Psykisk ohälsa

7-8 MAJ

Psykisk ohälsa Inom ramen för Nya Perspektiv har psykisk ohälsa lyfts fram som en gemensam utmaning för kommunerna och Landstinget i Värmland. Det finns en omfattande dokumentation som visar att den upplevda psykiska ohälsan ökar och att ”unga vuxna” är överrepresenterade.

Gemensamma mål i kommunerna och landstinget Det psykiska välbefinnandet ska öka, särskilt i gruppen unga vuxna • •

Andel kvinnor 18 - 25 år med nedsatt psykiskt välbefinnande ska inte uppgå till mer än 30 procent år 2012. Idag det 36 procent (Liv och hälsa 2008). Andel män 18 – 25 år med nedsatt psykiskt välbefinnande ska inte uppgå till mer än 15 procent år 2012. Idag är det 18 procent. (Liv och hälsa 2008).

Måluppfyllelsen ska rapporteras till ”Nya Perspektiv” årligen. Utvecklingsarbetet ska ske inom befintliga ekonomiska ramar

Bakgrund Inom området förekommer ett otal begrepp som olika uttolkare ger olika innebörd. Den här framställningen följer SKL:s definitioner1… Psykisk hälsa… •

är mer än frånvaron av psykisk ohälsa. Det handlar bland annat om att människor upplever sin tillvaro meningsfull, att de kan använda sina resurser, vara delaktiga i samhället och uppleva att de har förmåga att hantera livets normala motgångar.

Psykisk ohälsa… •

används i dag ofta som en övergripande term som täcker både psykiska besvär och psykisk sjukdom.

Psykiska besvär… •

1

beskriver olika tillstånd då människor visar tecken på psykisk obalans eller symtom som oro, ångest, nedstämdhet eller sömnsvårigheter. De psykiska besvären kan beroende på typ och omfattning i olika grad påverka funktionsförmågan. Symtomen behöver inte vara så omfattande att diagnos kan sättas och är ofta normala reaktioner på en påfrestande livssituation.

SKL februari 2009. Positionspapper ”Psykisk hälsa, barn och unga”

SLUTDOKUMENT

PSYKISK OHÄLSA

Psykiska sjukdomar och psykiskt funktionshinder…

•

är när symtom eller funktionsnedsättning är av den typ eller grad att de kvalificerar till en diagnos. Det är vanligt med psykiska besvär bland barn och ungdomar och de är oftast övergående. Det är viktigt att inte sjukdomsförklara det som är normala reaktioner i livet samtidigt som tidig identifiering av allvarliga tillstånd kan påverka prognosen positivt.

Strukturella förändringar i den psykiatriska vården Psykiatrireformen 1995 medförde en total omorientering i synen på ”psykiskt sjuka”. De stora institutionerna avvecklades slutgiltigt och nya former av stöd såg dagens ljus. De ”psykiskt sjuka” steg fram som individer med rättigheter och skyldigheter som alla andra, de blev medborgare. Psykiatrisk vård och behandling i öppna former utvecklas ständigt och kommunen har ansvar för stöd i boendet, med sysselsättning och fritidsverksamhet, Landstinget för vård och behandling. I detta ”gränsland” är det många gånger svårt att ”hitta rätt” för den enskilde. Samverkan mellan aktörer istället för sökande efter ett ”gränssnitt” är nyckeln till ett gott liv för människor med olika grad av psykisk ohälsa. Förekomst av psykisk ohälsa Sedan nationella mätningar började i slutet av 1980-talet har andelen ungdomar i åldern 16 - 24 år som upplever ängslan, oro eller ångest ökat, och den fortsätter alltjämt att öka. Åren 1988 – 1989 uppgav 9 procent av kvinnorna och 4 procent av männen i samma åldersgrupp att de hade besvär av ängslan, oro eller ångest. Åren 2004 – 2005 hade andelen ökat till 30 procent bland kvinnorna och 14 procent bland män2. I Värmland har andelen kvinnor 18 – 25 år med nedsatt psykiskt välbefinnande legat mellan 29 – 36 procent för åren 2000, 2004 och 20083. • Andelen ungdomar som gör självmordsförsök ökar kraftigt. Självmordsförsök bland ungdomar är tre gånger så vanligt bland kvinnor som bland män. • Betydligt fler kvinnor än män bedöms ha ett nedsatt psykiskt välbefinnande. Skillnaderna är störst bland yngre ungdomar i åldern 16 – 19 år där 29 procent av kvinnorna och 7 procent bland männen uppgav besvär av ängslan, oro eller ångest åren 2004 – 2005. • Nedsatt psykiskt välbefinnande ökar i samtliga ungdomsgrupper oavsett familjeförhållanden, födelseland, arbetsmarknadsstatus, föräldrars socioekonomi med mera. Två omständigheter inom området psykisk ohälsa som ger anledning till oro inför framtiden är därför av speciellt intresse. 1. Den ökade psykiska ohälsan hos unga vuxna. Till skillnad mot ”psykisk sjukdom” ökar andelen i befolkningen som uppvisar ”psykiska besvär” och den stora ökningen svarar gruppen ”unga vuxna ” för. 2. Den låga livskvaliteten hos många brukare med behov av stora och långsiktiga insatser från såväl psykiatri som socialtjänst. Såväl psykiatrireformen 1995, som den nationella psykiatrisamordningen 2006, synliggör denna verklighet.

2 3

Folkhälsorapport 2009, Socialstyrelsen 2009 Se diagrambilaga

2

Gemensamt utvecklingsarbete för kommunerna och landstinget Trots att ökningen av den psykiska ohälsan pågått under snart 20 år, råder stor osäkerhet inför vad den enskilde eller samhället skall eller kan göra för att råda bot på denna utveckling. Sannolikt är orsakssammanhangen komplicerade och kopplade till den samhällsutveckling vi alla är en del av. Det krävs naturligtvis insatser inom flera olika områden för att nå de uppställda målen: • •

Det psykiska välbefinnandet ska öka, särskilt i gruppen unga vuxna "Andel kvinnor 18 - 25 år med nedsatt psykiskt välbefinnande ska inte uppgå till mer än 30 procent år 2012." (Idag är det 36 procent) • "Andel män 18 – 25 år med nedsatt psykiskt välbefinnande ska inte uppgå till mer än 15 procent år 2012" (Idag är det 18 procent). Mätinstrument: Liv och hälsa eller motsvarande. Två aktiviteter har bedömts viktiga för att komplettera befintligt utbud Självhjälpsgrupper Fokus ska vara att lära människor, särskilt unga, att hantera livskriser och sviktande psykisk hälsa utan att sjukdomsförklara, samt att stödja realistiska förväntningar på livet. Målet är att unga människor ska undvika att bli konsumenter av omfattande vårdinsatser och bli stigmatiserade. Självhjälpgrupper är ett bra och kostnadseffektivt redskap att hantera denna problematik. För dem som är i behov av omfattande stöd och behandling krävs sannolikt ett annat förhållningssätt. Självhjälpsgrupper är en metod som är beprövad inom andra områden En självhjälpsgrupp är, "en mindre, deltagarstyrd samling människor som regelbundet samlas för att bearbeta gemensamma problem genom ömsesidigt stöd och ömsesidig hjälp" För den aktuella målgruppen bör en självhjälpsgrupp bestå av några stabila välfungerande vuxna samt unga vuxna med ”psykiska besvär”. Aktiviteter -

Bygga upp en modell för självhjälpsgrupper i Värmland.

-

Skapa självhjälpsgrupper för unga vuxna i alla värmländska kommuner. 12 av 16 värmländska kommuner har tillgång till minst en självhjälpsgrupp under 2010.

-

Skapa förutsättningar för ökad psykisk hälsa. 75 % av deltagarna uppger förbättrad psykisk hälsa ett år efter deltagande i självhjälpsgrupp

3

Vård- och stödsamordning (Case management) Situationen för de personer som har stora och komplexa vård- och stödbehov är lika väldokumenterad som dålig. Psykiatrireformen och den nationella psykiatrisamordningen såg bristen på samordning av samhällets vårdinsatser som ett av de riktigt stora hindren för brukaren att kunna förbättra sin livskvalitet. Målet är att säkerställa en bättre livskvalitet för personer med psykiska funktionshinder. Regeringen gick också den nationella psykiatrisamordnaren tillmötes, genom att 2006 finansiera implementering av en arbetsmetodik som stärker brukarens ställning. Metodens svenska namn är ”Vård- och stödsamordning” och har som förebild ”Case management”, en metod som används främst i USA och England. Karlstads universitet fick uppdraget att genomföra detta utbildningsprojekt och utvärderingar kommer att göras. Hela satsningen har skapat ringar på vattnet, vilket inneburit att tre värmländska kommuner och division psykiatri gemensamt har en pågående första utbildning inom området. Vård- och stödsamordning innebär att … •

patient/brukare garanteras en sammanhållen vård och stöd som motsvarar individuella behov och täcker alla livsområden.

•

ett arbetssätt där en person är personligt ansvarig för att tillse att patient/brukare får de insatser han eller hon anser sig behöva genom att själv utföra dem eller tillse att annan gör det. Allt i syfte att den enskilde ska ta egen makt över sin situation.

•

utöver behandling och omvårdnad ser vård- och stödsamordnaren också till att vardagslivet fungerar, det vill säga tar ansvar för att personen har ett fungerande boende, klarar sin ekonomi, och hittar meningsfulla sysselsättningar motsvarande arbete och fritid.

En vård- och stödsamordnare måste för att bli tillräckligt kraftfull finnas inom ramen för samhällsbaserade team som arbetar över huvudmannagränserna med både sociala och psykiatriska insatser. Det kommer givetvis att innebära att både kommun och landsting ändrar en del av sina rutiner och arbetssätt och att man gör detta i samarbete. Medborgaren går före organisationen! Genomförandet av denna vård- och stödsamordning kräver utbildning. Erfarenheten har visat att arbetssättet vård- och stödsamordning med fördel kan knyta an till de fungerande stödfunktioner som idag redan finns och till dem som planeras. Några sådana värmländska exempel utgör Personligt Ombud, En skola för livet, Ett bättre liv m fl. Aktiviteter •

Implementera vård- och stödsamordning som arbetsmetod i samarbetet mellan alla värmländska kommuner och division psykiatri.

•

2009 har 12 av 16 kommuner och division psykiatri fattat beslut om att implementera arbetsmetoden vård- och stödsamordning.

•

2010 har 12 av 16 kommuner som implementerat beslutet och division psykiatri påbörjat utbildning i vård- och stödsamordning som arbetsmetod.

4

Diagram- och tabellbilaga

Nedsatt psykiskt välbefinnande fördelat efter kön och ålder 2008 40 35 30

%

25 Man

20

Kvinna

15 10 5 0 18-25

26-34

35-64

65-79

80-84

Åldersgrupp

Figur 1. Nedsatt psykiskt välbefinnande fördelat på kvinnor, män och åldersgrupp 2008. Källa: Liv och hälsa 2008

Andel kvinnor med nedsatt psykiskt välbefinnande åren 2000, 2004 samt 2008 50

40 34

34

36 28

30 %

25

27

År 2000 År 2004 20

20

20

19

År 2008 11

11

11

10

0 18-25 år

26-34 år

35-64 år

65-79 år

Figur 2. Andel kvinnor med nedsatt psykiskt välbefinnande i olika åldersgrupper Källa: Liv och hälsa 2008

5

50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0

Män

N ed st äm d S öm np ro bl em

H uv ud vä rk

Kvinnor

S tre N ed ss sa tt Ps .v äl be f Tr öt t/k ra ftl ös Ä ng sl an /o ro

%

Psykosomatiska besvär 18-25 år

Symptom

Figur 3. Andel kvinnor och män 18 – 25 år med olika psykosomatiska besvär. Svarsalternativen ”besvärats vid ett flertal tillfällen/i stort sett hela tiden” under de 3 senaste månaderna samt andel med nedsatt psykiskt välbefinnande GHQ12. Källa: Liv och hälsa 2008.

6