Psykisk ohälsa

Bilaga 6

Behovsgrupp Ej tillgodosedda behov

Att överväga

Somatisk ohälsa Barn och ungdomar

Mindre allvarliga infektioner tar i anspråk för mycket resurser som skulle kunna användas för mer angelägna vårdbehov

Former för mindre resurs-krävande omhändertagande av infektioner m m (kombination av telefonrådgivning, information via internet och personliga besök)

Psykisk ohälsa Brister i tillgång till hälsofrämjande, förebyggande och behandlande insatser särskilt vad gäller barns anknytning och tonåringars psykiska hälsa i form av depressioner. Brister i samverkan.

Samarbete mellan BUP, socialtjänst, elevvård, mödra- och barnhälsovård, barnhabilitering, vuxen-psykiatri m fl Kompetens- och verksamhetsutveckling för dem som möter barn och ungdomar.

Missbruk Prevention och behandling vid missbruks- och beroendeproblematik

Initiera och stödja verksamheter för barn till missbrukare tillsammans med kommunerna. Korta insatser mot riskfyllt drickande. (enl SBUrapport Behandling av alkohol och narkotikaproblem) Specifika behandlingar med god evidens

Kvinnor

Psykisk ohälsa resp rörelseorganens sjukdomar och besvär med värk i nacke och axlar är vanligare hos kvinnor. Brister i rehabilitering

Utveckling av gender-perspektiv i resursfördelning, diagnostik och behandling Samverkan med kommun, näringsliv m fl för att främja psykisk hälsa

Äldre

Brister i samordning, fungerande och ansvarsfull vårdplanering och informationsöverföring samt lyhördhet för patienternas behov av vård och omsorg

Utveckling av beställarstrategi. Översyn av fördelning av resurser.

Splittrad läkarförsörjning i det särskilda boendet Förtroendet för det lokala sjukvårdsnätverket sviktar vilket leder till överutnyttjande av akutsjukvården

Samordning av medicinska insatser i det särskilda boendet

Bristfällig nutrition

Vårdprogram är under utarbetande

Brister i rehabilitering utanför sjukhusen Pröva att beställa definierade vårdkedjor för rehabilitering åtminstone när det gäller stroke och andra väl urskiljbara tillstånd. Samverkansavtal med kommunerna som inte bara är policyskapande, utan som innebär ett gemensamt uppträdande inför den enskilda patienten

Sjukdomsgrupper Sjukdomsgrupp

Ej tillgodosedda behov

Att överväga

Hjärtsjukvård

I jämförelse med övriga landet utförs av oklar anledning färre kärlvidgande ingrepp i Stockholm. Brister i vårdsamband mellan sluten vård , öppen vård och geriatrik, särskilt när det gäller hjärtsvikt och klaffsjukdomar.

Programarbete om införande av nya behandlingsmetoder. Översyn av vårdstruktur. Arbete med vårdkedje-samband.

Hjärtsvikt

Brister i användningen av effektiva Följsamhet till vårdprogram för hjärtsvikt läkemedel

Cancer

Brister i samverkan under senare skeden av sjukdomsförloppet.

En helhetssyn och integrerade vårdprogram vad gäller prevention, diagnostik och behandling för hela sjukdomsförloppet inkl ev återfall och palliativ vård leder till ett bättre nyttjande av såväl kompetens som resurser.

De strukturrationaliseringar som ägt rum under 1990talet har bidragit till svårigheter att upprätthålla en god patientfokusering. Brister i information om effektiva/ ineffektiva behandlingsmetoder

Ansvarig för samordning av aktiviteter utifrån patienternas behov kan övervägas. Upphandlingen av cancersjukvården är viktig. Tydliggörande av olika delar av den totala cancervårdkedjan skapar möjligheter till detaljerade analyser av resultat. För rimlig kostnadseffektivitet fordras uppskattning av insatser i förhållande till resultat. En sammanhållen vårdkedja gör det möjligt för professionen att utveckla effektiva prioriteringssystem inom de olika cancervårdkedjorna.

Livslånga tillstånd (kroniska sjukdomar)

Brister i uppföljning och kontinuitet. Patienten har begränsat ansvar för sin egen sjukdom

Uppföljning mot mål, kvalitetskrav och vårdprogram Individuella vårdöverenskommelser om sjukvårdens åtagande resp ansvaret för egenvård

Lungsjukdomar

Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL ) ökar kraftigt (f n 5%av vuxna befolkningen). Bristande kapacitet att omhänderta patienter med allvarliga besvär.

Ökade insatser för rökstopp. Nationellt vårdprogram för KOL är under utarbetande. Angeläget kunna tillgodogöra sig nya behandlingsmetoder

Astma-allergi

Underbehandling av unga astmatiker. Långa väntetider för oprioriterade allergifall. Lång väntan på diagnos.

Vårdprogram är under utarbetande. Redovisning av kvalitetsmått. Nätverk mellan vårdgivare i närsjukvård och somatisk korttidsvård bl a genom kliniska allergicentra. Vidareutbildning av personal. Patientutbildning.

Diabetes

I befolkningen finns ett stort antal odiagnosticerade diabetiker. Mindre än hälften av diabetespatienterna når målnivån för HbA1C.

Ytterligare screening för diabetes. Ytterligare insatser för uppföljning. Satsning på patientutbildning för bättre egenvård.

Övervikt

Insatser för prevention och behandling är otillräckliga.

Långsiktiga mål har fastställts. Program för hälsofrämjande insatser och vårdprogram är under utarbetande.

Förlossningsvård

Med planerad utbyggnad möts behoven fram till ca år 2005. Därefter bristande kapacitet.

Behov av ytterligare en förlossningsenhet från år 2005.

Smärtbehandling

Otillräcklig.

Regionalt vårdprogram är under utarbetande

Demens

Otillräckligt antal demensutredningar

Äldre med psykisk sjukdom

Svårbehandlade tillstånd som varken vuxenpsykiatrin eller geriatriken tagit hand om. (depression, ångest, psykiska trauma vid förluster av närstående m m) Leder till överkonsumtion av somatisk vård.

Osteoporos

Preventionsinsatser är otillräckliga

Fokusrapport är under utarbetande

Trycksår

Endast ett fåtal kliniker arbetar metodiskt och förebyggande

Vårdprogram är under utarbetande

Psykisk ohälsa

Otillräckliga behandlings-resurser för patienter med ångest och depression Bl a bristande kunskaper i befolkningen om behandlingsmöjligheter leder till att man inte söker vård

Samarbete mellan psykiatri och primärvård behöver utvecklas. Samarbete och samarbetsavtal mellan landsting och kommun om vård och omsorg behöver utvecklas.

Palliativ vård i livets slutskede

Brister finns.

Riktlinjer för vård i livets slutskede är under utarbetande. Samverkan mellan somatisk korttidsvård, geriatrik och hemsjukvård är nödvändig.