Politisk teori 1 Föreläsning 2
Jörgen Ödalen
[email protected]
Kort om Platon • Platon levde mellan 427-347 f.Kr. i den grekiska stadsstaten Athen. Han kom från en aristokratisk familj och förväntades bli politiker • Platon levde under en politiskt tumultartad tid, med många konflikter såväl inom Athen som mellan Athen och andra självstyrande stadsstater. • Det var också en tid då grekerna blev allt mer medvetna om andra kulturer, deras seder och bruk. • I Athen levde även Platons vän och läromästare filosofen Sokrates. Sokrates avrättades 399 f.Kr. av den demokratiska regimen i Athen. • Dessa delar av Platons omgivning och liv är viktiga att hålla i tankarna när vi läser Staten.
Platons Staten • Staten ett mycket komplext verk där Platon söker svar på nästan alla grundläggande filosofiska frågor och vi finner i denna bok argument som rör flera filosofiska områden: politisk teori, etik, metafysik (verklighetens grundläggande natur), epistemologi (kunskapsteori) och estetik. • Platon skriver I dialogform, där huvudpersonen alltid är Sokrates, och där övriga deltagare är historiska personer som Platon och athenarna vid denna tid alla visste vilka de var.
Platons Staten • Platons grundläggande frågor: Vad är rättrådig person, och vad är rättvisa? Frågorna hänger ihop! • Hur lär sig människor hur man lever rättrådigt? Traditionellt lär vi oss detta inom ramen för vår kultur. Ett välfungerande samhälle har ”moraliska resurser” som förmedlas genom kulturen och som de flesta accepterar.
Platons Staten • Vid Platons tid fanns gott om ”moraliska resurser” – i form av myter, religion, poeters verk. • Men dessa traditionella källor hade inte längre samma auktoritet. Samhället hade hamnat i en normkris – alla accepterade inte längre de rådande normerna och traditionerna ifrågasattes. • Leder det oss till moralisk relativism? Till subjektivism? Till skepticism? • Platon vänder sig till filosofin för att finna lösningen; till en systematisk och rationell undersökning i dialogform. • Om Platon lyckas ge en objektiv beskrivning av rättvisans natur kan han tillbakavisa relativismen och subjektivismen och visa hur vi bör organisera staten.
Platons Staten • Dialogerna i staten inleds med att Sokrates vederlägger de svar på frågan om vad rättvisa är som levereras av de övriga deltagarna i samtalet. Han tar sedan på sig uppgiften att besvara frågan. Han vill visa att rättvisan är god i sig själv, inte på grund av dess konsekvenser. • Rättvisan är physis (existerar i naturen), inte en produkt av nomos (mänskliga konventioner)
Platons Staten • En viss sorts politisk organisation är särskilt motiverad eftersom den överensstämmer med vår mänskliga natur. Den politik som bäst överensstämmer med vår natur är rättvis. • Platons slutsats är att rättvisa kommer att råda i en stat när det är filosofer som styr, eller om politikerna blir filosofer. • Hur argumenterar Platon för denna elitistiska idealstat?
Platons Staten • Rättvisans natur är svårfångad – men vi kan förstå den lättare, menar Platon, genom att undersöka den i stor skala, i staten, innan vi undersöker den rättrådiga individens natur. • Platon säger att vi alla föds olika och är lämpade för olika sysslor. Det finns en naturlig arbetsdelning i staten där var och en sysslar med det hon är mest lämpad för.
Platons Staten • Resonemanget för Platon till slutsatsen att det finns tre hierarkiskt ordnade samhällsklasser: 1. Väktare - Filosofkungar (verkliga väktare) - Hjälpare (soldater) 2. Arbetare (hantverkare, köpmän…)
Platons Staten • Väktarna ska genomgå en strikt uppfostran, inte tillåtas ha egendom, och inte få ha familj. Arrangerade ”äktenskapsfester” skulle ordnas för producera den bästa avkomman. Inget barn skulle känna till vem som var dess fader eller moder. • Poängen med detta är att undvika korruption och nepotism inom väktarklassen.
Platons Staten • För att hierarkin ska accepteras föreslår Platon att väktarna ska ta till en ”ädel lögn” som går ut på att gud blandat olika metaller i människors själar (guld, silver, brons och järn), som motsvarar olika funktioner och klasser i samhället. • Barn till arbetare kan födas med guld i själen och barn till väktare med t ex järn. Det möjliggör förflyttning mellan klasserna och ger illusionen av att den styrande klassen inte utgör en permanent aristokrati.
Platons Staten • Vad är då rättvisa? • Platon identifierar fyra kardinaldygder: Visdom, mod, självdisciplin, och rättrådighet. • Idealstaten förkroppsligar dessa dygder: Visdomen genom de styrande, modet genom soldaterna, och självdisciplinen genom att de styrda accepterar hierarkin.
Platons Staten • Rättrådigheten då? • Rättvisa – dvs rättrådighet som det avspeglas i ”det stora” – råder när det är möjligt för staten att upprätthålla de andra dygderna. • Detta är möjligt endast när alla utför det arbete i staten de är bäst lämpade för. • För Platon är alltså rättvisa när alla ”bara sköter sin egen syssla.”
Platons Staten • Hur avspeglas rättvisemönstret hos den rättrådige individen? • De tre hierarkiskt ordnade delarna av staten kan vi återfinna i den rättrådige själen. • Själen utgörs av förnuft, stridbarhet och begär. Dessa själens tre element är hierarkiskt ordnade. • Förnuftet tyglar begären, och kan väcka stridslystnaden när vrede är berättigat.
Platons Staten • En korrekt fungerande del av själen har en korresponderande dygd: • När begären är rätt reglerade, besitter en person självdisciplin. • När stridbarheten är rätt reglerad, besitter en person mod. • När förnuftet är rätt reglerat, besitter en person visdom.
Platons Staten • Hos den rättrådiga människan finns var och en av själens delar på sin rätta plats och uppfyller sina roller i harmoni. • De olika delarna av själen dominerar hos de olika samhällsklasserna: Arbetare – begär, Soldater – stridbarhet, Styrande – förnuft. • Denna överensstämmelse mellan staten och själen visar att staten är organiserad i enlighet med den mänskliga naturen.
Platons Staten • Varför ska just filosoferna styra? Svaret: de besitter en särskild slags färdighet att styra som bara de kan äga. • Resomanget för Platon till hans metafysik; läran om formerna. • Platon skiljer mellan den upplevda världen och den ”verkliga världen” – formvärlden, som är tillgänglig endast för filosofer.
Platons Staten • Exemplet med ”skönhetens form”. Olika ting kan vara mer eller mindre vackra. De delar en form – skönheten i sig – som är separat från tingen. • Allt vi upplever omkring oss är reflektioner av en eller flera former. Formerna är unika, perfekta och oföränderliga. • Detta ger oss en objektiv epistemologi. Skönhet är samma sak, överallt, på alla ställen.
Platons Staten • Den högsta formen av kunskap är ”det godas form”. Alla perfekta former delar denna form att vara god. • Vad är det godas form? Platon gör en analogi med solen – ”det godas son och avbild” – precis som solen gör det möjligt att se fysiska föremål, så gör det goda det möjligt att se formerna. • Kunskap om formerna kan endast nås genom användande av förnuftet.
Platons Staten • För att ytterligare tydliggöra idén använder sig Platon av den s k ”grottliknelsen”. • Filosoferna besitter den förmåga som gör dem bäst lämpade att styra eftersom endast de, med hjälp sitt överlägsna förnuft, kan nå kunskap om det godas form, och rättvisans form!
