – Optionellt prepositionsfras eller relativ bisats som efterställd bestämning (därutöver finns flera mindre vanliga alternativ)

• Knep för att känna igen nominalfras: – Börjar oftast med pronomen, genitivform eller substantiv i grundform

• Syntaktiska roller: Nästan vad som helst utom finit/infinit verb!

Definit nominalfras • Betydelse: Du vet vilken jag menar • Form: – – – – – – – –

Definit attribut, substantiv i bestämd eller obestämd form den (lille) gubben min (lille) gubbe Substantiv i bestämd form, inget definit attribut (lille) gubben Personligt pronomen, demonstrativt pronomen (lille) han den där (lille) denne (lille) Tilltalsfras, substantiv i bestämd eller obestämd form Hej, (lille) gubben! (Lille) pappa!

• Vid alla sorters definita nominalfraser får eventuellt adjektiv bestämd form

Du vet vilken jag menar • Anaforisk bestämdhet = identitetsbindning – Referenten har nämnts tidigare i texten

• Deiktisk bestämdhet – Referenten pekas ut i den situation som avsändare och mottagare delar

• Referens till något unikt – Det finns bara en sol i vårt solsystem, det finns (kanske) bara en chef på företaget

• Implicit bestämdhet = inferensbindning – Något ses som en självklar del av/attribut till något som är aktuellt i kontexten

• Definitheten gäller hela nominalfrasen (Ekerot: ”bestämdheten” gäller hela ”substantivuttrycket”), inte bara huvudordet!

Artikelbruk: de fem valen •

Substantiv eller pronomen? –

•

Artikellöshet eller artikel? – – –

•

Bestämd artikel: Du vet vilken jag menar Obestämd artikel: Referenten har inget med det tidigare nämnda att göra!

Bestämd artikel eller possessivuttryck? – –

•

Artikellöshet markerar ospecifikt/oavgränsat Används framförallt på oräknebara substantiv för att markera obestämd mängd Används på räknebara substantiv när de ses som ämnesnamn, klassificerare eller ingår i fast kollokation med verb

Bestämd eller obestämd artikel? – –

•

Huvudregel: Pronominalisera så mycket som möjligt utan att meningen blir tvetydig

Valet kan vara fritt Bestämd artikel annonserar implicit bestämdhet, fungerar alltså inte om referenten inte är något självklart attribut

En eller någon? – –

Obestämd artikel innebär att avsändaren (men inte mottagaren) vet vilken referent han/hon talar om OBS: Några fungerar både som obestämd artikel i plural och som plural av någon/något!

Eller som flödesschema: Finns anaforisk eller deiktisk bestämdhet? Ja: Välj helst pronomen

Nej

Är referensen ospecifik/oavgränsad?

Ja: Välj naket substantiv Nej Stämmer det att ”du vet vilken jag menar”? Ja Beror det på unik eller implicit referens? Ja: Välj bestämd artikel OBS: Reglerna kan sättas ur spel i en kollokation Valen kan ha koppling till aktionsart

Nej: Välj gärna possessivuttryck Nej Vet du själv vilken exakt referent du talar om? Ja: Välj en Nej: Välj någon

Didaktisk poäng • En viss situation/ett visst textsammanhang kan tolkas på flera sätt. Därför är ofta olika val möjliga vad gäller definithet och artikelbruk • Det handlar alltså mindre om att förhindra fel än om att hjälpa L2-inläraren att kunna uttrycka det han/hon vill!

Dubbel bestämdhet • OBS att detta är det minsta problemet eftersom reglerna är mekaniska! • Beror på kombination med pronomen/genitivattribut/adjektivattribut • Adjektivattribut ger dubbel bestämdhet – den (lille) gubben

• Genitivattribut/possessivt pronomen ger obestämd form på substantivet – min (lille) gubbe

• Övriga pronomen måste läras in var för sig; vissa ger bestämd form, andra inte – den här gubben

denne gubbe

varje gubbe

varsin gubbe

Ekerots slutsatser • L2-inlärare lär sig tidigt att obestämd artikel används vid introduktion av ny referent • L2-inlärare inser tidigt att bestämd form används anaforiskt • Implicit bestämdhet är svår att upptäcka för L2-inlärare • L2-inlärare använder ogärna possessivuttryck • Andraspråksundervisningen borde kontrastera alla fem valmöjligheter tydligare och inte bara prata om substantivets form • Även övriga typer av attribut i nominalfrasen (utöver pronominellt attr., genitivattr. och adjektivattr.) borde presenteras i samma veva: – – – – – –

prepositionsattribut (Ekerot nämner just urvalsnominal) en av flickorna flickan i huset bredvid satsattribut boken som du lånade i förra veckan flickan som bor i huset bredvid

Kongruensböjning •

Grammatiska egenskaper hos ett ord speglas även i böjningen av andra ord som står i ett visst förhållande till det första

•

I grunden rent grammatisk process – Källström vill inte räkna det som kongruens när betydelse snarare än grammatisk form hos ett ord påverkar andra ord

•

Kongruensdomäner: ordklasser/fraser/satsdelar som påverkas av kongruensböjning – Se nästa bild!

•

•

•

Kongruenskategorier: de böjningskategorier som är involverade i kongruensböjning i

respektive kongruensdomän – Se nästa bild!

Kongruenskontrollör: Det ord som bestämmer formen på de övriga inom

kongruensdomänen – Huset är stort

Husen är stora

Vi bor i det vita huset

Kongruerande ord: De ord som rättar sin böjning efter kongruenskontrollörens – Huset är stort

Husen är stora

Vi bor i det vita huset

Kongruensdomäner i svenskan • Pronomenkongruens – – – –

Kongruenskontrollör: antecedent i texten, referent i situationen Kongruenskategorier: Numerus, genus, person (animation, sexus) Jag har planterat en buske men den växer för fort. (En kompis har pekat på min hatt och sagt ”wow!”) Ja, visst är den häftig?

• Nominalfraskongruens – Kongruenskontrollör: Frasens huvudord – Kongruenskategorier: Numerus, genus, bestämdhet – Vi bor i ett vitt hus / det vita huset / den vita villan

• Predikativkongruens – Kongruenskontrollör: Subjektets huvudord för subjektspredikativ, objektets huvudord för objektspredikativ – Kongruenskategorier: Numerus, genus – Han är tjock Hans hår är tjockt – All mat gör honom tjock God vård gör hans hår tjockt

Kongruens vid predikativ: problem • Kongruensmarkörens form och betydelse kan stå i konflikt – Man var nöjd/nöjda i supporterklubben – Personalen var orolig/oroliga • Jfr Vi har för lite/få personal på avdelningen

• Flera samordnade led med olika form ger svårigheter att välja form på predikativ – Varje fras, varje musikaliskt uttryck upplevs som djupt förankrad/förankrat/förankrade inom honom själv

Inkongruens vid predikativ • Cirkumstantiell referens: Omständighet som förknippas med subjekt, inte subjektets direkta referens – Två glas är ganska harmlöst – Helvit inredning är modernt just nu

• Kongruens gör att referensen tolkas som direkt, inkongruens ger cirkumstantiell referens – Två älskare är omoraliska – Två älskare är omoraliskt

• Oavgränsad referens (direkt referens som inte är avgränsad till enskilt objekt) – kräver att kontrollören står i obestämd form – glass är gott *glassen är gott

Kongruenskategorier i andra språk • Pronomenkongruens: artighet – – – –

aha chi to che o chaith u aich

du är du är han är han är

(tilltalade har hög status) (tilltalade har låg status) (omtalade har hög status) (omtalade har låg status)

• Nominalfraskongruens och predikativkongruens: kasus – Dies ist mein lieb-er Freund ’detta är min käre vän’ nominativ sg. – Ich treffe mein-e lieb-en Freund-e ’jag träffar mina kära vänner’ ackusativ pl. – Ich helfe mein-en lieb-en Freund-en ’jag hjälper mina kära vänner’ dativ pl. – Tämä iso auto ’denna stora bil’ – Tä-ssa iso-ssa auto-ssa ’i denna stora bil’

nominativ sg. inessiv sg

Kongruensdomäner i andra språk: Verbkongruens • Verbet böjs i person och numerus efter subjektet • Förekommer i majoriteten av syntetiska språk, t.ex. isländska (nedan), finska (exempel hos Källström), tyska, franska 1 sg 2 sg 3 sg 1 pl 2 pl 3 pl

ég þú hann við þið þau

safna ’samlar’ safnar safnar söfnum safnið safna

fer ’far’ fert fer förum farið fara

Nominalfras- och verbkongruens med samma medel • Exempel Swahili: – substantivets klassificerare används både för att markera sammanhang inom nominalfrasen och mellan subjekt och verbfras – wa-le wa-toto wa-zuri wa-wili wa-me-ku-ja – de barn vackra två de-har-kommit – ’de två vackra barnen har kommit’

Kongruensdomäner i andra språk: Innehavarkongruens i nominalfrasen • Substantivet böjs i person och numerus efter possessivt attribut eller genitivattribut • Förekommer i få språk, t.ex. finska 1 sg minun talo-ni mitt hus 2 sg sinun talo-si ditt hus 3 sg hänen talo-nsa hans/hennes hus 1pl meidän talo-mme vårt hus 2 pl teidän talo-nne ert hus 3 pl heidän talo-nsa deras hus

Kongruensdomäner i andra språk: Adpositionskongruens • Prepositioner/postpositioner böjs i person och numerus efter rektionen • Förekommer i mycket få språk, t.ex. finska 1 sg 2 sg 3 sg 1pl 2 pl 3 pl

minun sinun hänen meidän teidän heidän

kanssa-ni kanssa-si kanssa-nsa kanssa-mme kanssa-nne kanssa-nsa

med mig med dig med henne med oss med er med dem

Kongruens tvärspråkligt • Markeringshierarki (ej implikationshierarki): pronomenkongruens < verbkongruens < nominalfraskongruens < predikativkongruens < adpositionskongruens

• De skandinaviska språkens mönster med nominalfrasoch predikativkongruens men utan verbkongruens är alltså starkt markerat! • Svårighetsgraden för L2-inlärare följer markeringshierarkin: – pronomenkongruens lärs före nominalfraskongruens som lärs för predikativkongruens – problem med predikativkongruens kan kvarstå länge