PR_NLE_art108

EUROPAPARLAMENTET

2009 - 2014 Plenarhandling

A7-0182/2013 29.5.2013

BETÄNKANDE om nomineringen av Neven Mates till ämbetet som ledamot av revisionsrätten (C7-0106/2013 – 2013/0804(NLE)) Budgetkontrollutskottet Föredragande: Inés Ayala Sender

RR\937833SV.doc

SV

PE508.261v05-00 Förenade i mångfalden

SV

PR_NLE_art108 INNEHÅLL Sida FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS BESLUT ....................................................... 3 BILAGA 1: NEVEN MATES MERITFÖRTECKNING .......................................................... 4 BILAGA 2: NEVEN MATES SVAR PÅ DE SKRIFTLIGA FRÅGORNA ............................ 6 RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET ................................................. 12

PE508.261v05-00

SV

2/12

RR\937833SV.doc

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS BESLUT om nomineringen av Neven Mates till ämbetet som ledamot av revisionsrätten (C7-0106/2013 – 2013/0804(NLE)) (Samråd) Europaparlamentet utfärdar detta beslut – med beaktande av artikel 286.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilken rådet har hört parlamentet (C7-0106/2013), – med beaktande av artikel 108 i arbetsordningen, – med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A7-0182/2013), och av följande skäl: A. Parlamentets budgetkontrollutskott har granskat kandidatens referenser, särskilt i förhållande till de villkor som anges i artikel 286.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. B. Vid sitt sammanträde den 27 maj 2013 höll budgetkontrollutskottet en utfrågning med den kandidat som rådet föreslagit som ledamot av revisionsrätten. 1. Europaparlamentet avstyrker rådets förslag till utnämning av Neven Mates till ledamot av revisionsrätten. 2. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut till rådet och, för kännedom, till revisionsrätten samt till Europeiska unionens övriga institutioner och medlemsstaternas revisionsorgan.

RR\937833SV.doc

3/12

PE508.261v05-00

SV

BILAGA 1: NEVEN MATES MERITFÖRTECKNING

Expertområden: Makroekonomisk anpassningspolitik, finanspolitik, budgetförvaltning, inbegripet resultatinriktad budgetering och de offentliga utgifternas effektivitet, samt centralbanks- och penningpolitikfrågor. Viktigaste meriter: Chef för Internationella valutafondens uppdrag inbegripet som chefsförhandlare vid förhandlingar om program och efterföljande översyn av program med flera länder i Central- och Östeuropa. Deltog i utformningen av budgetpolitik och strukturreformer inom offentliga finanser. Bidrog till att förbättra analyserna av den makroekonomiska utvecklingen i Kroatien. Erfarenhet av att utarbeta makroekonomiska landrapporter. BEFATTNINGAR KROATIENS NATIONALBANK (sedan juli 2009)  Senior rådgivare för ledningen (sedan 2009). Gav råd om analyser av makroekonomisk utveckling, penningpolitik, banksektorn och strukturreformer. INTERNATIONELLA VALUTAFONDEN, WASHINGTON, DC, USA (1992–2009)  Ständig representant och chef för Rysslandskontoret (2004–2009). Underlättade samarbetet med de ryska myndigheterna. Bidrog till att analysera makroekonomiska frågor i den oljebaserade ekonomin i tider med volatila oljepriser.  Medlem i IMF:s delegation vid finansministrarnas möten i G8 i Moskva och Sankt Petersburg under Rysslands ordförandeskap (oktober 2008–februari 2009).  Chef för uppdraget i Vitryssland (oktober 2007–februari 2009, parallellt med tjänsten i Moskva). Ledde flera förhandlingsuppdrag avseende stand-by-insatsen.  Chef för uppdraget i Rumänien och divisionschef (2001–2004). Ledde IMF-teamet i förhandlingsprogram och efterföljande översyner av den första lyckade stand-by-insatsen i Rumänien (2001–2003). Det överenskomna programmet ledde till att inflationen minskade från över 40 procent till ensiffriga tal genom en samordning av finans-, penning- och inkomstpolitiken, samt genom genomförandet av långtgående strukturreformer. Ledde förhandlingar om efterföljaren till stand-by-insatsen och den första översynen 2004.  Chef för uppdraget i Albanien och biträdande avdelningschef (2000). Förhandlade fram överenskommelsen om ett av de första programmen för att minska fattigdom och underlätta tillväxt samt samordnade processen med att utarbeta ett strategidokument för fattigdomsminskning med myndigheterna.  Högre handläggare för Slovakien, departementet för Europafrågor. Övervakning av finans- och penningpolitiken samt den finansiella sektorn (oktober 1997–december 1999).  Högre handläggare för f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, departementet för Europafrågor. Nära involverad i att förhandla fram och övervaka penningpolitiken samt budgetrelaterade och strukturella villkor inom ramen för stand-by-insatsen som omfattade lyckade växelkursanpassningar (juli 1995–september 1997). PE508.261v05-00

SV

4/12

RR\937833SV.doc

 

Finanspolitisk ekonom för Polen, departementet för finanspolitik (januari 1994–juni 1995). Författare till en skrift om pensionssystemfrågor. Finanspolitisk ekonom för Pakistan, departementet för finanspolitik. Deltog i förhandlingar om flera IMF-åtgärder (stand-by-avtal, ESAF, m.m.). Medförfattare till skriften om frågor avseende finanspolitisk federalism i regionen. (April 1992 – december 1993).

NATIONALEKONOMISKA INSTITUTET, ZAGREB, KROATIEN (1977–1992)  Olika forskartjänster, inbegripet som chef för avdelningen för penningpolitik samt forskardocent, med ungefär hundra publicerade skrifter.

ANDRA BEFATTNINGAR OCH VERKSAMHETER   

Styrelseordförande i nationalekonomiska institutet, Zagreb (2010–2012). Rådgivare till den kroatiska nationalbankens ordförande om införandet av den första kroatiska valutan efter Kroatiens självständighetsförklaring (1991–1992). Styrelsemedlem i regeringen för f.d. Jugoslaviens organ för omstrukturering av banker (1989–1990).

UTBILDNING  Fil.dr i ekonomi, fakulteten för ekonomi, universitetet i Zagreb (1988).  Magisterexamen i ekonomi, fakulteten för utrikeshandel, universitetet i Zagreb (1981).  Fil.kand. i statsvetenskap, fakulteten för statsvetenskap, universitetet i Zagreb (1975).  Fulbright-stipendiat, stipendium efter doktorandstudier, North-Western University, Evanston, IL, USA (1990). LÄRARTJÄNSTER  Lektor i offentlig ekonomi vid högskolan för ekonomi och förvaltning i Zagreb (sedan 2011)  Gästtalare vid många konferenser och seminarier, med publicerade bidrag. SPRÅK Kroatiska (modersmål), engelska (flytande), ryska (tillfredsställande), tyska (tillfredsställande).

RR\937833SV.doc

5/12

PE508.261v05-00

SV

BILAGA 2: NEVEN MATES SVAR PÅ DE SKRIFTLIGA FRÅGORNA Yrkeserfarenhet 1. Skulle du vilja redogöra för de viktigaste aspekterna av din yrkeserfarenhet från offentlig ekonomisk förvaltning, företagsledning eller förvaltningsrevision? I början av min yrkeskarriär vid nationalekonomiska institutet i Zagreb skrev jag en avhandling om halvoffentliga transaktioner i flera centralbanker. Dessa transaktioner genomförs vanligtvis via budgeten men ibland genomförs de av centralbanker trots att de slutligen påverkar de offentliga finanserna. I avhandlingen föreslog jag att Internationella valutafondens avdelning för finansfrågor skulle bjuda in mig som gästforskare. Under min tid vid avdelningen för finansfrågor i början av 1991 skrev jag en avhandling om skattemässig federalism i före detta Jugoslavien. Ett år senare började jag arbeta som finanspolitisk ekonom vid samma avdelning. Avdelningen är specialiserad på att ge andra avdelningar råd när det gäller övervakning av den finanspolitiska utvecklingen i medlemsländer, finanspolitiska aspekter i samband med makroekonomiska anpassningsprogram, metoder för budgetförvaltning och tillhandahållande av tekniskt stöd till medlemsländerna i budgetfrågor. Mitt första uppdrag var vid en av de tre avdelningar som ansvarade för att se över frågor avseende finansiell förvaltning och budgetförvaltning i landrapporter och olika forskningsskrifter. Dessa skrifter gällde inte bara finanspolitikens makroekonomiska roll, utan också effektiviteten och ändamålsenligheten när det gäller programmen för offentliga utgifter. Som finanspolitisk ekonom deltog jag också regelbundet i avdelningsuppdrag för olika områden och genomförde samråd enligt artikel IV eller förhandlingsprogram med medlemsländer, samt uppdrag för tekniskt stöd. Mina uppgifter inom ramen för denna befattning bestod bland annat i att förbereda anteckningar om inkomster och utgifter, utgiftsförvaltningsfrågor och förslag till eventuella reformer på finansområdet. I samband med utlåningsförhandlingar förberedde jag förslag till politikåtgärder och finansiella krav inom ramen för programmet. Utgiftsrelaterade frågor i samband med samråd eller programförhandlingar avsåg till exempel hållbarheten av det s.k. pay as you go-pensionssystemet, huruvida indexregleringar är lämpliga och huruvida parameterreformer var möjliga i en situation med en allt större försörjningsbörda. Andra vanligt förekommande frågor var för- och nackdelarna med bidrag, som ofta förekom i form av reglerade priser, och om det var möjligt att avskaffa dessa i kombination med tillhandahållandet av målinriktat stöd till utsatta befolkningsgrupper. Lönepolitiken inom den offentliga sektorn diskuterade också ofta. När jag senare flyttade till avdelning Europa I, där jag utförde handläggaruppgifter för enskilda länder, fortsatte jag att arbeta med finansfrågor, inbegripet effektiviteten av olika program för offentliga utgifter, och med att utvärdera möjliga strukturreformer med tanke på deras budgetkostnader och fördelar. Detta arbete liknade i hög grad effektivitetsrevisioner. Även om begreppet förvaltningsrevision inte skulle passa i detta särskilda sammanhang PE508.261v05-00

SV

6/12

RR\937833SV.doc

liknade de två verksamheterna varandra mycket i många avseenden. När jag började leda IMF-uppdragen för utlåningstransaktioner fortsatte aspekter som avsåg program för offentliga utgifter och strukturreformer att spela en framträdande roll. Under 2002 ledde jag uppdrag till Albanien, under vilka man förhandlade fram ett av de första programmen inom faciliteten för att minska fattigdom och främja tillväxt (PRGF) och efterföljande översyner. Programmet stödde regeringens insatser för att förbättra den fattiga befolkningens tillgång till sjukvård, öka skoldeltagandet och förbättra kvaliteten på infrastrukturen, inbegripet vatten- och energiförsörjning. Under 2001–2004 ledde jag många förhandlingsuppdrag avseende två stand-by-insatser med Rumänien. Programmet för 2001–2003, som förhandlades fram vid tiden för Rumäniens EU-anslutning, omfattade en bred uppsättning åtgärder för finanspolitisk konsolidering, särskilt på utgiftssidan. Vid utformningen av dessa diskuterade man noggrant åtgärder i syfte att förbättra effektivitet för budgetprogram och stora offentliga företags transaktioner. Programmet omfattade till exempel prisreformer på områdena elektricitet, gas och värme, i kombination med kompensationsåtgärder för att mildra konsekvenserna för utsatta befolkningsgrupper. För närvarande är jag senior rådgivare vid Kroatiens nationalbank och mina uppgifter består bland annat i att regelbundet kommentera finanspolitiska frågor i Kroatien, inbegripet om genomförandet av den finanspolitiska lag som nyligen antagits av det kroatiska parlamentet och om budgetredovisningssystem (GFS 1986, GFS 2001, ESA95). Jag håller också en kurs om offentliga finanser vid högskolan för ekonomi och förvaltning i Zagreb (ZŠEM). Det är intressant att undervisa och diskutera med studenter för att jämföra teoretiska kunskaper med den pågående utvecklingen inom de offentliga finanserna. Jag tror att erfarenheterna under min karriär ger mig goda förutsättningar för att i hög grad kunna bidra till revisionsrättens verksamhet. Detta gäller särskilt effektivitetsrevisioner, som är ett av dess viktiga verksamheter. Jag har också noterat att revisionsrättens dagordning också omfattar effektivitetsrevisioner av program i samband med EU:s svar på den befintliga finansiella och ekonomiska krisen, inbegripet nya finansiella tillsynsinstitutioner, medelfristigt finansiellt stöd till medlemsländer och förfaranden för att uppnå striktare budgetdisciplin. Med mina kunskaper kan jag bidra till revisionsrättens arbete på detta område. 2. Vilka är de tre viktigaste beslut som du har varit med om att fatta i ditt yrkesliv? Först och främst, i slutet av 1991 och i början av 1992 var jag, som anställd vid nationalekonomiska institutet i Zagreb, rådgivare till den kroatiska nationalbankens ordförande om frågor kopplade till införandet av den första valutan efter Kroatiens självständighet (den kroatiska dinaren). Jag bidrog till att förbereda beslut, inbegripet tidsramarna för reformen, växelkurspolitiken, reformen av överenskommelsen med andra stater som tidigare hörde till Jugoslavien och åtgärder som krävs för att bevara banksystemets stabilitet i en situation med praktiskt taget inga officiella reserver och stora insättningar av utländsk valuta från hushållens sida på inhemska banker.

RR\937833SV.doc

7/12

PE508.261v05-00

SV

För det andra, under stand-by-insatserna med Rumänien 2001-2003 ansvarade jag för att föreslå anpassningsåtgärder och därefter för att förhandla fram de nödvändiga åtgärderna med myndigheterna. Programmet lyckades minska inflationen från över 40 procent till ensiffriga tal på tre år, samtidigt som underskottet i bytesbalansen hölls på en försiktig nivå. Detta uppnåddes genom en stark finanspolitisk konsolidering, kombinerad med en noggrant synkroniserad lönepolitik inom budgetinstitutioner och offentliga företag, gradvis övergång till ett mindre strikt växelkursband och komplexa åtgärder för att hålla tillbaka kredittillväxten. Den genomgripande konsolideringen av de offentliga finanserna uppnåddes inte bara genom budgetåtgärder utan också genom åtgärder för att förbättra de offentliga företagens lönsamhet. Jag ansvarade inte bara för programmets utformning utan jag var ofta tvungen att besluta om tillvägagångssätt under förhandlingarna. För det tredje, vid flera andra tillfällen i samband med förhandlingar om program, bidrog jag till att hitta lösningar för att uppnå uppsatta makroekonomiska och finansiella mål, samtidigt som jag också beaktade myndigheternas åsikter och prioriteringar. Bland de beslut som var viktiga för den kommande utvecklingen ingick till exempel ett beslut om att upphäva en redan godkänd och genomförd höjning av lönerna inom den offentliga sektorn. Oberoende 3. Enligt fördraget ska revisionsrättens ledamöter fullgöra sina skyldigheter under full oavhängighet. Hur skulle du tillämpa denna skyldighet på dina kommande arbetsuppgifter? Jag kommer i samband med fullgörandet av mina skyldigheter vid revisionsrätten inte att begära eller ta emot instruktioner från Kroatiens regering eller någon annan institution eller enskild person. Jag förstår fullt att revisionsrätten och alla dess ledamöter måste vara helt oberoende i samband med utövandet av revisionsrättens verksamhet, enligt vad som anges i EU:s fördrag. Om jag drar slutsatsen att en särskild fråga, med koppling antingen till mitt land eller till länder vars myndigheter jag haft nära kontakter med i samband med mina tidigare uppgifter, skulle kunna ge upphov till en intressekonflikt eller uppfattas som en intressekonflikt, skulle jag rådfråga revisionsrättens ordförande om huruvida jag bör utebli från de relevanta diskussionerna. 4. Har du beviljats ansvarsfrihet för tidigare ledningsuppdrag, om ett sådan förfarande varit tillämpligt? Inget sådant förfarande har varit tillämpligt för de befattningar som jag har haft. 5. Bedriver du någon ekonomisk verksamhet eller har du finansiella intressen eller några andra åtaganden som kan komma i konflikt med dina kommande arbetsuppgifter? Är du beredd att redovisa alla dina finansiella intressen och andra åtaganden inför revisionsrättens ordförande och att offentliggöra dem? Om du är inblandad i en pågående rättsprocess, kan du lämna närmare upplysningar om den? Jag bedriver inte någon ekonomisk verksamhet eller har några finansiella intressen eller några PE508.261v05-00

SV

8/12

RR\937833SV.doc

andra åtaganden som kan komma i konflikt med arbetsuppgifterna vid revisionsrätten. I enlighet med revisionsrättens regler och praxis kommer jag att redovisa finansiella intressen och åtaganden för revisionsrättens ordförande och offentliggöra dem. Jag är inte inblandad i någon rättsprocess. 6. Är du beredd att avgå från alla uppdrag som du blivit vald till och frånträda alla aktiva uppdrag som innebär ansvar inom ett politiskt parti efter att du blivit utnämnd till ledamot av revisionsrätten? Jag är inte medlem i något politiskt parti och jag är inte vald till något uppdrag, med undantag för ett uppdrag som styrelseledamot i en ideell institution, som jag kommer att avgå från om jag blir vald till revisionsrätten. 7. Hur skulle du hantera ett allvarligt fall av regelbrott eller t.o.m. bedrägeri och/eller korruption som rör aktörer i din hemmedlemsstat? Jag skulle göra mitt bästa för att vara opartisk till alla ärenden med koppling till min hemmedlemsstat. Om jag under loppet av en revision skulle upptäcka något tecken på allvarligt regelbrott, inbegripet eventuell bedrägeri eller korruption, skulle jag följa revisionsrättens arbetsordning och artikel 2 i Europeiska revisionsrättens beslut 97–2004. I fall som skulle kunna uppfattas som en intressekonflikt eller verkligen utgöra en intressekonflikt skulle jag enligt ovanstående rådfråga revisionsrättens ordförande. Fullgörande av arbetsuppgifter 8. Vilka bör vara de viktigaste dragen i en kultur för sund finansiell förvaltning i offentliga förvaltningar? Offentliga resurser bör användas med största försiktighet och endast när fördelarna för samhället är större än bördan för hushåll och företag. Resurserna för att driva offentliga förvaltningar kommer huvudsakligen från skatter som direkt minskar de tillgängliga resurserna för den privata sektorn, vilket, med undantag för de sällsynta fall där det handlar om rent pigouvianska skatter, medför ytterligare snedvridningar. Detta är av särskild relevans för de europeiska ländernas offentliga förvaltningar, eftersom deras offentliga utgifter i genomsnitt är betydligt högre än i andra utvecklade ekonomier. Det har blivit ännu viktigare med försiktighet när det gäller offentliga finanser på grund av den rådande situationen där flera europeiska länder kämpar för att övertyga marknaderna om hållbarheten i deras finanspolitik. Finanspolitisk försiktighet bör därför vara den viktigaste aspekten i kulturen för finansiell förvaltning inom den offentliga sektorn. Processen för att säkerställa finanspolitisk försiktighet omfattar en komplex rad förfaranden, från godkännandet av budgeten till de otaliga detaljerna i samband med genomförandet av de godkända utgifterna. Processen och det slutliga budgetdokumentet bör först och främst vara transparenta. RR\937833SV.doc

9/12

PE508.261v05-00

SV

Dokumenten bör ge en sann bild av den föreslagna budgetens överensstämmelse med medelfristiga finanspolitiska ramar och regler. Eftersom det fortfarande inte finns några allmänt accepterade redovisnings- och rapporteringsregler för många aspekter av den offentliga sektorns verksamhet, bör budgetdokumenten tydligt redogöra för de använda redovisningsreglerna och för alla åtaganden, inbegripet till exempel åtaganden i samband med ansvarsförbindelser och köp av finansiella tillgångar i politiska syften, som ofta inte är inkluderade i budgeten. När det gäller genomförandet av utgifter, bör huvudprinciperna vara en tydlig tilldelning av ansvar för att fatta beslut om användningen av offentliga resurser, exakta regler för upphandlingsförfaranden, och säkerställandet av en stark roll för interna kontrollfunktioner (internrevision, överensstämmelse och riskkontroll i synnerhet) och för extern kontroll och revision. 9. Enligt fördraget ska revisionsrätten biträda parlamentet när det utövar sina kontrollbefogenheter i fråga om genomförandet av budgeten. Hur skulle du vilja beskriva ditt ansvar när det gäller att rapportera till Europaparlamentet och i synnerhet till dess budgetkontrollutskott? Revisionsrätten agerar som ett kollektivt organ som fattar sina beslut till följd av diskussioner bland ledamöterna. Jag är säker på att revisionsrätten alltid på ett positivt sätt kommer att bemöta förslag och förfrågningar om att tillhandahålla råd eller avge yttranden avseende frågor som är viktiga för parlamentet eller budgetkontrollutskottet. Eftersom revisionsrätten tillhandahåller råd och avger yttranden som helt och hållet genomförs av andra EU–institutioner, är jag säker på att revisionsrättens samtliga ledamöter, inbegripet mig själv om jag blir vald, alltid kommer att göra sitt bästa för att samarbeta nära med parlamentet, budgetkontrollutskottet och kommissionen. 10. Vilket mervärde anser du att effektivitetsrevisioner har, och hur bör resultaten av sådana revisioner inlemmas i förvaltningen? Effektivitetsrevisioner är mycket viktiga för att garantera sunda offentliga finanser. Det är särskilt viktigt att EU:s utgiftsprogram är effektivt i en tid då EU–länderna står inför allvarliga utmaningar med att stärka den finanspolitiska hållbarheten samtidigt som tillväxten återställs. Även om revisionsrätten inte fattar några direkta beslut om program, kan den ge nyttiga råd och förslag till parlamentet och kommissionen om behovet av att se över och eventuellt omstrukturera enskilda utgiftsprogram och verksamheter. Effektivitetsrevisioner är inte den enda verksamhet som skulle kunna eller borde ge mervärde för den traditionella finansiella revisionen och revisionen av regelefterlevnaden, men de är en av revisionsrättens grundläggande verksamheter. Det är de andra EU–institutionernas ansvar att införliva effektivitetsrevisionernas resultat i sina förvaltningsförfarandena. Revisionsrätten kan endast bidra till att genomförandet blir framgångsrikt genom kvaliteten på sin rådgivning och genom att säkerställa ett starkt samarbete med andra EU–institutioner. 11. Hur kan samarbetet mellan revisionsrätten, de nationella revisionsmyndigheterna och PE508.261v05-00

SV

10/12

RR\937833SV.doc

Europaparlamentet (budgetkontrollutskottet) förbättras avseende revisionen av EU:s budget? Jag kan i detta skede inte uttala mig om denna fråga. Om jag blir vald kommer jag dock att med mina kollegor i revisionsrätten diskutera möjligheterna att förbättra samarbetet på detta område, så fort jag bättre har satt mig in i rådande metoder och förfaranden. Övriga frågor Skulle du dra tillbaka din kandidatur om parlamentet inte skulle stödja din nominering till ledamot av revisionsrätten? Det är ganska troligt att jag skulle dra tillbaka min kandidatur till följd av ett negativt utlåtande, efter noggrant beaktande av alla invändningar som skulle kunna göras mot min nominering. Jag skulle emellertid inte fatta ett slutligt beslut i denna fråga innan jag har kunnat höra och överväga dessa invändningar, vilket jag tror stämmer överens med rådande EU–regler om sådana utnämningar.

RR\937833SV.doc

11/12

PE508.261v05-00

SV

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET Antagande

27.5.2013

Slutomröstning: resultat

+: –: 0:

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Jean-Pierre Audy, Inés Ayala Sender, Zuzana Brzobohatá, Andrea Češková, Ryszard Czarnecki, Martin Ehrenhauser, Jens Geier, Ingeborg Gräßle, Cătălin Sorin Ivan, Monica Luisa Macovei, Jan Mulder, Eva Ortiz Vilella, Bogusław Sonik, Georgios Stavrakakis, Søren Bo Søndergaard, Michael Theurer

11 16 0

Slutomröstning: närvarande suppleanter Esther de Lange, Ivailo Kalfin, Véronique Mathieu Houillon, Vojtěch Mynář, Derek Vaughan Slutomröstning: närvarande suppleanter Elena Băsescu, Elisabeth Jeggle, Ramona Nicole Mănescu, MarieThérèse Sanchez-Schmid, Axel Voss, Renate Weber (art. 187.2)

PE508.261v05-00

SV

12/12

RR\937833SV.doc