är effektiv - Svenskt Näringsliv
Short Description
Download är effektiv - Svenskt Näringsliv...
Description
MILJÖ
Uppslaget – M I L J Ö O C H T I L LVÄ X T, H Ä N G E R D E T I H O P ?
NIK K E T Y N V
I T K E F Ä R EF å sid. 1 Läs mer p
2
SOPOR Ä R OCKSÅ R ÅVA ROR TILLVÄ XT MÖJLIGGÖR EN BÄTTR E MILJÖ
Om SVENSKT NÄRINGSLIV
S
venskt Näringsliv är företagens företrädare i Sverige. Livskraftiga företag är en förutsättning för växande välstånd. Vi arbetar för att alla företag i Sverige ska ha bästa möjliga villkor för att verka och växa. Vårt långsiktiga mål är att Sverige ska återta en tätposition i den internationella välståndsligan. www.svensktnaringsliv.se/skolmaterial Svenskt Näringsliv företräder närmare Här hittar du fler nummer av Uppslaget och annat intressant skolmaterial. 60 000 små, medelstora och stora företag. Dessa är organiserade i 50 bransch- och arbetsgivarförbund. Vår verksamhet täcker ett brett fält och vänder sig till olika målgrupper. Vi arbetar med opinionsbildning och kunskapsspridning, utvecklar nya idéer och tar fram konkreta förslag för att skapa ett bättre klimat för företagsamheten. Ett bättre företagsklimat ger fler företag, fler växande företag och fler jobb.
2. Uppslaget
MILJÖ
Uppslaget
I skriften ges en introduktion till miljöfrågor i både Sverige och andra länder. Blir miljön bättre i Sverige? Fokus i skriften är på näringslivets miljöpåverkan och relationen mellan miljö och ekonomisk tillväxt. Skriften tar upp olika teman, som hur avfall kan bli nya råvaror, globala och lokala miljöproblem och hur klimatet förändras.
MILJÖ
– MIL JÖ OCH TILLVÄ X T, HÄNGER DET IHOP?
INNEHÅLL
TILLVÄXT MÖJLIGGÖR EN BÄTTRE MILJÖ
NY TEKNIK ÄR EFFEKTIV OM SVENSKT NÄRINGSLIV VÅR SYN PÅ FÖRETAGEN OCH MILJÖN
2 4 6 12 16 20 26 30 VAD GÖR DU FÖR MILJÖN?
KLIMATFÖR ÄNDRINGEN – EN STOR UTMANING SOPOR ÄR OCKSÅ R ÅVAROR
LOK ALA MILJÖPROBLEM
3. Uppslaget
MILJÖ
VÅR SYN PÅ FÖRETAGEN OCH MILJÖN Miljöfrågor har blivit allt mer aktuella med tiden, inte minst i näringslivet. Människor i Sverige och i andra länder värdesätter att miljön är livskraftig, ren och i balans. Framtida generationer har rätt att växa upp med tillgång till mångfald i naturen. Går detta att förena med att vi får det bättre materiellt? Vi vill kunna höja vår levnadsstandard genom att bo bättre, äta bättre, resa mer och billigare, använda mer avancerade datorer och telefoner, ta del av bättre utbildning och roligare underhållning. De flesta av oss vill kunna tjäna tillräckligt med pengar för att leva gott, även när vi blir äldre, och få god vård när vi blir sjuka. NÄRINGSLIVET
Vilken levnadsstandard vi får i Sverige beror bland annat på hur det går för de svenska företagen. Om företagen utvecklas bra kan också inkomsterna öka, konsumenterna får tillgång till fler varor och tjänster och fler får jobb. Vilken koppling finns egentligen mellan en bra miljö och en bra levnadsstandard i övrigt? Och hur arbetar de svenska företagen för att förbättra miljön? Det är frågor vi tar upp i den här skriften. TILLVÄXT ÄR GRUNDEN
Det behöver inte finnas en konflikt mellan miljöhänsyn och tillväxt. Tvärtom är tillväxt en förutsättning för att företagen ska kunna investera i ny teknik och utveckla nya och mer effektiva sätt att producera varor och tjänster. Svenska företag anser att miljöfrågorna är viktiga och ligger generellt sett långt framme när det gäller miljöhänsyn. Investeringar i ny tek-
nik har gjort att belastningen på miljön har minskat väsentligt på många områden. Många svenska företag har miljöledningssystem, där man systematiskt tar hänsyn till hur företagens hela verksamhet påverkar naturen – från råvaruframställningen till hur man på bästa sätt kan ta hand om uttjänta produkter. Detta arbetssätt har bidragit till minskade utsläpp och effektivare råvaruoch energianvändning.
=
T I L LVÄ X T
Tillväxt i ett land innebär att större ekonomiska värden skapas. Det ökar välfärden, men skapar också förutsättningar för en bättre miljö. När företagen går bra har de råd att investera i ny teknik och produktutveckling, som både kan öka produktionen av varor och tjänster och göra den effektivare, och därmed minska påfrestningarna på miljön. Det skapar ytterligare tillväxt och lägger grund för ännu fler investeringar i ny teknik och bättre miljö. Sverige har varit ledande i att utveckla ny och lönsam teknik, som lett till effektivare produktion av varor och tjänster.
MILJÖHÄNSYN ÄR LÖNSAMT
För många företag har intresset för en god miljö också blivit en lönsam affär. Ny teknik gör att företagen kan hushålla med sina resurser så att mindre går till spillo. Många konsumenter är också villiga att betala mer för produkter och tjänster som tagits fram på ett sätt som sliter mindre på miljön. I svenska företag är miljöarbetet därför ofta en viktig konkurrensfördel.
Företagens intresse för miljö handlar inte bara om viljan att tjäna pengar. Liksom människor i allmänhet har många företagare ett starkt personligt engagemang i en god miljö, och vill att deras företag ska bli så effektiva som möjligt. Ekonomisk utveckling och ny teknik i de svenska företagen har gjort att många miljöproblem som tidigare var allvarliga har kunnat begränsas. Många av dagens utmaningar för miljön, till exempel klimatförändringen, är globala och kräver samordning mellan jordens länder. Inget land kan lösa utmaningarna på egen hand och vi måste därför samarbeta med andra, inte minst inom FN och EU. VI KAN EXPORTERA TEKNIK
Handel med andra länder är en förutsättning för att klimatinvesteringar ska bli en god affär, inte bara i Sverige utan även i resten av världen. För att forskning och innovationer som vi tar fram i Sverige ska användas globalt behöver vi sprida vår teknik och kunskap. Genom handel med andra länder kan vi exportera varor och tjänster som är resurssnåla och bidrar till att minska den globala miljöpåverkan. Svenskt Näringslivs målsättning med miljöarbetet i de svenska företagen är att vi som lever i dag ska kunna tillgodose våra behov utan att äventyra kommande generationers behov. Det är samma mål som alla världens länder uppmanats att verka för, vid FN:s konferens om miljö- och klimat i Rio de Janeiro 1992.
5. Uppslaget
MILJÖ
TILLVÄXT MÖJLIGGÖR EN BÄTTRE MILJÖ När ett land industrialiseras ökar ingreppen i naturen. Men när vi blir rikare använder vi också mer avancerad teknik för att tillverka produkter och tjänster och utvinna energi på ett effektivare sätt. Genom ny teknik blir vi bättre på att skydda vår miljö.
6. Uppslaget
MILJÖ
Under de senaste 100 åren har välståndet i världen ökat dramatiskt, och vår konsumtion har ökat. Vi har också blivit fler människor på jorden. I takt med det utvinner vi mer råvaror ur naturen, producerar fler varor och tjänster, reser mer och producerar mer avfall. HUR PÅVERKAR ALLT DETTA VÅR MILJÖ?
Den industriella revolutionen började för ungefär 200 år sedan. Industrierna som växt fram har inte bara tillverkat varor som människor önskat – de har också släppt ut farliga ämnen i naturen. Den ökade konsumtionen har också lett till mer avfall, som det till en början inte fanns kunskap och förmåga att ta hand om. FATTIGT OCH SMUTSIGT
Så var det i Sverige och hela Europa när industrialiseringen kom igång på allvar i slutet av 1800-talet. Fabrikerna, som gav människor bättre och billigare kläder, bostäder och mat, hade höga skorstenar som bolmade ut skadlig rök. Produktionen var ofta smutsig. Inte sällan hamnade spill i marken och sjöarna. Det berodde inte bara på okunskap – man förstod redan då att vissa utsläpp var skadliga. Men Sverige var fortfarande ett fattigt land, där invånarna kunde dö av svält under missväxtår. Man kan tänka sig att valet mellan mat för dagen eller mindre utsläpp inte var särskilt svårt. Men när västvärldens ekonomier fortsatte att växa hände något. Företagen investerade sina vinster i ny teknik som utnyttjade naturresurserna mer effektivt. Samtidigt började det ställas politiska krav på att produktionen skulle vara mer miljöanpassad. Resultatet blev att utsläppen i naturen minskade. Jord, luft och vatten började sakta bli renare igen. När resurserna växte fick både företag och konsumenter fler valmöjligheter – man hade råd att prioritera en bättre miljö. Tillväxten har gjort oss rikare, vilket möjliggjort en renare produktion. Det finns fortfarande hot mot miljön i Sverige. Men många hot som tidigare varit alarmerande har begränsats, genom mer effektiva företag, konsumenter som gör medvetna val, och stärkt miljölagstiftning.
man lugnt ta en simtur i stadens vattendrag. Ett annat exempel är att svenska företag minskat utsläppen av svaveldioxid med över 70 procent sedan 1 1990. Svaveldioxid är ohälsosamt för människor och djur och bidrar till försurning av vattendrag. Minskningen av mängden svaveldioxid beror på att industrin ställt om till ny teknik genom att ta bort svavlet i rökgaserna. Numera säljer raffinaderierna till och med svavlet som en råvara till kemiindustrin. Lagstiftningen och kraven på svavelhalterna i kol, olja och andra bränslen har också skärpts vilket bidragit till minskning av utsläppen. På 1980-talet var oljeutsläpp i havet från fartyg en stor fråga. Sedan dess har mängden oljeutsläpp från fartyg minskat med 95 pro2 cent. Dioxiner i modersmjölk har minskat med över 65 procent sedan mitten av 1990talet. Den tidigare skövlingen av skog i industriländerna har upphört och istället dominerar 3 återväxten.
LÄGRE UTSLÄPP I DAG
Trots att vår produktion har mångdubblats minskar utsläppen av farliga ämnen stadigt. Förr i tiden var vattnet i Stockholm fyllt av föroreningar. I dag kan 7. Uppslaget
1 SMED bearbetad IVL 2 ITOPF - Oil Tanker Spill Statistics 2013 MILJÖ
3 Baseras på data om land use för Annex I
(UNFCC)
MAT OCH VATTEN ÄR VIKTIGAST
I fattiga länder är självklart också en god miljö viktig, men om barnen svälter lägger man förmodligen hellre sina resurser på mat än på minskade utsläpp. Den som riskerar att frysa ihjäl kommer att hugga ner de träd som finns för att få ved, även om det leder till att skogen försvinner och jorden spolas bort. De grundläggande behoven måste tillfredsställas först. Men i takt med att ekonomin och samhällsstrukturen byggs upp får människor allt mer resurser för att värna om miljön. Vår miljö i Sverige har blivit bättre tack vare insatser från företag, konsumenter och politiker. Men tillväxten har varit en förutsättning. I dag har vi råd att betala för sophämtning, för nya och bränslesnåla bilar, för kylskåp som inte innehåller freon och toalettpapper som blekts utan klor. Vi har råd att vara långsiktiga. I dag finns en stor efterfrågan från konsumenter på varor och tjänster som är tillverkade på ett sätt där stor hänsyn tagits till miljön. När människor efterfrågar god miljö påverkas även politiken. I fattiga länder är det svårt att få stöd för att skattepengar ska läg-
gas på vattenreningsverk eller miljölagstiftning, istället för på till exempel skola och sjukvård. I Sverige har vi en av världens mest omfattande miljölagstiftningar och satsar stora offentliga och privata resurser på rening, avfallshantering och miljövård. KRETSLOPPEN SLUTS
Miljömedvetenhet och teknisk utveckling har gjort att produkter vi köper idag använder energi och råvaror mer effektivt än de gamla de ersätter. Ett nytt kylskåp påverkar till exempel miljön mindre när det tillverkas och under sin livstid, än ett kylskåp som tillverkades för 20 år sedan. Samtidigt köper och använder vi allt fler prylar. Det gör att det blir allt viktigare att ta vara på dem på ett bra sätt när de går sönder. Förr i tiden samlades avfall på stora soptippar, men även återvinningen har utvecklats. Idag tas det mesta till
=
vara. Mycket material kan sorteras och blir nya råvaror, annat avfall gör nytta som bränsle i kraftoch värmeverk. EFFEKTIVARE TEKNIK
Ju rikare ett land blir, desto större möjligheter har företagen att gå över till teknik som inte ger lika mycket spill. Utsläpp av olja, svavel och andra ämnen betyder ju att dyrbara råvaror i produktionen förbrukas till ingen nytta. Om företagen har råd att investera i effektivare teknik, kan de också minska sina utsläpp. Ny teknik gör också att gamla smutsiga sätt att lösa problem kan bytas ut till renare, ofta utan att det behöver kosta mer. I dag värms till exempel allt färre hus genom oljeeldning. Istället går man över till bland annat fjärrvärme (hett vatten som transporteras i isolerade rör mellan husen).
M I L J Ö N Y T TA . S E
Är du intresserad av exempel på ny och spännande miljöteknik? Surfa in på miljönytta.se och se vad svenska företag har utvecklat och har på gång!
8. Uppslaget
MILJÖ
8 UTSL ÄPP AV S VAVELDIOXID - NATIONELLT OCH INOM NÄRINGSLIVET ÅRLIGA UTSLÄPP AV SVAVELDIOXID, KILOTON NÄRINGSLIVET TOTALT
TAKDIREKTIVET 2010
RIKET, TOTALT
TAKDIREKTIVET 2020
120 100 80 60 40 20 0
1990
1991
1992
1993
1994
1995
1996
1997
1998
1999
2000
2001
9. Uppslaget
2002
MILJÖ
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
=
I PAT T- M O D E L L E N
För att förklara utsläppens utveckling kan man använda sig av den så kallade IPATT-modellen. Den delar upp utsläppens drivkrafter i fyra faktorer: 1 Folkmängd 2 Konsumtion per person 3 Energiåtgång för varje konsumtionsenhet 4 Utsläpp per energienhet Faktorerna multipliceras och förklarar de totala utsläppen. Det betyder att om en faktor blir noll kommer utsläppen också att bli noll. I Sverige har både konsumtionen och folkmängden ökat sedan 1990, vilket allt annat lika driver upp utsläppen, men produktionen av både energi samt varor och tjänster har samtidigt effektiviserats. Det har lett till att de totala koldioxidutsläppen minskat med 23 procent.
50% 40% 30% 20% 10% 0% -10% -20% -30% -40%
r
CO2 -23% FOLKMÄNGD 11% BNP/CAPITA 42%
ENERGIINTENSITET -33% CO2 INTENSITET -28%
8 CO2 UTSL ÄPP I S VERIGE
- FÖR ÄNDRING I PROCENT 1990 - 2012
Källa: International Energy Agency
UPPGIFTER
1. Ge exempel på varor och tjänster med låg påverkan på miljön, som vi köper och som människor i fattigare länder inte har råd med?
2. Hur tror du att miljön kommer att förändras om Sveriges välstånd fortsätter att öka? 10. Uppslaget
MILJÖ
8 IPAT T: UTSL ÄPPENS DRIVKR AF TER -CO2 UTSLÄPP I SVERIGE CO2
BNP/CAPITA
CO2 INTENSITET
FOLKMÄNGD
ENERGIINTENSITET
150
Källa: International Energy Agency
140 130
120 110
100 90 80 70 60
1990
1991
1992
1993
1994
1995
1996
1997
1998
1999
2000 2001
I diagrammet ser vi hur faktorerna som driver CO2 utsläppen har utvecklats i Sverige. Faktorerna folkmängd och konsumtion kommer även i framtiden att växa och bidra till ökade utsläpp. Detta gäller även för hela världen, jordens befolkning ökar i takt med att sjukv ården blir bättre och medellivslängden stiger. Även konsumtionen kommer att stiga, inte minst i länder som Kina där befolkningen tidig are haft en mycket låg levnadsstandard. Det är givetvis positivt att vi lever längre och att vi får tillgång till fler var or och tjänster så att minska dessa faktorer är inte önskv ärt. För att minska utsläppen kan vi istället minska energiåtgången per konsumtionsenhet och utsläpp per energienhet. När det gäller den första faktorn, energiåtgången per konsumtionsenhet, har utvecklingen gått i rätt riktning i Sverige. I takt med att produkter och tjänst er blir mer energieffektiva, att bilar drar mindre bränsle och lampor mindre el, sjunker energiint ensiteten. Det kommer dock alltid att krävas energi för att framställa var or och tjänster så denna faktor kommer aldrig att kunna bli noll.
2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010
2011
Utsläpp per energienh et kan däremot minska till noll. Idag finns redan flera energislag, däribland kärnkraft, vattenkraft och vindk raft, som kan producera energi utan att släppa ut CO2. Alla dessa energislag har dock baksidor som gör att vi inte kan förlita oss enbart på deras produktion. Det finns fortfarande frågetecken kring kärnkraftens säkerhet och slutförvaring, vattenkraften begränsas av antalet vattendrag och skapar lokala miljöproblem. Vindkraften har alltj ämt en låg tillförlitlighet eftersom det inte alltid blåser. För att nå visionen om en utsläppsfri värld krävs ny teknik och uppfinningsrikedom. En stor del av utmaningen ligger i att göra koldioxidfri energi tillgänglig inom områden som idag måste förlita sig på fossila bränslen. Genom effektivare motorer och batterier kan exempelvis fler fordon i framtiden drivas med el eller biobränsle.
11. Uppslaget
MILJÖ
2012
NY TEKNIK ÄR EFFEKTIV Företag måste göra vinst för att överleva och utvecklas. Kanske verkar det inte ha med miljö att göra. Men i praktiken är företagens vinstkrav en av de starkaste krafterna för att göra produktionen mer miljöanpassad. Svenska företag har varit duktiga på att skapa högre lönsamhet genom att ta mer miljöhänsyn. 12. Uppslaget
För att kunna tjäna mer pengar försöker företag hela tiden hitta sätt att producera mer och framför allt bättre varor och tjänster, samtidigt som de försöker hålla nere sina kostnader. Företag som blir riktigt lönsamma är mästare på att hela tiden lyckas göra ”mer för mindre”. Det gör att de kan sänka priserna, öka försäljningen och sin vinst. Vinst som sedan kan investeras i forskning och utveckling för att hitta ännu effektivare lösningar.
MILJÖ
MER FÖR MINDRE
”Mer för mindre” är bra för miljön. Det betyder att vi hushåller med naturens resurser och minimerar mängden spill. Sättet näringslivet effektiviserar på är i många fall att utveckla och börja använda nya tekniska lösningar i produktionen. Dessa tekniska lösningar är oftast mer material- och energisnåla vilket gynnar företagens vinst, och därigenom även miljön. För att en innovation ska bli framgångsrik måste den lösa sin uppgift bättre eller kosta mindre än den gamla, konkurrerande lösningen. Om kostnaderna ska bli lägre måste resursförbrukningen vara lägre. Ny teknik har därför mindre påverkan på vår miljö än den teknik som den ersätter. Svenska företag har lyckats spara resurser genom att hela tiden ställa om till ny, mer resurssnål teknik. Effektiviseringarna och begränsningarna av miljöpåverkan har skett i hela livscykeln för de produkter som tillverkas – från att råvaror bryts, till dess att uttjänta produkter ska återvinnas. Det har även lett
till att många helt nya produkter tagits fram. En kombi ne r a d kyl och frys förbrukar bara en tredjedel så mycket el som motsvarande produkt gjorde 1990. Ett annat plus är att dagens vitvaror är fria från freoner, ämnen som bryter ner ozonlagret. Energi är ett av de områden där företagen varit bäst på att öka effektiviteten och bli mer resurssnåla. Nya tekniska lösningar har gjort att vi i dag kan få ut mer nyttoeffekt ur en viss mängd naturgas, biomassa eller andra energiråvaror.
8 ENERGIFÖRBRUKNING FÖR KOMBINER AD K YL & FRYS KWH PER ÅR, EFTER TILLVERKNINGSÅR
kWh/år
700
600 500 400
Du kan läsa mer om energimärkningen hos energimyndigheten.se
300 200 100
Kylskåp och frysar som tillverkas idag är mycket mer effektiva och energisnåla än äldre modeller. Eftersom de står påslagna dygnet runt så kan det vara lönsamt både för plånboken och miljön att uppgradera till en modern produkt med bättre energiklass.
0 1995
2000
2010
Källa: Energimyndigheten
13. Uppslaget
MILJÖ
ALLT STÖRRE INTRESSE FÖR MILJÖ
Allra bäst för miljön är ny teknik när den möjliggör helt nya sätt att lösa gamla problem. Kanske tänker du inte på elektricitet som ett framsteg för miljön. Men elektrifieringen gjorde att vi i Sverige slapp använda ved, olja och fotogen i våra hem för att hålla varmt och ljust, och frigjorde enorma resurser av tid och möjligheter. Det är den tröskeln som många fattiga länder är på väg att kliva över idag.
=
Den pågående övergången till det digitala samhället innebär bland annat att vi inte behöver transportera papper runt jorden för att kunna skicka brev, eller pumpa upp olja till plastskivor för att lyssna på musik. Idag läser vi nyheterna i mobilen och strömmar musiken. Digitala tjänster kräver mer el, men som det svenska exemplet visar behöver elproduktion inte ge stora utsläpp. Kanske blir global spridning av rena energislag nästa stora
tekniska utvecklingssteg? Det finns ett stort intresse från företagen för teknik som tar vara på jordens resurser på ett effektivt sätt, även för att kunna konkurrera. Företag tjänar pengar på att ge människor det de vill ha, och miljöhänsyn är något som allt fler efterfrågar. Då utvecklar företagen produkter som belastar miljön mindre – till exempel motorer som drar mindre bränsle, eller förpackningar som kan återvinnas.
FÄ R R E H A LV T O M M A T R A N S P O R T E R
En stor del av utsläppen kommer från många, korta transporter. Ändå är halvfulla godstransporter något som varit vanligt länge. Det har varit svårt att planera alla rutter effektivt och företagen har inte kunnat veta vilka utrymmen som finns tillgängliga. I dag blir transporter dock allt mer effektiva, tack vare ny teknik. Företaget Schenker är specialiserat på att effektivt flytta andra företags varor från punkt A till B. Deras bilar är försedda med GPS, som gör att trafikledare alltid vet var de är. Istället för att skicka en extra bil när ett nytt uppdrag kommer in kan en ledig bil som redan är i närheten dirigeras dit. Med hjälp av avancerade IT-system kan de också hålla koll på vilka bilar som har ledigt utrymme. Sådan planering ger färre turer och kortar körsträckorna. Det kan minska kundernas kostnader för transporter rejält, och transporterna går ofta snabbare. För miljön betyder det mindre trafik, mindre bränsleförbrukning och mindre utsläpp.
r
UPPGIFTER
1. Kan du komma på fler exempel på nya lösningar inom IT kan användas för att spara resurser och förbättra miljön?
2. Ett bra sätt att spara både energi och pengar är att se vilken energiklass dina vitvaror har.
Vilken energiklass har din kyl och frys? Se hur mycket du sparar hos Miljöstyrningsrådet.
3. Tänk dig att du är uppfinnare. Vad skulle du vilja uppfinna som skulle kunna göra livet på jorden bättre och samtidigt spara på miljön?
14. Uppslaget
MILJÖ
=
H O L M E N A N VÄ N D E R M I N D R E VAT T E N
Företaget Holmen driver pappersbruk, som bland annat tillverkar tidningspapper. Varje år pumpar Holmen upp flera miljarder liter vatten ur närbelägna sjöar och vattendrag. Vattnet används bland annat för att tvätta pappersfibrerna. Vid bruket i Madrid ligger Holmen i framkant. Där används avancerad teknik för att använda renat avloppsvatten istället för färskvatten i tillverkningen. Bruket är det första i Europa som tillverkar papper med 100 procent returpapper och 100 procent renat avloppsvatten. Genom en rad effektiviseringar har Holmen kunnat minska användningen av vatten per producerad mängd papper med 20 procent på tio år. Samma vatten används flera gånger, och avloppsvattnet från processen renas i flera steg innan det släpps ut igen. Åtgärder och energibesparingar som dessa ökar lönsamheten och gynnar miljön.
15. Uppslaget
MILJÖ
SOPOR
ÄR OCKSÅ RÅVAROR Du har säkert pantat en burk någon gång. Men visste du att svenskar under ett år pantar över en miljard burkar? 4 Precis som många andra varor är burkarna en del av ett kretslopp där råvaran återvinns och används igen och igen. Ju mer varor företagen tillverkar, desto mer skräp blir det när de har använts. Men att bara slänga skräp på hög är ingen bra affär. Även om funktionen som en vara fyller är förbrukad – till exempel att läsken är urdrucken och burken är tom – så har råvarorna ofta ett ekonomiskt värde och går att använda på nytt. I dag är återvinning en växande industri med företag som specialiserat sig på att göra kasserade varor till nya. Produkter med hög andel återvinning är till exempel tidningspapper, däck, metaller och plast. Men nästan alla varor kan återvinnas på något sätt.
PRODUCENTANSVAR
Sverige var ett av de första länderna som införde lag om producentansvar. Lagen infördes 1994 och innebär att alla företag, som tillverkar vissa produkter, har ett ansvar för att uttjänta produkter också återvinns. Tillverkarna har också ett ansvar för att varorna utvecklas till att bli allt mer miljöanpassade från början. Producentansvar finns för förpackningar, däck, returpapper, bilar och elektriska produkter. Det betyder inte att det bara är dessa produkter som återvinns eller miljöanpassas, tvärtom. Företagen kan
4 Returpack 5 Avfall Sverige - Svensk Avfallshantering 2014
16. Uppslaget
MILJÖ
ofta tjäna pengar på återvinning, så för många typer av varor behövs inget producentansvar. Ett exempel är stålskrot, som har handlats med i över 90 år i Sverige. Större delen av stålindustrin är helt uppbyggd på att använda skrot som råvara och skrotet handlas över hela världen. Alla uttjänta varor kan ännu inte återvinnas enkelt och billigt, vilket kan leda till problem. Istället för att ta hand om avfallet händer det att det dumpas, särskilt i utvecklingsländer. För att förhindra detta behövs internationell lagstiftning som reglerar den typen av miljödumpning. SÄLJA SKRÄP
och används i all modern elektronik. Nästan hälften av världens koppar används för att leda elektricitet. Istället för att bryta ny koppar blir det allt mer lönsamt för företag att återvinna. I vissa fall kan metaller vara så värdefulla att det lönar sig att gräva upp gammalt metallskrot som grävts ner i marken förr i tiden. Ju bättre tekniken blir för olika typer av återvinning, desto mer betalt kan vi få för vårt skräp. Förr i tiden fanns inte tillräckligt bra teknik för att återvinna plast på ett lönsamt sätt så företagen fick betala för att bränna upp plastavfall. I dag kan plast återvinnas bättre, och företagen kan istället få betalt. Den nya tekniken gör att även återvinningsföretagen kan tjäna pengar på plaståtervinningen.
Återvinningen har blivit framgångsrik eftersom den går att tjäna pengar på. I vissa fall tar återvinningsföretagen betalt för att återvinna, till exempel när det gäller farligt avfall. Men många gånger säljer företag sina restprodukter på samma sätt som den som pantar en burk ”säljer” den till återvinning. Vissa typer av avfall är särskilt värdefulla. Om tillgången på en råvara minskar, eller om den blir för dyr för att utvinna, ökar priset. Det gör att företag blir mer intresserade av att sälja sina restprodukter. På senare tid har till exempel metal�len koppar blivit allt dyrare. Koppar har god ledningsförmåga
=
E L S K R O T O C H PÅ S A R
12 KG ELSKROT Sverige är ett av de länder som är allra bäst på att återvinna gamla TV-apparater, datorer och annat elektronikavfall. Apparaterna samlas in, plockas isär och delarna blir nya råvaror. Under år 2013 återvanns 12 kg elektronikavfall per svensk (hur många brödrostar blir det, tror du?). Drygt 80 procent av det insamlade elav5 fallet kunde gå till materialåtervinning 2013.
17. Uppslaget
MILJÖ
PÅSAR
Vi kanske mest ser det som skräp när vi knyter ihop soppåsen med resterna från gårdagens middag, lite kaffesump och några ruttna apelsinskal. Men allt fler städer använder numera optisk avläsning för att sortera ut matavfall. Matrester läggs i speciella påsar och slängs bland andra hushållssopor. En maskin läser av påsens färg och sorterar ut matavfallet, som kan användas för att göra biogas och biogödsel. Man kan säga att stadsbussarna i Linköpings tätort drivs av pizzakanter och gammal keso.
VA D H Ä N D E R M E D A L L A DÄC K ?
=
Varje år kasseras flera miljoner gummidäck. Återvinningstekniken för däck har ännu inte kommit så långt att den som slänger ett däck får betalt, men så kanske det kan bli i framtiden. I dag betalar konsumenterna drygt 16 kronor i återvinningsavgift för varje däck de köper. En del av däcken bränns och ger energi. Resten används bland annat för att tillverka:
• • • • • • r
Nya däck. De utslitna däcken kan ibland bli nya genom att de förses med nytt gummi. Sprängmattor. En förhållandevis stor del av de uttjänta lastbilsdäcken skärs sönder och sätts ihop till mattor. Materialet är perfekt för att hindra att sten flyger omkring okontrollerat när man spränger vid byggen. Fyllnadsmedel i färg. Golvmattor i ladugårdar, idrottsanläggningar och som beläggning på löparbanor. Energiråvara för produktion av cement. Det görs också försök med att använda däcken som råvara vid vägar och i byggen.
UPPGIFTER
1. Kan du komma på fler varor som återvinns? 2. Hur tror du återvinning påverkas av att företagen kan sälja sitt spill och få betalt? Tror du det ökar eller minskar återvinningen?
18. Uppslaget
MILJÖ
=
AV FA L L S T R A P PA N
Avfallstrappan grundar sig på EU-direktiv, och visar i vilken ordning som avfall ska behandlas. Första steget berör alla företag. Det lönar sig att snåla med material och använda så lite resurser som möjligt i produktionen. I andra steget finns second-hand-marknader, som Blocket och Tradera, som bidrar till att produkter återanvänds. När produkten inte går att använda för sitt ursprungliga syfte kan materialen i tredje steget återvinnas och bli nya produkter. Material som inte passar som råvaror kan ofta energiåtervinnas. Då går de till förbränning och ger till exempel fjärrvärme, som värmer våra bostäder. Bara helt förbrukade resurser, utan något ekonomiskt värde, deponeras. Källa: Europeiska Kommissionen
19. Uppslaget
MILJÖ
KLIMATFÖRÄNDRINGEN – EN STOR UTMANING Världen blir varmare. Forskarna menar att det beror på ökade utsläpp av växthusgaser i atmosfären. Problemet är globalt och internationella överenskommelser är nödvändiga. Sedan slutet på 1800-talet har jordens medeltemperatur stigit med cirka 0,8 grader. FN:s klimatpanel, IPCC, bedömer (2013) att medeltemperaturen 6 kommer att stiga med ytterligare 0,3-4,8 grader framemot slutet av århundradet. Det stora spannet i bedömningen beror på att man gör olika antaganden om utsläppens framtida utveckling. Man räknar både på scenarier som på sikt innebär minskande utsläpp och på scenarier med fortsatt ökande utsläpp. Förändringar av klimatet kan få stor betydelse för både människor, djur och växtlighet. Varmare klimat kan innebära att sjöar torkar ut och att vissa djur och växter inte kan leva på samma sätt och på samma platser som tidigare. I värsta fall kan det betyda att ismassor smälter, att havsytan stiger och att platser där människor idag bor svämmas över. Man talar om att extrema väderhändelser kan bli vanligare, och att stora folkgrupper kan bli klimatflyktingar i framtiden. Det varmare klimatet beror på att utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser har ökat. Koldioxid bildas när man förbränner till exempel olja och kol. Utsläppen av koldioxid har ökat i takt med att bilarna i världen blivit fler och att mer olja och kol använts för att producera energi. Högre halter av växthusgaser i atmosfären leder till en kraftigare växthuseffekt, vilket gör att jorden blir varmare.
PÅ LIKA VILLKOR
Klimatförändringar påverkar alla människor och utsläppen tar inte hänsyn till några nationsgränser. Ett lands utsläppsminskningar blir betydelselösa om grannlandet istället ökar sina utsläpp. Det är viktigt att ha detta i åtanke när man diskuterar hur utsläppen kan minskas – inte minst eftersom världens ekonomier är mer integrerade än någonsin. Om ett land inför mycket strikta utsläppsregler som gör produktionen dyrare, finns en uppenbar risk att den produktionen bara flyttar till något annat land med mindre tuffa regler. Resultatet kan i värsta fall bli att de totala utsläppen ökar, trots att den globala produktionen är lika stor. Detta kallas för koldioxidläckage. Såväl miljödimensionen och den ekonomiska dimensionen av klimatproblemet är alltså internationell. Därför är det viktigt att även överenskommelser om klimatet är internationella. Att få tillstånd sådana komplicerade överenskommelser är en av de stora utmaningarna, vilket de olika internationella förhandlingsrundorna om utsläppsreduktioner tydligt har visat (se faktaruta).
6 IPCC 7 Världsbanken 8 UNFCCC, Naturvårdsverket, CDIAC
20. Uppslaget
MILJÖ
ÖKADE UTSLÄPP GLOBALT
Enligt statistik från Världsbanken ökade de globala utsläppen av koldioxid med 260 procent mel7 lan 1960 och 2010. För att bryta denna utveckling måste världen både använda den energi vi producerar mer effektivt samt minska användningen av fossila bränslen i energiproduktionen. En minskad användning av fossila bränslen kräver både ny teknik och att vi ställer om energiproduktionen till de koldioxidneutrala produktionsmetoder som redan finns tillgängliga idag. En indikation på att framsteg är möjliga är att utsläppen av växthusgaser från de så kallade Annex 1-länderna, alltså de länder som via Kyotoavtalet förbundit sig att rapportera sina utsläpp till FN, minskade med runt 10 procent mellan 1990 och 2012. För svensk del har utsläppen minskat med över 20 procent mellan 1990 och 2012. Går man ännu längre tillbaka i tiden har de svenska utsläppsminskningarna varit ännu mer betydande. Uppskattningar av CDIAC, en organisation inom det amerikanska energidepartementet, pekar på halverade svenska kol8 dioxidutsläpp mellan 1970 och 2011.
=
I N T E R N AT I O N E L L K L I M AT P O L I T I K
År 1992 undertecknades något som kallas för Klimatkonventionen som slog fast att åtgärder måste vidtas för att hindra farlig klimatpåverkan.1997 träffades politiker från många av jordens länder i den japanska staden Kyoto för att diskutera hur utsläppen av växthusgaser kunde minska. Överenskommelsen från det mötet kallas Kyoto-avtalet eller Kyotoprotokollet. Man kom överens om att de årliga utsläppen av växthusgaser från länderna som skrev på skulle minska med fem procent fram till 2012. Målen uppfylldes för länderna som skrev på, men globalt sett ökade utsläppen av växthusgaser under avtalsperioden. Det har gjorts flera försök att komma fram till en överenskommelse med nya mål från och med 2013. Inför det klimatmöte som hölls i Köpenhamn 2009 var förhoppningarna stora. Tyvärr lyckades man inte komma överens då och först 2011 i Durban i Sydafrika kom man fram till en ny arbetsplan. Till 2015 ska en ny överenskommelse finnas som ska börja gälla 2020. I det glapp som nu uppstår mellan 2013 och 2020 har man enats om att förlänga Kyotoavtalet i en andra omgång. Tyvärr är detta en ganska haltande överenskommelse eftersom bara 14 procent av världens utsläpp omfattas. EU och Sverige är dock med i Kyoto 2.
21. Uppslaget
MILJÖ
KOLDIOXIDFRI EL
En del av förklaringen till de svenska utsläppsminskningarna ligger i att vi ställt om vårt energisystem till ökad elanvändning och att vi gjort vår elproduktion i stort sett fri från förbränning av fossila bränslen. Mindre än fem procent av elen som produceras i Sverige kommer därifrån. Istället är det vattenkraft och kärnkraft som dominerar stort. Totalt sett har vi även markant ökat användningen av biobränslen i vårt energisystem. Energitillförseln från biobränslen och torv har mer än tredubblats sedan 1970, samtidigt som oljeanvändningen nästan har halverats. Ett område som idag fortfarande har en bra bit kvar innan det är koldioxidfritt är våra transporter. Dessa svarar för en tredjedel av utsläppen av växthusgaser i Sverige. Här ligger förstås en stor utmaning framför oss eftersom transporter, både av människor och av varor, är extremt viktiga för ett glest befolkat och exporterande land som Sverige. Riksdagens mål om en helt koldioxidfri fordonsflotta år 2030 kommer alltså innebära stora prövningar för hela transportbranschen. Men prövningar inspirerar också till utveckling och nya idéer. Vattenfall jobbar exempelvis med infrastruktur och laddstationer för elbilar som i framtiden kanske matas med el som utvinns från havsvågor. Sådana system utvecklas av Lysekilsföretaget Seabased.
Se filmen om utmaningar och lösningar för fordonsflottan på miljönytta.se
=
VÄ X T H U S E F F E K T E N
Om det inte fanns någon atmosfär runt jorden skulle medeltemperaturen vara cirka 30 grader lägre än i dag. Växthuseffekten är ett naturligt fenomen, som håller temperaturen uppe, och möjliggör liv på vår planet. Så fungerar växthuseffekten: När solens strålar träffar jordytan, så värms den upp. Men värmen strålar sedan ut i rymden igen. Gaserna i jordens atmosfär absorberar en del av den utstrålningen och skickar tillbaka mycket av den mot jordytan. Atmosfären fungerar alltså på samma sätt som en varm tröja – den höjer temperaturen genom att minska utstrålningen av värme. Framför allt bidrar gaserna vattenånga, koldioxid och metan. Om halterna av dessa växthusgaser ökar i atmosfären, så ökar också växthuseffekten och jordens temperatur stiger. Växthuseffekt finns inte bara på jorden, utan även på andra planeter. På Venus är växthuseffekten så kraftig att den ökar planetens temperatur med omkring 400 grader.
22. Uppslaget
MILJÖ
23. Uppslaget
MILJÖ
8 UTSL ÄPP AV KOLDIOXID PER C APITA - INTERNATIONELLT TON KOLDIOXID PER CAPITA, 2012 Vilka länder släpper ut mest koldioxid? Sverige är ett av de utvecklade länder som släpper ut minst växthusgaser i atmosfären per invånare, mindre än snittet i både EU och OECD-länderna. Att vi släpper ut så lite beror på att vi, till skillnad från andra länder, inte eldar lika mycket med kol och olja för att producera el och värme.
Istället kommer merparten av vår el från vattenkraft och kärnkraft. Vi använder också mycket biobränsle. För växthuseffekten spelar det dock ingen roll vilket land som släpper ut minst. Det som påverkar är hur mycket som släpps ut totalt på jorden.
TON KOLDIOXID PER CAPITA, 2012 Luxemburg 19,21 Australien 16,70 USA 16,15 Kanada 15,30 Estland 12,20 Sydkorea 11,86 Ryssland 11,56 Nederländerna 10,37 Tjeckien 10,25 OECD 9,68 Japan 9,59 Belgien 9,46 Tyskland 9,22 Finland 9,13 Irland 7,74 Österrike 7,67 Polen 7,62 Nya Zeeland 7,23 Norge 7,21 Storbritannien 7,18 Grekland 6,99 Danmark 6,64 Italien 6,15 Kina 6,08 Slovakien 5,90 Spanien 5,77 Island 5,73 Schweiz 5,20 Frankrike 5,10 Världen 4,51 Ungern 4,39 Portugal 4,34 Sverige 4,25 Turkiet 4,04 Mexiko 3,72 Brasilien 2,22 Indien 1,58
0
5 24. Uppslaget
10 MILJÖ
8 ÅRLIGA UTSL ÄPP AV
KOLDIOXID - S VERIGE
KILOTON KOLDIOXID NATIONELLT OCH INOM NÄRINGSLIVET, 1990 - 2012 Företagen och deras transporter står för ungefär hälften av utsläppen i samhället. Resten av utsläppen står vi som konsumenter för, bland annat genom att vi värmer upp våra hus och kör våra bilar. Diagrammet visar att näringslivets utsläpp av koldioxid legat nästan konstant sedan 1993. Under samma tidsperiod har produktionen av varor och tjänster i näringslivet ökat med över 90 procent. Företagen har blivit mycket bättre på att producera utan att öka utsläppen.
RIKET, TOTALT
NÄRINGSLIVET TOTALT
80 000 70 000 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0
15
1990
1991
1992
1993
1994
1995
1996
1997
1998
1999
2000
2001
2002
20 25. Uppslaget
MILJÖ
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
LOKALA MILJÖPROBLEM Fattigdom är den värsta miljöboven av alla. I Sverige och andra rika länder har vi använt vårt välstånd till att investera i teknik som inte slösar med resurser. Vi har råd att prioritera mer än daglig överlevnad. Därför är våra lokala miljöproblem mindre kritiska. I fattiga länder leder lokala miljöproblem dagligen till sjukdomar och dödsfall. Fattiga länder, som börjat industrialiseras senare, har sällan råd att investera i effektiv, ny teknik. Svag ekonomi gör att de tvingas bygga sin levnadsstandard på äldre och mindre effektiva lösningar. Ofta är den teknik som används farlig både för människorna och för naturen, på samma sätt som den var i Sverige,
26. Uppslaget
innan vårt välstånd började växa. Många lokala utsläpp av gifter och spill från produktionen är större i fattiga länder än i rika. Skadliga luftburna partiklar är ett exempel: i Pakistan är partikeltätheten i luften mer än 8 gånger högre än i 9 Sverige.
MILJÖ
=
BRIST PÅ RENT DRICKSVATTEN
B ÄT T R E O C H E F F E K T I VA R E T E K N I K
Sverige, Storbritannien och andra länder som började växa under den industriella revolutionen hade bara tillgång till kol, och senare olja, för att utvinna energi. Det fanns inga tekniker för modern återvinning av avfall. Miljöförstöring var en ofrånkomlig följd av att tekniken på många områden inte utvecklats tillräckligt långt. Idag finns bättre, och effektivare teknik. Det finns också mycket större kunskap om vikten av att ta vara på miljön och hur man kan visa miljöhänsyn. Dagens utvecklingsländer kan därför gå mycket snabbare från en smutsig produktion, till en renare. Samtidigt är befolkningen mycket större i dag vilken gör att det krävs en större insats.
När vi tänker på miljöproblem ser vi globala problem och utmaningar, så som koldioxidutsläpp och smältande polarisar. Här är det rätt att tänka globalt. Men de miljöproblem som idag skördar flest liv är lokala – som brist på rent dricksvatten, eller förorenad luft. Till exempel lever en tredjedel av världen i energifattigdom; utan tillgång till el och rena matlagningsmöjligheter blir luften i närmiljön smutsig och ohälsosam av röken från öppna eldar. Under 2013 dog 6,3 miljoner barn innan de fyllt fem år. Flera av de vanligaste dödsorsakerna har koppling till sanitära problem och brist på rent vatten. 9 procent av barnen dog av diarré, och 13 pro10 cent i lunginflammation. Dessa dödsfall skulle kunna minskas genom bättre tillgång till rent vatten och förbättrad hygien. Utvecklingen visar dock positiva trender. Totalt sett har barnadödligheten minskat från 12,7 miljoner årligen 1990, till 6,3 miljoner år 2013. Det innebär att 954 barn av tusen nu överlever sin 11 femårsdag. När det kommer till närmiljö är det givet att ekonomisk utveckling är nyckeln för att ta sig ut ur fattigdom och mot förbättrade livsvillkor.
9 Världsbanken, PM 10 10 UNICEF - Committing to Child Survival:
A Promise Renewed- Progress Report 2013
11 Ibid
27. Uppslaget
MILJÖ
SVAG DEMOKRATI OCH RÄTTSÄKERHET
Många miljöproblem i fattiga länder hänger även samman med bristande demokratiska rättigheter. Rovdrift på naturresurser och andra miljöbrott förvärras ofta av att det inte finns tillräckliga lagar som kontrollerar vem som äger marken och hur den får nyttjas. Eller så finns lagarna på papperet, men korruption eller för svagt rättsväsende gör att de inte efterlevs. Brist på rättsskydd är till exempel en viktig förklaring till utfiskningen av havsområden. När ingen äger en värdefull resurs tar ingen heller ansvar för att förvalta den långsiktigt. Det är därför viktigt att det finns samarbete och gemensamma överenskommelser mellan länder, så att de resurser som alla äger tillsammans utnyttjas på ett ansvarsfullt sätt.
=
TEKNIK KAN SPRIDAS
En viktig skillnad mellan de länder som började resa sig ur fattigdom för 150 år sedan (som Sverige) och de länder som gör det nu, är att det i dag finns teknik som tar vara på miljön bättre. Med rätt hjälp kan fattiga länder ta vara på denna teknik, och deras resa till välstånd behöver inte vara så tärande på miljön som vår var. Jämfört med de flesta länder har Sverige rent vatten och ren luft. Vi producerar el nästan utan koldioxidutsläpp. Våra industrier är moderna, med hög produktivitet och låga utsläpp. Vi ligger mycket långt fram när det gäller hållbar utveckling och vi står för en mycket liten del av de totala utsläppen. Om vi inte kan påverka vår omvärld har det ingen betydelse hur bra vi presterar. Stora delar av världen är dock upptagna
av akuta problem som vi redan löst. Genom export av teknik och kunskap kan svenska företag underlätta den resan, bidra till miljöförbättringar i andra länder och samtidigt skapa jobb i Sverige.
R E N T VAT T E N PÅ E X P O R T
I början av 70-talet satsade vi i Sverige och Norden stora resurser på rening av det kommunala avloppsvattnet. Företaget Kemira i Helsingborg var ett av de företag som bidrog till den tekniska utvecklingen av vattenrening. Kemira utvecklade bland annat tekniker för hur kemikalier kan tillsättas i vattnet, så att föroreningar fälls ut och vattnet blir rent. Tekniken med kemisk fällning används både för rening av avloppsvatten och dricksvatten. Jämfört med andra metoder för rening är det både billigare och bättre för miljön. Under åttiotalet började Kemira att sälja sina reningssystem i allt fler länder i Europa. Företaget har fortsatt att expandera och finns i dag även i många utvecklingsländer, bland annat Kina, Egypten och Filippinerna. Kemira bidrar genom sin affärsverksamhet till att tusentals människor kan dricka rent vatten, och till att föroreningar i avlopp tas om hand innan vattnet åter släpps ut i naturen. Detta är bara ett exempel på hur svenska företag kan bidra till miljöförbättringar i utvecklingsländer genom att exportera sina produkter och därigenom sprida både ny teknik och kunskap om hur vi bättre kan ta vara på miljön.
28. Uppslaget
MILJÖ
r
UPPGIFTER
1. Vilka miljöproblem i utvecklingsländer tror du är viktigast att lösa? 2. Hur tror du att ökad tillväxt skulle påverka miljön i fattiga länder? 3. Ta reda på fler exempel på hur svenska företag bidragit till en bättre miljö i andra länder, genom att sälja sina varor och tjänster.
29. Uppslaget
MILJÖ
VAD GÖR DU FÖR MILJÖN? Hur kan vi göra för att bidra till en bättre miljö? I den här skriften har vi berättat en del om näringslivets roll i det arbetet. Men hur kan fler bidra? Vad gör du för att miljön ska bli bättre? 30. Uppslaget
MILJÖ
Både kunder och företag är ansvariga för den påverkan som konsumtionen har på miljön. Ju mer du vet om hur de varor och tjänster som du konsumerar påverkar miljön, desto mer kan du själv bidra till en bättre miljö. Kunniga kunder gör bättre val. Ofta kan man ta reda på mer om hur de varor och tjänster man köper har producerats och vilken påverkan de har på miljön. Det kan kännas väldigt stort att ta reda på allt om alla produkter du köper och konsumerar, men att bara ta reda på lite mer gör dig till en mer medveten kund. Att en vara har transporterats långt behöver inte vara ett problem i sig. Till exempel är fartygstransporter ofta energieffektiva, och den totala belastningen på miljön kan bli mindre av att odla något i ett varmare land och transportera det hit, än att behöva värma upp växthus för att odla det på närmare håll. I andra fall kan närproduktion vara bättre. En bra fråga att ställa sig är hur långt en vara du vill köpa har fraktats, med
r
vilka metoder – och om det finns en bra anledning till transporten? Man kan också fundera på hur produkten har tagits fram. Går den verkligen att återvinna på ett bra sätt? Är den energisnål? Finns det några andra alternativ? Ju mer du som konsument väger in såda-
=
na frågor när du väljer, desto starkare signalerar du din efterfrågan på produkter och tjänster som är resurssnåla. Det kommer företagen att svara på genom att utveckla ännu effektivare varor och tjänster.
MIL JÖMÄRKNING
För att berätta för konsumenterna att en produkt eller tjänst är skonsam mot miljön används olika typer av miljömärkning. Vissa känner du säkert igen, som Svanen och KRAV eftersom de finns på produkter som vi träffar på i vardagen. Men miljömärkning finns också för trä och skogsprodukter, FSC och ekologiska textilier, GOTS. Det finns även speciella märkningar för klimatsmarta tjänster. Du kan läsa mer om olika märkningar och testa vilka märken du känner igen hos Konsumentföreningen Stockholm.
UPPGIFTER
1. Ta reda på mer om hur ett företag bedriver sitt miljöarbete. Välj gärna ett företag i närheten av din skola.
31. Uppslaget
MILJÖ
Uppslaget MILJÖ – MILJÖ OCH TILLVÄXT, HÄNGER DET IHOP?
Blir miljön bättre eller sämre i Sverige? Blir luften och vattnet smutsigare eller renare? Vilket ansvar har företagen, och vad har svenska företag gjort för att förbättra miljön? Den här skriften ger en introduktion till miljöfrågor i både Sverige och i andra länder. Fokus är på näringslivets påverkan på miljön och på relationen mellan länders miljö och ekonomiska tillväxt. Skriften tar upp olika teman, som hur avfall kan bli nya råvaror, hur miljöproblem i fattiga länder ser ut och hur klimatet förändras. Den innehåller frågor för diskussion och lämpar sig både som undervisningsmaterial i klassrummet och för enskilda uppgifter.
Beställ
NUMRET OM ARBETSMARKNADEN ARBETSMARKNADEN
Uppslaget – H U R FU NG ER A R DEN?
FLER SVENSK AR SÖKER SIG UTOMLANDS SAMTIDIGT SOM ALLT FLER MÄNNISKOR FRÅN ANDRA LÄNDER SÖKER SIG TILL SVERIGE. (LÄS MER PÅ SID. 16)
ATT ANSTALLA SIG SJALV
SKULLE DU KUNNA TÄNKA DIG ATT ARBETA UTOML ANDS UNDER NÅGR A ÅR?
VI LL MÅ NG A EG ET STARTA10 PROCENT
• Arbetsmarknaden • Miljö • Tillväxt • Vinst • Immaterialrätt • Samhällsekonomi Beställ gärna våra andra nummer av Uppslaget på www.svensktnaringsliv.se/skolmaterial. Uppslaget finns även att läsa digitalt för iPhone, iPad eller Android. Gå till Apples AppStore, Google Play eller till www.svensktnaringsliv.se för att läsa direkt på din dator. Sök efter ”Uppslaget” för att hitta dem.
RE. – MEN BARA FÖRE TAGA ÄR EGEN PÅ SID. 5) (LÄS MER
FLER JOBB – nyckeln till välstånd FR ÅN BONDESA MHÄLLE TILL TJÄNSTEEKONOMI
Svenskt Näringsliv, Storgatan 19, 114 82 Stockholm, Telefon: 08-553 430 00
View more...
Comments
