Paradigmskifte i kinesisk nationell försvarspolicy?

UKLASSIFICERET FORSVARSAKADEMIET Fakultet for Strategi og Militære Operationer VUT II/L-STK 2004/2005 5 APRIL 2005

Paradigmskifte eller paradigmförändring i kinesisk nationell försvarspolicy? Vilket bud ger neorealismen?

Örlogskapten Johan Hjortsberg

UKLASSIFICERET

UKLASSIFICERET

Paradigmskifte eller paradigmförändring i kinesisk nationell försvarspolicy? Vilket bud ger neorealismen?

Med utgångspunkt i det nyligen genomförda generationsskiftet i det kinesiska kommunistpartiet – från 3: e till 4: e generationens ledarskap – analyseras huruvida det har inträffat en förändring i den nationella kinesiska försvarspolicyn från 2002 och 2004 ur ett neorealistiskt perspektiv. Därefter genomförs, på bakgrund av neorealismen, en perspektivering av en tänkbar utveckling i relationen Kina – Taiwan mot år 2015.

UKLASSIFICERET

2

UKLASSIFICERET

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Resumé ...............................................................................................................................5 1. Inledning .......................................................................................................................7 1.1 Uppgiftsformulering ...............................................................................................7 1.2 Inledning ................................................................................................................7 1.3 Relevans ...............................................................................................................8 1.4 Uppgiftsdiskussion.................................................................................................9 1.4.1 Ämnesdiskussion ...........................................................................................9 1.4.2 Empiri ...........................................................................................................10 1.4.3 Definitioner & begrepp..................................................................................10 1.5 Teori ....................................................................................................................10 1.6 Metod ..................................................................................................................10 1.7 Analysmodell .......................................................................................................11 1.8 Innehåll, avgränsningar & förutsättningar ............................................................11 1.8.1 Innehåll.........................................................................................................11 1.8.2 Avgränsningar ..............................................................................................12 1.8.3 Förutsättningar .............................................................................................12 1.9 Källor & litteratur ..................................................................................................12 2. Teori och metod..........................................................................................................13 2.1 Teori ....................................................................................................................13 2.1.1 Varför teori och varför neorealism? ..............................................................13 2.1.2 Neorealismens grundläggande antaganden.................................................14 2.1.3 Utveckling av neorealismen..........................................................................15 2.2 Metod ..................................................................................................................20 2.2.1 Typ av studie ................................................................................................20 2.2.2 Variabler och analysenheter.........................................................................21 2.2.3 Design ..........................................................................................................22 2.2.4 Operationalisering och validitet ....................................................................22 2.3 Analysmodell .......................................................................................................23 3. Analys.........................................................................................................................25 3.1 Superanalysenheter, analysenheter och variabler...............................................25 3.2 Operationalisering av variabler samt validitet ......................................................26 3.3 Första analys av CND 2002 ................................................................................28 3.3.1 Den säkerhetsmässiga situationen 2002......................................................28 3.3.2 National Defense Policy 2002 ......................................................................31 3.3.3 Militärens och andra samhällssektorers roll 2002.........................................33 3.3.4 Internationellt säkerhetssamarbete 2002 .....................................................35 3.3.5 Kärnvapen och icke-spridning 2002 .............................................................37 3.4 Första analys av CND 2004 ................................................................................38 3.4.1 Den säkerhetsmässiga situationen 2004......................................................38 3.4.2 National Defense Policy 2004 ......................................................................40 3.4.3 Militärens och andra samhällssektorers roll 2004.........................................42 3.4.4 Internationellt säkerhetssamarbete 2004 .....................................................44 3.4.5 Kärnvapen och icke-spridning 2004 .............................................................46 3.5 Andra analys. Jämförelse av CND 2002 och 2004 ..............................................48 3.5.1 Jämförelse av den säkerhetsmässiga situationen ........................................48 3.5.2 Jämförelse av National Defense Policy ........................................................49 3.5.3 Jämförelse av Militärens och andra samhällssektorers roll ..........................50

UKLASSIFICERET

3

UKLASSIFICERET

3.5.4 Jämförelse av internationellt säkerhetssamarbete .......................................50 3.5.5 Jämförelse av kärnvapen och icke-spridning................................................51 3.6 Sammanfattning och slutsatser av andra analysen .............................................51 4. Perspektivering ...........................................................................................................53 Källförteckning ...................................................................................................................55 FIGURFÖRTECKNING Figur 1 Typ av studie Figur 2 Superanalysenheter, analysenheter och variabler Figur 3 Operationalisering, teoretisk definition Figur 4 Analysmodell Figur 5 Schematisk genomförande av första analysen

20 21 22 24 27

TABELLFÖRTECKNING Tabell 1 Variabel 1-3, beroende & oberoende variabler samt syfte

26

BILAGOR Bilaga 1 Jämförande analys: Den Säkerhetsmässiga Situationen Bilaga 2 Jämförande analys: National Defense Policy Bilaga 3 Jämförande analys: Militärens och andra samhällssektorers roll Bilaga 4 Jämförande analys: Internationellt Säkerhetssamarbete Bilaga 5 Jämförande analys: Kärnvapen och icke-spridning Bilaga 6 Operationalisering av beroende och oberoende variabler Bilaga 7 Anarchy-Assumptions and Some Possible Foreign Policy Strategies

UKLASSIFICERET

4

UKLASSIFICERET

Resumé Den 19 september 2004 avslutades en era i Kinas politiska historia då den sista av tredje generationens ledare, Jiang Zemin, president 1993-2003, avgick från sin sista post som överbefälhavare för PLA1. Efterträdare blev Hu Jintao som redan innehade de två mest betydelsefulla politiska posterna i Kina, president och partiordförande. PLA har traditionellt haft sin egen identitet som inte nödvändigtvis har varit ens med regeringen och partiet. PLA ser återföreningen mellan Kina och Taiwan som en livsnödvändighet för att undvika fragmentering av landet. Kinas utrikespolitik har blivit kärvare under de senaste 1-2 åren och förhållandet till många av de mest betydelsefulla internationella aktörerna har blivit sämre. En regelrätt maktkamp mellan Hu Jintao och Jiang Zemin har varit under uppseglande där meningsskiljaktigheterna har funnits på såväl det inrikespolitiska som utrikespolitiska planet. Oberoende bedömare har sett flera anledningar till denna kärvare utrikespolitik. En förklaring pekar på en oklar maktfördelning som hämmar en nyanserad utrikespolitik. En annan förklaring kan vara att nationalistiskt sinnade krafter verkar för en hårdare linje mot Taiwan och USA. Kina har sedan 1995 givit ut fem vitböcker som avhandlar National Defense Policy. De två senaste är utgivna i december 2002 respektive december 2004, under två olika administrationer som var och en för sig representerar en generation av det kinesiska ledarskapet. Min tes är att det nyligen fullbordade skiftet i det kinesiska ledarskapet, från 3:e till 4:e generationens ledare, har inneburit ett skifte i den kinesiska nationella försvarspolicyn. Hur påverkar detta skifte Kinas syn på förhållandet mellan Kina, Taiwan och omvärlden och vilka konsekvenser kan det få på sikt? Om man läser de två dokumenten2 om den nationella försvarspolicyn, skrivna under var och en av de två generationerna, så kan man anta att den principiella inställningen till konflikten inte har ändrats. Däremot kan man, utan att gå på djupet, konstatera att tonen i 2004 års dokument skärpts har betydligt. För att få en djupare och bredare förståelse krävs en analys av de underliggande antagandena och deras förändring. Huvudämnet, förändringar i den nationella försvarspolicyn och vald inriktning inom detta med fokus på maktanvändning eller hot om detta, gör att valet av teori förenklas. Teorin ska ge ett verktyg varifrån det går att tolka den verklighet som policierna ger uttryck för. Vidare skall teorin vara enkel, lätt att operationalisera samt vara så heltäckande som möjligt. Neorealismen är den övergripande teori som bäst svarar mot dessa krav samtidigt som den ger möjlighet att blicka framåt och prediktera en tänkbar utveckling. Jag har tagit utgångspunkt i de dokument som avhandlar den kinesiska nationella försvarspolicyn representerat av skiftet mellan de två generationerna och tolka den kinesiska uppfattningen av verkligheten ur en IP-teoretisk3 synvinkel för att analysera hur skiftet kan förklaras ur detta synsätt. Denna förklaring skall slutligen användas till en perspektivering, således ett bud som neorealismen ger på en tänkbar utveckling. Analysen ger vid handen att det har skett en förändring i den kinesiska nationella försvarspolicyn från 2002 till 2004, från 3:e till 4:e generationens ledarskap. Tre av de fem analysenheterna i varje policy, de som avhandlar den internationella situationen, den 1

Peoples Liberation Army China´s National Defense in 2002 samt China´s National Defense in 2004 3 Internationell Politik 2

UKLASSIFICERET

5

UKLASSIFICERET

nationella försvarspolicyn och de sammanfattade kapitlen under rubriken ”militärens och andra samhällssektorers roll” har alla förändrats i riktning mot att uttrycka ett offensiv neorealistiskt synsätt i enlighet med Mearsheimers teorier. Den fjärde analysenheten, internationellt säkerhetssamarbete visar enbart en mindre förändring i riktning mot att uttrycka ett offensiv neorealistiskt synsätt. Den sista analysenheten, ”kärnvapen och ickespridning” är fortsatt defensivt neorealistisk i sitt synsätt. Detta innebär att Kina ser på det internationella systemet som anarkiskt. Enheter är oberoende, rationella och enhetliga stater vars primära mål är överlevnad. Dessa stater har alla någon militär offensiv förmåga, och på grund av detta så representerar de ett potentiellt hot mot andra stater. Till detta hör att ingen stat kan vara säker på en annan stats intentioner. På grund av dessa faktorer söker staterna att maximera sin maktposition i förhållande till andra stater med syfte att säkra dess primära mål: överlevnad. Det ideala sättet att nå målet i ett anarkiskt system är att sträva efter hegemoni samt att i slutänden även uppnå detta. Stater är offensivt och defensivt orienterade på samma gång eftersom de strävar mot hegemoni samtidigt som de balanserar mot potentiella angripare. Detta resonemang verkar på det globala och regionala planet på samma gång. Synen på det internationella säkerhetssamarbetet präglas av att staterna gemensamt balanserar mot de icke-traditionella hot som terrorism, extremism och gränsöverskridande kriminalitet utgör. Varje stat som väljer att samarbeta gör det utifrån sina förutsättningar och på sina premisser. Synen på kärnvapen och icke-spridning medför att status quo avseende vilka aktörer som besitter kärnvapen och andra WMD skall bibehållas och att synen på dessa vapen är oförändrad. Detta leder till besvarandet av huvudfråga ett: Har det skett ett paradigmskifte eller paradigmförändring i den nationella kinesiska försvarspolicyn från 2002 till 2004? Svaret på huvudfråga ett blir: Det är inte fråga om ett paradigmskifte eftersom neorealismen inte har falsifierats och ett bättre alternativ framkommit. Istället har det skett en paradigmförändring från en klassisk/defensiv neorealistisk grundsyn på det internationella systemet, dess processer och medel att nå målen till en offensiv neorealistisk syn på detta, hur forskningsobjektet skall förstås samt vilka teorier, metoder och observationer som är relevanta. Mearsheimers offensiva neorealism kan utnyttjas för att prediktera staters beteende i ett anarkiskt system. Resultatet från denna prediktering utgör svaret på studiens andra huvudfråga: Genomför, på bakgrund av neorealismen, en perspektivering av en tänkbar utveckling i relationen Kina – Taiwan mot år 2015. Tidshorisonten är mycket osäker och den neorealistiska teorin lämnar inget extra stöd hit, men analysen, den offensiva neorealistiska uttolkningen och med den nyligen stiftade AntiSecession Law i tanke så talar utvecklingen för att Kina kommer att lösa återföreningen med våld om de anser att det är nödvändigt och gynnsamt. Konflikten har sin upprinnelse i Kinas uppfattning om suveränitet, territoriell integritet, stabilitet och säkerhet och är av mycket stor betydelse. Andra stater tillåts inte blanda sig i vad Kina anser vara dess inre angelägenheter. Återföreningen skall dock i första hand lösas på fredlig väg genom åtgärder som i huvudsak hamnar utanför den neorealistiska teorin.

UKLASSIFICERET

6

UKLASSIFICERET

1.

Inledning

Kapitlet syftar till att definiera ramarna kring specialen. Inledningsvis diskuteras uppgiftsformuleringen, dess relevans och uppgiftsanalysen. Därefter avhandlas den använda empirin och teorin, dess sammanhang samt metoddiskussion och metodval. Avslutningsvis redogörs det för valda avgränsningar och förutsättningar för specialen.

1.1

Uppgiftsformulering

Denna special är en del av ett för en tremannagrupp gemensamt huvudämne, ur vilket det skall utarbetas tre individuella specialer, som var och en täcker ett valfritt ämnesområde inom huvudämnet. Jämlikt specialkatalogen för VUT-II/L-STK 2004/2005 anges gruppens huvudämne att vara ”Kina Taiwan år 2015”. Som en del av detta ämne har jag valt att fokusera på den kinesiska nationella försvarspolicyn och dess förmodade förändring under två olika generationer av kinesiska ledare under rubriken: ”Paradigmskifte eller paradigmförändring i kinesisk nationell försvarspolicy? Vilket bud ger neorealismen?”.

1.2

Inledning

Att sia är vanskligt, i synnerhet när det gäller framtiden. Ändå är det syftet med specialen att på basis av en problemformulering där jag initialt undersöker om det har skett ett paradigmskifte eller paradigmförändring, göra just detta, att utifrån en teori prediktera en tänkbar utveckling 10 år framåt i tiden. Det är betydligt lättare att göra uttalanden om det som redan har hänt och det är så som detta problem kommer att angripas. Att genom en förståelse och tolkning av det som redan har hänt, och med hjälp av ett teoretiskt verktyg och metod kunna förstå samtiden och skapa ett underlag för att, med en viss sannolikhet, prediktera en möjlig utveckling. Min tes är att det nyligen fullbordade skiftet i det kinesiska ledarskapet, från 3:e till 4:e generationens ledare, har inneburit ett skifte i den kinesiska nationella försvarspolicyn. Hur påverkar detta skifte Kinas syn på förhållandet mellan Kina, Taiwan och omvärlden och vilka konsekvenser kan det få på sikt? Om man läser de två dokumenten4 om den nationella försvarspolicyn, skrivna under var och en av de två generationerna, så kan man anta att den principiella inställningen till konflikten inte har ändrats. Däremot kan man, utan att gå på djupet, konstatera att tonen i 2004 års dokument skärpts har betydligt. För att få en djupare och bredare förståelse krävs en analys av de underliggande antagandena och deras förändring. För att kunna nå detta så krävs det ett analytiskt verktyg som tolkar den bild av verkligheten som det kinesiska ledarskapet har givit uttryck för. Denna bild av verkligheten måste vidare ges en teoretisk ram för att kunna urskilja kausala mekanismer och synsätt som kan bidra till att systematisera kunskapen för att kunna dra slutsatser och prediktera. Jag kommer att ta utgångspunkt i de dokument som avhandlar den kinesiska nationella försvarspolicyn representerat av skiftet mellan de två generationerna och tolka den

4

China´s National Defense in 2002 (härefter CND 2002) samt China´s National Defense in 2004 (härefter CND 2004)

UKLASSIFICERET

7

UKLASSIFICERET

kinesiska uppfattningen av verkligheten ur en IP-teoretisk5 synvinkel för att analysera hur skiftet kan förklaras ur detta synsätt. Denna förklaring skall slutligen användas till en perspektivering, således ett bud som neorealismen ger på en tänkbar utveckling.

1.3

Relevans

Kina är en potentiell supermakt med en ekonomisk tillväxt som få länder kan uppvisa och vars inflytande, både regionalt och globalt ökar. Samtidigt står Kina inför enorma utmaningar inom en rad områden som måste hanteras på ett förnuftigt sätt. Taiwan är Kinas största, viktigaste och mest prestigefyllda inrikespolitiska problem6. Principen om ett odelat Kina är av avgörande betydelse för legitimiteten hos det styrande kommunistpartiet. Kina är av tradition ett agrart samhälle där land och mark ses som ett uttryck för såväl överlevnad som rikedom och välstånd. Förlust av territorium anses beröva de styrande dess legitimitet. Förlust av Taiwan, som enligt Kinas författning är den 23:e provinsen, innebär enligt detta sätt att tänka att kommunistpartiet förlorar legitimiteten till sitt maktmonopol. Partiet, staten och nationen är förenade i en treenighet och förlust av legitimitet för det ena leder till ett totalt sammanbrott. Utrikespolitiken och inrikespolitiken är mycket nära kopplade. Hur nära tycks vara ett problem att förstå för de kinesiska ledarna. Av detta följer att säkerhetspolitikens utåtriktade och inåtriktade aktiviteter7 är nära förknippade. Utrikes- och inrikespolitikens täta sammankoppling understryks ytterligare att av Kina, i en historisk kontext, inte har varit expansionistiskt. Den 19 september 2004 avslutades en era i Kinas politiska historia då den sista av tredje generationens ledare, Jiang Zemin, president 1993-2003, avgick från sin sista post som överbefälhavare för PLA8. Efterträdare blev Hu Jintao som redan innehade de två mest betydelsefulla politiska posterna i Kina, president och partiordförande. PLA har traditionellt haft sin egen identitet som inte nödvändigtvis har varit ens med regeringen och partiet. PLA ser återföreningen mellan Kina och Taiwan som en livsnödvändighet för att undvika fragmentering av landet och är beredda att gå mycket långt för att undvika att Taiwan separeras från fastlandet9. Kinas utrikespolitik har blivit kärvare under de senaste 1-2 åren och förhållandet till många av de mest betydelsefulla internationella aktörerna har blivit sämre. En regelrätt maktkamp mellan Hu Jintao och Jiang Zemin har varit under uppseglande där meningsskiljaktigheterna har funnits på såväl det inrikespolitiska som utrikespolitiska planet10. Oberoende bedömare har sett flera anledningar till denna kärvare utrikespolitik. En förklaring kan vara de förhållanden som rådde mellan mars 2003 och september 2004, då Hu Jintao, president och generalsekreterare, men Jiang Zemin fortfarande var överbefälhavare för PLA, delade makten på ett sätt som distraherade ledarna, gjorde maktfördelningen otydlig och hämmade en nyanserad utrikespolitik. En annan förklaring är att Hu Jintao i större grad än Jiang Zemin utsätts och ger efter för press från de traditionellt

5

Internationell Politik Kinesisk definition eftersom Taiwan betraktas som en utbrytarprovins. Problematiken skall således behandlas som ett nationellt problem även om dess konsekvenser är utrikespolitiska. 7 Andrén, N, Säkerhetspolitik Analyser och tillämpningar (2002) s.29 8 Peoples Liberation Army 9 Watson, The PLA and the Taiwan Issue s. 213-216 10 TEMPUS 37, 9-15 september 2004, s.18-19 6

UKLASSIFICERET

8

UKLASSIFICERET

mera nationalistiskt sinnade krafterna (PLA och delar av befolkningen) att föra en hårdare linje mot Taiwan och USA11.

1.4

Uppgiftsdiskussion

1.4.1 Ämnesdiskussion Med bakgrund i de formella kriterier12 och de två problemformuleringsseminarier som avhållits under senhösten 2004 har jag valt att diskutera, analysera och perspektivera den kinesiska nationella försvarspolicyn och dess förmodade förändring i förhållande till Taiwan och omvärlden. Det gemensamma huvudämnet ”Kina Taiwan år 2015” ger en stor tolkningsfrihet i ämnesvalet. Kina har som strategiskt mål att återförena Taiwan med moderlandet13. Enligt general A. Beaufre är strategins mål och syfte att uppnå ett avgörande genom att skapa och utnyttja en situation som medför en tillräcklig grad av moralisk upplösning hos motståndaren för att förmå honom att acceptera de villkor man vill påtvinga honom14. Vidare menar Beaufre att strategins medel disponerar en skala som går från propaganda eller handelsavtal till insättande av kärnvapen. Konsten består i att välja bland all medel och kombinera deras olika funktionssätt så att de åstadkommer den avsedda effekten, det vill säga att vårt mål uppfylls. Den totala strategin bestäms av den högsta politiska ledningen och består i att formulera och utforma ledningen av den totala krigföringen15. Beroende på vad man önskar åstadkomma varierar användandet av politiska, ekonomiska, diplomatiska och militära medel. Clausewitz menar att våldet är det yttersta sättet att påtvinga motståndaren vår vilja16. Av detta följer att det är intressant att belysa ämnet ur en aspekt där våld, eller hot om våld, kan komma till användning. Både Beaufre och Clausewitz avhandlar relationer mellan motståndares viljor och är därför tillämpliga på relationer mellan stater (Kina och andra stater) och mellan stater och statsliknande aktörer (Taiwan). Jag har valt att utgå ifrån det kinesiska perspektivet på den allra högsta politiska nivån av flera orsaker: För det första är Kina den stat som av samtliga andra stater betraktas som suverän. För det andra så är det Kina som besitter alla de förmågor som behövs för att kunna agera. För det tredje så anser Kina att det rör sig om ett inrikespolitiskt problem och därför inte tolererar inblandning utifrån. Sammantaget så väljer jag det kinesiska perspektivet eftersom det kan anses ha (viss) legitimitet, Kina har möjlighet till att fysiskt backa upp ord med handling och de har motiv till sin handling. Kina kan anses besitta stormaktsstatus och det intressanta är vad detta innebär och vilka konsekvenser det kan få. Den kinesiska nationella försvarspolicyn speglar hur Kina uppfattar sig själv och sin plats i världen samt hur man anser att omvärlden med dess aktörer och mekanismer fungerar. De aktörer som behandlas är de stater som Kina anser ha vilja, möjlighet och kapacitet att påverka utvecklingen. Valet av teori påverkar graden av upplösning på aktörsnivån. Den 11

Brødsgaard & Christensen, Vagtskifte i Kina- Konsekvenser og perspektiver. s.20 Institut for strategi, VEJLEDNINGSSAMLING KAPITEL 4, FAK augusti 2004 13 White Paper- The One-China Principle and the Taiwan Issue, February 21, 2000 14 Beaufre, Modern strategi för fred och krig, s.23 15 ibid s.29-30 16 Clausewitz, Om kriget, s.29 12

UKLASSIFICERET

9

UKLASSIFICERET

intrastatliga aktörsnivån begränsar sig till att se den politiska ledaren som en representant för statsapparaten och politiska administrationen med den politiska inriktning och vilja den ger uttryck för. 1.4.2 Empiri Empirin ska tillhandahålla erforderligt underlag för att analysera den kinesiska nationella försvarspolicyn och dess antagna förändring i skiftet från 3:e till 4:e generationens ledarskap. Vitböckerna17 om den kinesiska nationella försvarspolicyn utgivna 2002 och 2004 är utgivna av den kinesiska regeringen och bedöms täcka det empiriska behovet för analysen då de speglar den officiella kinesiska hållningen. 1.4.3 Definitioner & begrepp Paradigm: Ett paradigm anger implicit hur forskningsobjektet skall förstås, vilka teorier, metoder och observationer som är relevanta och riktiga samt kriterier för god vetenskap. Forskningen utifrån ett paradigm bildar en tradition, där teoriutveckling och även uppfattningen av yttervärlden är styrd av de problem paradigmet anger som centrala. Forskningen inom ett paradigms ramar består i första hand av "pussellösning"; man "städar" i paradigmet genom att förbättra mättekniker, förfina observationer, nyansera begrepp och matcha teori mot fakta. Så småningom uppstår anomalier, dvs. begreppsliga inkonsistenser eller observationer som inte kan passas in i paradigmet. När anomalierna blir så många och besvärande att de inte kan bortses ifrån uppstår en kris, vilket innebär att man går tillbaka till paradigmets förutsättningar och filosofiska grunder och undersöker dessa kritiskt. Ett paradigmskifte äger rum om det äldre paradigmet inte kan "räddas" och det samtidigt finns en attraktiv paradigmkandidat, vilket betyder att forskningen kan utgå från nya grunder och förutsättningar18. Policy: grundprinciper för en stats handlande i visst avseende, ofta rörande yttre kontakter19.

1.5

Teori

Huvudämnet och vald inriktning inom detta med fokus på maktanvändning eller hot om detta, gör att valet av teori förenklas. Teorin ska ge ett verktyg varifrån det går att tolka den kinesiska ledningens syn på sig själv, dess plats i det internationella systemet, stabilitet och säkerhet, maktfördelning och dess mekanismer samt internationellt samarbete. Teorin ska vidare vara enkel med få variabler som går att operationalisera samtidigt som den ska vara så heltäckande som möjligt. Neorealismen är den övergripande teori som bäst svarar mot dessa krav samtidigt som den ger möjlighet att blicka framåt och prediktera en tänkbar utveckling. En djupare teoretisk diskussion samt motivering av vald teori framgår av kapitel 2.1

1.6

Metod

Metoden bygger till första delen på en empirisk undersökning med en förklarande studie där teorin är på plats från början. Det valda fallet är i centrum vilket innebär att 17

Officiell dokumentsamling i utrikespolitiskt eller diplomatiskt ärende. www.ne.se 2005-02-09 www.ne.se 2005-02-09 19 ibid 18

UKLASSIFICERET

10

UKLASSIFICERET

undersökningen är teorikonsumerande20. Den använda teorin ska utnyttjas för att förklara det beskrivna fenomenet, i det här fallet den kinesiska nationella försvarspolicyn. Studien är en fallstudie med en kontext (den kinesiska nationella försvarspolicyn) analyserad vid två tillfällen (CND 2002 och CND 2004) och är en mest-lika-design21. Analysresultaten från CND 2002 och CND 2004 jämförs för att utkristallisera förändringarna och skillnaderna. Dessa förändringar utgör stommen för de slutsatser som kan dras genom att använda en neorealistisk optik. En djupare metodmässig diskussion framgår av kapitel 2.2.

1.7

Analysmodell

En grafisk presentation av analysmodellen redovisas i figur 4. Analysmodellen bygger på ovan redovisad metod och bygger på att analysen genomförs i två steg. Inledningsvis analyseras CND 2002 och CND 2004 var för sig (i analysmodellen kallat superanalysenheter) uppdelat på vardera fem analysenheter22. Analysenheterna23 som refererar till en superanalysenhet är hämtade från dispositionen av respektive CND. För att kunna genomföra en analys så skall operativa indikatorer diskuteras och konstrueras. Med utgångspunkt i de tidigare teori- och metoddiskussionerna skall neorealismens grundläggande antaganden tjäna som oberoende variabler. De oberoende variablerna skall beskriva variationen hos analysenheterna som bedöms kunna förklara variationen i den beroende variabeln. Som beroende variabel, för att beskriva variationen i den egenskap i analysenheten vi vill förklara, används hörnstenarna i den neo-realistiska tankegången hur det internationella systemet är uppbyggt, maktfördelning och maktbalans samt säkerhet. När variablerna är konstruerade så kan den första av två analyser påbörjas. Varje analysenhet ingående i någon av de två superanalysenheterna analyseras med hänsyn till de olika variablerna. Därefter sammanfattas resultaten för de respektive analysenheterna. Sammanfattningen ger en samlad bild av hur de respektive policierna (superanalysenheterna) kan förstås och uttryckas på bakgrund av variablerna och neorealismens hörnstenar. Därefter vidtar analysens andra del där de respektive superanalysenheternas resultat jämförs för att få fram vilka förändringar och skillnader som föreligger. Dessa skillnader och förändringar ligger till grund för de slutsatser som dras för att svara på den grundläggande frågeställningens första del: ”Har det skett ett paradigmskifte i Kinas nationella försvarspolicy?” Slutligen används den neo-realistiska teorin för att göra en prediktering av en tänkbar utveckling på bakgrund av de slutsatser som dras i tidigare kapitel. En mera ingående diskussion och förklaring av analysmodellen framgår av kapitel 2.3.

1.8

Innehåll, avgränsningar & förutsättningar

1.8.1 Innehåll Specialens disposition: Kapitel 1 & 2 fastställer den teoretiska, metodmässiga och analytiska ramen för diskussion, analys och perspektivering. 20

Esaiasson, Gilljam, Oscarsson & Wägnerud, Metodpraktikan, s.97 Esaiasson, Gilljam, Oscarsson & Wägnerud, Metodpraktikan, s.112 22 ibid s.55 23 ibid s.49-52 21

UKLASSIFICERET

11

UKLASSIFICERET

Kapitel 3 diskuterar och analyserar CND 2002 och CND 2004. Första analysen ger svar på hur neorealismen tolkar hur Kina ser på sig själv och sin omvärld, en kontext, vid två tillfällen. Andra analysen ska jämföra dessa policies syn för att ta fram skillnader och förändringar för att svara på den första frågan. Kapitel 4 ska på bakgrund av slutsatser dragna i andra analysen genomföra en perspektivering mot år 2015 för att ge ett neorealistiskt bud på den andra frågan. 1.8.2 Avgränsningar Följande principiella avgränsningar har gjorts: • Tid. Specialen omfattar tidsrymden då de två senast vitböckerna, en för varje generation, skrevs. Faktainsamlingen avslutades 1.februari 2005. • Empirin omfattar enbart de två vitböckerna. Detta grundar sig på att de förmodas vara skrivna med så lika förutsättningar som möjligt och att de uttrycker det kinesiska ledarskapets politiska vilja utan att ha omtolkats av annan part. • Teorin omfattar enbart en huvudteori, neorealismen. Ur detta faller att begreppsapparaten, förklaringarna och perspektiv i sig medför avgränsningar. • Ämnesvalet har diskuterats. 1.8.3 Förutsättningar Det förutsätts att Taiwan agerar rationell och som en stat, trots att kriterierna för statsbegreppet och suveränitet inte uppfylls. När stater diskuteras vidare i specialen så förutsätts det att Taiwan bl.a. beteendemässigt anses vara en stat.

1.9

Källor & litteratur

Eftersom Kina tillhör en av de snabbast växande makterna i världen så är det naturligt att ett stort intresse finns både hos media och hos analytiker att följa den säkerhetsmässiga utvecklingen i Sydostasien. Inledningsvis har ett stort antal artiklar i tidskrifter och på Internet har utnyttjats för att skapa en bred kunskapsmässig grund om Kina och kinesiskt säkerhetstänkande. Dessa redovisas inte. Internetartiklar som utnyttjats för studien har övervägande karaktär an officiella källor som lagts ut med partiets godkännande. De speglar inte hela sanningen, men uttrycker den kinesiska statens hållning och kan därför utnyttjas i denna studie då det är den kinesiska statens hållningar som är av intresse. Som empiri har, som tidigare diskuterats, enbart två vitböcker utnyttjats. Dessa vitböcker är den kinesiska regeringens officiella hållning till det nationella försvaret och dess utveckling och ger en bild av hur två olika regeringar, med två olika generationer av ledare, ser på försvarspolicyn. Dessa kan ur ett källkritiskt perspektiv betraktas som trovärdiga och äkta källor med hög grad av samtidighet. Det kan däremot inte uteslutas att källorna inte ger den hela, sanna och fullständiga bilden av den kinesiska nationella försvarspolicyn. Bara det som respektive regering önskar att förmedla är det som blir publiceras. Bilden som denna special ger måste ses med detta principiellt viktiga förbehåll. Övrig litteratur omfattar teori- och metodlitteratur, där tyngdpunkten ligger på IP-teori. Försök har gjorts att förhålla sig till de stora och erkända neorealisterna och deras teorier. Företrädesvis har författarnas huvudverk utnyttjats för att undvika ytterligare en tolkning av teorin. Litteraturen bedöms sammantaget som trovärdig och relevant för denna studie.

UKLASSIFICERET

12

UKLASSIFICERET

2.

Teori och metod

Kapitlet syftar till att fastlägga specialens analytiska ram genom en mera ingående diskussion om teori, metod och analysmodell.

2.1

Teori

2.1.1 Varför teori och varför neorealism? Diskussioner om de olika riktningarna i IP fyller flera funktioner. Dels kan den tjäna som en vägledning hur man skall studera IP, vilka relativ betydelse förhållanden eller variabler inom IP kan tillmätas, på vilket sätt det internationella systemet skall förstås, aktörers och staters beteenden etc. Dels kan den skapa en metadebatt om de olika riktningarnas premisser och om förutsättningar för konkreta studier24. Det bidrar till att klargöra vilka skillnader det finns i de olika teorierna synsätt på IP och att man genom ett medvetet val av teori kan påverka de grundläggande antaganden och förståelsen av de konkreta situationerna som skall studeras. Diskussionen om olika riktningar har även nackdelar. Den kan verka som ett filter som fel utnyttjat sorterar ut den väsentliga informationen. Djupet och självständigheten i analysen kan påverkas negativt om förhållandet till riktningen inte är tillräckligt kritiskt. Rätt utnyttjad teori hjälper oss att ställa rätt frågor till rätt material för att få fram rätt slutsatser. Två i många avseende likartade, fast ur vitt skilda grunder framsprungna, teorier som är användbara för att beskriva internationella relationer är neorealism och neo-liberal institutionalism. Båda teorierna bygger på att de huvudsakliga aktörerna är stater som är under kraftig påverkan av det anarkiska systemet. En schematisk bild som visar relationen mellan dessa teorier samt neorealistiska ”underteorier” eller utvecklingar med dess främsta företrädare framgår av bilaga 7. ./7 Neo-liberalismen missbedömer det anarkiska systemets effekter på staterna och dess mål enligt neo-realisterna, och de målar upp en ljusare bild av möjligheterna till samarbete än vad som faktiskt kan bevisas. Neo-realisterna däremot har en bättre förståelse för den effekt som det anarkiska systemet har på staterna och på så sätt ger neorealismen en mera övertygande logisk analys av relationer och samverkan mellan stater i det anarkiska systemet. Medan neo-liberaler medger att deras teori har dålig förklaringskraft när det gäller säkerhet i det internationella systemet så är neorealismen en teori som passar vid analysen av politisk-militära mål25. Neorealismen är en av de idag dominerande teorierna inom Internationell Politik där fokus är lagt på staters säkerhet. Neorealismen är epistemologiskt pragmatisk26, det vill säga att den ser kunskapen och forskningsresultat som objektiva i betydelsen att de kan återskapas av andra forskare samtidigt som det pragmatiska betonar att teorierna värderas utifrån deras praktiska användbarhet. Neorealismen har även den fördelen att den är en sparsam teori uttryckt på så sätt att det är en generell teori som förklarar helheten utifrån ett fåtal variabler. Neorealismen har valts då den anses vara den teori som ställer de rätta frågorna och ger de bästa förutsättningarna för att analysera den kinesiska nationella försvarspolicyn. 24

Kelstrup, Petersen & Schou, Om international politiks teori, s.16-17 Grieco, Cooperation among Nations s.2-3 26 Wivel, Neorealist Theory and the study of European political Integration s.1 25

UKLASSIFICERET

13

UKLASSIFICERET

2.1.2 Neorealismens grundläggande antaganden De grundläggande antagandena utgår ifrån Waltz tankar om politiska systems struktur, om systemens organisering, om enheternas karaktär samt om fördelningen av förmågor. Dessa publicerades 1979 och kan anses vara det grundläggande verket i neorealismen. Waltz gör två viktiga distinktioner: mellan system och enheter samt mellan strukturer och processer. Strukturer definieras på tre olika nivåer. Den första nivån definieras av det sätt på vilket den är organiserad. Systemen förändras i grunden om en organiseringsform ersätter en annan. Systemen kan vara antingen anarkiskt eller hierarkiskt uppbyggda. Den andra nivån definieras av specifikationen av differentierade enheter. Ett hierarkiskt system ändras om funktionerna hos en enhet definieras annorlunda. Detta kriterium avseende systemförändring utgår i ett anarkiskt system eftersom det är uppbyggt av likartade enheter. Den tredje nivån definieras genom fördelningen av förmågor (makt) mellan enheterna. Förändringar i denna fördelning medför systemförändringar oavsett om systemet är anarkiskt eller hierarkiskt27. Processer är de relationsmönster som försiggår mellan enheter i ett system, relationer som i varierande grad speglar det tvång och begränsningar som systemets struktur medför28. Detta leder till följande antagande29: • Det internationella systemet är anarkiskt. • De enda betydelsefulla aktörerna är stater (egentligen bara de starkaste). • Stater skall betraktas som enhetsaktörer, vilka handlar rationellt. • Systemets samlade beteende skall tolkas utifrån systemets struktur. • Det är fördelningen av makt - kapacitet mellan aktörerna som utgör det mest väsentliga elementet i systemets struktur. • Staten säkerhet är baserad på självhjälp. • Det är den relativa militära styrkan som är den mest betydelsefulla faktorn i fördelningen av makt - kapacitet. • Systemets struktur bestäms av antalet poler i systemet i form av mäktiga stater. • Systemets fundamentala beteende bestäms av en maktbalans mellan dessa poler. Waltz menar att polariteten är en avgörande faktor för stabiliteten och säkerheten i det internationella systemet30. Staternas beteende bestäms av deras yttre villkor. Systemets struktur anger ramarna för statens strategi. Eftersom alla staten verkar i ett anarkiskt system (nivå 1), och är funktionellt likartade (nivå 2) så är den dominerande och mest varierande faktorn fördelningen av makt (nivå 3), systemets polaritet. Detta medför att staterna agerar på ett liknande, dock ej identiskt sätt eftersom de påverkas av samma förutsättningar och ställs inför uppgifter som är likartade. Waltz menar att i detta antagande ligger en av teorins styrkor: alla staters beteenden (förutom de allra minsta) i det internationella systemet kan analysera utifrån samma förutsättningar. Medan nationell politik består av differentierade enheter som utför specificerade uppgifter så består internationell politik av likartade 27

Waltz, Theory of International Politics s.88-101 Ruggie, Toward a Neorealist Synthesis s.133-134 29 Kelstrup, Petersen & Schou, Om international politiks teori, s.33 30 Waltz, Theory of International Politics, kapitel 5 28

UKLASSIFICERET

14

UKLASSIFICERET

enheter som duplicerar varandras aktiviteter31. Antalet poler, stormakter, är en ytterst en empirisk fråga, vars svar baseras på vanligt förnuft. Waltz argumenterar för att det mest stabila systemet består av enbart två poler. För att räknas som en stormakt så listas 7 kategorier, i vilka staten måste placera sig högre i samtliga kategorier relativt andra stater. Dessa kategorier är befolkningsstorlek, storlek på territorium, naturresurser, ekonomisk förmåga, militär styrka, politisk stabilitet samt kompetens och duglighet32. Relativa vinster prioriteras högre än absoluta. Fungibilitet innebär att relativa vinster, som uppnåtts i en sektor, kan förflyttas till andra sektorer för att där skapa en relativ förstärkning för att på så sätt bidra till statens säkerhet33. Kärnvapen spelar en viktig roll i staternas säkerhet (befinner sig på den andra strukturnivån, enhetsnivån). Kärnvapen och kärnvapenspridning i sig påverkar dock inte den tredje nivån, maktfördelningen mellan staterna, d.v.s. polariteten. Det som kan skapa förändringar i maktfördelningen är statens andraslagsförmåga34. Dessa antagande ska ses som ett konceptuellt utgångsläge i den vidare diskussionen om utvecklingen av neorealismen inför den kommande analysen. Tankarna i Waltz neorealism kan sammanfattas på följande sätt: Det internationella systemet är av anarkisk självhjälpsstruktur. Denna självhjälpsstruktur medför att alla staters primära mål är överlevnad. På grund av att man bekymrar sig om säkerheten gör att staterna fokuserar på relativa vinster, vilket i sin tur försvårar samarbete. Antagandet om sektorers fungibilitet är viktig. Utan detta antagande skulle neorealismen ge utrymme för långtgående samarbete inom vissa sektorer utan att detta skulle påverka staternas fruktan för dess överlevnad35. 2.1.3 Utveckling av neorealismen Under de mer än 25 år som har förflutit sedan Waltz bok skrevs har utvecklingen i den internationella politiken visat att ett flertal av antaganden har varit direkt felaktiga, alternativt att de har mist en del av sin förklaringskraft eller nyanseringsförmåga. Ett stort antal försök att revidera neorealismen för att få en teoretisk förklaringsmodell som fungerar och flera nyare versioner av neorealismen har lanserats efter det kalla krigets slut. Under senare år har en uppdelning mellan de neo-realister som primärt fokuserar på faran för konflikter och de som primärt fokuserar på möjligheten till samarbete blivit märkbar36. Den första kategorin, av många benämnd aggressiv eller offensiv37neorealism, menar att strukturen på det internationella systemet gynnar konflikt och aggression mellan stater. Eftersom säkerhet är sällsynt och svåruppnådd så anammar rationella stater ofta offensiva strategier för att nå sitt primära mål, säkerhet, och på så sätt intensifieras den internationella konkurrensen så att den med stor sannolikhet leder mot konflikter samt att internationella institutioner har små möjligheter att korrigera detta tillstånd. Den defensiva neorealismen hävdar, i motsats, att strukturen i det internationella systemet inte alls med nödvändighet leder till ökad konkurrens och konflikter. Den offensiva neorealismen menar att staterna har som mål att maximera deras relativa styrka och makt i systemet medan defensiva neo-realister menar att staterna agerar för att 31

Waltz, Theory of International Politics, s.96-97 ibid kapitel 7:I 33 Wivel, Neorealism, Identity and Integration s.5 Waltz, A Response to My Critics s.333 34 Waltz, Theory of International Politics, kapitel 8:IV 35 Wivel, Neorealist Theory and the study of European political Integration s. 17 36 ibid s.3 37 Härefter avser jag använda Mearsheimers benämning offensiv neorealism. 32

UKLASSIFICERET

15

UKLASSIFICERET

bibehålla sin plats i det internationella systemet38. Det är viktigt att understyrka att de båda varianter i grunden delar de antagande som de fundamentala teserna i Waltz teori, vilka har redovisats ovan. Det är därför möjligt att vidareutveckla teorierna med den grundläggande teorin, ibland benämnd klassisk neorealism, i botten. 2.1.3.1 Offensiv neorealism Offensiv neorealism, som den beskrivs av Mearsheimer, utgår från de (gemensamma) fem antagandena om det internationella systemet, men uttrycker dessa något annorlunda39. • Systemet är anarkiskt, det finns ingen central ”världsregering” ovanför staterna. Av detta följer att suveräniteten utgör en viktig del av staterna. • Staterna äger en (viss) inneboende offensiv militär förmåga som ger dem möjlighet till att skada eller förgöra varandra. • Stater kan aldrig vara säkra på de andra staternas intentioner. En vänligt sinnad stat kan byta ståndpunkt och bli fientlig. Denna osäkerhet är oundviklig. • Staternas grundläggande motiv är överlevnad. Stater vill bevara sin suveränitet. • Stater tänker strategiskt hur de skall överleva i det internationella systemet. Stater handlar rationellt. Ingen av dessa punkter talar ensam för att stater skulle uppträda på ett konkurrerande sätt mot varandra. Sammantaget menar dock Mearsheimer att dessa fem punkter skapar incitament till att ibland agera aggressivt. Dels beror detta på att staterna fruktar varandra och betraktar varandra med misstro. I ett system utan någon ”världsregering”, där staterna besitter en offensiv förmåga och kanske har motiv att använda denna, så är stater som är beslutna att överleva tvungna att åtminstone hysa en misstanke mot de andra. Det finns ingen given mekanism som straffar en angripare. Dels beror det på att varje stat i det internationella systemet är hänvisat till att garantera sin egen säkerhet och överlevnad. Det anarkiska systemet bygger på självhjälp, vilket dock inte är ett hinder för att bilda allianser. Dessa är enbart temporära och dagens vän kan vara morgondagens fiende. Stater i ett självhjälpssystem skall alltid handla med egenintresset i centrum. Detta är sant både på kort och på lång sikt (beroende på att om en stat förlorar på kort sikt så är det inte säkert att den finns kvar på längre sikt). Slutligen menar Mearsheimer att staterna i det internationella systemet strävar efter att maximera sin relativa maktposition i förhållande till andra stater. Ju större militärt övertag en stat har över andra, desto säkrare är staten, är hans argument. Detta får till följd att stater försöker ta fördelar på andra staters bekostnad, inklusive att starta krig om förutsättningarna är gynnsamma och att en seger bedöms som sannolik. Slutmålet för varje stat borde vara att uppnå hegemoni. Denna logik gäller för alla stater, vilket innebär att de inte enbart strävar efter att uppnå fördelar på andras bekostnad, de försöker också motverka att andra stater uppnår fördelar på deras egen. Stater är både offensiv och defensiv orienterade. Dels försöker man uppnå relativa fördelar själv samtidigt som man försöker att motverka andra staters försök att uppnå relativa fördelar mot sig själv. Detta leder mot en konstant tävlan om att uppnå säkerhet för den egna staten, med den ständiga risken för krigsutbrott i botten.

38 39

Wivel, Neorealist Theory and the study of European political Integration s.4-7 Mearsheimer, The False Promise of International Institutions s.10-13

UKLASSIFICERET

16

UKLASSIFICERET

Tre saker skiljer Mearsheimer från Waltz40: • Medan Waltz håller sig till den övergripande systemnivån, så verkar Mearsheimer främst på regional nivå. Detta öppnar upp för såväl regionala som globala poler i diskussionen. • Mearsheimer fokuserar mera på de relativa militära förmågorna och dess användning medan Waltz talar om relativa kapaciteter i allmänhet (de 7 kategorierna). • Det viktigaste som skiljer dem åt är predikteringen hur staterna beter sig i ett anarkiskt system trots att de har samma mål, överlevnad. Medan Waltz menar att staterna strävar efter att bibehålla sin position så menar Mearsheimer det motsatta. Staterna strävar efter att maximera sin relativa militära förmåga för att överleva i det anarkiska systemet. Av detta följer att stater har ett stort behov att skaffa sig relativa fördelar på andra staters bekostnad samt att starta krig om förutsättningarna bedöms som gynnsamma. Stater är defensivt orienterade i så mening att de försöker förhindra att andra stater uppnår relativa fördelar på dess egen bekostnad, men samtidigt är de offensivt orienterade i och med att de försöker att maximera sin relativa makt mot andra stater. Tankarna i Mearsheimers offensiva neorealism kan sammanfattas på följande sätt: Det internationella systemet är anarkiskt. Enheter är oberoende, rationella, enhetliga stater vars mål primärt är överlevnad. Dessa stater har alla någon militär offensiv förmåga, och på grund av detta så representerar de ett potentiellt hot mot andra stater. Till detta hör att ingen stat kan vara säker på en annan stats intentioner. På grund av dessa faktorer söker staterna att maximera deras relativa maktposition i förhållande till andra stater med syfte att säkra dess primära mål: överlevnad. Det ideala sättet att nå målet i ett anarkiskt system är att sträva efter samt att uppnå hegemoni. Stater är offensivt och defensivt orienterade på samma gång eftersom de strävar mot hegemoni samtidigt som de balanserar mot potentiella angripare. Detta resonemang verkar på det globala och regionala planet på samma gång. 2.1.3.2 Defensiv neorealism Defensiv neorealism företräds bland annat av Grieco och Walt41 och vars centrala poäng är att staterna agerar som defensiva positionalister i det internationella systemet, vilket innebär att deras avsikt är att behålla sin position i systemet för att säkra målet: överlevnad. Den stora skillnaden från Waltz teori är att dessa teoretiker anser att vissa förutsättningar är villkorade och att dessa speciella förhållanden är specificerade i den defensiva neo-realistiska teorin. Slutsatsen, att staterna agerar som defensiva positionalister är gemensam. Två delar av Griecos teorier har intresse i denna studie. Det mest intressanta är diskussionerna om relativa vinster där Grieco menar att stater, vilka drivs av önskan om överlevnad och självständighet, är oerhört känsliga för en minskning av deras relativa förmågor (ekonomiska, militära, och politiska). Dessa förmågor, vilkas användning tillåter en stat att framkalla de förändringar de önskar hos andra stater, alternativt gör att staten kan motstå andras staters försök att ändra dess beteende, är den yttersta basen för staters säkerhet och självständighet i ett anarkiskt självhjälpssystem. Som ett resultat härav finner man att det fundamentala målet för staten inte är att uppnå högsta individuella 40 41

Wivel, Neorealist Theory and the study of European political Integration s.28-29 Wivel, Neorealist Theory and the study of European political Integration s.33

UKLASSIFICERET

17

UKLASSIFICERET

vinst eller payoff, utan att hindra andra stater från att öka sina relativa förmågor. Stater kan även underlåta att öka sina absoluta förmågor om detta innebär att det förhindrar andra från att nå större relativa fördelar42. Denna defensiva positionalism, menar Grieco, har en avgörande betydelse för att förklara staters bristande vilja att samarbeta även om de har gemensamma intressen. Staterna fruktar att den samarbetande partnern får större relativa vinster, vilket innebär att partnern kan dra nytta och utveckla sina relativa förmågor på ett snabbare sätt för att i slutänden växa sig så stark att den övergår från partner till att bli ett hot. För att operationalisera detta introducerar Grieco två distinkta termer, statens individuella payoff respektive en term som integrerar både den egna och partnerns payoff som två variabler i beskrivningen av en stats funktionella uppgifter. Det väsentliga i denna diskussion är huruvida den egna eller de andra staterna är känsligare för skillnader i payoff eller relativa vinster. Kan den egna staten tåla eller acceptera mindre relativa vinster än de andra har en avgörande betydelse då staten skall avgöra om den skall delta i samarbete med andra stater eller inte. Den defensiva positionalismen skapar, enligt Grieco, ett relativt vinstproblem för samarbetet mellan stater. Detta innebär att stater är mindre benägna, alternativt väljer att dra sig ur eller att kraftigt begränsa sina åtaganden att samarbeta om de tror att skillnaderna i vinster i huvudsak kommer att gynna partnern. Detta gäller även om samarbetet innebär stora absoluta vinster. Detta bottnar i antagandet att fungibiliteten påverkar på så sätt att relativa vinster från ett samarbete kan utnyttjas och på sikt skapa en dominerande före detta partner som i värsta fall kan bli en framtida kraftfull motståndare. En stats känslighet för skillnader i payoff varierar i förhållande till dess partners, i dess egna förutsättningar och den typ av samarbete som staten har bundit sig. Samarbete som rör säkerhet och stabilitet har exempelvis en annan tyngd än samarbete som rör ekonomi. Tankarna i Griecos defensiva neorealism kan sammanfattas på följande sätt43: Det internationella systemet är av anarkisk självhjälpsstruktur. På grund av detta så kan staterna enbart förlita sig på sig själva för att nå sitt grundläggande mål: överlevnad. Överlevnad i ett anarkiskt självhjälpssystem medför att staterna är intresserade i relativa vinster. Här introduceras två tillägg i förhållande till Waltz. Det första rör staternas känslighet i skillnader i payoff eller relativa vinster jämfört med andra stater. Det andra rör möjligheten till samarbete även det innebär förhållandevis blygsamma relativa vinster för den ena staten som då kan erhålla kompensation44. Av detta följer att, eftersom stater är mer eller mindre känsliga avseende relativa vinster, så kan vi inte från börja anta att det alltid är svårt för stater att samarbeta. Det neo-realistiska antagandet om relativa vinsters betydelse är beroende av statens känslighet i payoff. Antagandet om att fungibiliteten, som av Waltz ses motverka samarbete, är en förutsättning för resonemanget om staters känslighet i Griecos teori. Slutsatsen är att även om stater bekymrar sig om relativa vinster så kan samarbete mellan stater lösas genom att den som når de lägsta relativa vinsterna kompenseras av den som får de största relativa vinsterna. Walt diskuterar bland annat hur allianser skall formas för att svara mot ett hot45. Han skiljer på balancing, då stater allierar sig för att möta hotet, och bandwagoning, som avser att man allierar sig med källan till hotet. Antagandet att stater bildar allianser för att förhindra att starkare stater ska dominera finns bland annat hos teoretiker som Waltz. 42

Grieco, Cooperation among Nations s.38-40 Wivel, Neorealist Theory and the study of European political Integration s.38-39 44 ibid s. 232-233 45 Walt, The Origins of Alliances s.17 43

UKLASSIFICERET

18

UKLASSIFICERET

Eftersom balancing och bandwagoning kan ses som svar på ett hot så listar Walt fyra faktorer som påverkar det hot som den starkare staten kan utgöra mot den svagare46. Sammanlagd styrka är den första faktorn vilket innebär att statens samlade resurser inom de olika sektorerna påverkar förmågan att utgöra ett hot mot andra. Fungibilitet och relativ styrka hör hemma i denna faktor. Den sammanlagda styrka som en stat kan utöva är således en vikig del i det totala hot en stat kan utgöra mot andra. Geografisk närhet är den andra faktorn. Till skillnad från Waltz som enbart diskuterar i systemiska termer, så menar Walt att en stats förmåga att projicera makt avtar med avståndet. Detta innebär att stater i närområdet utgör ett större hot än stater lång borta. Därför, om alla andra faktorer är lika så väljer staten att bilda en allians med en närliggande stat hellre än en stat som ligger lång borta. Om alla andra faktorer är lika så kan en stats offensiva förmåga vara avgörande för alliansbildningar. Även om den har klara kopplingar till både sammanlagd styrka och geografisk närhet så utgör den offensiva förmåga ett hot mot suveräniteten och den territoriella integriteten. Slutligen så konstateras det att stater med aggressiva intentioner sannolikt kommer att påverka andra stater att balansera mot dem. Syftet med att definiera hoten mot staten istället för att enbart diskutera makt ger en bättre bild av vilka övervägande en stat måste göra när de ingår en allians. Generellt antar Walt att balancing är mera vanligt förekommande än bandwagoning, samt att det senare förekommer under viss identifierbara villkor. Balancing sker bland annat av den orsaken att ingen stat känner de andra staternas intentioner. Bandwagoning kan vara potentiellt farligt eftersom det frigör och ökar den starkare statens relativa resurser samtidigt som den starkare staten kräver förtroendeskapande åtgärder för sin fortsatta fördragsamhet med den svagare staten. Således är balancing säkrare mot potentiella hot än att behöva hoppas på den starkare statens välvilliga inställning. Bandwagoning förekommer framför allt hos svaga stater samt under krig. Sammantaget menar Walt att balancing är den dominerande formen av alliansbildning. Hypotesen kan sammanfattas på följande sätt: Generellt: Stater som utsätts för ett yttre hot allierar sig med andra stater för att bekämpa hotet. • Ju större en stats sammanlagda styrka är, desto större tendens för övriga stater att alliera sig. • Ju närmare en mäktig stat ligger, desto större tendens för övriga stater att balansera emot. • Ju större en stats offensiv förmåga är, desto större tendens för övriga stater att balansera emot. Av detta följer att stater med en kraftig offensiv förmåga sannolikt påverkar andra stater att ingå defensiva allianser. • Ju mera aggressiv en stats intentioner upplevs, desto större är sannolikheten för andra stater att alliera sig emot. Grundtesen i Walts argumentation är att det fundamentala målet för staten inte är att uppnå högsta individuella vinst, utan att hindra andra stater från att öka sina relativa förmågor.

46

ibid s.21-26

UKLASSIFICERET

19

UKLASSIFICERET

2.2

Metod

2.2.1 Typ av studie47 Att bedriva empirisk samhällsvetenskaplig forskning kan ske på olika sätt. Olika sätt att beskriva forskningen kan vara att skilja på begreppsutvecklande studier, beskrivande studier samt tre typer av förklarande studier: teoriprövande, teorikonsumerande och teoriutvecklande studier. Att relatera sin frågeställning och uppgiftsformulering till någon av dessa kategorier har en central betydelse för hur undersökningen läggs upp och genomförs samt för vilka resultat som faller ur. En begreppsutvecklande studie rymmer de inledande stegen mot en färdig förklaring, men gör inte anspråk på att nå fram till slutsatser hur verkligheten ser ut och hänger ihop. Dess betydelse att dra slutsatser i en perspektivering är därför väsentligt begränsade. En beskrivande studie ger svar på frågor som var, när, hur, vem och vilka, men ger inte svar på varför verkligheten förhåller sig på vissa sätt. Av detta följer att en beskrivande studie har betydande svårigheter att förklara samband och orsaker. Den tredje kategorin, förklarande studier, kan sägas vara en vidareutveckling av den förklarande studien och svarar på frågor av varför-karaktär. Underkategorin teoriprövande studie är en studie där teorin står i centrum och där en eller ett flertal hypoteser prövas på ett empiriskt material. Teorin står i centrum och det fall som testas måste väljas med omsorg och motiveras. I en teorikonsumerande studie är det ett enskilt fall som står i centrum. Forskningsproblemet blir här att med hjälp av den existerande teorin försöka att förklara vad som händer i just detta specifika fall. En teoriutvecklande studie syftar till att få den empiriska analysen att resultera i nya förklaringar till det fall som studeras. Skillnaden mellan en teoriprövande och en teorikonsumerandestudie kan vara en gradfråga. Även om den teorikonsumerande studien primärt handlar om att analysera det specifika fallet så är resultatet avhängigt av tilltron till den valda teorins relevans. Motivationen till studien är central. Den teorikonsumerande studien känns igen på att det primära valet gäller fallet som studeras, val av teori och förklaringsfaktorer kommer här i andra hand. Av uppgiftsställningen kan man sluta sig till att specialen kan räknas in under begreppet förklarande studier och att fallet står i centrum vilket innebär att studien blir teorikonsumerande enligt figur 148. Empiriska undersökningar

Förklarande studie

Beskrivande studie

Teorin på plats från början

Figur 1 47 48

Teoriprövande studie

Teorikonsumerande studie

Teorin inte på plats från början

Teoriutvecklande studie

Esaiasson, Gilljam, Oscarsson & Wägnerud, Metodpraktikan, s.33-43 ibid s.97

UKLASSIFICERET

20

UKLASSIFICERET

2.2.2 Variabler och analysenheter49 I studien så avser jag använda mig av analysenheter och variabler i en tänkt datamatris. Detta för att precisera de fenomen som är intressanta att förklara, att hålla isär begrepp och förklaringar i analysen, att precisera relationerna mellan de begrepp som undersöks samt att planera och genomföra insamlingen av data till analysen. En datamatris består av de objekt eller fall som skall undersökas – analysenheterna – och vilka egenskaper eller drag hos dessa objekt eller fall som skall förklaras - variabler. Varje variabel skall kunna tilldelas ett värde – variabelvärde. Detta variabelvärde, som empiriskt har kunnat iakttas, kan registreras på det sätt som passar undersökningen bäst, siffror eller text, och kan bestå av allt ifrån numeriska värden till en mera omfattande tolkning av ett fenomen. För att definiera vilka analysenheter som skall ingå i studien så måste dessa ställas i relation till den övergripande frågeställningen. De måste vara relevanta till frågeställningen och de bör vara lämpliga till antalet. För att detta ska kunna ske så måste en lämplig design väljas och utvecklas. Variablerna definieras utifrån de analysenheter som har valts och beskriver hur en viss egenskap hos analysenheterna varierar mellan dessa. Variablerna delas upp i beroende och oberoende variabler. Den beroende variabeln beskriver variationen i den egenskap i analysenheten som skall förklaras. Den oberoende variabeln beskriver variationen i egenskaper hos analysenheterna som tros kunna förklara variationen i den beroende variabeln. Oberoende variabler kallas också förklarings- eller orsaksvariabler. Variabler kan delas i fyra typer: absoluta variabler, relativa variabler, kollektiva variabler och kontextuella variabler. De absoluta variablerna beskriver variation i egenskaper som enbart refererar till analysenheterna. Relativa variabler beskriver egenskaper hos analysenheterna som refererar till egenskaper hos andra analysenheter. Kollektiva variabler beskriver egenskaper hos analysenheten som refererar till en delmängd av analysenheten, hur en egenskap är fördelad i en undergrupp till analysenheten. Kontextuella variabler beskriver egenskaper som refererar till en superanalysenhet. En superanalysenhet är en klass av de objekt i vilken några eller alla analysenheterna ingår. Benämningen kontextuell indikerar att analysenheterna ingår i en och samma övergripande kontext. Ordet ”super” skall förstås som något varande överordnat. Således ingår flera i samma kontext befintliga analysenheter i en överordnad superanalysenhet. Se figur 2. Variabler

Superanalysenhet

Analysenhet I

Superanalysenhet

II

III

I

1

II

CDN 2002

III IV V I

Superanalysenhet 2

II

CND 2004

III

Figur 2

IV V

49

Esaiasson, Gilljam, Oscarsson & Wägnerud, Metodpraktikan, s.45-57

UKLASSIFICERET

21

UKLASSIFICERET

2.2.3 Design50 När nu typen av studie är fastslagen och analysenheter och variabler är diskuterade, så är nästa ställningstagande vilken design studien skall ha. Principiellt kan man dela in design i fyra typer: experimentell design, statistisk design, jämförande design och fallstudiedesign. De experimentella och statistiska designerna är inte användbara i denna undersökning eftersom undersökningen inte baseras på att manipulera förklaringsfaktorerna eller att samla in stora mängder data i form av fall för att systematisera denna. Kvar finns den jämförande designen och fallstudiedesignen. Det som skiljer dessa åt är principiellt vid hur många kontexter som studien sker. En jämförande studie sker vid en tidpunkt med minst två olika kontexter. En fallstudie sker vid minst två tidpunkter med en och samma kontext. I båda typerna av design genomförs dock en jämförelse. En jämförande studie kan delas in i två typer, mest-lika-design och mest-olika-design. En mest-olika-design används främst vid teoriprövande studier när man vill sänka tilltron till alternativa förklaringar samtidigt som man vill stärka tilltron till den egna lösningen. Grundtanken är att genom att välja ut fall som har olika värden på de variabler man vill avfärda som tänkbara lösningar, men samma värde på den variabel man vill förklara. Det finns risker förknippade med denna design. Om svaret inte blir det som man förväntar så genererar metoden inga alternativa svar. Det kan innebära att studien måste designas om. Mest-lika-designen kan användas då det som skall studeras bara förekommer i ett fåtal fall eller antal, alternativt då det krävs en oproportionerligt stor arbetsinsats för att samla in data för en statistisk analys eller om man avser att analysera en given händelse i en kontext där ”allt” annat än det man skall studera är lika. I det sista fallet, en analys av en given händelse, vill man med designen renodla problemet så att det enbart är de intressanta variablerna som påverkar analysenheterna. 2.2.4 Operationalisering och validitet51 Alla begrepp som ingår i undersökningen måste ges en teoretisk definition. Detta kan göras genom att utnyttja en befintlig teoretisk begreppsapparat, alternativt genom att utveckla en ny. När de teoretiska definitionerna har lagts fast så skall operationella indikatorer utarbetas. Dessa operationella indikatorer är en detaljerad beskrivning över hur man genom empiriska observationer avser tilldela analysenheterna värden på de olika variablerna. De skall ge ett klart besked om hur studien avser att gå tillväga när empiriska data samlas in och tilldelas ett variabelvärde. Den i studien använda teorin, neorealismen, skall användas för att konstruera dessa operationella indikatorer. Se figur 3. Teoretisk definition

Neo-realism Grundläggande tankegångar

operationalisering operationalisering

Operationella

Figur 3

indikatorer

I: Systemets strukturPolaritet II: Maktfördelning mellan stater, Maktbalans III: Säkerhet

50 51

Esaiasson, Gilljam, Oscarsson & Wägnerud, Metodpraktikan, s.101-120 ibid s.56-59 samt 61-69

UKLASSIFICERET

22

UKLASSIFICERET

Validitet, eller giltighet, kan definieras på flera sätt: överensstämmelse mellan teoretisk definition och operationell indikator; frånvaro av systematiska fel samt att man verkligen undersöker det man påstår att man undersöker. De två första definitionerna kan sammanfattas som begreppsvaliditet och den sista kan betecknas resultatvaliditet. Begreppsvaliditeten innebär att det finns en sammanhängande logik mellan den valda teoretiska plattformen och den operationalisering som har utförts. Skulle denna operationalisering vara bristfälligt eller felaktigt utförd så begås systematiska fel varje gång som detta mätinstrument utnyttjas. Diskussionen om operationaliseringen och på vilken nivå denna skall läggas kompliceras av att en ökad abstraktionsnivå oftast medför ökande svårigheter och risk för tvetydigheter och misstag vilket får till följd att begreppsvaliditeten minskar. Resultatvaliditeten är avhängig dels av en god begreppsvaliditet, men även av att tillförlitligheten av att vi mäter det vi säger att vi mäter är hög. Slarv- och slumpfel under datainsamling och bearbetning påverkar detta. Med tanke på studiens karaktär så bedöms det senare vara ett smärre problem.

2.3

Analysmodell

En grafisk presentation av analysmodellen redovisas i figur 4. Analysen sker på en bakgrund av det nyligen fullbordade generationsskiftet från den 3:e till 4:e generation och innefattar hypotesen att en förändring har skett52, vilket utgör ett avstamp för den kommande analysen av Kinas nationella försvarspolicy. För att kunna genomföra en analys så skall operativa indikatorer diskuteras och konstrueras. Med utgångspunkt i de tidigare teori- och metoddiskussionerna skall neorealismens grundläggande antaganden tjäna som oberoende variabler. Med grundläggande antaganden avses här de dynamiker och drivkrafter som styr stater och system enligt neo-realisterna. De oberoende variablerna skall beskriva variationen hos analysenheterna som bedöms kunna förklara variationen i den beroende variabeln. Som beroende variabel, för att beskriva variationen i den egenskap i analysenheten vi vill förklara, används hörnstenarna i den neo-realistiska tankegången hur det internationella systemet är uppbyggt, maktfördelning och maktbalans samt säkerhet. De operationella indikatorerna, de beroende variablerna ges en detaljerad beskrivning över hur man genom empiriska observationer avser tilldela analysenheterna värden på de olika variablerna. Ur den neo-realistiska teorin utarbetas, på en bas av de dynamiker och drivkrafter som styr system och aktörer, variabler definierade av hörnstenarna i neorealismens uppfattning om det internationella systemets uppbyggnad och funktion. Dessa variabler, de beroende variablerna, beskriver variationen i den egenskap hos analysenheten som skall förklaras. I denna studie är den beroende variabeln att betrakta som en kontextuell variabel då den beskriver egenskaper som refererar till en superanalysenhet (en klass av de objekt i vilken några eller alla analysenheterna ingår). Som analysenheter används en schematisk kapitelindelning som är gemensam i de två White Paper som utgivits av 3:e respektive 4:e generationen. Dessa speglar den officiella kinesiska bilden av hur den nationella försvarspolicyn uttrycks sammantaget. Denna sammanlagda och övergripande policy utnyttjas som superanalysenhet, vilket innebär att flera, i samma kontext befintliga, analysenheter bildar en överordnad superanalysenhet. När variablerna är konstruerade så kan den första av två analyser påbörjas. Varje analysenhet ingående i någon av de två superanalysenheterna analyseras med hänsyn till 52

Brødsgaard, Christensen, Vagtskifte i Kina- Konsekvenser og perspektiver, s.17-21

UKLASSIFICERET

23

UKLASSIFICERET

de olika variablerna. Därefter sammanfattas resultaten för de respektive analysenheterna. Sammanfattningen ger en samlad bild av hur de respektive policierna (superanalysenheterna) kan förstås och uttryckas på bakgrund av variablerna och neorealismens hörnstenar. Därefter vidtar analysens andra del där de respektive superanalysenheternas resultat jämförs för att få fram vilka förändringar och skillnader som föreligger. Dessa skillnader och förändringar ligger till grund för de slutsatser som dras för att svara på den grundläggande frågeställningens första del: ”Har det skett ett paradigmskifte eller paradigmförändring i Kinas nationella försvarspolicy?” Slutligen används den neo-realistiska teorin för att göra en prediktering av en tänkbar utveckling på bakgrund av de slutsatser som dras i tidigare kapitel.

Empiri

Teori

1. Analys 1. Analys

1. Analys

J

White Paper China´s National Defense in 2002 White Paper China´s National Defense in 2004

N E O R E A L I S M

Superanalysenheter

Analysenheter

Variabel 1

1. Analys

J

Variabel 2

J

Variabel 3

I II

CND 2002

III IV V I II

CND 2004

III IV V

Perspektivering: Huvud fråga 1

Huvud fråga 2

2. Analys

Figur 4

Jämförelse av C.N.D 2002 och C.N.D. 2004

Slutsatser:

Vilket bud ger

Paradigmskifte eller

neorealismen?

Paradigmförändring

UKLASSIFICERET

24

UKLASSIFICERET

3.

Analys

Inledningsvis skall superanalysenheter, analysenheter och variabler diskuteras och fastställas. Därefter skall analys av NDP 2002 och NDP 2004 ske i två steg. Första analysen syftar till att beskriva respektive analysenheters variationer ur ett neorealistiskt perspektiv. Variationerna skall kunna ges ett värde. Andra analysen skall jämföra de respektive policierna för att identifiera var och på vilket sätt eventuella förändringar har skett. Studiens första huvudfråga, om ett paradigmskifte eller paradigmförändring har skett, besvaras här. Slutligen skall dessa slutsatser användas för att prediktera en möjlig utveckling på basis av erhållna resultat i analysen vilket utgör studiens andra huvudfråga.

3.1

Superanalysenheter, analysenheter och variabler

Som superanalysenheter har jag valt att se de respektive nationella försvarspolicierna från 2002 och 2004. En superanalysenhet kan beskrivas som en klass av objekt i vilken alla (eller vissa) av analysenheterna ingår53. Dessa superanalysenheter är överordnade de analysenheter som respektive policy sedan bryts ned till. Val och konstruktion av analysenheter54 kan diskuteras och genomföras på ett flertal olika sätt. Jag har valt att utgå ifrån dispositionerna i de respektive försvarspolicierna då de har en grundläggande uppbyggnad har mycket gemensamt för att komma så nära en mestlika-design som möjligt. Syftet är att genom att göra så mycket som möjligt lika i de båda superanalysenheterna så framträder skillnaderna klarare. Analysenheterna representerar de undersökningsobjekt som skall undersökas för att angripa studiens övergripande frågeställning. Antalet analysenheter kan variera stort beroende på vilket forskningsproblem som avses. För att minska antalet analysenheter och hålla dessa inom hanterbarhetens gräns så avser jag att öka abstraktionsgraden i analysenheten en nivå där samspelet och processerna studeras snarare än själva objektet i sig. Fem huvuddelar kan identifieras i de respektive dokumenten, motsvarande superanalysenheterna, och dessa används som analysenheter i det kommande: I. Den säkerhetsmässiga situationen (kapitel I i båda dokumenten). II. National Defense Policy (kapitel II i båda dokumenten). III. Militärens och andra samhällssektorers roll. IV. Internationellt säkerhetssamarbete (kapitel VI 2002 respektive IX 2004). V. Kärnvapen och icke-spridning (kapitel VII 2002 respektive X 2004). Analysenhet III, Militärens och andra samhällssektorers roll, är en kombination av kapitel III-V i CND 2002 och kapitel III-VIII i CND 2004. Dessa kapitel innehåller beskrivningar av de väpnade styrkornas roll, utveckling, system, utbildning, mobilisering etc. i det kinesiska systemet. Andra samhällssektorers påverkan, roll och inflytande beskrivs också. Häri ingår den kinesiska synen på vetenskap, teknik och försvarsindustri. Sammankopplingen av dessa kapitel till en analysenhet skall ses i ljuset av de sju kategorier som enligt Waltz konstituerar en stormakt och beskriver samhällets sektorers bidrag till att uppfylla målen i den nationella försvarspolicyn. Neorealismen i sig själv styr i hög grad vilka variabler som kan anses vara relevanta. Tre beroende variabler kan utpekas som beskriver Kinas uppfattning om sig själv, det 53 54

Esaiasson, Gilljam, Oscarsson & Wägnerud, Metodpraktikan, s.55 ibid s.49-52

UKLASSIFICERET

25

UKLASSIFICERET

internationella systemet och Kinas plats i detta, de processer som styr staternas, häribland Kinas beteende i detta system samt slutligen vilka medel som finns till förfogande för att uppnå det yttersta målet samt hur dessa skall användas. Variablerna delas upp i beroende variabler och oberoende variabler (även orsaks- eller förklaringsvariabler). De beroende variablerna beskriver variationen i den analysenhet som skall analyseras medan de oberoende variablerna beskriver variationen i egenskaper hos analysenheterna som tros kunna förklara variationen i den beroende variabeln55. Variabel 1 till 3 med beroende variabler, oberoende variabler och syfte redovisas i tabell 1.

Variabel Beroende variabel Det Internationella Systemet 1

2

3

Oberoende variabel Aktörer Polaritet Stabilitet End-State Maktfördelning mellan Maktsträvan Vinster stater. Fungibilitet Maktbalans Självhjälp Säkerhet Samarbete med andra stater Militär styrka Styrka i ”de sju kategorierna”

Syfte Kinas uppfattning om sig själv, det internationella systemet och Kinas plats i systemet. De processer som styr staternas, häribland Kinas beteende i det internationella systemet. Vilka medel som finns till förfogande för att uppnå det yttersta målet samt hur dessa skall användas.

Tabell 1

3.2

Operationalisering av variabler samt validitet

De begrepp som ingår i undersökningen kommer att definieras om det finns behov för detta i den kommande analysen. Definitioner på de övriga begrepp som används följer av kapitel 2.1 där teorin presenteras, diskuteras och specificeras. Den teoretiska ramen skall i sin helhet hämtas från den neo-realistiska skolan för att minimera begreppsförvirring och mångtydighet i analysen. Slutsatser och delslutsatser som kommer ur analysen av de respektive analysenheterna skall knyta an mot studiens två huvudfrågor och således besvara om det har skett ett paradigmskifte i kinesisk nationell försvarspolicy mellan 2002 och 2004 samt vilket bud neorealismen ger på perspektiveringen. Operationaliseringen hänger samman med validiteten på den färdiga analysen. Därför är det viktigt att denna analys sker på ett för teorin passande sätt. Kenneth Waltz uttrycker att teorier kan vinna trovärdighet på ett flertal sätt56: • Genom ett lyckat försök att verifiera. • Genom ett misslyckat försök att falsifiera. • Genom att demonstrera att utsagorna är en produkt av vad teorin begrundar. • Genom teorins intellektuella förklaringskraft i sig själv. Hans utgångspunkt är att teorin ska beläggas av ett fall. Denna studie har det motsatta syftet, att ett givet fall, med en kontext vid två tidpunkter, skall tolkas utifrån en teori men kan trots detta utnyttja samma mekanismer för att uppnå validitet. Utnyttjandet av 55 56

Esaiasson, Gilljam, Oscarsson & Wägnerud, Metodpraktikan, s.52-53 Waltz, A response to my critics. I: Neorealism and its critics. Keohane, R (red.) s.336

UKLASSIFICERET

26

UKLASSIFICERET

neorealismen som teori banar väg för att kunna testa analysenheterna utifrån de uppställda variablerna i enlighet med Waltz fyra punkter för att vinna trovärdighet. Som tolkningsram, eller optik, används teorikapitlet 2.1 för att med text sätta värden på de olika variablerna tillhörande de fem analysenheterna i respektive superanalysenhet. På så sätt kan resultaten av vad teorierna säger om den Kinesiska uppfattningen om den nationella försvarspolicyn (en kontext vid två tillfällen) plockas fram för att sedan, vid en jämförande analys, kunna peka på de eventuella förändringar som har skett. Förändringar i policyn är intressanta i förhållande till huvudfrågan eftersom de skall falla ur vid andra analysen, vilket pekar på att analysfokus ska koncentreras mot att variabelvärdena, uttryckta i text, skall delkonkluderas i riktning mot de respektive varianterna av neorealismen; klassisk neorealism, offensiv neorealism och defensiv neorealism. Variabel 1, det internationella systemet delas upp i olika oberoende variabler. Aktörer skall beskriva vem som är aktör, på vilka grunder (rationellt eller irrationellt) de handlar, synen på suveränitetsbegreppet. Polariteten skall beskriva synen på sin egen och andras roll och betydelse i det internationella systemet. Stabiliteten beskriver synen på hur systemet bör vara uppbyggt och fungera för att det bäst ska tjäna Kinas intressen. End-State beskriver det mål Kina vill uppnå i det internationella systemet. Variabel 2, maktfördelning och maktbalans mellan stater, beskrivs utifrån fyra oberoende variabler. Maktsträvan, vilka processer och drivkrafter finns för statens strävan efter att uppnå sina mål. Vinster beskriver synen på drivkrafterna bakom att försöka uppnå dessa samt dess betydelse. Fungibiliteten är ett uttryck för hur tillgångar och vinster på ett område kan utnyttjas för att nå fördelar på andra områden. Självhjälp beskriver vem som är ansvarig för statens säkerhet. Variabel 3, säkerhet, vilket är medlet för att uppnå det yttersta målet, överlevnad, beskriver vilka medel som kan utnyttjas i det anarkiska självhjälpssystemet och är uppdelad i tre oberoende variabler. Samarbetet med andra stater beskrivs utifrån incitament till och genomförandet av samarbete. Militär styrka samt styrka i ”de sju kategorierna” beskrivs utifrån hur de bidrar till säkerheten. Operationalisering av beroende och oberoende variabler framgår av bilaga 6. ./6 Genomförandet av första analysen beskrivs schematiskt i figur 5. I Variabel II

Teori

III

Utsagorna en produkt av vad teorin begrundar ?

CND 2002 CND 2004

Nej

Delslutsats

Ja

Teorin falsifierad?

Ja

Delslutsats

Nej Teorins intellektuella förklaringskraft isig själv

Figur 5

Ja

Teorin verifierad?

Ja

Typ av Neo-realism?

Nej

Delslutsats

Figur 5

UKLASSIFICERET

27

UKLASSIFICERET

3.3

Första analys av CND 2002

3.3.1

Den säkerhetsmässiga situationen 2002

3.3.1.1 Variabel 1 Det Internationella Systemet Huvudaktörerna anses vara de betydelsefulla staterna. Utvecklingsländerna, dit man implicit räknar sig, beskrivs som viktiga för att utveckla en rättvis och ny världsordning och spelar en viktig roll i främjandet av fred och utveckling. Man listar ett antal regionala organisationer mellan olika länder i Asien som ses som viktiga för utveckling och regionalt stabilitet, vilket inte till fullo ryms i den neo-realistiska teorin, men i efterföljande stycke så deklareras att även om det sker en positiv utveckling på många fronter så växer osäkerheten kring fred och utveckling, och därigenom säkerheten. Man pekar på att utvecklingsländerna har tjänat minst på globaliseringen, att denna är orättvis och irrationell. Irrationaliteten ses som ett argument att förändra världsordningen till något, åtminstone för Kina, bättre. Stater handlar efter rationella principer och kan påverkas med rationella argument Kinas suveränitet och Taiwan-frågan är central. Taiwan ses inte som en stat, utan en (statsliknande) provins som är en oskiljaktig del av Kina. Andra stater har blandat sig i Kinas interna angelägenheter genom att sälja vapen och uppta relationer med Taiwans myndigheter. Att överträda en stats suveränitet i något avseende anses som mycket allvarligt. Även om internationella och regionala organisationer erkänns ha viss betydelse så är det stater, och häri egentligen enbart de betydelsefulla staterna som tillmäts betydelse som aktörer. => klassisk neorealism med dragning åt offensiv. Den internationella situationen ändras mycket snabbt och omvärlden betecknas som multipolär. Världen betraktas som något instabil för närvarande. Antalet poler specificeras inte men det öppnas upp både för regionala och globala poler. Vissa regioner skakas av konflikter på bakgrund av etniska, religiösa, territoriella eller resursmässiga dispyter vilket pekar på en frånvaro eller avsaknad av en ”världsregering”. Det internationella systemet betraktas som anarkiskt. Implicit anklagar man USA för att manifestera hegemonism och power politics utan att för den saks skull nämna USA vid namn. Detta tyder på att Kina känner sig både anser sig kunna tjäna på USA:s närvaro i regionen samtidigt som man är störd över inblandningen i den Kinesiska intressesfären/regionen och man vill, utan att officiellt markera sitt missnöje ändå påpeka att man inte är helt tillfreds. => klassisk neorealism med viss dragning åt offensiv. Taiwan-konflikten ses som det största hotet mot stabiliteten i regionen. Terrorism ses som ett hot både mot den regionala och mot den globala stabiliteten och säkerheten. Hoten mot stabiliteten delas upp i de traditionella säkerhetsproblemen som historien lämnat efter sig och de nya, icke-traditionella hoten såsom terrorism, separatism och extremism. Skrivningen om vad historien lämnat är riktat till västvärlden och dess inblandning i Kina under 1800- och början på 1900-talet och ingår i den idétradition som finns att Kina historiskt sett har förödmjukats av västmakterna. Utan att nämna länderna vid namn så anklagas vissa länder att öka sin militära närvaro och att styrka sina militära allianser i området. Andra stater anklagas för att öka sin militära förmåga i form av kompetensområde och utökning av möjliga operationstyper. Stabiliteten hotas av

UKLASSIFICERET

28

UKLASSIFICERET

separatism, terrorism, från extremism, av andra staters militära närvaro, upprustning och alliansbyggnad. => klassisk neorealism End-State. Den gamla världsordningen, som är orättfärdig och irrationell, missgynnar utvecklingsländerna på bekostnad av de industrialiserade länderna (Nord-Syd-konflikten) måste lösas och ersättas av något mera rationellt som gynnar fler (alla). Hoten mot den globala säkerheten är ett gemensamt intresse som måste lösas av Kina i samarbete med andra stater för att nå slutmålet, långvarig fred, stabilitet och säkerhet. Kina ska bekämpa terrorism i alla former och uttryck och motarbeta varje form av hegemonism och power politics. Kina nämner ingenting om att förändra sin position i det internationella systemet. =>klassisk/defensiv neorealism. 3.3.1.2 Variabel 2 Maktfördelning, maktbalans Maktsträvan. Alla betydelsefulla stater deltar i den just nu rådande trenden att öka sina överordnade förmågor där alla, oavsett om de samarbetar och söker varandras stöd eller inte, noga kontrollerar varandra och tävlar inbördes. Terrordåden den 11 september har dock ökat koordinationen och samarbetet mellan staterna vilket pekar på att den offensiva neorealismens tillgång inte stöds. Statens samlade resurser och styrka tillmäts stor betydelse för att dels kunna stå emot påtryckningar från en annan stat, dels för att kunna påtvinga andra stater sin vilja. Alla stater styrs av samma processer och samma trender eftersom de verkar i samma globala system. Att skaffa sig individuella relativa fördelar kan ses som underordnat att förhindra att andra skaffar sig relativa fördelar. Den gamla världsordningen, som missgynnade utvecklingsländerna både politiskt och ekonomiskt, och som är orättfärdig och irrationell, måste ändras i grunden. Detta innebär att utvecklingsländerna med Kina i den absoluta spetsen skall gynnas på de rika ländernas bekostnad. Se vidare under vinster. Taiwan-konflikten ses inte som en framflyttning av positionerna på den internationella arenan eftersom Taiwan anses vara en intern angelägenhet. Att fredligt återförena Kina och Taiwan påverkar enbart internt och har ingen påverkan på det internationella systemet. Slutligen så säger sig Kina vilja motarbeta alla försök till hegemonism vilket kan tolkas som alla försök av stater att avancera i det internationella systemet skall motarbetas. => Klassisk/defensiv neorealism Vinster. Tävlan mellan staterna att öka sina övergripande förmågor innebär att de relativa vinsterna är viktigare än de absoluta. Ett undantag i detta är den ekonomiska utveckling som utvecklingsländerna har ”rätt” till efter att ha missgynnats av de rikare länderna. Den ekonomiska utvecklingen uttrycks i absoluta tal och relateras till den fredliga utvecklingen och inte till stabiliteten. Att öka sina förmågor i relation till andra länder anses vara viktigt på alla samhällsområden (Waltz sju kategorier57). Teknikutveckling och modernisering, som alla betydelsefulla länder genomför av sina militära styrkor innebär att det militärteknologiska gapet mellan de rikare västländerna och utvecklingsländerna med Kina i spetsen växer och att den relativa militära förmågan utvecklar sig till Kinas nackdel. Detta anses medföra betydande utmaningar för Kina att hävda sin suveränitet och säkerhet. Kina är oerhört känslig för minskningar i sin relativa förmåga, i detta fall den militära förmågan, eftersom det är en av de förmågor som innebär att man kan motstå påtryckningar från andra stater, alternativt utöva påtryckningar själv. => klassisk/defensiv neorealism

57

Se kapitel 2.1.2

UKLASSIFICERET

29

UKLASSIFICERET

Fungibilitet uttrycks genom att ekonomi, vetenskap och teknologisk utveckling tillsammans med en ökning av den sammanlagda nationella styrkan beskrivs som en strategisk trend bland de betydelsefulla stater som verkar i det internationella systemet. Fördelar och vinster inom en sektor kan utnyttjas för att förstärka en annan sektor. Man ser att utvecklingen inom en samhällssektor påverkar och påverkas av andra samhällssektorer. Den militära sektorn, med den teknologiska utvecklingen som påverkar både materiel och doktrin, ses som särskilt väsentlig att stödjas av andra samhällssektorer eftersom den anses ha en direkt koppling till ansträngningarna att säkerställa suveräniteten och säkerheten. => klassisk neorealism. Självhjälp. Kina vill i, samarbete med andra nationer, arbeta för att skapa internationella förhållanden sådana att de främjar en långvarig fred, stabilitet och säkerhet. Det innebär att utgångspunkten är att varje stat ansluter sig efter egen vilja och deltar på egna premisser. Varje stat är således ansvarig för sig själv och sin säkerhet och överlevnad, även om man på grundval av egenintresset väljer att samarbeta Det finns ingen överordnad mekanism som styr detta samarbetet, enbart staternas frivillighet att samarbeta. Statens egenintresse kommer i första hand. => klassisk neorealism. 3.3.1.3 Variabel 3 Säkerhet Samarbete med andra stater sker på olika sätt och har olika tyngd: Dels det ”mjuka” sättet i form av ekonomiskt samarbete som sker framför allt på regional basis och som syftar till regional stabilitet och utveckling, men där även samarbetets betydelse i form av fungibilitet medverkar. Dels sker samarbete på det ”hårda” säkerhetsmässiga planet på grund av terrordåden den 11 september, och dess betydelse har ökat. Samarbetet mellan utvecklingsländerna för att skapa en ”rättvis” och rationell ny världsordning på bekostnad av de rikare länderna nämns på flera ställen. Samarbete väljs där det bäst passar statens syfte och mål. Eftersom alla stater har ett gemensamt intresse i att skapa en global säkerhet som i sin tur medför att statens egen säkerhet ökar, så är målet med det internationella samarbetet att hantera de globala hoten. Ömsesidigt förtroende, ömsesidig vinst, likställdhet och samarbete mellan stater är det man skall sträva efter. För att inte misstroende mellan samarbetande stater på grund av relativa vinster och fungibilitet skall påverka samarbetet negativt så kan stater som får låga relativa vinster kompensation av stater som får höga relativa vinster. Staterna skall balansera mot det globala terroristhotet. Samarbete ses som en naturlig del av det internationella systemet och det försvåras inte nämnvärt av att de enskilda staterna begränsar sitt deltagande med tanke på relativa vinster och fungibilitet som ett framtida potentiellt hot från en före detta partner eller allierad. =>defensiv neorealism Militär styrka ses som en viktig komponent. Eftersom ”säkerhet och överlevnad” används i beskrivningen avseende det militärteknologiska gapet mellan utvecklingsländerna och de rikare staterna, så indikerar detta den stora betydelse det tillmäts. En stark militär kapacitet anses vara betydelsefull och en reducering i den relativa styrkan påverkar Kinas möjlighet att stå emot yttre påtryckningar, alternativt minskar förmågan att utöva påtryckningar i egna syften.=> defensiv neorealism Styrka i ”de sju kategorierna” är baserad på antaganden om fungibilitet samt relativa vinster. Kina ansluter sig till den strategiska trend som de hävdar är den förhärskande bland de betydelsefulla staterna. Den orättfärdiga och irrationella politiska och ekonomiska världsordning som råder måste förändras i grunden för att utvecklingsländerna med Kina i spetsen ska få det man anser vara sin rättmätiga del av resurserna så att den övergripande styrkan kan byggas upp. Samtidigt så är man tydlig i sin målbeskrivning att

UKLASSIFICERET

30

UKLASSIFICERET

påpeka att all form av hegemonism skall motarbetas vilket pekar på att ingen annan stat skall tillåtas att öka sin relativa styrka på Kinas bekostnad. Statens mål är att placera sig högt inom alla de kategorier (av de sju) man kan påverka. => defensiv neorealism 3.3.1.4 Delslutsats Variabel 1 kan sammanfattas som att ge uttryck för en i huvudsak klassisk neorealism som dock öppnar upp för både regional och globala poler (del i den offensiva neorealismen), men är defensiv i så förstånd att End-State inte innebär en strävan efter att förändra sin position i det internationella systemet. Variabel 2 kan sammanfattas som att ge uttryck för en klassisk neorealism med klar dragning åt den defensiva neorealismen. Variabel 3 kan sammanfattas som att ge uttryck för en defensiv neorealism. 3.3.2

National Defense Policy 2002

3.3.2.1 Variabel 1 Det Internationella Systemet Aktörer är stater och samtidigt som Kina hävdar att de kommer att ta alla till buds stående medel för att hävda sina nationella intressen så respekteras andra staters intressen och att eventuella dispyter och skillnader mellan länder skall lösas genom förhandling, dvs. handla rationellt. Kinas suveränitet är okränkbar. Separatism är ett hot mot ett återförenat Kina till vilket suveränitetsbegreppet är knutet och Taiwan är en oskiljaktig del av Kina. Kinesiska väpnade trupper kommer att slå hårt mot terrorism och infiltration som från utlandet (andra stater) såväl som från landet själv försöker bedriva subversiv verksamhet. Neorealismen täcker inte intrastatslig subversion, men väl det som från utlandet riktas mot Kina. => klassisk/offensiv neorealism Polaritet. Ett av policyns58 huvudsyften är att sträva efter ett internationellt förhållande för varaktig fred och fördelaktiga förhållanden i Kinas periferi. Detta kan ses som att Kina önskar se sig som en regional pol som verkar för fred och stabilitet i sitt närområde. => offensiv neorealism Stabilitet är ett av de grundläggande målen för policyn. De nationella intressena som skall bevaras är säkrandet av statens suveränitet, enheten, den territoriella integriteten och säkerheten. Inget skall förändras i grunden. Kina ser Taiwans eventuella militära alliansbildningar som ett hot mot stabiliteten och suveräniteten i likhet med vapenförsäljning till Taiwan. Kina är motståndare till att ingå egna militära allianser och de kommer, enligt egen utsago, aldrig att sträva efter hegemoni eller resa krav på intressesfärer. Kina uttrycker inte någon strävan att förändra sin position i det internationella systemet. => defensiv neorealism End-State. Den policyn är defensiv i sin natur. Målen är att konsolidera det nationella försvaret samt förebygga och motstå aggression; att stoppa separation och realisera den slutliga återföreningen av moderlandet; att stoppa väpnad motståndskamp och säkerställa social stabilitet; att accelerera utvecklingen av det nationella försvaret samt att modernisera militären; att säkerställa världsfreden och att motverka aggression och expansion. Detta kan sammanfattas med att Kina strävar efter att bibehålla sin plats i det internationella systemet. Det skall poängteras att policyn vänder sig både utåt, mot andra stater samt inåt, mot det egna landet och den egna befolkningen. Det senare täcks inte av neorealismen. 58

NDP 2002

UKLASSIFICERET

31

UKLASSIFICERET

Den utåtriktade delen av End-State kan beskrivas: => defensiv neorealism 3.3.2.2 Variabel 2 Maktfördelning, maktbalans Maktsträvan. Kina söker inte att uppnå hegemoni, kommer inte att ingå militära allianser eller block eller kommer att kräva inflytelsesfärer. Man kommer inte heller att stödja andra stater som går i krig, genomför aggression eller har expansionistiska avsikter. Kina strävar efter att bibehålla sin plats i det internationella systemet och ser med klart negativ syn på andra stater som försöker att förbättra sin position genom att söka uppnå fördelar på andra staters bekostnad. Man ser heller inte nödvändigheten att ingå allianser då man saknar ett trovärdigt hot. => klassisk neorealism Fungibilitet och vinster. Kina strävar efter att koordinera byggnationen av det nationella försvaret med den ekonomiska utvecklingen där fungibiliteten är klart inbegripen och införstådd. Att upprätthålla en ekonomisk utveckling är en central uppgift för att utan avbrott öka statens samlade och övergripande förmågor och styrkor. Kopplingen mellan vinster inom en samhällsektor som kan utnyttjas för att stärka en annan är klart uttalad. => klassisk neorealism. Självhjälp. Försvaret är ytterst en nationell angelägenhet och Kina kommer att svara på en aggression i enlighet med dess konstitution och lagar. Kinas säkerhet baseras helt och hållet på de egna resurserna. => klassisk neorealism. 3.3.2.3 Variabel 3 Säkerhet Samarbete med andra stater. Meningsskiljaktigheter mellan stater skall (i första hand) lösas genom förhandlingar stödda av det internationella samfundet. Dispyter skall lösas på ett rättvist och förnuftigt sätt varför en strategisk balans och global stabilitet eftersträvas. Militärt samarbete i form av militära allianser är borträknade. Samarbete försvåras av att staterna bekymrar sig om säkerhet och att detta påverkas av diskussionen om relativa vinster och fungibilitet. => klassisk neorealism Militär styrka. Att stärka det nationella försvaret och den militära styrkan är en strategisk uppgift i Kinas modernisering och en central faktor till att bidra till Kinas säkerhet och enighet samt att bygga ett välbärgat och mångsidigt samhälle. Försvaret av Kina fokuseras till stor del på det militära försvaret och riktas primärt mot en från utsidan kommande fiende vars uppbyggnad implicit förstås ha samma typ av militär uppbyggnad som de kinesiska styrkorna. Asymmetriska hot benämns separatism, terrorism eller samhällsomstörtande verksamhet. Dessa innefattas inte av aktörer i form av andra stater varför de faller utanför neorealismen. Ekonomisk utveckling skall utgöra basen för modernisering av de militära styrkorna för att minska det militärteknologiska gap som har redovisats tidigare. Fungibiliteten är en viktig förutsättning för att den militära kapaciteten skall kunna utvecklas. Det nationella försvaret ses som en garant för att Kinas relativa förmågor inte minskar gentemot andra stater för att bibehålla kapaciteten och förmågan att påverka andra stater. Kina vidhåller sin princip om att inte vara först att utnyttja kärnvapen men frånsäger sig inte sin andraslagsförmåga, vilken dock beskrivs som begränsad i antal och vars enda syfte är att verka avskräckande mot möjliga kärnvapenanfall från andra stater. => offensiv neorealism Styrka i ”de sju kategorierna”. Den ekonomiska utvecklingen och fungibiliteten ses som en förutsättning för att stärka statens samlade resurser. Alla samhällssektorer, häri inbegripet politiska, diplomatiska och militära medel bidrar till den ekonomiska utvecklingen vilket i sin tur kan stärka det nationella försvaret. Att stärka relativa förmågor som kan bidra till att

UKLASSIFICERET

32

UKLASSIFICERET

minska andra staters möjlighet till påtryckningar, alternativt öka de egna möjligheterna till att utföra påtryckningar, innebär en klar fördel eller förstärkning av statens möjlighet att agera utåt. => defensiv neorealism 3.3.2.4 Delslutsats Variabel 1 kan sammanfattas som att ge uttryck för en i huvudsak defensiv neorealism som dock öppnar upp för både regional och globala poler som en del i den offensiva neorealismen och en klassisk neorealism avseende aktörer med en dragning mot offensiv i hänseende att hot mot suveräniteten anses som allvarliga. Variabel 2 kan sammanfattas som att ge uttryck för en klassisk neorealism. Variabel 3 spretar. Samarbete med andra stater uttrycker en klassisk neorealism medan synen på den militära styrkan är offensiv i sin betraktning. Styrkan i ”de sju kategorierna” kan beskrivas som varande en defensiv neorealism. 3.3.3

Militärens och andra samhällssektorers roll 200259

3.3.3.1 Variabel 1 Det Internationella Systemet60 Aktörer. Kinas väpnade styrkor skall användas för att försvara statens gränser, statens territoriella integritet, dess maritima intressen samt säkra gränserna i enlighet med de avtal som slutits med grannländer samt enligt internationella konventioner. Aktörerna som avses är suveräna stater samt organisationer sammansatta av suveräna stater. Bilaterala avtal utnyttjas med grannstater för att bilägga tvistigheter där gränsskydd och gränskontroll anses vara viktigt, bland annat som ett led i att bekämpa terrorism, separatism och extremism. Staterna handlar rationellt genom att lösa gemensamma problem genom avtal och samarbete. => klassisk neorealism Polaritet. Världen är multipolär. I sin redovisning av försvarsutgifterna jämförs de kinesiska siffrorna med USA, Ryssland, UK, Frankrike, Tyskland och Japan vilket ger en indikation på vilka stater som Kina räknar som betydelsefulla vilket innebär att de kan räknas som poler. USA är en global pol medan de andra räknas som regionala poler. => offensiv neorealism Stabilitet. Den offensiva militära förmågan ses som en viktig del av förutsättningarna för att vidmakthålla stabiliteten i regionen. Andraslagsförmågan är en betydande del av den strategiska kapaciteten för att skydda Kinas säkerhet. Kapacitet både för offensiva och defensiva operationer skall vidareutvecklas. => offensiv neorealism End-State Kina vill bibehålla ordningen i det internationella systemet i sin geografiska närhet. Säkerhet och stabilitet är målen. Tvistigheter mellan stater skall lösas med fredliga medel. => klassisk neorealism. 3.3.3.2 Variabel 2 Maktfördelning, maktbalans Maktsträvan. Kina argumenterar för att tvistigheter avseende gränser på land och till havs skall biläggas på fredlig väg genom förhandlingar. För att detta skall fungera skall samtliga stater verka för att öka förståelse, tillit och förtroende. Detta tyder på att systemet i grund och botten baseras på att alla stater styrs av samma processer eftersom de verkar i 59

Denna analysenhet utgörs av kapitel III: The Armed Forces, kapitel IV: National Defense Building och kapitel V: Armed Forces Building. 60 De väpnade styrkorna består av ett flertal olika beståndsdelar varav enbart de är avsedda att verka till landets försvar mot en annan stat täcks av teorin. De delar som är avsedda att verka inom landet, såsom polis och milis behandlas därför inte.

UKLASSIFICERET

33

UKLASSIFICERET

samma system samt att man aldrig kan vara säker på en annan stats intentioner. Det finns ingen världsregering som med automatik straffar en angripare och det finns en grundläggande misstro till andra staters avsikter. På något sätt måste andra staters eventuella vilja att skaffa sig relativa fördelar hanteras. Territoriella frågor har nära koppling till suveräniteten och därmed stabilitet och säkerhet, vilket innebär att de har hög prioritet. Den höga prioriteten gör att tvistigheter måste hanteras så att de inte når en punkt där säkerheten och suveräniteten sätts på spel. Kina strävar efter att bibehålla sin plats i det internationella systemet. =>defensiv neorealism Vinster avhandlas inte i dessa kapitel eftersom fokus ligger på hur man internt kan organisera sina resurser för att möta utmaningar från andra stater. Internt, och då avses nivå 2 i den neo-realistiska strukturen (enheterna/entiteterna), så är absoluta vinster viktigast eftersom det är en absolut styrka som skall relateras till en annan stats styrka vilket innebär att resonemanget om vinster faller utanför teorin. Fungibilitet. Kina ser ett klart samband mellan olika samhällssektorer och att utnyttja vinster inom vissa sektorer för att stärka andra, allt med huvudsyfte att bidra till en stärkt försvarsförmåga. Försvarsrelaterad vetenskap, teknologi och industri ses som strategiska förmågor som gör det möjligt att modernisera det militära försvaret. De strategiska förmågorna anses också vara drivande för att utveckla den nationella ekonomin, vetenskapen och teknologin med syfte att öka de nationella förmågorna generellt. Militär teknologi skall utnyttjas för att stödja och vidareutveckla den civila teknologin så att statens samlade ekonomi gynnas så att den samlade förmågan att stärka det nationella försvaret ökas. De väpnade styrkorna utnyttjas internt med syfte att öka statens samlade ekonomiska styrka som i sin tur kan utnyttjas för att förstärka andra samhällssektorer. => klassisk neorealism. Självhjälp är grundläggande i denna analysenhet eftersom det till sist är staten som är ansvarig för sin säkerhet. PLA moderniserar och utvecklar på egen hand de vapen och den utrustning som behövs genom att förlita sig på egna innovationer samt på utländsk avancerad teknologi. => klassisk neorealism. 3.3.3.3 Variabel 3 Säkerhet Samarbete med andra stater. Bi- och multilateralt samarbete skall utnyttjas för att bekämpa terrorism, separatism, extremism och gränsöverskridande kriminalitet. Goda relationer med angränsande stater samt en fungerande gränskontroll anses bidra positivt till att hantera detta hot mot statens suveränitet och säkerhet. Hotet balanseras genom samarbete med geografiskt närliggande stater. => defensiv neorealism. Militär styrka ses som en förutsättning för att tillvarata Kinas intressen. Styrkorna omfattar ett brett spektrum av kompetenser. Kina har såväl offensiv konventionell (mark-, sjö- och luft- samt amfibie-) förmåga som nukleär kapacitet med första- och andraslagsförmåga. Kina har förmåga till joint operationer. Den nationella försvarsrelaterade industrin är bred och omfattande. Vetenskap, teknologisk utveckling och industri samt fungibilitet spelar en central roll i uppbyggnaden av de väpnade styrkorna. Ny och avancerad teknologi implementeras och utnyttjas i moderniseringen och transformeringen av de väpnade styrkorna. Moderniseringen syftar till att hindra att västmakternas, och särskilt USA: s, teknologiska försprång bli för stor. Kina är känslig i payoff avseende militär styrka samt är oerhört känslig för en minskning i relativ militär styrka eftersom det gör staten mera känslig för påtryckningar och minskar samtidigt Kinas förmåga att själv utöva påtryckningar. Det pekar på en offensiv neorealistisk grundsyn, men så länge man är relativt svagare än USA så måste man agera försiktigt. => defensiv neorealism.

UKLASSIFICERET

34

UKLASSIFICERET

Styrka i ”de sju kategorierna”. Kinas sammanlagda nationella styrka ses som det primära, där det militära försvaret, och dess offensiva kapaciteter, utgör en viktig del. Alla samhällets kapaciteter och sektorer skall kunna mobiliseras för att vid behov maximera den nationella styrkan och förmågan att motstå påfrestningar utifrån. Förutom det militära försvaret skall den nationella ekonomin och transportväsendet samt det civila luftförsvaret kunna ställas om för krig. Mobilisering av den nationella ekonomin omfattar mobilisering av industri, jordbruk, vetenskap och teknologi, materiell logistik, handel och varuutbyte samt finansväsendet. All mobilisering planläggs redan i fredstid vilket innebär att den övervägande delen av samhällsstrukturen ses som viktiga kuggar i det samlade statliga maskineriet vars syfte är att skapa förutsättningar att nå det övergripande målet säkerhet och överlevnad. Staten måste placera sig högt inom alla de sju kategorierna för att konstituera en betydelsefull makt och på så sätt garantera sin egen säkerhet. Fungibilitet och relativa vinster är en förutsättning för detta. => klassisk / offensiv neorealism. 3.3.3.4 Delslutsats Variabel 1 kan sammanfattas som att ge uttryck för en i huvudsak klassisk neorealism som dock öppnar upp för både regionala och globala poler som en del i den offensiva neorealismen. Variabel 2 kan sammanfattas som att ge uttryck för en i huvudsak klassisk neorealism som öppnar upp för en defensiv neorealism avseende maktsträvan. Variabel 3 spretar åt alla håll. Samarbete med andra stater samt synen på den militära styrkan uttrycker en defensiv neorealism. Styrkan i ”de sju kategorierna” kan beskrivas att uttrycka klassisk neorealism med dragning åt offensiv neorealism. 3.3.4

Internationellt säkerhetssamarbete 2002

3.3.4.1 Variabel 1 Det Internationella Systemet Aktörer är suveräna stater och sammanslutningar av dessa, regionalt och internationellt. Terroristhotet, som upplevs även vara riktat mot Kina, utgörs av icke-statliga aktörer, men hanteras genom att terroristorganisationerna placeras på FN säkerhetsråds terroristlista. En icke-statlig aktör görs till motståndare genom att en interstatlig internationell organisation i ett säkerhetssamarbete utpekar en organisation som motståndare till staterna. Kina utnyttjar bilaterala konsultationer i antiterroristsyfte. Multilaterala säkerhetskonferenser utnyttjas som forum för att genom samarbete med andra stater försöka nå regional såväl som global stabilitet och säkerhet. =>klassisk / offensiv neorealism. Polaritet. Världen ses som multipolär med både regionala och globala poler. =>klassisk/offensiv neorealism. Stabilitet. Genom multipolariteten och hot från icke-statliga aktörer, terrorism, separatism och extremism, så är stabiliteten i farozonen. Dessa hot balanseras genom bi- och multilateralt samarbete. =>klassisk/defensiv neorealism. End-State är att vidmakthålla den globala och regionala freden och stabiliteten vilket pekar på att Kina försöker att bevara sin (och andras) position i det internationella systemet. => defensiv neorealism. 3.3.4.2 Variabel 2 Maktfördelning, maktbalans Maktsträvan för den enskilda staten är inte huvudfokus i analysenheten. Istället är det den gemensamma strävan att nå målet, global och regional fred och stabilitet, som är i fokus.

UKLASSIFICERET

35

UKLASSIFICERET

Detta pekar på att staterna gemensamt balanserar mot ett upplevt hot och söker att, i samarbete, men, var stat för sig, uppnå en maximal relativ styrka mot det upplevda hotet. => defensiv neorealism. Vinster söks genom samarbete mellan stater för att uppnå relativa vinster mot de upplevda hoten. Gemensamt förtroende, gemensamma vinster, likhet, konsultation och respekt för olikartade samhällsstrukturer är grunderna för samarbetet. Brister i relativa vinster kan överbryggas genom att stater erhåller kompensation på ett annat område (fungibilitet) från en av de stater man samarbetar med => klassisk / defensiv neorealism. Fungibilitet är en förutsättning för att resurser som erhållits i vissa samhällssektorer skall kunna förstärka andra sektorer. => klassisk neorealism. Självhjälp är basen där varje stat som väljer att samarbeta gör det utifrån sina förutsättningar och på sina premisser. => klassisk neorealism. 3.3.4.3 Variabel 3 Säkerhet Samarbete med andra stater sker på basis av säkerhet där den regionala säkerheten kommer främst. Bi- och multinationellt säkerhetssamarbete syftar till att balansera mot hot från terrorism, separatism och extremism även på det militära området. Detta ska dock inte ses som någon form av militär allians. Kinesiska väpnade styrkor kommer efter noggrann selektion att öka sitt deltagande i multilaterala militära övningar på joint-nivå på icke-traditionella säkerhetsområden de närmaste åren. I samarbetet mot terrorismen så poängteras att det sker i enlighet med syftet och principerna formulerade av FN och de universella och erkända principerna i internationell lag. Terroristbekämpningen sker efter bilaterala konsultationer med de betydelsefulla staterna. Som permanent medlem av FN säkerhetsråd så ser Kina sin möjlighet att påverka andra stater via detta organ för att främja sin säkerhet. Kina är känslig i payoff avseende sin politiska trovärdighet i relation till sin roll i FN säkerhetsråd. Utnyttjandet av FN säkerhetsråd och sin politiska trovärdighet i bekämpningen av terrorismen kan användas som ett slagträ mot vad man anser vara amerikansk hegemonism. Kina försöker att bibehålla sin och andras plats i det internationella systemet.=> defensiv neorealism. Militär styrka. Det militära samarbetet skall ökas utan att ingå allianser. Militärt samarbete skall utnyttjas för att bekämpa såväl terrorism, separatism och extremism som andra icketraditionella hot. Det militära samarbetet är endast en del av det totala säkerhetsmässiga samarbetet. => klassisk neorealism. Styrka i ”de sju kategorierna”. Samarbetet mellan de regionala staterna skall genomföras inom flera områden för att skapa förutsättningar för stabilitet och säkerhet. Exempelvis skall terrorism bekämpas på det finansiella planet. =>klassisk neorealism. 3.3.4.4 Delslutsats Variabel 1 spretar. Två oberoende variabler talar för klassisk neorealism med dragning åt offensiv neorealism, medan den tredje oberoende variabeln pekar på defensiv neorealism. Variabel 2 ger uttryck för ett mellanting mellan klassisk neorealism och defensiv neorealism. Maktsträvan pekar på defensiv neorealism, vinster på en mix av klassisk och defensiv neorealism medan de övriga oberoende variablerna pekar på en klassisk neorealism. Variabel 3 pekar på klassisk neorealism i två oberoende variabler, medan samarbete med andra stater pekar på defensiv neorealism.

UKLASSIFICERET

36

UKLASSIFICERET

3.3.5

Kärnvapen och icke-spridning 2002

3.3.5.1 Variabel 1 Det Internationella Systemet Aktörer är i första hand de relevanta staterna vilket innebär medlemmarna av dagens kärnvapenklubb. I andra hand är det stater som samverkar inom det internationella samfundet för att nå gemensamma säkerhetsmässiga mål. => klassisk neorealism Polaritet. Det ses som viktigt att bibehålla den globala strategiska balansen. Ytterligare stater eller andra aktörer som innehar kärnvapen påverkar maktfördelningen och på så sätt polariteten. Det pekar på strävan att bibehålla positionerna i det internationella systemet.=> klassisk neorealism. Stabilitet. Spridning av WMD till nya statliga aktörer hotar den rådande maktbalansen vilket medför instabilitet. Förhindras spridning så bibehålls stabiliteten => klassisk/defensiv neorealism End-State är en bibehållen global och regional balans och stabilitet. =< defensiv neorealism. 3.3.5.2 Variabel 2 Maktfördelning, maktbalans Maktsträvan. Kina håller sin nukleära arsenal på en nivå som man anser vara ett minimum för att bibehålla säkerheten. Kina motsätter sig att fler stater skaffar kärnvapen. Kina strävar efter att samtliga stater skall bibehålla deras plats i det internationella systemet samt att den offensiva kärnvapenkapaciteten som USA och Ryssland besitter skall tas bort. Utnyttjande av rymden för militära ändamål ses som en strävan att uppnå fördelar på Kinas bekostnad.=> defensiv neorealism. Vinster. Kina ser Taiwans försök att skaffa TMD61 som ett sätt att skaffa sig relativa fördelar gentemot Kina liksom utnyttjandet av rymden för militära ändamål. => defensiv neorealism. Fungibilitet. Fredlig kärnkraft skall inte kunna utnyttjas för militära syften för att skapa relativa vinster för någon annan stat. Kina har utarbetat tre principer för att säkra sin nukleära export från att användas militärt.=> defensiv neorealism. Självhjälp. Grundbulten är att det är statens eget intresse som avgör om man ska skaffa kärnvapen eller inte. Däremot är det ett kollektivt ansvar för dagens kärnvapenmakter att stoppa vidare spridning. Inga förändringar i det internationella systemet är önskvärda. => defensiv neorealism. 3.3.5.3 Variabel 3 Säkerhet Samarbete med andra stater inom ramen för FN anses som nödvändig avseende säkerhetssamarbetet. Rollen som permanent medlem i FN säkerhetsråd ses både som en möjlighet och en skyldighet att agera för att främja den kollektiva säkerheten. Kina strävar efter att bibehålla sin plats i det internationella systemet. =>defensiv neorealism Militär styrka. Spridning av kärnvapen påverkar maktfördelningen mellan staterna. Ett bibehållande av maktfördelningen i regionen alternativt globalt kräver att det inte sker någon spridning. => defensiv neorealism. Styrka i ”de sju kategorierna” påverkar om det finns ekonomiska, teknologiska och kapacitetsmässiga behov av civil kärnkraft vilket ska ses i relation till en potentiell militär användning. Finns detta måste man ta ställning till huruvida detta kan sprida sig till den

61

Theater Missile Defense

UKLASSIFICERET

37

UKLASSIFICERET

militära sfären. Införande av militär nukleär kapacitet påverkar maktfördelningen. => defensiv neorealism. 3.3.5.4 Delslutsats Variabel 1 varierar något. Två oberoende variabler, aktörer och polaritet pekar på klassisk neorealism. Den tredje oberoende variabeln, End-State talar för defensiv neorealism medan stabilitet pekar på en mix av klassisk och defensiv neorealism. Variabel 2 kan sammanfattas som att uttrycka defensiv neorealism. Variabel 3 kan sammanfattas som att uttrycka defensiv neorealism.

3.4

Första analys av CND 2004

3.4.1

Den säkerhetsmässiga situationen 2004

3.4.1.1 Variabel 1 Det Internationella Systemet Huvudaktörerna i anses vara de betydelsefulla staterna. Aktörerna handlar rationellt och efter en egen agenda. Indirekt öppnar man upp för icke-statliga aktörer som Taiwan vilket till del kan förklaras med att Taiwan i praktiken befinner sig på samma systemiska nivå som Kina. Internationella terroriststyrkor, i obestämd form, anses vara ett hot mot dessa aktörer. Internationella terrororganisationer (annars kallas de separatister eller extremister och är en nationell angelägenhet) verkar i den internationella miljön på samma systemiska nivå som staterna befinner sig. De kan inte bekämpas enbart på den enhetsmässiga nivån (den enskilda statens) utan måste hanteras i samarbete. Utvecklingsländernas betydelse som aktörer i det internationella systemet växer, men Kina räknar sig inte explicit hit. Regionala aktörer såväl som globala aktörer existerar. Det regionala och globala samarbetet mellan stater betyder mycket för utvecklingen men är bara en del i att uppnå det yttersta målet, överlevnad och säkerhet. Taiwan-frågan markeras på ett uttalat kraftigt sätt där suveräniteten, den territoriella integriteten och ”ett-Kina”-principen är centrala. Taiwan ses primärt inte som en stat, utan som en del av Kina som, under den nuvarande regimen under Chen Shui-bian, hyser separatistiska avsikter. Separatismen ses som det största hotet mot Kinas suveränitet. Suveräniteten är viktig då den anger en gräns för vad som är en angelägenhet mellan stater och vad som är interna, nationella angelägenheter Eftersom detta ses som en intern Kinesisk angelägenhet innebär USA:s militära stöd till Taiwan som en inblandning i Kinas inre angelägenheter. Detta trots upprepade försäkringar till Kina att USA stöder ”ett-Kina”-politiken. => klassisk med dragning mot offensiv neorealism. Världen är de facto unipolär men den dominerande trenden i världen anses gå mot multipolaritet. Regionala och globala poler anses existera sida vid sida. Japan anses sträva efter position som regional pol och nämns explicit. USA är den globala polen som kan påverka Kina i och med stödet till Taiwan. USA:s avsikter anses vara att stärka dess inflytande i regionen. Kina ser den förlängda existensen av unipolariteten62 i förhållande till multipolaritet som ett hot mot Kinas säkerhet. Det internationella systemet uppfattas som anarkiskt, där en global pol dominerar. Den faktiska unipolariteten anses som ett hot mot Kinas säkerhet varpå Kina strävar efter en utveckling mot ett multipolärt internationellt system. Kina ser sig som en regional pol och är misstänksam hot andra staters intentioner i närområdet. => offensiv neorealism 62

CND 2004 Kap 1s.3

UKLASSIFICERET

38

UKLASSIFICERET

Stabilitet i regionens säkerhetssituation anses i grund och botten råda. Hot från lokala konflikter bottnande i etniska, religiösa och ekonomiska motsättningar existerar. Det i särklass största hotet dock är relationerna mellan de bägge parterna på ömse sidor av Taiwan-sundet. Kina tolkar Taiwans ”frihetssträvan” som separatism och är osäker på andra staters, har framför allt USA:s intentioner i konflikten. Genom USA:s försäljning av ”offensiva vapensystem” till Taiwan samtidigt som man försäkrar att ”ett-Kina”-principen gäller skapas en tvetydighet om de egentliga intentionerna vilket bidrar till minskad stabilitet. Den kinesiska militära förmågan till att handla offensivt för att hävda sina intressen gentemot Taiwan och USA bedöms som mycket viktig. Terrorism, separatism och extremism samt gränsöverskridande kriminalitet tillhör de nya icke-traditionella hoten som regionalt samarbete kan lösa. Allianser är temporära och andra staters intentioner kan inte till fullo förutses vilket innebär att allianser nedprioriteras till fördel för bi- och multilateralt samarbete.=> offensiv neorealism. End-State. En ny politisk och ekonomisk ordning som är rättvis och rationell är viktig att etablera för att utjämna orättvisor mellan Nord-Syd. Orättvis fördelning är en bidragande orsak till att stater försöker att skaffa sig relativa fördelar vilket i sin tur kan påverka stabiliteten negativt. Den Taiwanesiska separatismen måste hejdas för att inte äventyra den territoriella och nationella integriteten. Det teknologiska gapet måste minska. Slutmålet är att öka sin betydelse och förmåga på det regionala planet för att nå målet nationell suveränitet och säkerhet där man ser att andra stater försöker att uppnå hegemoni eller att maximera sina relativa förmågor på Kinas bekostnad.=> offensiv neorealism. 3.4.1.2 Variabel 2 Maktfördelning, maktbalans Maktsträvan. Stater handlar med egenintresset i centrum. Alla stater kontrollerar och tävlar med varandra i det internationella systemet för att uppnå de största relativa vinsterna och säkra sin överlevnad. Ändringar i maktbalansen sker i den processen. Tendenser till hegemonism och unilateralism finns och det sker en kamp om strategiska resurser och strategisk dominans. USA och Japan anses försöka strävar efter att maximera sina relativa förmågor och öka sin regionala betydelse genom allianser, militär kapacitetsupprustning och militär närvaro. USA betraktas som hegemonistiskt i sin strävan i det internationella systemet. Kina måste kämpa för att uppnå sin ”rättmätiga” plats i systemet. => offensiv neorealism. Vinster. Tävlan mellan staterna innebär att relativa vinster är viktigare än absoluta. Den ekonomiska utvecklingen som sker genom det ekonomiska samarbetet i regionen räknas dock i absoluta vinster och omfattar, förutom att det i slutänden innebär en säkerhetsmässig fördel, även samarbete på det politiska och humanitära planet. Den militära förmågan tillmäts en större betydelse i den nationella säkerheten vilket får till följd att relativa vinster på det militära planet är betydelsefulla. Ju större relativa militära fördelar desto större säkerhet innehar staten. En relativ försvagning som en följd av att det militärteknologiska gapet vidgas ytterligare är man mycket känslig för. =>offensiv neorealism. Fungibilitet mellan olika samhällssektorer och dess betydelse för den nationella säkerheten ligger som en grund för försvarspolicyn och uttrycks implicit. =>klassisk neorealism Självhjälp är grundläggande för respektive stats slutliga ansvar för överlevnad och säkerhet. Samarbetsområden och samarbetsformer samt premisserna för dessa väljs av staten själv. Samarbete är ett sätt för stater att hantera icke-traditionella säkerhetshot. Det

UKLASSIFICERET

39

UKLASSIFICERET

är dock upp till varje stat att garantera sin egen säkerhet. Kina kommer bestämt och resolut att säkra sin nationella suveränitet och säkerhet genom att sträva efter att maximera sin relativa styrka, oavsett hur den internationella situationen kommer att utvecklas. =>offensiv neorealism 3.4.1.3 Variabel 3 Säkerhet Samarbete med andra stater. Säkerhetssamarbetet på det regionala och globala planet har fått ökad betydelse. Terroristhot, separatism, extremism och gränsöverskridande kriminalitet är måltavlorna mot vilka staterna skall balansera. Allianser ses inte som en option. Samarbete sker även inom andra områden, men säkerhetssamarbetet väger tyngst. Dialog och fredliga konsultationer är det sätt konflikter skall lösas på som en följd av de förbättrade relationerna mellan de betydelsefulla staterna. Det regionala säkerhetssamarbetet har fått ökad betydelse och samarbetet sker huvudsakligen på bieller multinationell basis. Samarbete ses som en naturlig del av det internationella systemet och det försvåras inte nämnvärt av att de enskilda staterna begränsar sitt deltagande med tanke på relativa vinster och fungibilitet som ett framtida potentiellt hot från en före detta partner eller allierad. =>defensiv neorealism Militär styrka har fått en ökad betydelse för den nationella säkerheten där offensiv kapacitet tillmäts stor betydelse. Samtliga betydelsefulla aktörer ställer om sin säkerhetsoch militära strategier samt transformerar sina militära styrkor för att implementera och dra nytta av den moderna högteknologin. Obalansen i teknologi och kapaciteter mellan staterna har ökat. Offensiva vapensystem som kan utnyttjas för att påverka en motståndare anses vara betydelsefulla. En relativ minskning av en stats militära förmåga ses som ett hot mot statens säkerhet. Ju större militärt övertag en stat har desto säkrare anses den vara, både på det regionala och på det globala planet. => offensiv neorealism. Styrka i ”de sju kategorierna” är baserat på antaganden om fungibilitet och relativa vinster. Kina anser att andra stater som USA och Japan strävar efter att maximera sina relativa förmågor på det regionala respektive globala planet och därigenom förbättra sin position relativt andra stater. USA:s strävan ses som ett försök att uppnå hegemoni. Samarbete mellan stater ses som ett sätt att motverka detta. Samtidigt utnyttjas framför allt det regionala samarbetet för att öka de egna förmågorna så att inflytandet på den globala arenan ökar. Den militära delen av ”de sju kategorierna” betonas speciellt. => offensiv neorealism. 3.4.1.4 Delslutsats Variabel 1 kan sammanfattas med att ge uttryck för ett i huvudsak offensivt neo-realistiskt synsätt. Variabel 2 kan sammanfattas med att ge uttryck för en offensiv neorealism. Den obetingade variabeln fungibilitet ger implicit uttryck för neorealism som inte särskiljer mellan klassisk och offensiv. Variabel 3 spretar något. Samarbete mellan stater pekar på en defensiv neorealism medan de två andra obetingade variablerna påkar på en offensiv neorealism. 3.4.2

National Defense Policy 2004

3.4.2.1 Variabel 1 Det Internationella Systemet Aktörer är främst staten Kina. Statens suveränitet är central och av yttersta betydelse. Staterna handlar rationellt och efter samma principer. Konflikten mellan Kina och Taiwan

UKLASSIFICERET

40

UKLASSIFICERET

är en inre angelägenhet och försök utifrån att påverka betraktas som inblandning i Kinas inre angelägenheter. Hot mot suveräniteten och den nationella enigheten, vilket den Taiwanesiska separatismen anses vara skall primärt lösas genom principen om ”fredlig återförening” och ”ett land, två system”. Internt försök att förhindra en återförening eller utländskt inblandning i denna process kommer att krossas till varje kostnad. Det ses som en helig plikt63 att stoppa försök att splittra landet. Implicit avhandlas både regionala och globala aktörer. =>klassisk/offensiv neorealism Polaritet. Systemet har både regionala och globala poler. Konflikten anses vara en intern angelägenhet som skall lösas av Kina utan yttre inblandning. USA:s stöd till Taiwan som explicit uttrycktes i The Security Situation64 uttrycks här något vagare men pekar på att Kina aldrig accepterar att Taiwan erkänns som en suverän stat och således kan ingå som en balanserande regional pol mot Kina. USA ställning har tidigare beskrivits som unipolär, men trenden i världen går mot multipolaritet och Kina betraktar sig som en stark regional pol. =>offensiv neorealism Stabiliteten i landet och regionen hotas av den taiwanesiska separatismen. För att möta hoten mot statens säkerhet och stabilitet så skall de militära styrkorna transformeras och moderniseras. Taiwans intentioner är inte kända i detalj och kan förändras. Taiwan varnas uttryckligen för att ingå militära allianser av någon form med andra stater. Den relativa militära styrkan och offensiva kapaciteten är faktorer som ökar Kinas säkerhet. Den offensiva militära kapaciteten är viktig för att bibehålla Kinas handlingsutrymme. Allianser mellan Taiwan och någon annan stat är en yttre inblandning i Kinas interna angelägenheter. =>offensiv neorealism End-State är att vara en säkerhetsgarant för Kinas överlevnad och vidare utveckling. Kinas militära styrkor och nationella försvar skall moderniseras för att garantera nationell sammanhållning och säkerhet och för att bidra till en friktionsfri process att öka landets välstånd. Återförening av landet är det slutliga målet. Den relativa militära förmågan skall maximeras för att uppnå en större säkerhet. =>offensiv neorealism 3.4.2.2 Variabel 2 Maktfördelning, maktbalans Maktsträvan. Kina varnar andra stater för att försöka påverka den relativa militära förmågan och därigenom den relativa maktpositionen mellan Kina och Taiwan genom militära allianser, vapenförsäljning eller annan inblandning samtidigt som man satsar på att modernisera och transformera de egna styrkorna samt att förstärka sin offensiva kapacitet. Kinas offensiva kapaciteter skall stärkas, vetenskap och teknologi skall utnyttjas för att öka den relativa militära styrkan, reformer för att öka effektiviteten skall vidtas och det militära samarbetet och utbytet med andra stater skall utökas. Staten blir både offensivt och defensivt orienterad. Ju större militärt övertag desto säkrare är staten vilket innebär att Kina försöker förbättra sin maktposition. => offensiv neorealism. Vinster och fungibilitet. Den nationella försvarspolicyn är både underordnad till och en del av nationens utveckling. Vinster inom en sektor utnyttjas således för att förstärka andra sektorer. Statens övergripande intressen skall tillvaratas så att en allsidig, koordinerad, uthållig och stadig utveckling av den övergripande nationella styrkan kan ske inom möjliga samhällssektorer. =>klassisk neorealism Självhjälp i det anarkiska systemet är grunden till det kinesiska försvaret som baseras uteslutande på egna nationella resurser. => klassisk neorealism 63 64

CND 2004 Kap II sid 1 CND 2004 Kap I sid 3

UKLASSIFICERET

41

UKLASSIFICERET

3.4.2.3 Variabel 3 Säkerhet Samarbete med andra stater sker på statens eget initiativ och premisser och avser främst det säkerhetsmässiga samarbetet. Militärt samarbete sker i linje med utrikespolitiken och syftar inte till att bilda allianser mot tredje part. Kina misstror Taiwans avsikter. Kina varnar Taiwan explicit för att ingå någon form av militär allians med någon annan stat eftersom detta förskjuter maktbalansen och skapar instabilitet. Detta ses som en inblandning i Kinas inre angelägenheter och kommer att besvaras på det sätt som krävs, oavsett kostnad. Samarbetet syftar också till att överföra och implementera utländsk kunskap och avancerad teknologi på ett selektivt sätt för att öka den militära förmågan. =>klassisk/offensiv neorealism Militär styrka bedöms få en ökad betydelse för den nationella försvarspolicyn och för att kunna tillgodose kinesiska intressen, framför allt regionalt. Avancerad teknologi och vetenskap, transformering och utveckling av de militära förmågorna är viktiga hörnstenar i att stärka den relativa militära kapaciteten. Offensiva system och förmåga till avskräckning är viktiga delar av den militära kapaciteten. Ju större relativt militärt övertag en stat har, desto säkrare kan den känna sig. Den offensiva kapacitetens betydelse är stor eftersom det är den som kan utnyttjas för att projicera makt. => offensiv neorealism. Styrka i ”de sju kategorierna”. Ekonomisk utveckling och fungibilitet är förutsättningar för att stärka statens samlade resurser med övergripande syfte att bygga ett moderat välbärgat samhälle. Utvecklingen av samhället går i takt med utvecklingen av säkerheten. Stora ansträngningar görs för att öka de strategiska förmågorna och kapaciteterna genom att hantera säkerhetshoten på såväl traditionella som icke-traditionella sätt, för att skapa en omfattande nationell säkerhetslösning vilken omfattar de politiska, ekonomiska, militära och sociala områdena. Maximering av statens relativa maktposition på samtliga områden är medlet att uppnå detta. =>klassisk/offensiv neorealism 3.4.2.4 Delslutsats Variabel 1 kan sammanfattas med att ge uttryck för ett i huvudsak offensivt neo-realistiskt synsätt. Variabel 2 ger uttryck för en blandning mellan klassisk och offensiv neorealism. Den obetingade variabeln maktsträvan indikerar ett offensivt synsätt medan de resterande pekar på en klassisk neorealism. Variabel 3 pekar två oberoende variabler på en blandning av klassisk och offensiv neorealism medan den tredje oberoende variabeln, militär styrka indikerar en offensiv neorealism. 3.4.3

Militärens och andra samhällssektorers roll 200465

3.4.3.1 Variabel 1 Det Internationella Systemet66 Aktörer är stater och där jämför sig Kina endast med dem som man räknar som de mest betydelsefulla staterna67. Dessa verkar både globalt och regionalt. Kina ser sig verka i huvudsak på det regionala planet. =>klassisk/offensiv neorealism 65

Denna analysenhet utgörs av kapitel III: Revolution in Military Affairs with Chinese Charactaristics, kapitel IV: Defense Expenditure and Defense Assets, kapitel V: The Military Service System, kapitel VI: National Defense Mobilization and Reserve Force Building, Kapitel VII: Science, Technology and Industry for National Defense samt kapitel VIII: The Armed Forces and the People. 66 De väpnade styrkorna består av ett flertal olika beståndsdelar varav enbart de är avsedda att verka till landets försvar mot en annan stat täcks av teorin.

UKLASSIFICERET

42

UKLASSIFICERET

Polaritet. Globala och regionala poler identifieras, där USA ses som den endag globala polen. Kina ser sig i huvudsak verka och agera på det regionala planet men har en strävan att öka sina militära kapaciteter att verka joint även utanför landets gränser. => offensiv neorealism Stabilitet. Andra staters intentioner kan inte förutses. Den offensiva militära förmågan ses som en viktig del av förutsättningarna för att vidmakthålla stabiliteten i regionen. Andraslagsförmågan är en betydande del av den strategiska kapaciteten för att skydda Kinas säkerhet och genomgår en modernisering och uppgradering liksom de övriga konventionella vapengrenarna. Kapacitet både för offensiva och defensiva operationer skall vidareutvecklas. => offensiv neorealism End-State vill bibehålla stabiliteten i regionen men fruktar att den teknologiska och vetenskapliga utvecklingen skall påverka dess relativa maktposition varför massiva satsningar på forskning och utveckling samt modernisering görs. End-State är en bibehållen regional stabilitet där Kinas relativa maktposition har förbättrats. => offensiv neorealism 3.4.3.2 Variabel 2 Maktfördelning, maktbalans Maktsträvan. Staten handlar med egenintresset i centrum och moderniserar och effektiviserar sin militära offensiva förmåga för att kunna möta, hejda och vedergälla en annan stats aggressioner med alla medel även utanför Kinas gränser. De militära styrkorna dimensioneras för att vinna lokala krig under moderna och högteknologiska förhållanden och prioritet läggs på utveckling av modern materiel. Kina strävar efter att förbättra sina relativa militära förmågor, härunder de offensiva och strategiska kapaciteterna eftersom ingen annan stats egentliga intentioner är kända. Ju större militärt övertag staten har desto säkrare kan staten känna sig. => offensiv neorealism Vinster avhandlas inte explicit i detta kapitel. Se under 3.3.3.2. Fungibilitet. Kina ser ett klart samband mellan ekonomisk tillväxt och utvecklingen av den militära kapaciteten. Vetenskap, teknologi, forskning och utveckling är integrerade i det nationella försvaret och dess utveckling. Den totala nationella ekonomin skall kunna mobiliseras för att möta hot mot säkerheten och en stark ekonomi uppbyggd redan i fredstid skall tillsammans med den militära kapaciteten verka avskräckande mot krig. Samtliga resurser inom landet skall sammantaget utnyttjas till nationens försvar. Ett ökat utnyttjande av militär teknologi för civila ändamål sker inom många industriella segment. => klassisk neorealism Självhjälp är grundläggande eftersom det till sist är staten som är ansvarig för sin säkerhet. . Man kan aldrig vara säker på en annan stats intentioner och ska därför handla med självintresset i centrum. PLA moderniserar och utvecklar på egen hand de vapen, materiel och den utrustning som behövs genom att förlita sig på egna innovationer samt på utländsk avancerad teknologi. => offensiv neorealism 3.4.3.3 Variabel 3 Säkerhet Samarbete med andra stater sker på Kinas val och villkor då man i grund och botten misstror andra staters intentioner och handlar med egenintresset i centrum. Samarbete med vänliga stater på det försvarsrelaterade området inom vetenskap, teknologi och industri sker under strikta regler för samarbetsparterna. Högteknologi och management är

67

CND 2004 kap IV sid 1och 2

UKLASSIFICERET

43

UKLASSIFICERET

två prioriterade områden för att snabbt öka sina relativa militära förmågor. => offensiv neorealism Militär styrka. Utveckling av nya och högteknologiska militära system har prioritet för att minska det militärteknologiska gapet. Den militära delen av statsbudgeten ökar stadigt men uppges bara vara en bråkdel av de övriga polernas militära utgifter. Sanningshalten i de redovisade militära utgifterna kan ifrågasättas68. Den militära delens betydelse av det nationella försvaret ökar och tar en allt större del av statens resurser vilket pekar på att Kina strävar efter att maximera sin relativa militära förmåga. => offensiv neorealism Styrka i ”de sju kategorierna” är högt prioriterad i det nationella försvaret. Det övergripande syftet är att öka nationens samlade styrka i relation till andra stater. Fredstida uppbyggnad av det ekonomiska systemet syftar till att vid kris kunna mobilisera hela ekonomin och hela samhället för att snabbt uppnå de säkerhetsmässiga målen. Kapaciteten att mobilisera den nationella ekonomin ses som en viktig indikator på nivån på moderniseringen av det nationella försvaret och landets samlade styrka. Instrument för att mäta detta har utvecklats. Alla samhällssektorer bidrar till den samlade försvarsförmågan och skall gemensamt bidra till att denna stärks ytterligare. Utbytet mellan den civila och militär industri- och teknologisektorn har utvecklats de senaste åren för att maximera utbytet av idéer och att öka outputen. ”De sju kategorierna”, fungibilitet och maktsträvan samt satsningen på den militära utvecklingen pekar mot att Kina försöker förbättra sin maktposition, framför allt på den regionala nivån. => offensiv neorealism 3.4.3.4 Delslutsats Variabel 1 kan sammanfattas med att ge uttryck för ett i huvudsak offensivt neo-realistiskt synsätt. Variabel 2 kan sammanfattas med att ge uttryck för en offensiv neorealism. Den obetingade variabeln fungibilitet ger implicit uttryck för neorealism som inte särskiljer mellan klassisk och offensiv. Variabel 3 kan sammanfattas med att ge uttryck för ett offensivt neo-realistiskt synsätt. 3.4.4

Internationellt säkerhetssamarbete 2004

3.4.4.1 Variabel 1 Det Internationella Systemet Aktörer är stater och sammanslutningar av dessa på regional och internationell nivå. Grannstater ses som extra viktiga aktörer när det gäller säkerhet. Inom ramen för FN samarbetar Kina mot hot av icke-traditionell karaktär samt mot icke-statliga aktörer såsom terrorister och extremister. Statens suveränitet är central. => klassisk neorealism med dragning mot offensiv Polaritet. I samarbetshänseende betraktas världen som multipolär och existerande på både regional och global nivå. => Klassisk/offensiv neorealism Stabilitet som påverkas av icke-traditionella hot och som är svåra att hantera på statlig nivå sker via strategiskt samarbete på bi- och multilateral nivå. Allianser undviks eftersom de innebär kompromisser och strategiskt säkerhetssamarbete med säkerhetsdialoger sker framför allt på bilateral nivå. Regional säkerhetssamverkan sker främst på multilateral basis. =>klassisk/defensiv neorealism.

68

Kiesow, Hu, Se upp med Asien! s.13

UKLASSIFICERET

44

UKLASSIFICERET

End-State är att vidmakthålla den globala och regionala freden och stabiliteten men att Kina strävar efter att förbättra sin position i det internationella systemet. => offensiv neorealism. 3.4.4.2 Variabel 2 Maktfördelning, maktbalans Maktsträvan för den enskilda staten är inte huvudfokus i analysenheten. Istället är det den gemensamma strävan att nå målet, global och regional fred och stabilitet, som är i fokus. Alla stater inom det internationella systemet styrs av samma processer och övergripande mål. Hot mot staternas säkerhet som inte kommer från statliga aktörer eller från aktörer som inte handlar rationellt löses via samarbete inom ramen för FN. Staterna balanserar mot de gemensamma hot som de upplever i terrorism, extremism och gränsöverskridande kriminalitet. => defensiv neorealism. Vinster söks genom samarbete mellan stater och organisationer av stater för att uppnå relativa fördelar mot de upplevda icke-traditionella hoten (terrorism etc.). Brister i relativa vinster kan överbryggas genom att stater erhåller kompensation på ett annat område (fungibilitet) från en av de stater man samarbetar med => klassisk / defensiv neorealism. Fungibilitet är en förutsättning för att resurser som erhållits i vissa samhällssektorer skall kunna förstärka andra sektorer. => klassisk neorealism. Självhjälp är basen utifrån vilken varje stat själv väljer samarbetsformer, partners och de premisser som samarbetet skall gälla under. => klassisk neorealism. 3.4.4.3 Variabel 3 Säkerhet Samarbete med andra stater sker för att balansera mot de icke-traditionella hot som den enskilda staten har svårt att hantera. Säkerhetssamarbetet har stor tyngd och syftar till att förhindra att de icke-traditionella hoten uppnår fördelar på staternas bekostnad. Olika stater är olika känsliga för minskningar i de relativa styrkorna gentemot dessa hot men samarbetet mellan stater kan kompensera för denna minskning på ett område med att kompensera på ett annat område. Samarbetet sker på bilateral basis avseende strategiska säkerhetsdialoger och på multilateral basis avseende regionalt säkerhetssamarbete. FN som forum med Kinas plats i P5 utnyttjas för detta säkerhetssamarbete mot terrorism, extremism och gränsöverskridande kriminalitet samt i fredsbefrämjande operationer runt om i världen. =>defensiv neorealism. Militär styrka. Det militära samarbetet har en naturlig och ökande betydelse men betonas inte i denna analysenhet. Det militära samarbetet skall dock ökas utan att ingå allianser. Militärt samarbete skall utnyttjas för att bekämpa såväl terrorism, separatism och extremism som andra icke-traditionella hot. Det militära samarbetet är endast en del av det totala säkerhetsmässiga samarbetet. => klassisk neorealism. Styrka i ”de sju kategorierna”. Samarbete mellan de regionala staterna skall genomföras inom flera områden för att skapa relativa fördelar mot de upplevda icke-traditionella hoten och för att skapa förutsättningar för stabilitet och säkerhet. =>klassisk neorealism. 3.4.4.4 Delslutsats Variabel 1 spretar. Två oberoende variabler, polaritet och aktörer pekar på klassisk neorealism med dragning åt offensiv. Den tredje oberoende variabeln, End-State talar för offensiv neorealism medan stabilitet pekar på klassisk neorealism med dragning åt defensiv. Variabel 2 ger uttryck för ett mellanting mellan klassisk neorealism och defensiv neorealism. Maktsträvan pekar på defensiv neorealism, vinster på en mix av klassisk och

UKLASSIFICERET

45

UKLASSIFICERET

defensiv neorealism medan de övriga oberoende variablerna pekar på en klassisk neorealism. Variabel 3 pekar på klassisk neorealism i två oberoende variabler, medan samarbete med andra stater pekar på defensiv neorealism. 3.4.5

Kärnvapen och icke-spridning 2004

3.4.5.1 Variabel 1 Det Internationella Systemet Aktörer är framför allt de fem stater som enligt Kina besitter kärnvapen samt de internationella organ som är avsedda för kontroll av stater, både de som har kärnvapen och de som inte har kärnvapen, med anses ha en agenda för att skaffa dessa. => klassisk neorealism Polaritet. Icke-spridning av WMD är ett gemensamt intresse för samtliga stater eftersom detta påverkar polariteten och därmed maktbalansen. Kina strävar efter att behålla den polaritet som råder idag genom att inte kärnvapen sprids till ytterligare aktörer. => klassisk neorealism Stabilitet. Spridning av WMD hotar maktbalansen och medför instabilitet och måste motverkas. Internationellt säkerhetssamarbete utnyttjas för detta syfte. Förhindras spridning så bibehålls stabiliteten. => klassisk/defensiv neorealism End-State är en bibehållen global och regional balans som ger stabilitet. Icke-spridning är ett delmål och total nedrustning av staternas WMD är slutmålet, men så länge andra stater besitter kärnvapen så har de en relativ fördel gentemot de stater som inte har dessa. => defensiv neorealism 3.4.5.2 Variabel 2 Maktfördelning, maktbalans Maktsträvan. Kinas kärnvapen har en defensiv roll och Kina kommer aldrig att hota en annan icke-kärnvapenstat med dessa vapen. Kina står bakom policyn om att inte först använda kärnvapen i en konflikt och kommer aldrig att delta i någon kärnvapenkapplöpning med någon annan stat. Kina verkar för att kärnvapen inte skall spridas och rubba den rådande maktbalansen vilket pekar på att de rådande maktpositionerna skall bevaras i det internationella systemet.=> defensiv neorealism Vinster. Kina ser utnyttjandet av rymden för militära ändamål som ett sätt för de stater som besitter den teknologiska och resursmässiga kapaciteten att skaffa sig en relativ fördel på det militära planet på Kinas bekostnad. Detta önskar man begränsa via det internationella samfundet eftersom man saknar reella möjligheter att på nuvarande tidpunkt handgripligen ta itu med problemet. Kina är känsligt för minskning i sin relativa militära styrka. =>defensiv neorealism Fungibilitet. Kinas civila kärnkraft drar nytta av den militära tillämpningen för att skapa maximalt goda betingelser för att utveckla ekonomin. Fungibilitet innebär att civil teknologi kan användas för militära syften. Export av känslig teknologi underkastas därför stränga regler och bestämmelser. Relativa vinster kan på sikt skapa en motståndare av en för detta partner. => defensiv neorealism Självhjälp. Det är staten som själv fattar beslut om att skaffa kärnvapen, men det anses vara ett kollektivt internationellt ansvar för att förhindra spridning. Inga förändringar i maktbalansen i det internationella systemet är önskvärt. => defensiv neorealism

UKLASSIFICERET

46

UKLASSIFICERET

3.4.5.3 Variabel 3 Säkerhet Samarbete med andra stater sker inom ramen för FN och dess roll som P5 utnyttjas för att motverka spridning av WMD. Nationella och internationella restriktioner läggs på export av känslig teknologi. Kina strävar efter att bibehålla sin plats i det internationella systemet. =>defensiv neorealism Militär styrka. Spridning av kärnvapen och WMD påverkar maktbalansen och staters relativa militära styrka på ett för kärnvapenstaterna ogynnsamt sätt och måste förhindras. Samarbete för att förhindra spridning sker på multilateral basis. =>defensiv neorealism. Styrka i ”de sju kategorierna” påverkar om det finns möjlighet att införa civil kärnkraft vilket ska ses i relation till en potentiell militär användning. Införande av militär nukleär kapacitet påverkar maktfördelningen. Att förhindra spridning av känslig teknologi är en väsentlig faktor för att motverka förändringar i maktbalansen.=> defensiv neorealism. 3.4.5.4 Delslutsats Variabel 1 varierar något. Två oberoende variabler, aktörer och polaritet pekar på klassisk neorealism. Den tredje oberoende variabeln, stabilitet talar för mix mellan klassisk och defensiv neorealism medan End-State pekar på defensiv neorealism. Variabel 2 kan sammanfattas som att uttrycka defensiv neorealism. Variabel 3 kan sammanfattas som att uttrycka defensiv neorealism.

UKLASSIFICERET

47

UKLASSIFICERET

3.5

Andra analys. Jämförelse av CND 2002 och 2004

Den jämförande analysen av de respektive analysenheterna sker i två steg. Steg ett innebär att CDP 2004 hålls upp mot CDP 2002 och skillnader i innehåll dem emellan plockas fram. Syftet är att samla upp de eventuella skillnader i innehåll som kan påverka den fortsatta analysen. Dessa förändringar analyseras vid behov som i första analysen. Denna del är kort och tjänar till att fånga upp delar som analyserna av de respektive superanalysenheterna missar vid en jämförelse av resultaten från den första analysen. Steg två börjar med att jämföra resultaten från den första analysens delslutsatser för att spåra en eventuell teoretisk förändring i de olika oberoende och beroende variablerna. Dessa redovisas i bilaga 1-5. Resultatet matchas sedan mot de eventuella förändringar som spårats under denna analys steg ett för att klara ut om motstridigheter föreligger. Slutligen dras slutsatser ur hur Kina uppfattar sig själv, det internationella systemets uppbyggnad och Kinas plats i detta, de processer som styr staternas beteende i detta system och dess maktfördelning och maktbalans samt slutligen vilka medel som finns till förfogande för att uppnå det yttersta målet, överlevnad och säkerhet, och hur dessa medel skall användas. Den andra analysen skall ge svar på den första huvudfrågan: Har det skett ett paradigmskifte eller paradigmförändring i den kinesiska nationella försvarspolicyn? 3.5.1 Jämförelse av den säkerhetsmässiga situationen Steg 1 Mao Zedong är utesluten ur och nämns inte i NDP 2004 medan Deng Xiaoping (2:a generationen) och Jiang Zemin (3:e generationen) anges som de tänkare vars verk den nya nationella försvarspolicyn är byggd på vilket markerar ett trendbrott. NDP 2004 kan därför betraktas som något nytt varpå den nya nationella försvarspolicyn byggs. De kinesiska uppfattningarna som uttrycks i kapitlet är inte direkt nya, men tonen mot Taiwan har skärpts markant. Den taiwanesiska regimen anklagas för att ”hänsynslöst utmana status quo”, vilket innebär att båda sidor av sundet tillhör ett och samma Kina, samt att underblåsa separatistiska åsikter och intentioner. Kina pekar även ut USA som en destabiliserande faktor i och med sitt stöd till Taiwan vilket sänder felaktiga signaler till omgivningen. Japan och USA anklagas för att försöka öka sin maktposition i regionen. Den kraftiga taiwanesiska separatismen, risker och utmaningar orsakade av trenden pekande mot ekonomisk globalisering (ligger utanför den neorealistiska teorin och behandlas inte här) samt den förlängda existensen av unipolariteten vis-à-vis multipolaritet ses som de stora hoten mot Kinas säkerhet. Det ovanstående bedöms inte tillföra något extra till den första analysens resultat. Steg 2 Den andra analysen redovisas i bilaga 1. ./1 Variabel 1, det internationella systemet, uttrycker Kinas uppfattning om sig själv, hur man ser på det internationella systemet och sin plats i detta. Aktörsbegreppet har inte förändrats utan kan uttryckas med en klassisk neorealism med en dragning åt offensiv. De andra oberoende variablerna, polaritet, stabilitet och End-State har förändrats mot ett offensivt neorealistiskt synsätt. Variabel 2, maktfördelning och maktbalans, uttrycker och beskriver de processer som styr staternas beteende i det internationella systemet. De oberoende variablerna maktsträvan, vinster och självhjälp har förändrats mot ett offensivt neorealistiskt synsätt. Fungibilitet är

UKLASSIFICERET

48

UKLASSIFICERET

inte särskiljande mellan varianterna av neorealism men är en utsaga av vad teorin begrundar. Variabel 3, säkerhet, uttrycker vilka medel som finns till förfogande för att uppnå det yttersta målet, överlevnad, samt hur dessa skall användas. De oberoende variablerna militär styrka och styrka i ”de sju kategorierna” har förändrats mot ett offensivt neorealistiskt synsätt medan den oberoende variabeln samarbete med andra stater inte har förändrats. Den uttrycker fortfarande ett defensivt neorealistiskt synsätt. Variabeln i sin helhet värderas att ha förändrats mot ett mera offensivt neorealistiskt synsätt. Sammantaget så pekar den andra analysen på att analysenhet 1, den säkerhetsmässiga situationen har förändrats sitt neorealistiska synsätt från ett klassisk/defensiv till ett offensivt neorealistiskt synsätt. Detta innebär att staterna uppträder på ett konkurrerande sätt mot varandra i det internationella systemet och ibland kan handla aggressivt. Staterna strävar efter att maximera sin relativa militära förmåga för att överleva i det anarkiska systemet. Av detta följer att stater har ett stort behov att skaffa sig relativa fördelar på andra staters bekostnad samt att starta krig om förutsättningarna bedöms som gynnsamma. Stater är defensivt orienterade i sån mening att de försöker förhindra att andra stater uppnår relativa fördelar på dess egen bekostnad, men samtidigt är de offensivt orienterade i och med att de försöker att maximera sin relativa makt mot andra stater. Tankarna i den offensiva neorealismen uttrycks i kapitel 2.1.3.1. 3.5.2 Jämförelse av National Defense Policy Steg 1 Kinas grundläggande mål och uppgifter för att upprätthålla den nationella säkerheten har omprioriterats. Att stoppa separation och att främja återförening är flyttat från andra punkt till första där också motstånd mot aggression samt försvar av suveränitet, territoriell integritet, maritima rättigheter och intressen finns listat. En hårdare skrivning om att det är de kinesiska väpnade styrkornas ”heliga plikt” att förhindra taiwanesisk separatism från att splittra landet är ny i NDP 2004. Ett försök till splittring kommer att krossa till ”varje pris”. Uppfattningarna i analysenheten är inte nya men tonen mot Taiwan har skärpts markant. Det ovanstående bedöms inte tillföra något extra till den första analysens resultat. Steg 2 Den andra analysen redovisas i bilaga 2. ./2 Variabel 1, det internationella systemet, uttrycker Kinas uppfattning om sig själv, hur man ser på det internationella systemet och sin plats i detta. Aktörsbegreppet har inte förändrats utan kan uttryckas med en klassisk neorealism med en dragning åt offensiv. De andra oberoende variablerna, polaritet, stabilitet och End-State har förändrats mot ett offensivt neorealistiskt synsätt. Variabel 2, maktfördelning och maktbalans, uttrycker och beskriver de processer som styr staternas beteende i det internationella systemet. De oberoende variablerna vinster, fungibilitet och självhjälp pekar inte på att någon förändring har inträffat utan uttrycker fortfarande ett klassiskt neorealistiskt synsätt. Den oberoende variabeln maktsträvan pekar däremot på en förändring till ett offensivt neorealistiskt synsätt vilket innebär att Kina strävar efter att förbättra sin regionala maktposition. Variabel 3, säkerhet, uttrycker vilka medel som finns till förfogande för att uppnå det yttersta målet, överlevnad, samt hur dessa skall användas. De oberoende variablerna har förändrats mot ett mera offensivt synsätt, fast i olika grad. Variabeln i sin helhet värderas att ha förändrats mot ett mera offensivt neorealistiskt synsätt.

UKLASSIFICERET

49

UKLASSIFICERET

Sammantaget så pekar den andra analysen på att analysenhet 2, National Defense Policy, har förändrat sitt neorealistiska synsätt från ett i huvudsak klassiskt/defensivt synsätt (med vissa offensiva inslag) till ett i huvudsak offensivt neorealistiskt (med vissa inslag av klassisk neorealistiska) synsätt. Tankarna i den offensiva neorealismen uttrycks i kapitel 2.1.3.1. 3.5.3 Jämförelse av Militärens och andra samhällssektorers roll Steg 1 Indelningen av de respektive policierna är annorlunda och NDP 2004 är mera utförlig och uppdelad i flera kapitel, men inga avgörande skillnader i innehåll har funnits förutom de skillnader som avhandlas i den första analysen. Steg 2 Den andra analysen redovisas i bilaga 3. ./3 Variabel 1, det internationella systemet, uttrycker Kinas uppfattning om sig själv, hur man ser på det internationella systemet och sin plats i detta. Aktörsbegreppet har inte förändrats utan kan uttryckas med en klassisk neorealism med en dragning åt offensiv. De andra oberoende variablerna, polaritet, stabilitet och End-State har fortsätter att vara, eller förändrats mot ett offensivt neorealistiskt synsätt. Variabel 2, maktfördelning och maktbalans, uttrycker och beskriver de processer som styr staternas beteende i det internationella systemet. De oberoende variablerna maktsträvan, vinster och självhjälp har förändrats mot ett offensivt neorealistiskt synsätt. Fungibilitet är inte särskiljande mellan varianterna av neorealism men är en utsaga av vad teorin begrundar. Variabel 3, säkerhet, uttrycker vilka medel som finns till förfogande för att uppnå det yttersta målet, överlevnad, samt hur dessa skall användas. De oberoende variablerna har förändrats mot ett offensivt neorealistiskt synsätt och variabeln i sin helhet värderas att ha förändrats mot ett offensivt neorealistiskt synsätt. Sammantaget så pekar den andra analysen på att analysenhet 3, militärens och andra samhällssektorers roll, har förändrat sitt neorealistiska synsätt från ett klassisk/defensiv (med ett fåtal offensiva inslag) till ett offensivt neorealistiskt synsätt. Tankarna i den offensiva neorealismen uttrycks i kapitel 2.1.3.1. 3.5.4 Jämförelse av internationellt säkerhetssamarbete Steg 1 Indelningen av de respektive policierna är något annorlunda, men inga avgörande skillnader i innehåll har funnits. Steg 2 Den andra analysen redovisas i bilaga 4. ./4 Variabel 1, det internationella systemet, uttrycker Kinas uppfattning om sig själv, hur man ser på det internationella systemet och sin plats i detta. Den oberoende variabeln EndState har förändrats från ett defensivt mot ett offensivt neorealistiskt synsätt. Variabel 2, maktfördelning och maktbalans, uttrycker och beskriver de processer som styr staternas beteende i det internationella systemet. Denna variabel är oförändrad och uttrycker ett i huvudsak klassiskt/defensivt synsätt. Variabel 3, säkerhet, uttrycker vilka medel som finns till förfogande för att uppnå det yttersta målet, överlevnad, samt hur dessa skall användas. Denna variabel är oförändrad och uttrycker ett i huvudsak klassiskt/defensivt synsätt.

UKLASSIFICERET

50

UKLASSIFICERET

Sammantaget så pekar detta på att analysenhet 4, internationellt säkerhetssamarbete i huvudsak har bibehållit sitt klassiska/defensiva neorealistiska synsätt med undantag för End-State där synsättet har gått mot det offensiva vilket innebär att Kina har som mål att maximera sin militära styrka då ett ökat militärt övertag ger en större säkerhet. Tankarna i den klassiska neorealismen uttrycks i kapitel 2.1.2. 3.5.5 Jämförelse av kärnvapen och icke-spridning Steg 1 Inga avgörande skillnader i innehåll har funnits. Steg 2 Den andra analysen redovisas i bilaga 5. ./5 Variabel 1, det internationella systemet, uttrycker Kinas uppfattning om sig själv, hur man ser på det internationella systemet och sin plats i detta. Ingen förändring i synsätt kan uttolkas. Variabeln uttrycker ett i huvudsak klassiskt/defensivt neorealistiskt synsätt. Variabel 2, maktfördelning och maktbalans, uttrycker och beskriver de processer som styr staternas beteende i det internationella systemet. Ingen förändring i synsätt kan uttolkas. Variabeln uttrycker ett defensivt neorealistiskt synsätt. Variabel 3, säkerhet, uttrycker vilka medel som finns till förfogande för att uppnå det yttersta målet, överlevnad, samt hur dessa skall användas. Ingen förändring i synsätt kan uttolkas. Variabeln uttrycker ett defensivt neorealistiskt synsätt. Sammantaget så pekar den andra analysen på att analysenhet 5, kärnvapen och ickespridning, har bibehållit sitt (i variabel 1 viss mån klassiska) defensiva neorealistiska synsätt. Tankarna i den defensiva neorealismen uttrycks i kapitel 2.1.3.2.

3.6

Sammanfattning och slutsatser av andra analysen

De tre första analysenheterna som avhandlar den internationella situationen, den nationella försvarspolicyn och de sammanfattade kapitlen under rubriken ”militärens och andra samhällssektorers roll” har alla förändrats i riktning mot att uttrycka ett offensiv neorealistiskt synsätt. Den fjärde analysenheten, internationellt säkerhetssamarbete visar enbart en förändring i den oberoende variabeln End-State vilken har förändrats i riktning mot att uttrycka ett offensiv neorealistiskt synsätt. Den sista analysenheten, ”kärnvapen och icke-spridning” är fortsatt defensivt neorealistisk i sitt synsätt. Detta innebär att Kina ser på det internationella systemet som anarkiskt. Enheter är oberoende, rationella, enhetliga stater vars primära mål är överlevnad. Dessa stater har alla någon militär offensiv förmåga, och på grund av detta så representerar de ett potentiellt hot mot andra stater. Till detta hör att ingen stat kan vara säker på en annan stats intentioner. På grund av dessa faktorer söker staterna att maximera sin maktposition i förhållande till andra stater med syfte att säkra dess primära mål: överlevnad. Det ideala sättet att nå målet i ett anarkiskt system är att sträva efter hegemoni samt att uppnå detta. Stater är offensivt och defensivt orienterade på samma gång eftersom de strävar mot hegemoni samtidigt som de balanserar mot potentiella angripare. Detta resonemang verkar på det globala och regionala planet på samma gång. Synen på det internationella säkerhetssamarbetet präglas av att staterna gemensamt balanserar mot de icke-traditionella hot som terrorism, extremism och gränsöverskridande kriminalitet utgör. En icke-statlig aktör görs till motståndare genom att en mellanstatlig internationell organisation i ett säkerhetssamarbete utpekar en organisation som

UKLASSIFICERET

51

UKLASSIFICERET

motståndare till staterna. Staterna balanserar gemensamt mot ett upplevt hot och söker att, i samarbete, men, var stat för sig, uppnå en maximal relativ styrka mot det upplevda hotet. End-State uttrycker ett mera offensivt synsätt då Kina strävar efter att förbättra sin position i det internationella systemet, framför allt på det regionala planet. Varje stat som väljer att samarbeta gör det utifrån sina förutsättningar och på sina premisser. Synen på kärnvapen och icke-spridning medför att status quo avseende vilka aktörer som besitter kärnvapen och andra WMD skall bibehållas och att synen på dessa vapen är oförändrad. Andraslagsförmågan ses som strategiskt viktig. Spridning av kärnvapen medför förändringar i maktbalansen vilket kan påverka stabiliteten. Detta leder till besvarandet av huvudfråga ett: Har det skett ett paradigmskifte eller paradigmförändring i den nationella kinesiska försvarspolicyn från 2002 till 2004? Definitionen på paradigm redovisas i kapitel 1.4.3. Ett paradigmskifte69 äger rum om det äldre paradigmet inte kan "räddas" och det samtidigt finns en attraktiv paradigmkandidat, vilket betyder att forskningen kan utgå från nya grunder och förutsättningar. En paradigmförändring kan då förstås med att det sker mindre, men betydelsefulla förändringar i hur forskningsobjektet skall förstås, vilka teorier, metoder och observationer som är relevanta och riktiga samt kriterier för god vetenskap. Ett paradigmskifte har inte skett eftersom neorealismen som huvudteori inte har falsifierats så att det inte går att ”rädda”. Det innebär också att det inte heller har talat för att ifrågasätta avgränsningen att enbart utnyttja en teori, neorealismen som huvudteori. En paradigmförändring kan dock utläsas ur den andra analysen. Den nationella kinesiska försvarspolicyn 2004 har ändrats från att uttrycka ett huvudsakligen defensivt/klassiskt (med vissa smärre inslag av offensivt) neorealistiskt synsätt till att uttrycka ett klart uttalat offensivt neorealistiskt synsätt förutom avseende det internationella säkerhetssamarbetet och avseende kärnvapen och icke-spridning där synen inte har förändrats nämnvärt. Svaret på huvudfråga ett blir således: Det är inte fråga om ett paradigmskifte eftersom neorealismen inte har falsifierats och ett bättre alternativ framkommit. Istället har det skett en paradigmförändring från en klassisk/defensiv neorealistisk grundsyn på det internationella systemet, dess processer och medel att nå målen till en offensiv neorealistisk syn på detta, hur forskningsobjektet skall förstås samt vilka teorier, metoder och observationer som är relevanta. Påståendet att en paradigmförändring skett i den nationella kinesiska försvarspolicyn styrks ytterligare av två iakttagelser vilka har framkommit vid analysen: • Bortsett från den förändring i ton som råder NDP 2004 så pekar resultatet av analysen av innehållen i de respektive policierna entydigt i riktning mot att Kina har förändrat sin grundsyn på ett sätt som stämmer väl med offensiv neorealism av Mearsheimers modell. • Uteslutningen av Mao Zedong vid uppräknandet av de tänkare och ledare som utgör basen för byggandet av den nationella säkerheten. Detta påstående finner dock inte grund i den neorealistiska teorin utan ses mera som ett avstamp för en vidare och ytterligare breddad undersökning för att skapa ett djupare och mera solitt underlag för förklaring av den kinesiska synen. 69

www.ne.se 2005-02-09

UKLASSIFICERET

52

UKLASSIFICERET

4.

Perspektivering

Den 14 mars 2005 antog den kinesiska folkkongressen enhälligt en lag som tillåter ett militärt angrepp på Taiwan om regimen formellt skulle drista sig till att deklarera självständighet70. Lagtexten71, som efter att ha signerats av president Hu Jintao, trädde ikraft omedelbart öppnar möjligheter för Kina att, som en sista utväg när alla andra fredliga medel ha misslyckats, använda ”icke-fredliga medel och andra nödvändiga åtgärder” för att skydda Kinas suveränitet och territoriella integritet. Vad som menas med icke-fredliga medel och nödvändiga åtgärder är inte specificerat men de ska kopplas mot lösandet av Taiwanfrågan samt att fullborda Kinas återförening vilket är en av de ”tre historiska uppgifter72” som skall utföras av partiet och staten73. Lagen kom upp på agendan i december 2004 vilket innebär att den är samtida med NDP 2004, vilken publicerades 27 december. Artikel 1 hävdar lagens förankring i den Kinesiska konstitutionen med syfte att förhindra Taiwans utbrytning ur Kina, främja en fredlig nationell återförening, bibehålla fred och stabilitet i regionen, bevara Kinas suveränitet och territoriella integritet. Här grundas den lagliga rätten att agera mot eventuell utbrytning. Artikel 2 definierar Kinas syn på status quo. Det finns bara ett Kina och både fastlandet och Taiwan tillhör ”ett Kina”. Kinas suveränitet klarar inte av en brytning. Artikel 3 påpekar att konflikten är en rest från inbördeskriget på 1940-talet och är en intern Kinesisk angelägenhet. Extern inblandning ses sålunda som ett försök att blanda sig i en suverän stats inre angelägenheter. Artikel 8 och 9 diskuterar när och varför icke-fredliga medel kan utnyttjas för att lösa konflikten. Hela lagen bygger på offensivt neorealistiska tankar. Aktörerna handlar rationellt och deras mål är överlevnad. Taiwan garanteras långtgående självstyre vid en återförening. Kina har strävat efter att maximera sin militära styrka och besitter en sådan militär kapacitet att de bedömer sig vara kapabla att lösa konflikten med våld. Man bedömer sin offensiva kapacitet relativt Taiwans militära förmåga stark nog för att ett krig på fördelaktiga villkor kan lösa konflikten om det bedöms som nödvändigt. Kina ser sig som en stark regional pol mot vilken ingen stat vill låta Taiwan balansera. I analysens andra del framkom resultatet att NDP 2004 entydigt utvecklats i riktning mot en grundsyn som stämmer väl med offensiv neorealism av Mearsheimers modell. Mearsheimers teori predikterar hur stater beter sig och kommer att bete sig i ett anarkiskt system. De flesta staterna besitter militär offensiv förmåga, och på grund av detta så representerar de ett potentiellt hot mot andra. Till detta hör att ingen stat kan vara säker på en annan stats intentioner. Staterna strävar efter att maximera sin relativa militära förmåga för att överleva i det anarkiska systemet. Av detta följer att stater har ett stort behov att 70

China View, Historic law enacted with popular support http://news.xinhuanet.com/english/200503/14/content_2698296.htm 2005-04-04 71 China View, Anti-Secession Law (Full text) http://news.xinhuanet.com/english/200503/14/content_2694317.htm 2005-04-04 72 Dessa tre historiska uppgifter kommer från ett tal av Jian Zemin på partiets 80-årsfirande 7 januari, 2002. De tre uppgifterna är: 1. Fortsätta moderniseringskampanjen. 2. Fullborda återföreningen av Kina. 3. Säkra världsfreden och att främja en allmän utveckling. http://app1.chinadaily.com.cn/highlights/party16/theory/speech2.htm 2005-04-04 73 China View, Full text of explanations on draft Anti-Secession Law http://news.xinhuanet.com/english/200503/08/content_2666267.htm 2005-04-04

UKLASSIFICERET

53

UKLASSIFICERET

skaffa sig relativa fördelar på andra staters bekostnad samt att starta krig om förutsättningarna bedöms som gynnsamma. Det ideala sättet att nå målet överlevnad i ett anarkiskt system är att sträva efter samt att uppnå hegemoni och dominans. Detta kan ske på det regionala såväl som på det globala planet. Således strävar stater att förbättra sin maktposition i det internationella systemet relativt andra stater. Vad Mearsheimers teorier betyder för predikteringen av Taiwan-fallet är klart. Det internationella systemet är anarkiskt med avsaknad av en världsregering. Kina besitter en allt starkare militär förmåga med allt modernare och effektivare offensiva kapaciteter vilket innebär att de utgör ett hot mot Taiwan. Kina säger sig vara osäker på den taiwanesiska regimens intentioner. Regimens separatistiska tendenser utgör ett stort och omedelbart hot mot Kinas suveränitet, territoriella integritet och säkerhet. Därför strävar Kina efter att skaffa sig relativa fördelar på Taiwans bekostnad. Lagen stadfäster att Kina kan tillåta sig att starta krig om förutsättningarna bedöms som väsentliga och gynnsamma. Kina strävar efter att förbättra sin relativa makt i ”de sju kategorierna” för att uppnå en så stark regional maktposition som möjligt. Genom regional dominans och att skapa sig en plats som en stark regional pol ses som det säkraste sättet att nå målet, överlevnad eftersom det ökar Kinas förmåga att motstå påtryckningar från andra stater eller poler. Mao Zedong är utesluten ur och nämns inte i NDP 2004 medan Deng Xiaoping (2:a generationen) och Jiang Zemin (3:e generationen) anges som de tänkare vars verk den nya nationella försvarspolicyn är byggd på. Detta kan betraktas ett trendbrott. NDP 2004 kan betraktas som den nya grund varpå utvecklingen av det nationella försvaret skall vila. Vad som hittills har betraktats som gamla sanningar kan bli föremål för revideringar. Detta påstående finner dock inte grund i den neorealistiska teorin utan ses mera som ett avstamp för en vidare och ytterligare breddad undersökning för att skapa ett djupare och mera solitt underlag för förklaring av den kinesiska synen. Till sist kvarstår studiens huvudfråga 2. Genomför, på bakgrund av neorealismen, en perspektivering av en tänkbar utveckling i relationen Kina – Taiwan mot år 2015. Tidshorisonten är mycket osäker och är, enligt kinsiskt sätt att se, direkekt avhängigt av Taiwans aktioner. Den neorealistiska teorin lämnar inget extra stöd till tidsaspekten, men analysen, den offensiva neorealistiska uttolkningen och med den nyligen stiftade AntiSecession Law i tanke, så talar utvecklingen för att Kina kommer att lösa återföreningen med våld om de anser att det är nödvändigt och gynnsamt. Konflikten har sin upprinnelse i Kinas uppfattning om suveränitet, territoriell integritet, stabilitet och säkerhet och är av mycket stor betydelse. Andra stater tillåts inte blanda sig i vad Kina anser vara dess inre angelägenheter. Återföreningen skall dock i första hand lösas på fredlig väg genom åtgärder som i huvudsak hamnar utanför den neorealistiska teorin.

UKLASSIFICERET

54

UKLASSIFICERET

Källförteckning Böcker och tryckta källor Allison, Graham; Zelikow, Philip. Essence of Decision. Second edition. USA: AddisonWesley Educational Publishers Inc. 1999 Andrén, Nils. Säkerhetspolitik. Analyser och tillämpningar. Andra upplagan Stockholm: Norstedts Juridik AB 2002 Beaufre, André. Modern strategi för krig och fred. (Militärlitteraturföreningen nr 241) Stockholm: Prisma 2003 Brødsgaard, Kjeld Erik & Christensen, Nis Høyrup. Vagtskifte i Kina - Konsekvenser og perspektiver. (fokus nr 2002/6) København: DUPI 2002 von Clausewitz, Carl. Om kriget. (Mårtensson, Böhme & Johansson övers.) Stockholm: Bonniers 1991 Esaiasson, Peter; Gilljam, Mikael; Oscarsson, Henrik & Wägnerud, Lena. Metodpraktikan. Konsten att studera samhälle, individ och marknad. Andra upplagan. Stockholm: Norstedts Juridik AB 2003 Grieco, Joseph M. Cooperation among Nations. Ithaca, NY: Cornell University Press 1990 Kahn, Joseph. “Maktkampen i Peking hårdnar”, TEMPUS, nr 37 9-15 september 2004 Kelstrup, Morten; Petersen, Ib Damgaard & Schou, Tove Lise. Om international politiks teori: Neorealisme og interdependensanalyse. I: Nyere tendenser i politologien. Kelstrup, Morten (red.) København: Forlaget Politiske Studier 1992 Kiesow, Ingolf; Hu Wen-Jen. Se upp för Asien! Stockholm: Försvarsberedningen, Försvarsdepartementet 2001 Mearsheimer, John J. Back to the Future: Instability in Europe After the Cold War, I: International Security Vol 15 No1 Summer 1990 Mearsheimer, John J. The False Promise of International Institutions, I: International Security Vol 19 No3 Winter 1994/95 Ruggie, John Gerard. Continuity and Transformation in the World Polity: Toward a Neorealist Synthesis. I: Neorealism and its critics. Keohane, Robert O. (red.) New York: Columbia University Press 1986 Walt, Stephen M. The Origins of Alliances. Ithaca NY: Cornell University Press 1987

UKLASSIFICERET

55

UKLASSIFICERET

Waltz , Kenneth N. Reflections on Theory of International politics: A Response to My Critics. I: Neorealism and its critics. Keohane, Robert O. (red.) New York: Columbia University Press 1986 Waltz, Kenneth N. Theory of International Politics. New York: McGraw-Hill Inc. 1979 Watson, Cynthia A. The PLA and the Taiwan Issue. I: The People´s Liberation Army and China in Transition. Flanagan, Stephen J.; Marti, Michael E. (ed.) Washington DC: National University Press 2003 Wivel, Anders. Neorealism, Identity and Integration. (Occasional Paper) København: Copenhagen Business School 1997 Wivel, Anders. Neorealist Theory and the study of European Integration. (CORE working paper 7/1997) København: Copenhagen Research Project of European Integration 1997 Internet China View, Anti-Secession Law (Full text) http://news.xinhuanet.com/english/200503/14/content_2694317.htm 2005-04-04 China View, Historic law enacted with popular support http://news.xinhuanet.com/english/2005-03/14/content_2698296.htm 2005-04-04 China View, Full text of explanations on draft Anti-Secession Law http://news.xinhuanet.com/english/2005-03/08/content_2666267.htm 2005-04-04 China Daily, Jiang Zemin´s speech on Party´s 80th anniversary (part II) http://app1.chinadaily.com.cn/highlights/party16/theory/speech2.htm 2005-04-04 Nationalencyklopedin http://www.ne.se 2005-02-09 White Paper - China´s National Defense in 2002 http://www.china.org.cn/e-white/20021209/index.htm 2005-01-31 White Paper – China´s National Defense in 2004 http://english.people.com.cn/whitepaper/defense2004/defense2004.html 2005-01-05 White Paper - The One-China Principle and the Taiwan Issue (February 21, 2000) http://swedenembassy.fmprc.gov.cn/eng/7128.html 2005-01-13

UKLASSIFICERET

56

UKLASSIFICERET

Bilaga 1 Jämförande analys: Den säkerhetsmässiga situationen Variabel 1 Det internationella systemet 2002 2004 Förändring Aktörer

K/O

K/O

Polaritet

K/O

O

Stabilitet

K

O

End-State

K/D

O

NIL USA:s dominerande ställning och unipolaritet uttalas explicit och ses som ett hot. Kina är en regional pol och strävar efter att förbättra sin maktposition, framför allt regionalt. Tonen har hårdnat. USA:s inblandning och destabiliserande verkan uttalas explicit. USA:s intentioner ifrågasätts. Taiwan varnas för att ingå allianser, USA varnas för att påverka maktbalansen vilket i sin tur påverkar stabiliteten. De icketraditionella hoten har inte ändrats. Kina ser separatism som hot mot suveränitet och stabilitet och för att hantera detta så skall maktpositionen i regionen förbättras. Uppbyggnad av militär kapacitet är en viktig del av att förbättra den regionala maktpositionen.

Variabel 2 Maktfördelning och Maktbalans 2002 2004 Förändring Maktsträvan

K/D

O

Vinster

K/D

O

Fungibilitet

K

K

Självhjälp

K

O

Anm.

Markant ändring i tonen mot Taiwan och USA.

Anm.

Resultat Variabeln har förändrats mot ett offensivt neorealistiskt synsätt.

Anm.

Resultat Variabeln har förändrats mot ett offensivt neorealistiskt synsätt.

USA & Japan anses vilja förbättra sina maktpositioner, globalt resp. regionalt. Staters avsikter kan inte förutses. Kamp om strategiska resurser och dominans är ett faktum. Kina måste kämpa för att inte förlora relativt. Mearsheimers 5 punkter infaller. En ökad betydelse för de militära förmågorna. Kamp om att förneka motståndaren fördelar. Ju större militär potential, desto säkrare stat. Ej särskiljande mellan klassisk, defensiv och offensiv neorealism, men den verifierar teorin. Styrkemaximering för att nå målet (säkerhet, överlevnad) vilket pekar på att förbättra sin maktposition.

Variabel 3 Säkerhet 2002 2004

Förändring

Samarbete

D

D

NIL

Militär styrka

D

O

Styrka i ”7 kategorier”

D

O

Betydelsen ökad för den nationella säkerheten. Offensiv kapacitet viktig=> möjlighet att projicera vilja och makt på andra, framför allt regionalt samt även att kunna motstå andra staters påtryckningar. Strävan efter att maximera sin maktposition i förhållande till andra stater. Betonar särskilt den militära förmågan.

K = Klassisk neorealism D = Defensiv neorealism O = Offensiv neorealism

UKLASSIFICERET

Resultat Variabeln har förändrats mot ett offensivt neorealistiskt synsätt.

UKLASSIFICERET

Bilaga 2 Jämförande analys: National Defense Policy Variabel 1 Det internationella systemet 2002 2004 Förändring Aktörer

K/O

K/O

Polaritet

O

O

Stabilitet

D

O

End-State

D

O

Tonen mot Taiwan hårdare eftersom de anses hota Kinas suveränitet. Unipolaritet uttalas explicit, men trenden anses gå mot multipolaritet. Taiwans och USA:s intentioner är inte kända och kan förändras. För att hantera detta måste Kina förbättra sin maktposition i regionen. Offensiv kapacitet viktig. Kina måste maximera sina relativa styrkor för att uppnå säkerhet.

Anm. ”helig plikt”

USA pekas ut som destabiliserande.

Variabel 2 Maktfördelning och Maktbalans 2002 2004 Förändring Maktsträvan

K

O

Vinster

K

K

Fungibilitet

K

K

Självhjälp

K

K

Variabel 3 Säkerhet 2002 2004 Samarbete

K

K/O

Militär styrka

O-

O+

Styrka i ”7 kategorier”

D

K/O

Anm.

Ingen känner den andres intentioner. Förhindra att maktbalansen försämras => förbättra Kinas egna maktposition. Ju större militärt maktövertag desto större säkerhet. Regional pol. Mearsheimers 5 antaganden stämmer. NIL

Resultat Variabeln har förändrats mot ett offensivt neorealistiskt synsätt.

Resultat Mera offensiv syn på maktsträvan

Ej särskiljande mellan klassisk, defensiv och offensiv neorealism, men den verifierar teorin. NIL

Förändring Misstro mot andra staters intentioner, egenintresset i centrum. Allianser skapar osäkerhet i form av ändrad maktbalans. Strävar efter att maximera egna styrkor. Ännu större vikt läggs på de militära kapaciteterna, där offensiv förmåga samt förmåga till avskräckning tillmäts stor vikt. Större fokus på militär kapacitet.

K = Klassisk neorealism D = Defensiv neorealism O = Offensiv neorealism

UKLASSIFICERET

Anm.

Resultat Variabeln har förändrats mot ett något mera offensivt neorealistiskt synsätt.

UKLASSIFICERET

Bilaga 3 Jämförande analys: Militärens och andra samhällssektorers roll Variabel 1 Det internationella systemet 2002 2004 Förändring Aktörer

K

K/O

Polaritet

O

O

Stabilitet

O

O

NIL

End-State

K

O

Kina strävar efter att förbättra sin regionala maktposition.

Variabel 2 Maktfördelning och Maktbalans 2002 2004 Förändring D

O

Vinster

-

-

Fungibilitet

K

K

Ej särskiljande mellan klassisk, defensiv och offensiv neorealism, men den verifierar teorin.

Självhjälp

K

O

En annan stats intentioner är inte kända, stater handla med egenintresset i centrum. Ju större militär potential, desto säkrare stat. Staten förlitar sig på egna resurser som de söker att maximera.

Samarbete

D

O

Militär styrka

D

O

Styrka i ”7 K/O O kategorier” K = Klassisk neorealism D = Defensiv neorealism O = Offensiv neorealism

Resultat Variabeln har förändrats mot ett offensivt neorealistiskt synsätt.

Anm.

Resultat Variabeln har förändrats mot ett offensivt neorealistiskt synsätt.

Anm.

Resultat Variabeln har förändrats mot ett offensivt neorealistiskt synsätt.

Kina strävar efter att förbättra sin maktposition. Andra staters intentioner är inte kända och Kina strävar efter att maximera sina strategiska och offensiva kapaciteter för att kunna möta alla hot. Ju större militär potential, desto säkrare stat. Mearsheimers 5 Se 3.3.3.2 respektive 3.4.3.2

Maktsträvan

Variabel 3 Säkerhet 2002 2004

Anm.

Gradskillnad i texten som pekar mot en något mer offensiv syn med regionala och globala aktörer där Kina framför allt verkar på det regionala planet. Unipolaritet uttalas, men trend och strävan går mot multipolariet.

Förändring Ökat samarbete med vänliga stater syftar till att maximera sin militära förmågor. Staten väljer samarbete utifrån egenintresset, ”hårt” samarbete värderas högre. Ju större militär potential, desto säkrare stat. Kina strävar efter att maximera sin militära förmåga och förbättra sin maktposition. De militära utgifternas del av statens utgifter ökar stadigt. Större fokusering på den militära styrkan.

UKLASSIFICERET

UKLASSIFICERET

Bilaga 4 Jämförande analys: Internationellt säkerhetssamarbete Variabel 1 Det internationella systemet 2002 2004 Förändring Aktörer

K/O

K/O

NIL

Polaritet

K/O

K/O

NIL

Stabilitet

K/D

K/D

NIL

End-State

D

O

Maktsträvan

D

D

NIL

Vinster

K/D

K/D

NIL

Fungibilitet

K

K

Självhjälp

K

K

Anm.

Resultat Ingen förändring i synsätt

Anm.

Resultat Ingen förändring i synsätt

Ej särskiljande mellan klassisk, defensiv och offensiv neorealism, men den verifierar teorin. NIL

Variabel 3 Säkerhet 2002 2004

Förändring

D

NIL

Militär K K styrka Styrka i ”7 K K kategorier” K = Klassisk neorealism D = Defensiv neorealism O = Offensiv neorealism

NIL

D

Resultat End-State har förändrats mot ett mera offensivt synsätt.

Kina strävar efter att förbättra sin maktposition, framför allt regionalt.

Variabel 2 Maktfördelning och Maktbalans 2002 2004 Förändring

Samarbete

Anm.

NIL

UKLASSIFICERET

UKLASSIFICERET

Bilaga 5 Jämförande analys: Kärnvapen och icke-spridning Variabel 1 Det internationella systemet 2002 2004 Förändring Aktörer

K

K

Polaritet

K

K

Stabilitet

K/D

K/D

End-State

D

D

Variabel 2 Maktfördelning och Maktbalans 2002 2004 Förändring Maktsträvan

D

D

Vinster

D

D

Fungibilitet

D

D

Självhjälp

D

D

Variabel 3 Säkerhet 2002 2004 Samarbete

D

Anm.

Resultat Ingen förändring i synsätt

Anm.

Resultat Ingen förändring i synsätt

Anm.

Resultat Ingen förändring i synsätt

Ej särskiljande mellan klassisk, defensiv och offensiv neorealism, men den verifierar teorin.

Förändring

D

Militär D D styrka Styrka i ”7 D D kategorier” K = Klassisk neorealism D = Defensiv neorealism O = Offensiv neorealism

UKLASSIFICERET

UKLASSIFICERET

Bilaga 6 Sida 1 (2) Operationalisering av beroende och oberoende variabler Variabel 1

Beroende variabel Oberoende variabel Det Internationella Aktörer Systemet

Operationalisering Vem På vilka grunder Suveränitet

K:

O:

Polaritet Stabilitet

End-State

2

Maktfördelning mellan stater. Maktbalans

Maktsträvan

Vinster

Fungibilitet

Självhjälp

Egen och andras roll och betydelse i det int. systemet Hur systemet är uppbyggt för att tjäna statens intressen. Vad hotar stabiliteten? Statens mål i det int. systemet

K:

Aktörer: de starkaste staterna, rationellt handlande, handlar utifrån samma antaganden. =>samma förutsättningar, likartade villkor. Dessutom: Suveränitet viktig, regionala och globala aktörer. Vilka, hur många? ”Världsregering”?

O: Regionala och globala poler K, D: Allianser för att hantera hot. Stater försöker bevara sin plats i systemet. O: Staters intention är inte känd och kan ändras. Offensiv kapacitet viktig. Allianser temporära, Dagens vän=> morgondagens fiende.

K/D: Bibehålla sin plats i det int. Systemet O: Maximera styrka, hegemoni, ökat militärt övertag ger större säkerhet. Vilken strävan har K: Stater styrs av samma processer eftersom de staterna? verkar i samma system. Det grundläggande Drivkrafter målet är detsamma. Stater vill bibehålla sin Processer plats i systemet. Handla med egenintresset i centrum. D: Dessutom: Istället för att uppnå högsta individuella vinst=> förhindra att andra stater ökar sin relativa förmåga. Statens sammanlagda styrka påverkar förmågan att utgöra ett hot mot andra. Balansering mot hot sannolik. O: Inneboende offensiv förmåga. Intentioner? Vem straffar en angripare? Större militärt övertag ger säkrare stat. Maximera sina relativa förmågor - krig om nödvändigt och fördelaktigt. Hegemoni. Stater både offensivt och defensivt orienterade=> konstant tävlan med krigsrisk i botten. Globalt och regionalt. Egenintresset. Syn på vinster K: Relativa före absoluta. Drivkrafter D: Dessutom: Känslig för relativa minskningar i Betydelse förmågor (pol, mil, ek)=> minskad möjlighet till Hur nå vinst? påverkan. Undgå ökning av absoluta förmågor om andra hindras att få relativa vinster. Olika känsligheter i payoff mellan stater. Kompensation av samarbetsparter. Relativ styrka + fungibilitet => statens samlade förmåga och styrka. O: Uppnå fördelar på andras bekostnad, krig om nödvändigt och fördelaktigt. Maximera sina relativa förmågor. Militärt övertag ger säkrare stat. Vinster utnyttjande. K: Vinster på ett område kan utnyttjas på ett Relativa vs. absoluta annat område. Absoluta vinster på ett område vinster kan ge relativa vinster på ett annat. D: Dessutom: Relativa vinster från ett samarbete kan på sikt skapa en motståndare som kan dominera. Fungibilitet och kompensation till den som får minst relativ vinst => förutsättning för samarbete. Avhängighet, K, D: Säkerheten baserad på självhjälp. Varje stat beroende ansvarig för sin egen säkerhet (primärt mål överlevnad) O: Dessutom: Vem straffar en angripare? Andra staters intentioner? Självintresset i centrum.

UKLASSIFICERET

UKLASSIFICERET

Bilaga 6 Sida 2 (2) Säkerhet 3

Samarbete med andra stater

K: D:

O:

K:

Militär styrka

D:

O:

Styrka i ”de sju kategorierna”

K: D: O:

På grund av att stater bekymrar sig om säkerhet och relativa vinster försvåras samarbete. Underlåta att nå absoluta fördelar om motståndaren förhindras att nå större relativa fördelar. Olika stater har olika känslighet i payoff. Olika tyngd i samarbete. Samarbete även om relativa vinster är låga => kompensation. Samarbete för att balanser att hot. (hot pga. sammanlagd styrka, geografisk närhet, offensiv förmåga, intentioner). (Ansluta sig till hotet) Osäkerhet om intentioner. Allianser temporära => dagens vän, morgondagens fiende. Misstro mellan stater => Strävan efter att uppnå relativa fördelar måste alltid betraktas. Konstant tävlan mellan stater med krigsrisk i botten. Allianser tävlar mot andra allianser/stater. Egenintresset i centrum. Del av ”de sju kategorierna”. Kärnvapen – andraslagsförmåga påverkar maktbalansen. Dessutom: Känslig för relativa minskningar i militär förmåga => minskar statens motståndskraft mot påtryckningar. Balansering, bandwagoning. Staters offensiva kapacitet kan användas för att förgöra en annan stat. Stort militärt övertag ger en säkrare stat. Regionalt & globalt. Krig om nödvändigt och gynnsamt. Maximera militär förmåga => påverka andra stater. Relativ militär förmåga viktig. Staten måste placera sig högt inom alla kategorier för att konstituera en stormakt. Fungibilitet & relativa vinster. Dessutom: Stater är känsliga för minskning av relativa förmågor (pol, mil, ek). Större fokus på militär förmåga. Stater strävar efter att maximera sin maktposition i förhållande till andra stater. Fungibilitet + relativa vinster + maktsträvan = målet hegemoni

UKLASSIFICERET

UKLASSIFICERET

Bilaga 7 Anarchy-Assumptions and Some Possible Foreign Policy Strategies74 Ordering

Anarchy

Principle

Unit

Self-

Identity

Regarding

Behavioral Rule or

Self-Help

Principle

System

Cheating

Survival

Generated

(Neoliberal Institualism)

(Neorealism)

Problem

Offensive

Defensive

Neorealism

Neorealism

Possible Strategies

Bid for

Bandwagon

Hegemony for profit (Gilpin)

Expansion

Balance

(Mearsheimer)

(Walt)

Bandwagon (Walt)

(Schweller)

Limit number of actors etc (Oye)

74

Allison, Zelikow, Essence of Decision Secon Edition, s.64

UKLASSIFICERET

Hide

Self-Denial

(Rothstein) (Jervis)

Integrate (Grieco)