Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik Att främja och öka respekten för de mänskliga rättigheterna är en prioriterad fråga inom svensk utrikespolitik. Engagemanget för de mänskliga rättigheterna ligger i Sveriges intresse och speglar förhoppningar om en värld där människor kan leva fria och trygga utan fruktan och nöd. Den svenska regeringens ambition är att föra en konsekvent och resultatorienterad politik för de mänskliga rättigheterna. Arbetet för mänskliga rättigheter ska påverka alla delar av utrikespolitiken, såväl säkerhetspolitiken och utvecklingssamarbetet som migrationspolitiken, handelspolitiken och övrig utrikespolitik.
Augusti 2006
behandlar rasdiskriminering (1965), diskriminering av kvinnor (1979), tortyr (1984) samt barnets rättigheter (1989). Den centrala överenskommelsen för de länder som är medlemmar i Europarådet är Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen) från 1950. Behovet av internationella regler för mänskliga rättigheter är idag i stort sett fyllt. Utmaningen ligger i att göra verklighet av konventionernas mål och principer.
Principerna för politiken 1993 samlades världens länder i Wien för att delta i Världskonferensen om de mänskliga rättigheterna. I den deklaration som antogs vid konferensen slogs en rad grundläggande principer fast för det internationella arbetet för de mänskliga rättigheterna. Dessa viktiga principer utgör grunden för arbetet • de grundläggande friheterna, såsom rätten att hysa med mänskliga rättigheter i Sveriges utrikespolitik. eller uttrycka åsikter, att utöva en religion, att Principerna är: bilda eller gå med i en organisation eller att ordna • De mänskliga rättigheterna är universella – de möten gäller alla människor, utan åtskillnad, över • rätten till skydd mot övergrepp, till exempel hela världen, oavsett land, kultur eller specifik rätten att inte bli godtyckligt arresterad eller situation. utsättas för tortyr • Det är legitimt att reagera – Sverige kan och ska • rättigheter för att tillgodose de grundläggande påverka andra länder att respektera de mänskliga behoven, till exempel rätten till en tillfreds rättigheterna. ställande levnadsstandard, till hälsovård och till • Rättigheterna gäller individer och är regeringars utbildning. ansvar. • De mänskliga rättigheterna är odelbara – alla Under de snart sextio år som gått sedan den allmänna rättigheter är lika viktiga och de är ömsesidigt förklaringen antogs har rättigheterna slagits fast i ett samverkande och förstärkande. antal internationella konventioner. Stater kan ratificera dessa konventioner, vilket innebär att de för- Politikens inriktning: binder sig att respektera konventionernas regler. Konsekvens och strävan efter resultat De centrala konventionerna är FN:s internationella Det övergripande målet för arbetet med de mänskkonvention om medborgerliga och politiska rättigheter liga rättigheterna i svensk utrikespolitik är att bidra och FN:s internationella konvention om ekonomiska, till att människor också i andra länder får del av de sociala och kulturella rättigheter från 1966. Inom FN:s rättigheter som slagits fast inom ramen för FN och i ram finns ytterligare fyra viktiga konventioner som andra internationella sammanhang. Vad är mänskliga rättigheter? ”Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter.” Så inleds FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna från 1948. De rättigheter som inryms i den allmänna förklaringen innehåller, enkelt uttryckt
Sverige arbetar därför för följande fyra delmål: • Regeringar ska påverkas att respektera de mänsk- liga rättigheterna. • De mänskliga rättigheterna ska genomsyra arbetet i de globala och regionala organisationerna. • De internationella normerna för de mänskliga rättigheterna ska få djupare förankring och bredare spridning. • Mekanismerna för att säkra respekten i respektive land för de överenskomna normerna ska göras effektivare.
plats om mänskliga rättigheter (www.manskligarattigheter.gov.se) är ett viktigt hjälpmedel i regeringens strävanden att sprida information och kunskap om mänskliga rättigheter.
En sammanhållen politik för mänskliga rättigheter För att Sveriges samlade politik för att främja de mänskliga rättigheterna ska bli konsekvent och ge resultat arbetar Sveriges regering med att integrera mänskliga rättigheter i en rad olika politikområden, till exempel det konfliktförebyggande arbetet, asyloch migrationsfrågorna, kampen mot terrorism, utvecklingssamarbetet och handelspolitiken. En viktig fråga som blivit alltmer accepterad är Sverige använder flera kanaler och olika verkkopplingen mellan mänskliga rättigheter och fred och tyg i utrikespolitiken för att på olika sätt bidra till säkerhet. Sverige betonar i internationella sammanskyddet för de mänskliga rättigheterna. Arbetet består hang dels vikten av respekt för de mänskliga rättiginte bara av det politiska arbete som direkt syftar till heterna för att konflikter ska kunna förebyggas, dels att påverka andra länders regeringar att respektera de vikten av snabba insatser för att stärka de mänskliga mänskliga rättigheterna. Det bedrivs även i form av rättigheterna i det fredsbyggande arbetet efter en samordning mellan en rad olika politikområden, inte konflikt. Sverige arbetar också för att stärka skyddet minst inom utvecklingssamarbetet. för individer i konfliktsituationer. Det sker bland annat genom att systematiskt påtala staters ansvar att Arbetet sker bland annat genom att Sverige ge humanitära aktörer säkert tillträde till nödlidande civilbefolkning. Sverige stödjer också den Inter• inom ramen för FN och andra internationella nationella brottmålsdomstolens (ICC) arbete och organisationer medverkar till att utveckla organisa- verkar för att fler stater ska ansluta sig till domstolens tionernas och det internationella samfundets stadga (Romstadgan). möjligheter att slå vakt om de mänskliga rättig- När människor inte har möjlighet att få skydd mot heterna förföljelse inom sitt eget land söker de skydd i andra • bidrar aktivt till EU:s arbete för de mänskliga rättig- länder. Konventionen angående flyktingars rättsliga heterna ställning från 1951, med 1967 års tilläggsprotokoll, • uppmärksammar situationen för de mänskliga utgör ett grundläggande skyddsnät för dessa männi rättigheterna i enskilda länder i offentliga ut- skor. I det internationella samarbetet om asyl- och migrationsfrågor lyfter Sverige fram internationella talanden eller tal i internationella sammanhang • för de mänskliga rättigheterna på tal i kontakter överenskommelser om mänskliga rättigheter och med andra länder och, när det behövs, uppvaktar fortsätter att arbeta för att de regeringar som ännu landets myndigheter för att påtala kränkningar av inte anslutit sig till flyktingkonventionen gör det. En aktuell fråga är mänskliga rättigheter och de mänskliga rättigheterna terrorism. Sverige stöder kampen mot terrorismen • bidrar till att stärka andra länders kunskaper om, som särskilt sedan den 11 september 2001 sker och kapacitet att skydda, de mänskliga rättiggenom ett allt närmare internationellt samarbete. heterna via utvecklingssamarbetet. Samtidigt framhåller Sverige vikten av att kampen • bidrar till att stärka ländernas egen kapacitet att mot terrorismen bedrivs med full respekt för folk efterleva och förverkliga mänskliga rättigheter rätten, de mänskliga rättigheterna och rättssäkerheten. Kampen mot terrorismen får inte bli en förevändning Det handlar sällan om att välja ett handlings- för ingripanden, till exempel mot en inhemsk opposialternativ utan snarare om att framföra samma bud- tion eller minoriteter, som strider mot de mänskliga skap genom lämpliga kanaler och vid olika tillfällen. rättigheterna. Avsikten är att använda den kombination av insatser Utvecklingssamarbetet handlar i stor utsträckning som krävs för att förbättra respekten för de mänskliga om att förverkliga alla mänskliga rättigheter – medborgerliga och politiska såväl som ekonomiska, socirättigheterna i olika länder. En allt större mängd aktörer, inklusive frivillig- ala och kulturella. Det finns ofta ett tydligt samband organisationer och företag, verkar idag för att på olika mellan bristande respekt för mänskliga rättigheter och sätt påtala och främja de mänskliga rättigheterna. fattigdom. Sverige arbetar för att mänskliga rättigDet ställer större krav på samarbete och öppenhet. heter och demokrati ska genomsyra det svenska utAtt Utrikesdepartementet offentliggör årliga rappor- vecklingssamarbetet, liksom det utvecklingssamter om läget för de mänskliga rättigheterna i världens arbete som bedrivs inom FN-systemet, Världsbanken länder är ett led i det arbetet. Regeringens webb- och av EU-kommissionen.
Sveriges politik för global utveckling präglas av de fattigas perspektiv på utveckling och ett rättighetsperspektiv. Rättighetsperspektivet innebär att de värderingar och principer som uttrycks i FN:s allmänna förklaring, och i senare konventioner om de mänskliga rättigheterna, ska prägla allt arbete för fattigdomsminskning, utveckling och uppnåendet av FN:s åtta millienniemål. Främjandet av mänskliga rättigheter, demokrati och jämställdhet utgör prioriterade sakområden för det svenska utvecklingssamarbetet. På det handelspolitiska området handlar arbetet huvudsakligen om relationen mellan handelspolitiken och förverkligandet av internationella arbetsorganisationen ILO:s centrala konventioner om mänskliga rättigheter i arbetslivet. Sverige arbetar för en mer regelbunden dialog mellan olika internationella organisationer om sambanden mellan mänskliga rättigheter och handel. Den svenska regeringen har också tagit ett särskilt initiativ – Globalt ansvar – för att uppmuntra företag till engagemang när det gäller bland annat mänskliga rättigheter. Människors möjlighet att ta del av de mänskliga rättigheterna Sverige arbetar för att alla människor ska kunna ta del av de mänskliga rättigheterna och principen om icke-diskriminering förblir en grundpelare i det internationella arbetet för de mänskliga rättigheterna. För att kunna garantera lika förutsättningar för alla måste hänsyn tas till särskilt barnets rättigheter, kvinnors rättigheter och rättigheter för personer som tillhör urbefolkningar och nationella eller etniska, religiösa och språkliga minoriteter. Att bekämpa diskriminering på grund av kön, etniskt ursprung, religion, funktionshinder eller sexuell läggning är en av de största utmaningarna i arbetet för mänskliga rättigheter. Svåra kränkningar av människors rättigheter Dödsstraffet är enligt svensk uppfattning ett djupt omänskligt straff. Såväl nationellt som genom EU förespråkar Sverige i olika sammanhang att dödsstraffet ska avskaffas över hela världen. Sverige är också aktivt när det gäller att påtala och på olika sätt arbeta för att förebygga alla former av tortyr. Tortyr eller annan grym eller förnedrande behandling får aldrig accepteras. Ett allvarligt och växande problem som i dag förekommer över hela världen är handel med människor. Sveriges engagemang för att bekämpa människohandel har vuxit snabbt de senaste åren både vad gäller problemet i Sverige, inom EU och i omvärlden i övrigt. I juli 2006 beslutade regeringen att tillsätta en särskild ambassadör för internationellt samarbete mot människohandel. Ett fungerande rättssystem med rättsliga garantier Det internationella arbetet för de mänskliga rättigheterna lyfter alltmer fram den centrala roll som
rättsstatens principer spelar i skyddet för individen. Det handlar bland annat om garantier mot maktmissbruk av staten eller dess representanter och att det ska finnas ett fungerande och rättssäkert rättsväsende. Denna fråga är viktig för Sverige och genom utvecklingssamarbetet hjälper Sverige till att stärka rättsstaten i de länder där det behövs. Sverige arbetar också för att motverka att stater underlåter att bestraffa personer som begår brott mot de mänskliga rättigheterna. Rättigheter som främjar demokratin Respekt för mänskliga rättigheter bidrar till och är i högsta grad en förutsättning för demokrati. Demokrati är också omvänt en förutsättning för respekt av samtliga mänskliga rättigheter. Det inbegriper bland annat människors möjlighet att delta i den demokratiska utvecklingen genom yttrandefrihet, mediefrihet, öppenhet, tillgång till information och föreningsfrihet. Sverige påtalar kränkningar och begränsningar i dessa friheter varhelst de förekommer. Genom utvecklingssamarbetet stödjer Sverige också utvecklingen av fria medier och stärkandet av civila aktörer. Sverige bidrar också till EU:s, FN:s och OSSE:s valstöds- eller observatörsinsatser. Förverkligande av ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter Dessa rättigheter omfattar bland annat rätten till social trygghet, rätten till en tillfredsställande levnadsstandard, rätten till utbildning, rätten till hälsa och rätten till arbete. Konventionerna slår fast att stater är skyldiga att utnyttja alla tillgängliga resurser maximalt för att gradvis förverkliga rättigheterna. De ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna ses på sina håll mer som politiska ambitioner än som verkliga rättigheter. Det finns emellertid ingen saklig grund för att behandla dessa rättigheter som mindre viktiga än de medborgerliga och politiska rättigheterna eftersom de mänskliga rättigheterna är odelbara, och ömsesidigt samverkande. Sverige betonar de ekonomiska och sociala rättigheterna i sitt arbete inom de globala och regionala organisationerna och arbetar för att skyddet för dessa rättigheter och deras förverkligande ska få ökad vikt. En viktig princip i detta arbete är att betona alla människors lika rätt – utan diskriminering – till ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Internationellt samarbete Inom ramen för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken har EU snabbt gått mot en alltmer konsekvent och integrerad politik för de mänskliga rättigheterna. Gemensamma uttalanden, tal och uppvaktningar i frågor som rör de mänskliga rättigheterna är en självklar del i EU:s arbete. EU är en viktig och kraftfull aktör inom FN och andra internationella forum där mänskliga rättigheter diskuteras.
Sverige har bidragit till denna utveckling genom att inom EU konsekvent betona vikten av det gemensamma arbetet för de mänskliga rättigheterna, liksom vikten av att integrera frågor om de mänskliga rättigheterna i EU:s övriga arbete. Tillsammans med övriga EU och andra likasinnade länder bidrar Sverige inom FN till processer som ska stärka FN:s förmåga att främja och skydda de mänskliga rättigheterna. Sverige spelade en aktiv roll i tillskapandet av FN:s nya råd för de mänskliga rättigheterna. Förhoppningen är att det nya rådet ska medföra att FN:s och det internationella samfundets arbete för de mänskliga rättigheterna stärks. Sverige deltar också aktivt i arbetet med mänskliga rättigheter inom Organisationen för samarbete och säkerhet (OSSE) och inom Europarådet.
En viktig målsättning för Sverige är också att bidra till att det internationella arbetet med mänskliga rättigheter, inte minst när det gäller övervakningen, blir effektivare. Det är ofta svårt att mäta resultatet av arbete ägnat åt att främja de mänskliga rättigheterna. Genom att i samtal med andra länder och i andra internationella sammanhang konsekvent påtala kränkningar av de mänskliga rättigheterna kan Sverige bidra till att sporra länder till stegvisa förbättringar i skyddet av de mänskliga rättigheterna. Sverige kommer att fortsätta att arbeta för att göra verktygen för de mänskliga rättigheterna mer effektiva och resultatinriktade och för att dessa verktyg ska användas för en integrerad politik för fred och säkerhet, demokrati och utveckling.
Detta faktablad är en uppdaterad sammanfattning av huvuddragen i skrivelsen Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik (2003/04:20) som regeringen överlämnade till riksdagen den 5 november 2003. Skrivelsen är en uppföljning av regeringens skrivelse från 1998 med samma namn, som var den första samlade presentationen av de mänskliga rättigheternas roll i Sveriges utrikespolitik. Skrivelsen finns att ladda ned på UD:s webbplats, www.ud.se. Den går också att beställa från Riksdagens tryckeriexpedition, telefon 08-786 58 10. Läs mer om mänskliga rättigheter på www.manskligarattigheter.gov.se
Produktion: Press-, informations- och kulturenheten Tryck: Edita, Stockholm, 2006 Tel: 08-405 10 00, e-post:
[email protected] Webbplats: www.ud.se Artikelnr: UD06.055 Faktabladet ges ut även i engelsk version
