Principer för och aspekter på utformning av kursplaner och

FÖLJANDE DOKUMENT ÄR ETT FÖRSLAG TILL FAKULTETSTYRELSEN SOM FATTAR BESLUT I ÄRENDET 7 JUNI 2006

Principer för och aspekter på utformning av kursplaner och lärandemål vid Tekniska högskolan vid Linköpings universitet. Version 6, 2006-05-22 Inledning Kurs- och utbildningsplaner i det svenska högskolesystemet ska anpassas till nya krav inför övergången till en ny utbildnings- och examensstruktur 1 juli 2007. Samtliga universitet och tekniska högskolor i Sverige arbetar med detta just nu. Vid LiU har en universitetsgemensam arbetsgrupp (Bolognagrupp B) fått i uppdrag att samordna en modell för beskrivning av kursens lärandemål och att definiera begreppet ”learning outcomes”. Gruppen har också fått i uppdrag att utarbeta kriterier för när en kurs ”tillhör” grund- respektive avancerad nivå. På fakultetsnivå har en intern arbetsgrupp arbetat med principer för och aspekter på kursplaner och lärandemål för Tekniska högskolan. Syftet är att ge exempel på utformning av kursplaner och lärandemål för några representativa kurser inom LiTH. Kurser inom ingenjörsprogram Centrala begrepp och verktyg har hämtats från det arbete som bedrivits och bedrivs inom CDIO-projektet (The CDIO Initiative) [1]. Dessa begrepp och verktyg kommer att beskrivas kortfattat. I högskoleverkets utvärderingsrapport när det gäller svenska civilingenjörsutbildningar står ” CDIO-modellen omfattar flera av de faktorer som bedömargruppen anser vara viktiga för att få civilingenjörer med hög kvalitet.”. Att använda sig av CDIO när det gäller utformning av civilingenjörsutbildningar är numer en nationell överenskommelse mellan lärosätena och finns också angivet i de av fakultetsnämnden för Tekniska högskolan vid LiU:s beslutade planeringsdokument. ). Tekniska högskolan har i detta beslut också angett att samma modell ska gälla för högskoleingenjörsutbildningarna. Kurser inom matematisk naturvetenskaplig utbildning Kurser som ges för matematisk-naturvetenskaplig utbildning skall följa den LiU gemensamma mallen men ska i valda delar även följa den fakultetsgemensamma mallen. De avsnitt i CDIO-syllabus som finns under styckena 1-3 är direkt överförbara även till matematisk naturvetenskaplig utbildning och stämmer väl med intentionen att matematisk naturvetenskaplig utbildning ska genomsyras av inslag av kritiskt tänkande, vetenskapligt förhållningssätt och förmåga att kommunicera vetenskap, (critical thinkning, scientifical methods and communicating science), CSC, vilket beslutades av UNMN 2005. En ”syllabus” som också hanterar det som är karaktäristiskt för de yrkesverksamma naturvetarna, avsnitt 4 i CDIO syllabus, är 1

under utarbetande och kommer att fastställas under hösten. I de fall då naturvetare och ingenjörer samläser och då målet med kursen tydligt är inriktat mot fordringarna för yrkesexamina (civilingenjör, högskoleingenjör) måste nämnden/kursansvarig överväga om en modifierad kursplan skall göras. Kurser inom program som inte är ingenjörsprogram eller matematiskt naturvetenskapliga program Kurser som ges för utbildningar som inte är ingenjörs- eller matematiskt naturvetenskapliga program, skall följa den LiU gemensamma mallen men ska i valda delar även följa den fakultetsgemensamma mallen. Även om mallen har tagits fram med utgångspunkt från det arbete som bedrivits och bedrivs inom CDIO-projektet så kan principen användas av andra än ingenjörsprogram. Alla utbildningar genomsyras också av inslag av kritiskt tänkande, vetenskapligt förhållningssätt och förmåga att kommunicera vetenskap. Punkt 1 till 3 i CDIO syllabus kan användas som grundprincip för samtliga. Precis som i avsnittet ovan, som gäller matematiskt naturvetenskapliga utbildningar kan i de fall där samläsning sker och där målet med kursen tydligt är inriktat mot fordringarna för yrkesexamina (civilingenjör, högskoleingenjör) nämnden/kursansvarig överväga om en modifierad kursplan skall göras. Det som är karaktäristiskt för de utexaminerade från programmen, kan beskrivas i en komplettering liknande avsnitt 4 i CDIO syllabus. Sammanfattning av några av de förändringar som ska göras generellt. 

Det förväntade läranderesultat skall anges i utbildnings- och kursplaner vilket innebär att den nedre gräns som varje utbildning eller kurs garanterar att studenten uppnått, ska beskrivas. Fokus läggs på studenten och studentens lärande dvs. kunskaper och färdigheter, förmågor och förhållningssätt.



Observera citat ” Genom att formulera mål för varje kurs tydliggörs vilka kunskaper varje student förväntas ha vid slutet av kursen för att bli godkänd (Ny värld - ny högskola)”. De förväntade läranderesultaten, som beskrivs i de nya kursplanerna, kan därför betraktas som tröskelnivå och ska följaktligen examineras.



I utbildningsplanen ska framgå hur kurser och olika aktiviteter leder fram till examensmålen. Även progressionen ska synas.



Samtliga kurser skall av lärosätena nivåbestämmas till antingen grundnivå eller avancerad nivå. En och samma kurs kan således inte tillhöra både grundoch avancerad nivå.



Kursens poäng ska anges i högskolepoäng d.v.s. dagens poäng x 1,5.



Avancerade kurser kan aldrig krävas för examen på grundnivå. Avancerade kurser på utbildningsprogram bör introduceras först efter att studenten har 120-150 högskolepoäng. För masterexamen skall minst 90 högskolepoäng (inklusive examensarbete) ligga på avancerad nivå och för magisterexamen

2

skall minst 45 högskolepoäng ligga på avancerad nivå. Se PM från Bolognagrupp B.

Förutsättningar och bivillkor Man kan identifiera ett flertal faktorer som påverkar utformingen av kursplaner och lärandemål, och några av de viktigaste är:     

Att följa regelverk (högskoleförordning, etc). Att specificera förväntade kunskaper och färdigheter. Att koppla målen för en kurs till programmets mål. Att beskriva progression mellan kurser. Övriga aspekter: Annan väsentlig information till studenter, omfattning, etc.

Regelverk De regelverk eller förslag till regelverk som ligger till grund för dokumentet är följande:      

Regeringens proposition Ny värld – Ny Högskola: http://www.lu.se/upload/LUPDF/Bologna/Sverige_Bologna/prop05162.pdf Remiss ny utbildnings- och examensstruktur (dnr U2006/2478/UH) Arbetsordning för Bolognaprocessen vid Linköpings universitet (LiU 1545/05-40) PM Bolognagrupp B (LiU …/06) Fakultetsnämnden för Tekniska högskolan vid LiU:s beslutade riktlinjer till utbildningsnämnderna. Planeringsförutsättningar (Fakultetsstyrelsen FST 06/3)

Sätt att specificera förväntade kunskaper och färdigheter. Det finns ett antal olika sätt att specificera förväntade kunskaper och färdigheter, och några av dessa sätt återfinns i Högskoleförordningen, i de s.k. Dublindeskriptorerna och CDIO Syllabus. Högskoleförordningen I utkastet till ny högskoleförordning [2], sid 46, används följande rubriker för att beskriva målen för civilingenjörsutbildningen:   

Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt

Under varje rubrik anges ett antal mer eller mindre precisa mål. 3

Dublindeskriptorerna De s.k. Dublindeskriptorerna lyder i svensk översättning, se bilaga 2, för utbildning på avancerad nivå:     

(A) Kunskap och förståelse/insikter (B) Tillämpning av kunskap och förståelse (C) Förmåga att göra bedömningar (D) Förmåga att kommunicera (E) Studiefärdigheter

Till varje punkt ges en ganska allmänt hållen formulering av vad målen innebär. Både högskoleförordningens och Dublindeksriptorernas beskrivningar gäller på programnivå. Dublindeskriptorerna är allmänna, medan högskoleförordningens formuleringar gäller för en speciell examen, och därmed är målbeskrivningarna i högskolefördningen avsevärt precisare.

4

CDIO Syllabus CDIO Syllabus, se Bilaga 1, är en specifikation över önskade kunskaper och färdigheter hos utexaminerade ingenjörer. CDIO Syllabus kan användas för att formulera mål på både kurs- och programnivå. En detaljerad beskrivning, bakgrund och bakgrund kan fås via [1]. I arbetet med att utveckla CDIO Syllabus har stor vikt lagts vid att beakta framtida arbetsgivares (insdustri, m fl) krav och förväntningar på utexaminerade ingenjörer. CDIO Syllabus har också jämförts med och funnits stämma väl överens med ABET-kriterierna, vilka används för ackreditering av ingenjörsutbildningar i USA. CDIO Syllabus har fyra huvudrubriker: 1. 2. 3. 4.

Matematiska, naturvetenskapliga och teknikvetenskapliga kunskaper. Individuella och yrkesmässiga färdigheter och förhållningssätt. Förmåga att arbeta i grupp och kommunicera. Planering, utveckling, realisering och drift av tekniska system med hänsyn till affärsmässiga och samhälleliga behov och krav.

Varje rubrik har underrubriker på två nivåer, d v s det finns rubriker ner till nivå x.y.z. Se bilaga 1. Under rubrikerna på nivån x.y.z finns sedan ett antal färdigheter listade. Se exempelvis den engelskspråkiga varianten, vilken kan nås via [1]. CDIO Syllabus har en stark tonvikt på färdigheter med hög detaljeringsgrad i beskrivningen av önskade färdigheter, d v s punkterna avdelningarna 2.x, 3.x och 4.x. Det är ofta motiverat att specificera ämneskunskaperna i detalj även inom matematik, naturvetenskap och teknik, d v s inom avdelning 1.x. Man har då möjligheter att för varje enskilt program skapa underrubriker under 1.1 – 1.3 vilka passar det aktuella programmet. CDIO Syllabus är avsedd för ingenjörsutbildningar, vilket gör den avsevärt mera precis än Dublindeskriptorerna, Bilaga 2, och den erbjuder möjligheter till en långt mera detaljerad specifikation av kunskaper och färdigheter. Ett ansats till att koppla samman rubrikerna i Dublindeskriptorerna med rubrikerna i CDIO Syllabus är:  Rubrik (A) hör samman med punkten 1.x i CDIO Syllabus.  Rubrikerna (B) och (C) hör samman med punkt 2.x.  Rubrikerna (D) och (E) hör samman med punkt 3.x. . Punkt 4.x i CDIO Syllabus representerar färdigheter som är specifika för ingenjörsutbildning. Examensbeskrivningen för civilingenjörsexamen i utkastet till ny högskoleförordning har följande huvudrubriker:   

Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt

5

Under varje rubrik finns ett antal punkter som mera i detalj beskriver vad som förväntas av en utexaminerad civilingenjör. Se Bilaga 4. En jämförelse mellan dessa punkter och CDIO Syllabus ger att CDIO Syllabus stämmer väl överens med examensbeskrivningen i högskoleförordningen.

SOLO Det finns flera taxonomier att välja mellan när det gäller att uttrycka studenternas kunskapsbildning. Blooms taxonomi som är en av de mer kända taxonomierna beskriver den kognitiva inlärningsnivån hierarkiskt som fakta, förståelse, tillämpning, analys, syntes och värdering. LiTH har, precis som Lunds Universitet, valt att använda SOLO-taxonomin. ” SOLO-taxonomin betonar att studenten på varje kunskapsnivå kan såväl ”tolka” som ”generalisera men med olika komplexitet och helhetssyn” (Vägledning för nivåklassificering, LTH vid Lunds Universitet). Nivå1 (Prestructural) Strödda fakta, Ej förstått! Nivå 2 (Unistructural) Fokuserar på relevant område och arbetar med en aspekt. Nivå 3 (Multistructural)Fler och mer relevanta fakta men integrerar dem inte i ett sammanhang. Nivå 4 (Relational)Integrerar fakta och idéer så att de bildar en meningsfull struktur och ett sammanhang. Nivå 5 (Extended abstract)Centrala fakta insatta i ett vidare och djupare sammanhang där jämförelser görs paralleller och slutsatser dras och värderingar görs. (John Biggs SOLO). Nivåklassificering av kurser Fakultetsstyrelserna samt områdesstyrelsen för utbildningsvetenskap har fått i uppdrag att senast 31 december avgöra hur många högskolepoäng från kurser på respektive nivå som kan ingå i examen på respektive nivå. När det gäller hur man kan se på nivåklassificering av kurser hänvisas till dokumentet ”Vägledning för nivåklassificering av kurser inom civilingnjörsutbildning”, LTH vid Lunds Universitet. Nedan följer utdrag ur dokumentet. (http://www.lu.se/upload/LUPDF/Bologna/LU_Bologna/klassificering__060224_LT H.pdf) Kriterier för utbildning på Grundnivå samt Avancerad nivå Enligt Riksdagens beslut om ny Högskolelag (2006-02-23) skall utbildning på Avancerad nivå, relativt utbildning på Grundnivå: 1. Innebära fördjupning avseende kunskaper, färdigheter och förmågor 2. Ytterligare utveckla studenternas förmåga att självständigt integrera och använda kunskaper 3. Utveckla studenternas förmåga att hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer

6

4. Utveckla studenternas förutsättningar för yrkesverksamhet som ställer stora krav på självständighet eller för forsknings- och utvecklingsarbete Tre operativa kriterier vid nivåklassificering av kurser avspeglar Högskolelagens krav: 1. Nivåförutsättning – avspeglar studenternas samlade förkunskaper och mognad 2. Självständighet – avspeglar studentens ansvar i lärandeprocessen 3. Examinationsinriktning – avspeglar komplexiteten i kunskapsbildningen Begreppet problemlösning är centralt inom civilingenjörsutbildningen, och krav och kriterier måste mer än något annat avspegla studenternas problemlösningsförmåga. Arbetsgruppen ser mycket positivt på Högskolelagens krav, och menar att kombinationen av kunskaper och mognad, förmåga att arbeta självständigt och att hantera komplexa situationer är utmärkande för en kompetent problemlösare på civilingenjörsnivå. Högskoleverket utvärdering, hållbar tillämpning När det gäller högskoleverkets utvärdering av utbildningar till civilingenjör vid svenska universitet och högskolor (Rapport 2006:8R) är kvaliteten generellt mycket bra. När det gäller innehållet i utbildningarna framförs kritik mot att dessa inte innehåller ”hållbar tillämpning av teknik” i tillräckligt hög grad. ”Dessa områden bör stärkas och integreras i kurser och projekt. Fakultetsstyrelsen för Tekniska högskolan ger i sina riktlinjer till utbildningsnämnderna uppdrag att säkerställa detta under innevarande planeringsperiod. Styrelsens riktlinjer Bland de riktlinjer som styrelsen fastställt för utbildningsnämndernas arbete och som ska beaktas i samband med programmålsbeskrivningar och kursplaneskrivningar är  Genusperspektiv i innehåll och form  Entreprenörskap

7

Koppling mellan kursens lärandemål och programmål Med utgångspunkt från CDIO Syllabus kan kopplingen mellan program- och kursens lärandemål tydliggöras med hjälp av en matris där kolumnerna representerar rurbikerna i CDIO Syllabus och raderna representerar kurserna i programmet. Matrisen nedan visar resultatet av en genomgång av Y-programmet som gjordes 2001. Genomgången omfattade programmets obligatoriska kurser av rubrikerna 2.x - 4.x s CDIO Syllabus.

U

U I U T

4.6

4.5

4.4

4.3

4.2

4.1

U

I

U

I I

U U U

U IU IU U U

U

TU

IU

IU

TU TU

I U

I

U TU TU

IU

IU

TU

T TU

TU

T TU TU TU TU TU

TU TU TU TU TU TU

TU TU TU T T TU

TU I I TU

I I

U I T

U

U U

I

U TU U TU TU TU TU

TU U TU TU TU TU

TU U TU U U TU

IU U I

U U

IU IU U

3.3

TU TU TU TU TU TU

3.2

U

3.1

TU

TU

IU IU

TU

I

4.6

TU

TU I

TU TU

4.5

TU

U

U IU TU IU

TU TU I

4.4

IU T

U

TU

U U U U U

4.2

U U

TU TU TU

4.1

U TU TU

TU TU TU

3.3

2.5

IU

IU T TU U I TU IU TU TU U U I U TU

3.2

2.4

U TU

TU IU I TU

3.1

2.3

U

I IU IU U TU

I

4.3

Analog Dis cr.Tim e Int. Cir.

IU U

U TU U U U TU TU

2.5

VLSI Des ign

IU

IU

2.4

Digitala Circuits

8vt Appl Spec Int Circuits

(I)

2.3

Analog Circuits

7ht Sys tem Des ign

TU TU TU

2.2

Spec. Electronics

T

2.1

6vt

1.4

5ht

1.3

4vt

TU TU TU

TU TU TU TU TU TU TU TU TU TU TU U TU TU 1.2

3ht

TU TU TU TU TU TU TU TU IU TU TU

1.1

2vt

Linear algebra Calculus A Engineering project Int Com put. and Netw. Calculus B Electronics& m eas urem . Sw theory Logical Des ign Matlab Scientific Com puting 1 Vektoranalys Scientific Com puting 2 Com plex Analys is Program -abs tr-modelling Wave Motion Mechanics Y1 Probability Optim ization Mechanics 2 Com p. Hardw. & Arch. Statis tics Elektrom agn. Field Th. Fourier Analys is Progr. & Data Structures Modern Phys ics Signals & Sys tem s Autom atic Control Elektronics Project Thermodynam ics

2.2

1ht Foundation cours e

2.1

1.4

1.3

1.2

Compulsory corses

1.1

CURRICULUM, SYLLABUS & ITU

T

T I I

T

8

Progression mellan kurser I matrisen ovan används en metod för att beskriva progression mellan kurser som bygger på begreppen Introduce (I), Teach (T) and Utilize (U). Begreppen kan tolkas på följande sätt:   

I - Kunskaperna/färdigheterna introduceras, utan att examineras. Dessa kunskaper/färdigheter kan anges under Kursinnehåll men ej bland lärandemålen. T - Kunskaperna/färdigheterna ingår som lärandemål och examineras i kursen. U - Kunskaperna/färdigheterna används i kursen, förutsätts ingå bland kursens förkunskaper och kan därmed anges under Förkunskaper.

Det är viktigt att notera att eftersom varje rubrik x.y i CDIO Syllabus har många underrubriker kan flera kurser ha angivit t ex T och U i samma kolumn. Examination (tröskelkrav) Tydligt uttryckta betygskriterier som anger hur väl studenten nått de mål som skall anges för varje kurs, i enlighet med regeringens bedömning i avsnitt 6.2.2, främjar också lärandet. Betygskriterierna bör utformas på ett sådant sätt att studenternas incitament att tillägna sig kunskaper inom kursens hela omfång stimuleras. (Prop 2004/05:162). Hur allmänna kriterier för godkänt respektive kriterier för överbetyg ska anges kräver omfattande diskussion och kommer att fastställas senare. Övriga aspekter  

Kursplanerna bör även innehålla annan information som är relevant för studenterna såsom länk till kursens web-sida. Kursplanen ska vara av en omfattning och detaljeringsgrad som är rimlig med avseende på det arbete som krävs för att ta fram och underhålla kursplanen.

9

Exempel på arbetsgång För att hjälpa en enskild lärare att skriva och utforma kursplan och lärandemål ur alla dessa synvinklar kan följande arbetsgång vara till hjälp:  

 



Tänk igenom kursen sedd ur ett förkunskaps-lärandemål-perspektiv. Detta kan göras t ex med hjälp av en `svart-låda-betraktelse. Se bilaga 6 Formulera lärandemålen med hjälp av SOLO-taxonomin med hänsyn tagen till om kursen kan anses ligga på grundläggande respektive avancerad nivå. Detta resulterar i en lista av lärandemål. I Bilaga 3 finns förslag på verb utgående från CDIO syllabus. Listan ska ses som en vägledning och gör inte anspråk på att vara fullständig. Associera lärandemålen med en eller flera av rubrikerna från CDIO Syllabus. Ett visst lärandemål kan associeras med flera rubriker. Sammanfatta kursens förkunskaper. För kurser sent i utbildningen kan en detaljerad lista över förkunskaper bli lång, och det kan då vara rimligt att delvis ange förkunskaperna i form av hela kurser. Om möjligt kan förkunskaper anges som rubriker från CDIO Syllabus. Tänk igenom och sammanfatta vilka kunskaper/färdigheter som introduceras i kursen utan att examineras. Dessa kan anges under rubriken Kursinnehåll. Om möjligt kan dessa kunskaper/färdigheter anges som rubriker från CDIO Syllabus.

Eftersom vissa komponenter förekommer i flera kurser kan det praktiska arbetet med att skriva kursplaner och lärandemål underlättas om man sätter upp vissa gemensamma riktlinjer. Det kan t ex vara:    

Laborationer av en viss typ berör vissa rubriker i CDIO Syllabus. Projektarbete med projektmodellen LIPS medför att vissa angivna lärandemål examineras, etc. Muntliga presentationer hör samman med vissa rubriker i CDIO Syllabus. För en utpräglad ämneskurs inom t ex matematik kommer sannolikt majoriteten av lärandemålen att hänföras till t ex rubrik 1.1 i CDIO Syllabus. Som alternativ till att ange detta efter varje lärandemål kan man samla alla mål under en gemensam rubrik.

Det är viktigt att välja en ambitionsnivå för detaljeringsgraden i beskrivningen av lärandemål, förkunskaper, etc som är rimlig i relation till den arbetsinsats som en enskild lärare kan förväntas lägga ner.

10

Exempel på kursplaner För att exemplifiera ges nedan exempel på ett antal kursplaner från Y-programmet. Kurserna är:       

Digitalteknik Datorteknik Elektronikprojekt Y Linjär algebra Fourieranalys Projektkurs i medicinsk teknik Reglerteknisk projektkurs

Dessa exempel ska inte ses som slutgilitga kursplaner enligt resonemanget ovan utan vara utgångspunkter för vidare resonemeng. Följande aspekter är väsentliga att notera:      

För kurserna Digitalteknik, Datorteknik och Elektronikprojekt Y finns en stark ämnesmässig koppling och progression. Exempelvis utgör lärandemålen för Digitalteknik förkunskaper till Datorteknik. De fem första kurserna bedöms ligga på grundläggande nivå, medan de två sistnämnda anses ligga på avancerad nivå. Det finns en stark färdighetsmässig koppling mellan kursern Elektronikprojekt Y och de två projektkurserna sist i föreckningen. I de tre första exemplen har lärandemålen kopplats till rubriker i CDIO Syllabus, dock inte i detalj till varje lärandemål. Av praktiska skäl av endast rubriker på nivån x.y har använts. Matriserna kan dock utvecklas genom att även använda rubriker på nivån x.y.z. Exempel på detta ges t ex i [3]. I matriserna som ingår I det tre första kursplanerna används de svenska förkortningarna I (Introducera), U (Undervisa) och A (Använda) .

Referenser [1] The CDIO Initiative. www.cdio.org [2] Förslag till förordning om ändring i högskoleförordningen. [3] Måldokument för Farkostteknikprogrammet, KTH.

11

TSEA03 Digitalteknik, 3 p /Switching Theory and Logical Design/

För: C D I Ii Y Yi , fastställd november 2005 Prel. schemalagd tid: 52 Rek. självstudietid: 68 Utbildningsområde: Teknik Ämnesgrupp: Elektroteknik/Datateknik Nivå: Grundläggande Datavetenskap Datorteknik Mål:

Kursens syfte är ge en teoretisk och praktisk grund för konstruktion och felsökning av digitala system. Efter genomgången kurs ska studenten kunna tillämpa samtliga ingående teoretiska moment (se under innehåll) och därmed kunna:



omsätta en problembeskrivning till en teoretisk modell för digitala nät



tillämpa strukturerade metoder för analys och konstruktion av kombinatoriska nät, sekvensnät och iterativa kombinatoriska nät



omsätta konstruktionen till fungerande hårdvara



verifiera hårdvaran mot den ursprungliga problembeskrivningen.

Som delmoment i detta måste studenten kunna:



utföra beräkningar med boolesk algebra



avgöra om en problembeskrivning kan hänföras till ett kombinatoriskt nät eller ett sekventiellt nät



skapa en funktionstabell för ett kombinatoriskt nät med utgångspunkt från en problembeskrivning



avgöra om ett sekvensnät ska realiseras med hjälp av ett Mealy- eller ett Moore nät



konstruera en tillståndsgraf för ett sekvensnät med utgångspunkt från en problembeskrivning



minimera en tillståndsgraf med redundanta tillstånd



omsätta en tillståndsgraf till en tillståndstabell och då ta hänsyn till viss typ av vippa



använda Karnaughdiagram för att hitta minimala lösningar för kombinatoriska uttryck och då ta hänsyn till vilka komponenter som ska användas vid realiseringen



realisera ett booleskt funktionsuttryck i hårdvara och då välja lämpliga digitala komponenter



felsöka ett digitalt nät

Förkunskaper: FFörmåga att hantera enkla funktionsuttryck.

Kunna lösa problem i grundläggande ellära, till exempel med användande av Ohms lag, Kirchhoffs lagar, serie och parallellkoppling. Påbyggnadskurser

TSEA19 Datorteknik Y, TSEA20 Datorteknik D, TSEA67 Elektronikprojekt Y , TSEA42 Digital konstruktion D

12

Organisation:

Kursen består av föreläsningar och i anslutning till dessa räkneövningar och laborationer. Kursen ges både under Ht1, Ht2 och Vt1, och genomförs under en läsperiod.

Kursinnehåll:

Föreläsningar, lektioner och laborationer behandlar:



Talsystem och koder: talrepresentationer, talkonverteringar, felupptäckande koder, felrättande koder.



Algebra: boolesk algebra, modulo-2-algebra.



Kombinatoriska grindnät: minimering, Karnaughdiagram, NAND- och NOR-syntes, trådade grindar, tri-state, bussystem, ofullständigt specificerade nät, nät med multipla utgångar. Kombinatoriska komponenter: adderare, komparator, avkodare, demultiplexer, multiplexer, paritetsnät.



Kretsteknologier: bipolär teknik, MOS-teknik.



Permanentminnen, programmerbar logik.



Sekvensnät: synkronism-asynkronism, Mealy-Moore-nät, tillstånd, tillståndsgraf, ekvivalenta tillstånd, förenliga tillstånd, tillståndsminimering.



Iterativa kombinatoriska nät.



Klockade vippor: D-, T-, SR-, JK-vippa, asynkrona signaler till synkront system, initiering.



Räknare och skiftregister.

Kurslitteratur:

Danielsson/Bengtsson: Digital teknik. Studentlitteratur, Lund 1996. Bengtsson: Digital teknik Övningsbok, Studentlitteratur, Lund 1997. Bengtsson: Laborationer i digitalteknik, 2003. Examination:

TEN1 En skriftlig tentamen (U,3,4,5) 2 p. LAB1 En laborationskurs (U,G). 1 p. Uppgifterna på tentamen testar studentens förmåga att omsätta en problemformulering till ett digitalt nät. Antalet laborationer är tre. Dessa är godkända när samtliga obligatoriska uppgifter är utförda. Laborationerna testar studenternas förmåga att omsätta en teoretisk modell till fungerande hårdvara och att sedan verifiera den fysiska kopplingen mot den ursprungliga problemformuleringen.

Undervisningsspråk är Svenska. Institution: ISY. Studierektor: Tomas Svensson Examinator: Lennart Bengtsson/Camilla Eidem Ansvarig utbildningsnämnd: UNY

13

Matris som beskriver vilka kunskaper och färdigheter från CDIO Syllabys som berörs i kursen. För varje markering kan en utförligare koppling till underrubriker i CDIO Syllabus göras. Använda Undervisa Introducera TSEA03 Digital teknik Grundläggande kunskaper i ma- o 1.1 naturämnen 1.2 Grundläggande kunskaper i teknikämnen 1.3 Fördjupade kunskaper i tillämpade ämnen 2.1 Ingenjörsmässigt tänkande o problemlösning 2.2 Experimenterande o kunskapsbildning 2.3 Systemtänkande 2.4 Individuella färdigheter och förhållningssätt 2.5 Professionella färdigheter och förhållningssätt 3.1 Förmåga att arbeta i grupp 3.2 Förmåga att kommunicera Förmåga att kommunicera på främmande 3.3 språk 4.1 Samhälleliga villkor 4.2 Företags och affärsmässiga villkor 4.3 Att planera system 4.4 Att utveckla system 4.5 Att realisera system 4.6 Att ta i drift och använda

I

U A

Kommentar

X funktionsbegreppet X digitaltenik, binär aritmetik X X X X

problemidentifiering o formulering experimentell metodik avvägningar i val av lösningar kreativt tänkande

X

laborationer i 2-grupp

X X X

att modellera system konstruktionsprocessen test, verifiering

14

TSEA19 Datorteknik Y, 3.5 p /Computer Hardware and Architecture Y/ För: C I Ii Y Yi Prel. schemalagd tid: 56 Rek. självstudietid: 84 Utbildningsområde: Teknik Ämnesgrupp: Datateknik/Elektroteknik Nivå: Grundläggande Datavetenskap Datorteknik Mål: Kursens syfte är att ge kunskaper om hur datorer fungerar och programmeras på lägsta nivå. Efter kursen ska du kunna:



Förklara hur en enkel dator är uppbyggd, alltså vilka komponenter som ingår och varför de ingår. Den enkla datorn ska ha stöd för flera adresseringsmoder, hoppinstruktioner och subrutiner.



Redogöra för hur man kan konstruera en fungerande dator med hjälp av digitala komponenter.



Göra beräkningar med binär aritmetik, så att du kan implementera beräkningsinstruktioner i en dator.



Implementera instruktionsuppsättningen hos en dator genom att använda mikroprogrammering.



Förklara arkitekturvariationer som t.ex. pipelining, cacheminne, RISC och DMA.



Assemblerprogrammera en dator med många adresseringsmoder, in/ut hantering och avbrott.



Redogöra för hur olika typer av A/D och D/A-omvandlare fungerar, samt kunna använda dessa tillsammans med en dator.



Välja en lämplig dator beroende på användningsområde.

Förkunskaper: Kunna analysera och syntetisera kombinatoriska nät och sekvensnät. Kunna använda digitala komponenter för att fysiskt realisera digitala nät (motsvarande innehållet i kursen TSEA03 Digitalteknik). Kunna utföra enkla mätningar med oscilloskop. Kunna lösa problem i grundläggande ellära, till exempel med användande av Ohms lag, Kirchhoffs lagar, serie och parallellkoppling. Kunna utföra enkla programmeringsuppgifter i något programspråk Påbyggnadskurser TSEA67 Elektronikprojekt Y, TSEA80 Konstruktion av inbyggda DSP-processorer, TSEA02 Datorteknik ett datorsystem på ett chip Organisation: Kursen består av föreläsningar, övningslektioner och laborationer omfattande 5 laborationer a 4 h. Kursen pågår hela vårterminen. Kursinnehåll:



Binär aritmetik: Representation av negativa tal. Addition, subtraktion, skift, ALU. Multiplikation. Decimal aritmetik, flyttal.



Datorarkitektur: En enkel datormodell. Datorns funktionssätt, mikroprogram. Adressering, subrutiner, generella register, variabla format, in/ut-matning, avbrott, DMA, cacheminne, bussar. Några datorexempel.

15

Assemblerprogrammering.



Minnen: Definitioner och begrepp. DRAM, SRAM



In/ut-enheter: Digital-analog och analog-digital omvandling. Principer, konstruktion och användning.



Variationer i arkitektur: RISC, DSP, Pipelining, enchipsprocessorer

Kurslitteratur: Danielsson, P-E och Bengtsson, L.: Digital Teknik. Roos, O.: Grundläggande datorteknik. Wiklund, D.: Kompendium i Datorteknik Y. Laborationsanvisningar. Examination: TEN1 En skriftlig tentamen (U,3,4,5) 2 p. LAB1 En laborationskurs (U,G) 1.5 p. Laborationskursen testar studenternas förmåga att skriva och verifiera mikroprogram och assemblerprogram. Dessutom testas förmågan att utföra in/utmatning med avbrottshantering och A/D och D/A omvandling. Samliga obligatoriska moment i de 3 laborationerna ska vara utförda för att laborationskursen ska bli godkänd. Uppgifterna på tentamen testar samtliga inlärningsmål.

Undervisningsspråk är Svenska. Institution: ISY. Studierektor: Tomas Svensson Examinator: Tomas Svensson Ansvarig utbildningsnämnd: UNY

16

Matris som beskriver vilka kunskaper och färdigheter från CDIO Syllabys som berörs i kursen. För varje markering kan en utförligare koppling till underrubriker i CDIO Syllabus göras.

Använda Undervisa Introducera TSEA19 Datorteknik Grundläggande kunskaper i ma- o 1.1 naturämnen 1.2 Grundläggande kunskaper i teknikämnen 1.3 Fördjupade kunskaper i tillämpade ämnen 2.1 Ingenjörsmässigt tänkande o problemlösning 2.2 Experimenterande o kunskapsbildning 2.3 Systemtänkande 2.4 Individuella färdigheter och förhållningssätt 2.5 Professionella färdigheter och förhållningssätt 3.1 Förmåga att arbeta i grupp 3.2 Förmåga att kommunicera Förmåga att kommunicera på främmande 3.3 språk 4.1 Samhälleliga villkor 4.2 Företags och affärsmässiga villkor 4.3 Att planera system 4.4 Att utveckla system 4.5 Att realisera system 4.6 Att ta i drift och använda

I

U A

Kommentar

X funktionsbegrepp X X digitalteknik, binär aritmetik, programmering X X problemidentifiering o formulering, modellering X X experimentell metodik X helhetstänkande, avvägningar i val av lösningar X X kreativt tänkande X X

ingenjörens roll och ansvar laborationer i 2-grupp

X X X

att specificera system o modellera system kunskapsanvändning vid konstruktion implementering av mjukvara, test, verifiering

17

TSEA67 Elektronikprojekt, 5 p /Project Course in Electronics/ För: Y Prel. schemalagd tid: 46 Rek. självstudietid: 154 Utbildningsområde: Teknik Ämnesgrupp: Elektroteknik Nivå: Grundläggande Mål Kursen ska ge erfarenheter av praktisk elektronikkonstruktion både på det tekniska och på det administrativa planet. Detta innebär att den ger kunskaper och förståelse för en mängd områden. Efter fullgjord kurs ska teknologen kunna:



konstruera en datorstyrd apparat



analysera och strukturera digitaltekniska problem



använda metoder för strukturerad konstruktion av komplexa digitala system



formulera en kravspecifikation utifrån ett projektdirektiv



tillämpa kunskaper från tidigare kurser



söka upp och tillägna sig kompletterande kunskaper



utföra ett projektarbete enligt en projektmodell



planera ett projektarbete och dokumentera detta i projekt- och tidplaner



följa upp och modifiera projekt- och tidplaner



aktivt medverka till en väl fungerande projektgrupp



ta initiativ och finna kreativa lösningar



redovisa resultat muntligt och skriftligt



använda moderna utvecklingshjälpmedel för hårdvarukonstruktion och programmering av mikroprocessorer, samt känna till dessa systems möjligheter och begränsningar



utföra felsökning i digitala system med hjälp av moderna mätinstrument



reflektera över ett utfört projektarbete och föreslå förbättringar

Ett vidare mål för kursen är att utveckla kreativiteten samt att ge färdigheter i ingenjörsmässigt tänkande och experimenterande. Projekten bedrivs så realistiskt som möjligt för att vara en träning inför det kommande yrkeslivet. Resultatet av projektarbetet ska:



Hålla hög teknisk kvalité och baseras på moderna kunskaper och konstruktionsmetoder för digitala system.



dokumenteras i form av projekt- och tidplan, krav- och designspecifikation samt i en teknisk rapport



presenteras muntligt

18



demonstreras



följas upp i en efterstudie

Förkunskaper: Grundläggande kunskaper och färdigheter i digitalteknik, elektronik och datorteknik, motsvarande innehållet i kurserna TSTE79 Elektronik och mätteknik, TSEA 03 Digitalteknik, TSEA 19 Datorteknik. Kännedom om projektmodellen LIPS motsvarande innehållet i kursen TFYY51 Ingenjörsprojekt Y. Påbyggnadskurser Samtliga CDIO kurser i åk 4 kan ses som påbyggnadskurser. Exempel på påbyggnadskurser inom elektronik: TSEA 80 Konstruktion av inbyggda DSP processorer TSEA 02 Datorteknik - ett datorsystem på ett chip TSTE 70 Konstruktion av digitala system Organisation: Kursen består av föreläsningar, laborationer samt projektarbete. Projektarbetet och laborationerna utförs i grupper om ca 6 studenter. Till projektet väljer varje grupp en konstruktionsuppgift. Gruppen tilldelas en handledare, som fungerar som stöd under konstruktionsarbetet. Även ett antal experter på diverse områden finns tillgängliga. Komponenter, datorer och instrument hålles tillgängliga i för kursdeltagarna åtkomliga lokaler. Lokalerna är tillgängliga 24 timmar/dygn, 7 dagar i veckan under hela VT2. Projektarbetet ska bedrivas enligt LIPS-modellen. Modellen anger regler för bland annat projektplaner och teknisk dokumentation. Kursen avslutas med ett antal seminarier med obligatorisk närvaro där projektgrupperna redovisar sina projekt. Parallellt med projektet kommer ett antal föreläsningar att ges. Kursen pågår hela vårterminen. Kursinnehåll: Kursinnehåll: I projektet konstrueras både hårdvara och mjukvara, från kravspecifikation till färdig produkt. Föreläsningar, laborationer och projektarbete behandlar:



Projektarbete: problemformulering, planer, roller, organisation, specifikationer, dokument, informationssökning, LIPS-modellen.



Systemteori: specifikation, modellering, strukturering, konstruktion, partitionering, hierarkier, implementeringsmetoder (ASIC, CPLD, FPGA, enchipsdatorer) i hårdvara respektive mjukvara.



Digital konstruktion: sekvensnätsmodeller, synkroniserings-problemet, metastabilitet, hasard, asynkronism - synkronism, klockningsförfaranden, klockskevning, PLL, DLL, asynkrona komponenter i synkrona system, minnen, bussar.



Utvecklingshjälpmedel: syntes, hårdvarubeskrivande språk, VHDL, hårdvarunära programmering, funktions- och tidssimulering, verifiering, tolkning av datablad, felsökning.



Elektriska egenskaper: konstruktionsparametrar, tidsfördröjning, drivförmåga, set-up och hålltider, störmarginaler, störströmmar, jordstudsar, överhörning (crosstalk).



Mätteknik: logikanalysator, bandbredd, stigtid, probanpassning, inimpedans, triggning.



Testbarhet: observerbarhet, styrbarhet, konstruktion för test.

Kurslitteratur: Projektmodellen LIPS (kompendium) Monica Lööw, Att leda och arbeta i projekt, Liber Stefan Sjöholm/ Lindh, VHDL för konstruktion, Studentlitteratur Kort VHDL-introduktion (kompendium) Examination: PRA1 Projektarbete och laborationer (U,G) 5 p. Projektarbetet bedöms utifrån dessa delmoment: - kravspecifikationens uppfyllande, dvs fungerande apparat - teknisk dokumentation av projektresultatet - muntlig presentation - projektdokument; kravspecifikation, systemskiss, projektplan, tidplan, designspecifikation och efterstudie

19

författade i enlighet med LIPS - För godkänt på hela projektarbetet krävs godkänt på samtliga delmoment samt att arbetet utförts enligt given leveransplan. Laborationerna är godkända då samtliga krav med prioritet "1" i laborationshandledningen är uppfyllda. För godkänt på hela kursen krävs godkänt på både laborationer och projektarbete. På kursen ges betygen Underkänd/Godkänd. Student som blivit godkänd i kursen TSEA45 Konstruktion med mikrodatorer, äger inte tillträde till denna kurs.

Undervisningsspråk är Svenska. Institution: ISY. Studierektor: Tomas Svensson Examinator: Tomas Svensson Ansvarig utbildningsnämnd: UNY

Matris som beskriver vilka kunskaper och färdigheter från CDIO Syllabus som berörs i kursen. För varje markering kan en utförligare koppling till underrubriker i CDIO Syllabus göras. Använda Undervisa Introducera TSEA67 Elektronikprojekt Y Grundläggande kunskaper i ma- o 1.1 naturämnen

I

U A

Kommentar

X matematisk analys digitalteknik, datorteknik, elektronik,

1.2 Grundläggande kunskaper i teknikämnen 1.3 Fördjupade kunskaper i tillämpade ämnen 2.1 Ingenjörsmässigt tänkande o problemlösning

X X programmering X maskinprogrammering X X problemidentifiering o formulering, modellering,

2.2 Experimenterande o kunskapsbildning 2.3 Systemtänkande

X X hypotesformul. o provning, experimentell metodik X helhetstänkande, avvägningar i val av lösningar,

2.4 Individuella färdigheter och förhållningssätt

X X initiativförmåga, uthållighet o anpassningsförmåga,

slutsatser och rekommendationer

prioritering o fokusering, kompromisser kreativt tänkande, planering av tid o resurser, självkännedom, nyfikenhet o livslångt lärande

2.5 Professionella färdigheter och förhållningssätt 3.1 Förmåga att arbeta i grupp

X ansvar o pålitlighet, prof. uppträdande X X grupparbete, grupputveckling, ledarskap

3.2 Förmåga att kommunicera Förmåga att kommunicera på främmande 3.3 språk 4.1 Samhälleliga villkor 4.2 Företags och affärsmässiga villkor 4.3 Att planera system

X X komm.

skriftlig o muntlig framställan multimedia o el

X X X X X X

läsa engelska Ingenjörens roll och ansvar teknikbaserat entreprenörskap att specificera, definiera o modellera system att leda utvecklingsprojekt

4.4 Att utveckla system

X X konstruktionsprocessen o dess faser o metodik, kunskapsanvändning vid konstruktion, multidisciplinär konstruktion

4.5 Att realisera system

X X implementering av hårdvara o mjukvara, integrering av hård o mjukvara, test o verifiering ledning av realiseringsprocessen

4.6 Att ta i drift och använda

X

att utforma driften

20

TSRT71 Reglerteknisk projektkurs , CDIO, 5 p /Automatic Control - Project Course/

För:

D IT

Y

Prel. schemalagd tid: 4 Rek. självstudietid: 196 Utbildningsområde: Teknik Ämnesgrupp: Elektroteknik Nivå: Avancerad Mål: Projektarbetet ska genomföras på ett industriellt professionellt sätt, och det ska utveckla och befästa deltagarnas kompetenser på följande områden: 

Tillämpa kunskaper och metoder från ett brett spektrum av tidigare kurser och vid behov ta fram ny kunskap.



Integrera kunskaper från flera olika discipliner, såsom reglerteknik, modellering, signalbehandling, programmering, etc och tillämpa dessa i nya sammanhang, inom t ex projekt i samverkan med industri eller forskare.



Formulera en kravspecifikation för projektet utgående från ett projektdirektiv, ofta från en extern kund, och därigenom bedöma projektets genomförbarhet med avseende på tekniska lösningar och tillgängliga resurser.



Presentera projektresultatet dels för kunden och dels för andra studenter, vilka ej kan förutsättas vara specialister inom de tekniker som använts.



Visa förmåga att självständigt leda projektarbetet med stöd av en projektmodell, och med begränsad tillgng till handledningsresurser.



Planera, genomföra och följa upp ett projekt.



Analysera och strukturera problem



Ta initiativ och finna kreativa lösningar



Aktivt medverka till en väl fungerande projektgrupp



Då tillämpbart ska arbetsgången innefatta såväl modellering av process som design, implementering och testning av system

Resultatet av projektarbetet ska: -Hålla hög teknisk kvalité och baseras på moderna kunskaper och metoder i reglerteknik och kommunikationssystem -Dokumenteras i form av projekt- och tidplan samt i form av en teknisk rapport -Presenteras muntligt och i form av poster -Följas upp i en efterstudie -Då tillämpbart ska lättanvänt användargränssnitt tas fram tillsammans med användarmanual Förkunskaper: TSRT12 Reglerteknik (eller TTIT63), TSRT27 Digital Styrning, TSRT35 (38) Reglerteori, TSRT62 Modellbygge och simulering. Kunna genomföra ett projekt med stöd av en projektmodell, motsvarande kunskaperna som tillägnas i TSEA67 Elektronikprojekt Y eller TSEA45 Digital konstruktion med mikrodator. Organisation: Projektgruppen, som bildas enligt senare direktiv, skall bestå av minst 6 studenter. Varje grupp kommer att tilldelas en handledare. Denne kommer att stödja gruppen i dess arbete och svara på tekniska frågor. Till varje projekt finns en beställare med vilken projektgruppen förhandlar fram en kravspecifikation. Innan projektarbetet påbörjas ska projektgruppen också ta fram en projekt- och tidplan för sitt projekt. Projekten skall bedrivas enligt LIPS-modellen. Kravspecifikation, projekt- och tidplan samt öviga projektdokument skall följa de mallar som ingår i LIPS. Kursen består av två föreläsningar, resten är självstudier:

Kursinnehåll:

21

Beskrivning av projekten med projektdirektiv finns på kursens hemsida. Projekten kommer att vara nära kopplade till antingen pågående forskning inom ämnesområdena reglerteknik och kommunikationssystem eller till företag verksamma inom dessa områden. Exempel på projekt som kopplar till forskningsverksamhet inom ämnesområdet reglerteknik är projekt relaterat till en industrirobot. Mera specifikt skulle ett projekt kunna vara att integrera sensorsignaler från externa sensorer att användas för robotstyrning. Andra projekt som har kopplingar till ovan nämnda projekt är relaterade till en mobil robot. Här kan man tänka sig banföljning och sensorfusion som tänkbara ämnen för projekt. Sensorfusion är ett av forskningsområdena inom ämnesområdet kommunikationssystem. Det finns en omfattande verksamhet med examensarbeten inom ämnesområdena reglerteknik och kommunikationssystem som utförs på företag. Vi bedömer att det är möjligt att utföra ett antal projekt i nära samarbete med vissa av dessa företag. Karaktären på projekten kan komma att förändras från år till år. Kurslitteratur: Kursmaterial finns att ladda ner på kursens hemsida, där det även finns en dedicerad bibliotekshemsida som hjälper dig att söka litteratur. Kompendium om projektmodellen LIPS (köps på Bokakademin). Examination: PRA1 Projektarbete (U,G) 5 p. Projektarbetet kommer att bedömas utifrån uppfyllandet av kursens mål. Tre delmoment som vardera bedöms med godkänt / icke godkänt ingår i bedömningen. Dessa delmoment är: Skriftlig dokumentation, Muntlig presentation och LIPS-dokument. LIPS-dokument skall minst inkludera projektplan, tidplan och reflektionsdokument författade i enlighet med LIPS. För godkänt på hela projektarbetet krävs godkänt på samtliga delmoment samt att målen för kursen är uppfyllda. Speciell vikt läggs vid att kursdeltagarna aktivt verkar för att gruppen arbetar enligt LIPSmodellens intentioner. På kursen ges betygen Underkänd/Godkänd.

Undervisningsspråk är Svenska. Institution: ISY. Studierektor: Kent Hartman Examinator: Anders Hansson Kurshemsida: http://www.control.isy.liu.se/student/tsrt71/ Ansvarig utbildningsnämnd: UNY

22

Matris som beskriver vilka kunskaper och färdigheter från CDIO Syllabus som berörs i kursen. För varje markering kan en utförligare koppling till underrubriker i CDIO Syllabus göras. Använda Undervisa Introducera Kurskod, kursnamn Grundläggande kunskaper i ma- o 1.1 naturämnen 1.2 Grundläggande kunskaper i teknikämnen 1.3 Fördjupade kunskaper i tillämpade ämnen

I

2.2 Experimenterande o kunskapsbildning 2.3 Systemtänkande 2.4 Individuella färdigheter och förhållningssätt

4.4 Att utveckla system 4.5 Att realisera system

4.6 Att ta i drift och använda

Kommentar

X matematik, fysik X reglerteknik, elektronik, programmering X X reglerteori, signalbehandling, modellering och simulering X X problemidentifiering o formulering, modellering X experimentell metodik X X helhetstänkande, avvägningar i val av lösningar X X initiativförmåga, uthållighet och anpassningsförmåga, kreativt tänkande planering av tid och resurser X X ansvar o pålitlighet, prof. uppträdande X X grupparbete, grupputveckling, ledarskap X X skriftlig och muntlig framställning

2.1 Ingenjörsmässigt tänkande o problemlösning

2.5 Professionella färdigheter och förhållningssätt 3.1 Förmåga att arbeta i grupp 3.2 Förmåga att kommunicera Förmåga att kommunicera på främmande 3.3 språk 4.1 Samhälleliga villkor 4.2 Företags och affärsmässiga villkor 4.3 Att planera system

U A

X ingenjörens roll och ansvar förståelse för olika affärskulturer X X att specificera systemmål och -krav definiera systemets funktion, koncept och arkitektur disciplinär konstruktion inom X X reglerteknik, signalbehandling, programvara X X integration av mjuk- och hårdvara, test, verifiering, validering och certifiering X systemförbättring och -utveckling X X

23

TBMT06 Projektkurs i medicinsk teknik, CDIO, 6 p /Biomedical Engineering - Project Course/

För: D IT

TB Y

Prel. schemalagd tid: 12 Rek. självstudietid: 228 Utbildningsområde: Teknik Ämnesgrupp: Medicinsk teknik

Nivå: Avancerad Mål:

att genom projektarbetets process och projektets innehåll avspegla och befästa ingenjörsmetodik på ett industriellt och professionellt sätt. Detta sker genom att studenterna utvecklar och befäster medicinteknisk kompetens speciellt inom projektets område. Efter avslutad projektkurs skall studenten dessutom kunna:



Identifiera medicintekniska behov och föreslå lösningar/åtgärder.



Analysera och strukturera problem i områden/ämnen med avseende på a priori kunskap och tillskapande av ny kunskap.



Generera ny kunskap och omsätta kunskap inom annan domän till användbar kunskap inom domänen medicinsk teknik.



Demonstrera lösningar till identifierade behov eller problem



Kritiskt granska projektförslag och lösningar



Dokumentera och följa upp projekt- och tidplan.



Utveckla initiativförmåga och visa på kreativa lösningar.



Medverka aktivt och väl fungerande i en projektgrupp.

Redovisa resultat muntligt och skriftligt inom givna tids- och projektramar. Förkunskaper:

Grundläggande kunskaper inom fysik, kemi och elektronik. Grundläggande matematik och stokastiska processer. Utnyttja och använda projektmodellen Lips eller motsvarande Domänkunskap medicinsk teknik. Skapa och hantera modeller/analogier av biologiska system. Organisation:

Projektkursen organiseras i två moment: en teoretisk del omfattande 1p samt själva projektdelen omfattande 5p. Den teoretiska delen tillsammans med kravspecifikation och projektplan utgör arbetets första del. Design, implementering, dokumentering och utvärdering utgör projektets andra del. Vid projektstart ges endast ett projektdirektiv från kund samt ett fåtal projektbehov. Projektgruppen skall i samråd med kund förhandla fram en kravspecifikation som anses relevant i förhållande till tid och resurser. Resurser i alla former är kända vid projektgruppskonstitueringen. Projektstyrningen sker i enlighet med Lips-modellen (fullskalig) och tillgång till avancerad datorstödd projektledning erbjuds. Gruppen består minst av fyra (4) deltagare men vanligtvis mellan 5-8. Gruppstorleken ställer krav på skalbarhet hos kravspecifikationen. Till gruppen knyts även en ständig handledare. Kursinnehåll:

Projektkursen i medicinsk teknik fungerar som ett paraply för ett flertal projekt med medicinteknisk förankring. Projekten kommer att vara forsknings- och applikationsnära och de kan variera från år till år. Exempelvis: kroppsburna sensorer, bio-optiska bild och diagnossystem, biomedicinska modellanalyser, medicinska informationssystem samt bilddiagnostik. För mer detaljerad information hänvisas till kursens hemsida. Projekten är av prototypkaraktär men skall ha möjlighet till produktifiering.

24

Kurslitteratur:

Kompendium IMT, 2006. Litteraturdatabas via projektets hemsida (en för varje projekt). Kompendium om projektmodellen LIPS. Examination:

PRA1 Projektarbete (U,G) 5 p. UPG1 Skriftlig uppgift (U,G) 1 p. På kursen ges betygen Underkänd/Godkänd. Studenten kommer att bedömas utifrån uppfyllandet av kursens lärandemål. Tre delmoment som vardera bedöms med godkänt/icke godkänt ingår i denna bedömning. Dessa delmoment är: Projektets skriftliga dokumentation, gruppens och studentens muntliga presentation och användandet av projektstyrningsmodeller (LIPS-dokument). Den teoretiska fördjupningen examineras projektspecifikt antingen skriftligt eller genom seminarier. För godkänt på hela projektkursen krävs godkänt på samtliga delmoment. Om antalet utbytesstudenter blir stort kommer undervisningen att ske på engelska. Om inte, kommer dessa, att istället beredas handledning på engelska

Undervisningsspråk är Svenska/engelska. Institution: IMT. Studierektor: Göran Salerud Examinator: Göran Salerud Kurshemsida: http://www.imt.liu.se/edu/courses/TBMT06/ Ansvarig utbildningsnämnd: UNY

Matris som beskriver vilka kunskaper och färdigheter från CDIO Syllabus som berörs i kursen. För varje markering kan en utförligare koppling till underrubriker i CDIO Syllabus göras. Använda Undervisa Introducera Kurskod, kursnamn 1.1 1.2

Grundläggande kunskaper i ma- o naturämnen Grundläggande kunskaper i teknikämnen

1.3 2.1 2.2 2.3 2.4 2.5 3.1 3.2 3.3 4.1 4.2 4.3 4.4 4.5 4.6

Fördjupade kunskaper i tillämpade ämnen Ingenjörsmässigt tänkande o problemlösning Experimenterande o kunskapsbildning Systemtänkande Individuella färdigheter och förhållningssätt Professionella färdigheter och förhållningssätt Förmåga att arbeta i grupp Förmåga att kommunicera Förmåga att kommunicera på främmande språk Samhälleliga villkor Företags och affärsmässiga villkor Att planera system Att utveckla system Att realisera system Att ta i drift och använda

I

U

A x x

x

x

fysik digitalteknik, datorteknik, elektronik, programmering bio-optik. Medicinsk informatik problemidentifiering o formulering, modellering hypotesformul. o provning, experimentell metodik problemidentifiering o formulering, modellering

x x x x

x x x x

x

x x x x

ingenjörens roll och ansvar

x x x

att specificera system o modellera system tillverka, implementera,test hård och mjukvara implementering av mjukvara, test, verifiering

x

x x x x x

Kommentar

x x x

läsa, dokumentera och framföra på engelska

25

År : 2006 TATM18

Linjär algebra, 5 p /Linear Algebra/

För: BAS-X

C Fys

IT

Mat

Y Yi

Prel. schemalagd tid: 76 Rek. självstudietid: 124 Utbildningsområde: Naturvetenskap Ämnesgrupp: Matematik Nivå: Grundläggande Datavetenskap Matematik, analys och linjär algebra. Mål: Att ge en sammanhållen begreppsram för geometrisk och algebraisk teknik med tillämpningar inom Analys, Mekanik, Numerisk analys, Matematisk statistik, Reglerteknik, Linjär optimering m fl. ämnen. Efter kursen skall deltagaren behärska den linjära algebra, som används i andra kurser inom programmet. Den som har deltagit i kursen skall också kunna läsa och förstå den linjära algebra, som ofta förekommer i tekniska artiklar. För att klara detta är det nödvändigt att



kunna lösa linjära ekvationssystem och känna till lösningsstrukturen



kunna arbeta med skalärprodukt och vektorprodukt för geometriska vektorer



kunna räkna med matriser och determinanter



kunna definiera begreppet vektorrum och räkna med vektorer och koordinater



kunna definiera begreppet linjär avbildning och bestämma matrisen för en sådan samt beräkna nollrum och värderum



kunna bestämma ON-baser i euklidiska rum



kunna projicera ortogonalt på underrum och använda minstakvadrat-metoden



kunna använda basbyte för att lösa problem



kunna bestämma egenvektorer och egenvärden samt beskriva dem geometriskt



kunna formulera spektralsatsen och bevisa den



kunna bestämma kanoniska baser till kvadratiska former och utnyttja detta för att lösa geometriska problem



kunna lösa små system av differential- och differensekvationer

Förkunskaper: Gymnasiets kurser i matematik (A-E) väl inhämtade. Påbyggnadskurser TATM88 Linjär algebra ök. TATM85 Funktionalanalys. TANA25 Numeriska metoder II. Organisation: Undervisningen ges i form av föreläsningar och lektioner. Kursen pågår under hela höstterminen. För IT gäller organisation enligt utbildningsplan och organisationsdokument. Kursinnehåll:

26

Linjära ekvationssystem. Geometriska vektorer, räta linjer och plan. Matriser. Linjära rum. Euklidiska rum. Determinanter. Linjära avbildningar. Egenvärden och egenvektorer. Symmetriska avbildningar. Kvadratiska former. System av differentialekvationer. Kurslitteratur: Janfalk, U.; Linjär algebra. Utgivet av matematiska institutionen. Exempelsamling i linjär algebra, utgiven av matematiska institutionen. Examination:

TEN1

Skriftlig tentamen (U,3,4,5)

KTR1

Kontrollskrivning (U,G)

5 p. 0 p.

Uppgifterna på tentamen testar hur väl studenten uppfyller kursens mål. För godkänt betyg kan brister i uppfyllande av vissa delar av målen i någon mån kompenseras med ett djupare kunnande inom andra delar.

Undervisningsspråk är Svenska. Institution: MAI. Studierektor: Arne Enqvist Examinator: Thomas Karlsson (D, C, Bas-X), Arne Enqvist (Y, Yi, IT) Kurshemsida: http://www.mai.liu.se/kurser/ Ansvarig utbildningsnämnd: UNY

Matris som beskriver vilka kunskaper och färdigheter från CDIO Syllabus som berörs i kursen. För varje markering kan en utförligare koppling till underrubriker i CDIO Syllabus göras. Använda Undervisa Introducera TATM18 Linjär algebra Grundläggande kunskaper i ma- o 1.1 naturämnen 1.2 Grundläggande kunskaper i teknikämnen 1.3 Fördjupade kunskaper i tillämpade ämnen 2.1 Ingenjörsmässigt tänkande o problemlösning

I

U A

Kommentar

X

X X Problemformulering, modellering, uppskattningar

2.2 Experimenterande o kunskapsbildning 2.3 Systemtänkande

X X

2.4 Individuella färdigheter och förhållningssätt

X X Kreativt och kritiskt tänkande, livslångt lärande

2.5 Professionella färdigheter och förhållningssätt 3.1 Förmåga att arbeta i grupp 3.2 Förmåga att kommunicera Förmåga att kommunicera på främmande 3.3 språk 4.1 Samhälleliga villkor 4.2 Företags och affärsmässiga villkor 4.3 Att planera system 4.4 Att utveckla system 4.5 Att realisera system 4.6 Att ta i drift och använda

X

Matematisk kommunikation

27

År : 2006 TATA20

Fourieranalys, 5 p /Fourier Analysis/

För: D

OBS!

IT

Y

Yi: Kursen läses under utlandsåret alt vid LiTH Prel. schemalagd tid: 68 Rek. självstudietid: 132 Utbildningsområde: Naturvetenskap Ämnesgrupp: Matematik Nivå:Grundläggande Mål: Kursen ger kunskap om fourierserier och fourier- och laplacetransformer samt grunderna i distributionsteorin. Den ger färdigheter som är grundläggande för hantering av matematiska problem inom signalbehandling, reglerteori, fysik och matematik. Efter väl inhämtad kurs kan man:



Beräkna fourierserier till enkla periodiska funktioner och analysera hur serierna konvergerar samt även utföra uppskattningar som visar hur snabbt serien konvergerar likformigt och i medel.



Derivera, integrera och transformera distributioner i en variabel och speciellt hantera diracdistributionen och dess derivator.



Lösa system av lineära differentialekvationer med hjälp av distributionsteori och fourier- och laplacetransformer.



Använda komplex analys för att invertera laplacetransformer med inversionsformeln.



Analysera begrepp som stabilitet och kausalitet hos lineära system via analyticitetsegenskaperna hos systemets överföringsfunktion.

Förkunskaper: TATM18 Linjär Algebra, TATM72 Analys A, TATM73 Analys B och TATM57 Komplex analys eller motsvarande. Organisation: Undervisningen är organiserad i 14 föreläsningar och 20 lektioner och avslutas med en skriftlig tentamen. Ytterligare detaljer finns på kursens www-sida: http://www.mai.liu.se/~kuhan/kurser/TATA20/ Kursinnehåll: Fourierserier. Ortogonalitet. Bessels olikhet. Fullständighet. Konvergensbegrepp och -satser. Räkneregler. Faltningsformler. Parsevals formel. Fouriertransform. Inversionsformeln. Distributioner, speciellt diracdistributionen och dess derivator, samt transformer av dessa. Laplacetransform. Konvergensområde. Inversionsformeln. Tillämpningar inom teknik och naturvetenskap. Kurslitteratur: Föreläsningskompendium med övningsexempel som kan kompletteras med någon bok enl. litteraturlistan på kurshemsidan. Examination:

TEN1

En skriftlig tentamen (U,3,4,5)

5 p.

Uppgifterna på tentamen testar hur väl studenten uppfyller kursens mål. För godkänt betyg kan brister i uppfyllande av vissa delar av målen i någon

28

mån kompenseras med ett djupare kunnande inom andra delar.

Undervisningsspråk är Svenska. Institution: MAI. Studierektor: Arne Enqvist Examinator: Kurt Hansson Kurshemsida: http://www.mai.liu.se/~kuhan/kurser/TATA20/ Ansvarig utbildningsnämnd: UNY

Matris som beskriver vilka kunskaper och färdigheter från CDIO Syllabus som berörs i kursen. För varje markering kan en utförligare koppling till underrubriker i CDIO Syllabus göras. Använda Undervisa Introducera TATA20 Fourieranalys Grundläggande kunskaper i ma- o 1.1 naturämnen 1.2 Grundläggande kunskaper i teknikämnen 1.3 Fördjupade kunskaper i tillämpade ämnen 2.1 Ingenjörsmässigt tänkande o problemlösning 2.2 Experimenterande o kunskapsbildning 2.3 Systemtänkande 2.4 Individuella färdigheter och förhållningssätt

2.5 Professionella färdigheter och förhållningssätt 3.1 Förmåga att arbeta i grupp 3.2 Förmåga att kommunicera Förmåga att kommunicera på främmande 3.3 språk 4.1 Samhälleliga villkor 4.2 Företags och affärsmässiga villkor 4.3 Att planera system 4.4 Att utveckla system 4.5 Att realisera system 4.6 Att ta i drift och använda

I U A

Kommentar

X Matematisk analys, linjär algebra, komplex analys

X X Problemformulering, modellering, uppskattning

X X Kritiskt och kreativt tänkande, livslångt lärande

X Matematisk kommunikation

29

BILAGA1

CDIO Syllabus 1 MATEMATISKA, NATURVETENSKAPLIGA OCH TEKNIKVETENSKAPLIGA KUNSKAPER 1.1. KUNSKAPER I GRUNDLÄGGANDE MATEMATISKA OCH NATURVETENSKAPLIGA ÄMNEN 1.2. KUNSKAPER I TEKNIKVETENSKAPLIGA ÄMNEN 1.3. FÖRDJUPADE KUNSKAPER I NÅGOT/NÅGRA TILLÄMPADE ÄMNEN 2

3

INDIVIDUELLA OCH YRKESMÄSSIGA FÄRDIGHETER OCH FÖRHÅLLNINGSSÄTT 2.1. INGENJÖRSMÄSSIGT TÄNKANDE OCH PROBLEMLÖSANDE 2.1.1. Problemidentifiering och-formulering 2.1.2. Modellering 2.1.3. Kvantitativa och kvalitativa uppskattningar 2.1.4. Analys med hänsyn till osäkerheter och risker 2.1.5. Slutsatser och rekommendationer 2.2. EXPERIMENTERANDE OCH KUNSKAPSBILDNING 2.2.1. Hypotesformulering 2.2.2. Informationskompetens 2.2.3. Experimentell metodik 2.2.4. Hypotesprövning 2.3. SYSTEMTÄNKANDE 2.3.1. Helhetstänkande 2.3.2. Interaktion och framträdande egenskaper hos system 2.3.3. Prioritering och fokusering 2.3.4. Kompromisser och avvägningar i val av lösningar 2.4. INDIVIDUELLA FÄRDIGHETER OCH FÖRHÅLLNINGSSÄTT 2.4.1. Initiativförmåga och risktagande 2.4.2. Uthållighet och anpassningsförmåga 2.4.3. Kreativt tänkande 2.4.4. Kritiskt tänkande 2.4.5. Självkännedom 2.4.6. Nyfikenhet och livslångt lärande 2.4.7. Planering av tid och resurser 2.5. PROFESSIONELLA FÄRDIGHETER OCH FÖRHÅLLNINGSSÄTT 2.5.1. Yrkesetik, integritet, ansvar och pålitlighet 2.5.2. Professionellt uppträdande 2.5.3. Aktiv karriärplanering 2.5.4. Att hålla sig à jour med professionens utveckling FÖRMÅGA ATT ARBETA I GRUPP OCH ATT KOMMUNICERA 3.1. ATT ARBETA I GRUPP 3.1.1. Att skapa effektiva grupper 3.1.2. Grupparbete 3.1.3. Grupputveckling 3.1.4. Ledarskap 3.1.5. Gruppsammansättning

30

3.2. ATT KOMMUNICERA 3.2.1. Kommunikationsstrategi 3.2.2. Budskapets struktur 3.2.3. Skriftlig framställning 3.2.4. Multimedia och elektronisk kommunikation 3.2.5. Grafisk kommunikation 3.2.6. Muntlig framställning 3.3. ATT KOMMUNICERA PÅ FRÄMMANDE SPRÅK 3.3.1. Engelska 3.3.2. Språk i länder av regionalt industriellt intresse 3.3.3. Andra språk 4 PLANERING, UTVECKLING, REALISERING OCH DRIFT AV TEKNISKA SYSTEM MED HÄNSYN TILL AFFÄRSMÄSSIGA OCH SAMHÄLLELIGA BEHOV OCH KRAV 4.1. SAMHÄLLELIGA VILLKOR 4.1.1. Ingenjörens roll och ansvar 4.1.2. Teknikens roll i samhället 4.1.3. Samhällets regelverk 4.1.4. Historiska perspektiv och kulturella sammanhang 4.1.5. Aktuella frågor och värderingar 4.1.6. Utvecklande av ett globalt perspektiv 4.2. FÖRETAGS- OCH AFFÄRSMÄSSIGA VILLKOR 4.2.1. Förståelse för olika affärskulturer 4.2.2. Planering, strategier och mål för affärsverksamhet 4.2.3. Teknikbaserat entreprenörskap 4.2.4. Att arbeta framgångsrikt i en organisation 4.3. ATT PLANERA SYSTEM 4.3.1. Att specificera systemmål och -krav 4.3.2. Att definiera systemets funktion, koncept och arkitektur 4.3.3. Att modellera system och att säkerställa måluppfyllelse 4.3.4. Ledning av utvecklingsprojekt 4.4. ATT UTVECKLA SYSTEM 4.4.1. Konstruktionsprocessen 4.4.2. Konstruktionsprocessens faser och metodik 4.4.3. Kunskapsanvändning vid konstruktion 4.4.4. Disciplinär konstruktion (inom ett teknikområde, t.ex. hydraulikkonstruktion) 4.4.5. Multidisciplinär konstruktion 4.4.6. Konstruktion med hänsyn till multipla, motstridiga mål 4.5. ATT REALISERA SYSTEM 4.5.1. Uformning av realiseringsprocessen 4.5.2. Tillverkning av hårdvara 4.5.3. Implementering av mjukvara 4.5.4. Integration av mjuk- och hårdvara 4.5.5. Test, verifiering, validering och certifiering 4.5.6. Ledning av realiseringsprocessen 4.6. ATT TA I DRIFT OCH ANVÄNDA 4.6.1. Att utforma och optimera driften 4.6.2. Utbildning för drift 4.6.3. Systemunderhåll 4.6.4. Systemförbättring och -utveckling 4.6.5. Systemavveckling 4.6.6. Driftledning

31

BILAGA 2 (Anna Nordling, Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet 2005-08-30) Dublindeskriptorerna Förväntade studieresultat – skillnader mellan de tre nivåerna Nivå A. Kunskap och förståelse/insikter 1. kandidat som stöds av avancerade läroböcker/handböcker med några perspektiv hämtade från forskningsfronten inom kunskapsområdet 2. magister/master som tillhandahåller en plattform för eller möjlighet till originalitet i utvecklandet av eller användningen av idéer, ofta i ett forskningssammanhang 3. doktor som omfattar en systematisk förståelse av sitt kunskapsområde och bemästrar områdets forskningsmetoder Nivå B. Tillämpning av kunskap och förståelse 1. kandidat förväntas kunna tänka ut och ge stöd åt argument 2. magister/master förvärvat problemlösningskompetens i nya eller okända s ammanhang inom bredare (eller mångvetenskapliga) kontexter 3. doktor förvärvat förmåga att tänka ut/formulera planera, genomföra och nyttiggöra en betydande forskningsprocess med vetenskaplig integritet Nivå C. Förmåga att göra bedömningar 1. kandidat som innebär att samla och tolka relevanta data 2. magister/master som visar förmåga att integrera kunskap och hantera komplexitet samt kunna formulera bedömningar baserade på ofullständiga data 3. doktor som bygger på kritisk analys, värdering och syntes av nya och komplexa idéer Nivå D. Förmåga att kommunicera 1. kandidat information, idéer, problem och lösningar 2. magister/master sina slutsatser och den underliggande kunskapen och logiska grunden (begränsad räckvidd) för specialister och i ämnesområden inte insatta åhörare (monolog) 3. doktor med kolleger, det större vetenskapssamhället och med samhället i övrigt (dialog) om de egna expertområdena (stor räckvidd) Nivå E. Studiefärdigheter 1. kandidat förväntas ha utvecklat sådana färdigheter som krävs för att studera vidare med en hög grad av självständighet 2. magister/master förväntas ha utvecklat förmåga att studera på ett i stort sett självstyrt eller självständigt sätt 3. doktor förväntas vara i stånd att främja, inom akademiska och professionella sammanhang, tekniskt, socialt eller kulturellt framåtskridande

32

BILAGA 3 (Verb hämtade från existerande kursplaner samt från Blooms taxonomi) SOLO 1

CDIO 1.x Återge fakta

CDIO 2.x Återge fakta

CDIO 3.x Återge fakta

CDIO 4.x Återge fakta

2

lista, citera, beskriva, definiera redovisa förklara, exemplifiera, analysera, redogöra för, sammanfatta kunskap beräkna

söka information, identifiera analysera, förklara Använda, utföra exemplifiera,

söka information, citera, beskriva

söka information, beskriva, identifiera analysera, kartlägga

4

modellera, beräkna, lösa implementera, härleda, prediktera, tillämpa, lösa, tillämpa, välja metod eller lösning, optimera demonstrera , visa

modellera, uppskatta, ta initiativ, tillämpa, använda relatera, separera omsätta

5

värdera, bevisa, verifiera, strukturera generalisera

bedöma, dra slutsatser, värdera information, planera och prioritera, verifiera, reflektera, kritisera avgöra kreativ, självständig använda avancerade… tillämpa teorier / sätta teorier i sammanhang

följa överenskomna regler, utföra överenskommen uppgift, sammanfatta information, förklara, kommunicera enligt angivna förutsättningar Argumentera, försvara ta initiativ, utföra flera överenskomna uppgifter parallellt, delta i utformning av gemensamma regler, hantera konflikter, strukturera och presentera information, välja form och metod för kommunikation leda, planera, utvärdera, reflektera, kommunicera i nya sammanhang, argumentera, kritisera, motivera och inspirera

3

konstruera, beräkna, modellera, implementera, förutse, lösa, tillämpa, optimera demonstrera , visa motivera

planera, specificera, integrera, syntetisera, utvärdera, reflektera, ha perspektiv, verifiera bedöma följa upp-modifiera

33

Bilaga 4. Förslag till examensbeskrivning för civilingenjörsexamen (dnr U2006/2478/UH) Kunskap och förståelse För civilingenjörsexamen skall studenten:  Visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som civilingenjör.  Visa kunskap om det valda teknikområdets vetenskapliga grund och dess beprövade erfarenhet samt insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete.  Visa såväl brett kunnande inom det valda teknikområdet inbegripet kunskaper i matematik och naturvetenskap som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området. Färdighet och förmåga För civilingenjörsexamen skall studenten:  Visa förmåga att med helhetssyn kritiskt, självständigt och kreativt identifiera, formulera och hantera komplexa frågeställningar, analysera och kritiskt utvärdera olika tekniska lösningar samt delta i forsknings- och utvecklingsarbete och därmed bidra till kunskapsutvecklingen.  Visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap samt visa förmåga att modellera, simulera, förutsäga och utvärdera skeenden, även med utgångspunkt i begränsad information.  Visa förmåga att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna ramar.  Visa förmåga att utveckla och utforma produkter, processer och system med hänsyn till människors förutsättningar och behov och samhällets mål för hållbar utveckling.  Visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser, och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa, i dialog med olika målgrupper. Värderingsförmåga och förhållningssätt För civilingenjörsexamen skall studenten:  Visa förmåga att göra en bedömning med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetande om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete.  Visa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, inbegripet sociala, ekonomiska och miljömässiga aspekter.  Visa insikt om och förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning.  Visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin färdighet och förmåga.

34

BILAGA 5 Kursplanemall

År : 2007 Kurskod

Kursnamn svenska, högskolepoäng (=gamla poäng x 1,5) /Kursnamn engelska/

För: Utbildningsprogram, frist kurs etc. Prel. schemalagd tid:x timmar Rek. självstudietid:x timmar Utbildningsområde: Ämnesgrupp: Nivå ( avancerad eller grundläggande) Mål: (Förväntade läranderesultat)

inklusive koppling till programmets mål Förkunskaper:

Påbyggnadskurser

Organisation:

Kursinnehåll:

Inklusive hållbar tillämpning Länk till CDIO-matris kan kopplas till rubriken Kurslitteratur:

Examination:

Provkod

1 p. Betygsskala (U, G) alt. (U-3, 4, 5)

Textfält

Hur examinationen genomförs, tröskelkriterier etc….

Undervisningsspråk är Institution: . Studierektor: Examinator: Kurshemsida: Ansvarig utbildningsnämnd:

Senast ändrad: xx/xx/xx

På en länk till kursplanen kan finnas diverse information som tex uppgifter om kursutvärdering, hur man överklagar, hur man får kursbevis mm Dessutom behövs dolda fält för särartslokal

35

Bilaga 6 Enligt Kristina Edstöm. Learning Lab, KTH

Kursens roll i programmet Målet med dagens övning är att komma fram till en helhetssyn på programmet. Vi använder Svart lådametoden som utvecklats för Farkostteknikprogrammet på KTH och genomförts på flera olika civilingenjörprogram. Förbered dig genom att fundera på vilka förkunskaper din kurs kräver och i vilka kurser på programmet som dessa förkunskaper ges. Fundera också på och vilka efterkunskaper din kurs ger(se figur).



 



Efterkunskaper är ju desamma som kursens mål. Ange också för vilka kommande kurser efterkunskaperna utgör förkunskaper. Exempel på efterkunskap: Efter kursen kan studenten beräkna arbetet utfört av en ideal gas under reversibla och isoterma eller adiabatiska processer. Detta är viktiga förkunskaper till kursen si och så... Glöm inte målen för CDIO-färdigheter, som muntlig och skriftlig kommunikation, teamwork etc, om det ingår sådana i kursen. Det nya är att använda samma format (learning outcomes) för att beskriva förkunskaperna. Presentera alltså förkunskaperna på samma sätt som vi använder när vi formulerar mål: vad är det studenten ska kunna göra när de kommer till din kurs? Undvik uttryck för inre tillstånd som ”förstå”, ”känna till” etc. Använd aktiva verb som förklara, motivera, redogöra för, ge exempel på, lösa, visa, ange, välja, avgöra... Observera: I den här övningen ligger fokus uteslutande på gränssnittet gentemot andra kurser, kurserna i sig betraktar vi som svarta lådor.

36

Bilaga 7 Utdrag ur proposition ”Ny värld-ny högskola” 2004/05:162

Mål för kurser Förväntade studieresultat (learning outcomes) är ett centralt begrepp inom högskolepedagogiken och ett nyckelbegrepp inom Bologna-processen. Begreppet förväntade studieresultat används på alla nivåer, från de beskrivningar av varje nivå som fastslagits inom ramen för Bolognasamarbetet till enskilda kurser. Till stor del handlar det om att övergå från ett lärarcentrerat till ett studentcentrerat och målorienterat pedagogiskt synsätt. Den grundläggande principen är i korthet att planeringen av kurser och utbildningar skall ske utifrån beskrivningar av de kunskaper som studenterna förväntas ha tillägnat sig vid slutet av kursen eller utbildningen. Kunskap innefattar i det här sammanhanget flera olika kunskapsformer, såsom faktakunskaper, förståelse, förtrogenhet och färdigheter. Det är regeringens bedömning att lärosätena bör ange mål som beskriver studentens förväntade studieresultat vid avslutad kurs för samtliga kurser på grundnivå och avancerad nivå. Det bör ankomma på regeringen att meddela bestämmelser om detta. Genom att formulera mål för varje kurs tydliggörs vilka kunskaper varje student förväntas ha vid slutet av kursen för att bli godkänd. De beskrivningar i högskolelagen som föreslås för utbildning på grundnivå respektive avancerad nivå bör enligt regeringens bedömning avspeglas i målen för kurser som tillhör grundnivå respektive avancerad nivå. Detta innebär att det är målen för varje kurs som bör avgöra kursens nivåtillhörighet. Därmed bör inte en kurs kunna tillhöra flera nivåer. Huruvida en utbildning till en examen på grundnivå kan innehålla någon kurs på avancerad nivå och vice versa är något som lärosätena själva bör få avgöra med utgångspunkt i de krav som ställs upp i examensbeskrivningarna. Som framgår av regeringens överväganden i avsnitt 8.5 angående tillträdesbestämmelserna för utbildning på forskarnivå och i avsnitt 6.8 om studietiden för doktorsexamen bör kurser på avancerad nivå kunna ingå även i utbildning på forskarnivå.

37

BILAGA 8 , Johan Malmqvist, Chalmers Examensordnin gens mål

CDIO-målförteckningen

4.6 Ta i drift, använda, underhålla och avveckla

4.5 Implementera/realisera

4.4 Utveckla

4.3 dentifiera behov och planering utveckling

4.2 Företags- och affärsmässiga villkor

4.1 Samhälleliga villkor

3.3 Kommunikation på främmande språk

4 Behov sidenti fiering ,

3.2 Kommmunikation

3.1 Förmåga att arbeta i grupp

2.5 Professionella färdigheter & förhållningssätt

2.4 Individuella färdigheter och förhållningssätt

2.3 Systemtänkande

3 Förmå ga att arbeta i 2.2 Experimenterande och kunskapsbildning

2.1 Ingenjörsmässigt tänkande och problemösning

1.3 Fördjupade kunskaper i något/några ämne

2 Individ uella och yrkes

1.2 Teknikvetenskap

Programsyfte

1.1 Matematik och naturvetenskap

1 Mate matisk a, natur-

Kunskap och förståelse Visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som civilingenjör

X X X X X X X X X X X X X X X X X X Visa kunskap om det valda teknikområdets vetenskapliga grund och dess beprövade erfarenhet samt insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete Visa såväl brett kunnande inom det valda teknikområdet inbegripet matematik och naturvetenskap som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området

Färdighet och förmåga

X X X X X X X X

Visa förmåga att med helhetssyn kritiskt, självständigt och kreativt identifiera, formulera och hantera komplexa frågeställningar, analysera och kritiskt utvärdera tekniska lösningar samt delta i forskningsoch utvecklingsarbete och därigenom bidra till

X X X X

Visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap samt visa förmåga att modellera, simulera, förutsäga samt utvärdera skeenden, även med utgångspunkt i begränsad information

X X X X

Visa förmåga att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna ramar Visa förmåga att utveckla och utforma produkter, processer och system med hänsyn till människors förutsättningar och behov och samhällets mål för hållbar utveckling

X X

X

X

X X X X X X

Visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser, och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa, i dialog med olika målgrupper Värderingsförmåga och Visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete förhållningssätt Visa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, inbegripet sociala, ekonomiska och miljömässiga aspekter

X X X

X X

X

X

X X

X X

Visa insikt om och förmåga till lagarbeteoch samverkan i grupper med olika sammansättning

X Visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin färdighet och förmåga

X

X X

38