REKlistan
2017
REKlistan är ett stöd för att främja en god och säker läkemedelsförskrivning. I varje kapitel finns rekommenderade läkemedel (vita delen) och terapiråd (grå delen). REKlistan finns även digitalt på reklistan.vgregion.se samt som app att ladda ner via App Store eller Google Play. I den digitala versionen kan uppdateringar göras under året. Ytterligare REKlistor kan beställas via e-post:
[email protected]
FÖRORD REKlistan i Västra Götalandsregionen tas fram av Läkemedelskommittén. Det stora arbetet görs av våra 23 expertgrupper, terapigrupperna. Syftet med listan är att ge enskilda förskrivare utan specialkunskap inom ett specifikt område handfasta råd om vilket preparat som kan/bör användas, inte att vara en uppslagsbok eller ett alternativ till FASS. Råden bygger på tanken om en god läkemedelsanvändning, utifrån flera perspektiv. Detta innebär att vi vanligen endast rekommenderar ett preparat även när det finns flera likvärdiga alternativ. 2017 års REKlista finns i såväl digital som tryckt version. Den digitala REKlistan hittar du på reklistan.vgregion.se. Den går även att ladda ner som app via App Store eller Google Play. I den digitala REKlistan kan uppdateringar göras under året.
Jan Carlström Ordförande Läkemedelskommittén i Västra Götalandsregionen
REGIONALA MEDICINSKA RIKTLINJER LÄKEMEDEL (RMR-LM) På uppdrag av Läkemedelskommittén i Västra Götalandsregionen utarbetar de regionala terapigrupperna RMR-LM inom områden som bedöms strategiskt viktiga vad gäller behandlings- och kostnadseffektivitet. Ofta är terapigrupperna förstärkta med särskilt kunniga regionala specialister inom respektive ämnesområde. RMR-LM fastställs av Läkemedelskommittén efter hörande av berörda regionala terapigrupper, medicinska sektorsråd, regionens sjukhusförvaltningar samt Program- och prioriteringsrådet. RMR-LM finns som pdf för nedladdning på: www.vgregion.se/vardgivarstod/riktlinjer De kan även beställas från Adress & Distributionscentrum i Mariestad. E-post:
[email protected] Har du synpunkter på befintliga riktlinjer eller förslag på nya ämnen, kontakta Läkemedelskommittén:
[email protected]
INNEHÅLL Allergi – Andning – ÖNH
1
Barn och ungdom
2
Blod
3
Diabetes
4
Endokrinologi
5
Fysisk aktivitet
6
Gynekologi
7
Hjärta – kärl
8
Hud
9
Infektion
10
Mage – tarm
11
Neurologi
12
Osteoporos
13
Psykiatri
14
Reumatologi
15
Smärta
16
Tandvård
17
Urologi
18
Vaccin
19
Vätskor och nutrition
20
Äldre och läkemedel
21
Ögon
22
Alkoholberoende och nikotinberoende
23
Kommunala akutläkemedelsförråd
24
Regionala terapigrupperna/Läkemedelskommittén
25
Biverkningsrapportering
26
Dosexpedition/Substans
27
LUPP – Läkemedelsupplysningen i Västra regionen (baksidan)
4 REKLISTAN 2017
www.vgregion.se/vardgivarstod
1 ALLERGI – ANDNING – ÖNH REKOMMENDERADE LÄKEMEDEL ASTMA BARN Snabbverkande beta-2-stimulerare (SABA) salbutamol Ventoline Evohaler spray Buventol Easyhaler Ventilastin Novolizer Inhalationssteroider (ICS) flutikason Flutide Evohaler spray budesonid Giona Easyhaler Novopulmon Novolizer
Långverkande beta-2-stimulerare (LABA) formoterol Formatris Novolizer Kombinationspreparat ICS + LABA vid steg 3-5 budesonid + formoterol Bufomix Easyhaler Leukotrienantagonister montelukast∏
TERAPIRÅD ALLMÄNT OM ASTMA/KOL Rökstopp är nödvändigt vid astma/ KOL. För terapiråd, se Alkoholberoende och nikotinberoende. Alla KOL-patienter har inte nytta av läkemedel men alla har nytta av fysisk aktivitet, se Fysisk aktivitet. Det finns idag ett flertal prisvärda inhalatorer med olika läkemedel för astma/KOL. Alla får inte plats i REKlistan, men kan ändå rekommenderas pga. bra pris och god funktion till utvalda patientgrupper och individer. Läs mer i utvidgade terapiråd om inhalatorer på terapigruppens hemsida. Det är lämpligt att tillsammans med patienten välja den inhalator som passar bäst. Undvik inhalatorbyte vid fungerande terapi. Spray och spacer kan vara ett bra val, särskilt hos barn och äldre. Läs mer i utvidgade terapiråd om spacers på terapigruppens hemsida. På www.medicininstruktioner.se finns korta filmer med instruktioner för inhalatorer och spacers, riktade till både patienter och sjukvårdspersonal.
Undvik att förvara pulverinhalatorer i fuktig miljö. Tips! Vid förskrivning av Novolizer, skriv refill, fyra uttag med startförpackning. Då får patienten ny inhalator en gång per år vid receptförnyelse. ASTMA BARN Små barn (800 μg/dygn, flutikason >500 μg/dygn eller ciklesonid >320 μg/ dygn är sällan indicerade. Minska steroiddosen vid övergång till extra finpartikulär spray.
14
ANDRAHANDSVAL ASTMA VUXNA SABA salbutamol Ventoline Evohaler terbutalin Bricanyl Turbuhaler ICS budesonid Pulmicort Turbuhaler ciklesonid Alvesco spray (extra finpartikulär) LABA salmeterol Serevent Diskus Kombinationspreparat ICS + LABA vid steg 3-5 beklometason + formoterol Innovair spray (extra finpartikulär) budesonid + formoterol Symbicort Turbuhaler flutikason + vilanterol Relvar Ellipta
18
www.vgregion.se/vardgivarstod/andning
15 16 17 19 20 21 22 23 24 25 26 27
6 REKLISTAN 2017
www.vgregion.se/vardgivarstod
1 ALLERGI – ANDNING – ÖNH REKOMMENDERADE LÄKEMEDEL KOL Symtomlindrande (mot dyspné) a. Vid behovsbehandling Kortverkande antikolinergikum ipratropium Atrovent spray Snabbverkande beta-2-stimulerare (SABA) salbutamol Buventol Easyhaler Ventilastin Novolizer b. Underhållsbehandling Långverkande beta-2-stimulerare (LABA) indakaterol Onbrez Breezhaler olodaterol Striverdi Respimat
Kombinationspreparat LABA + LAMA indakaterol + glykopyrron Ultibro Breezhaler olodaterol + tiotropium Spiolto Respimat Exacerbationsförebyggande Långverkande antikolinergikum (LAMA) tiotropium Spiriva Respimat glykopyrron Seebri Breezhaler Kombinationspreparat inhalationssteroid (ICS) + LABA budesonid + formoterol Bufomix Easyhaler
Långverkande antikolinergikum (LAMA) tiotropium Spiriva Respimat glykopyrron Seebri Breezhaler
TERAPIRÅD KOL Se ALLMÄNT OM ASTMA/KOL. Karakterisera och behandla KOL efter symtom, FEV1 och exacerbationsfrekvens. Om symtom dominerar – pröva LABA i första hand. Vid otillräcklig effekt, byt direkt till fast kombination LABA + LAMA, pga. stor prisskillnad jämfört med preparaten var för sig.
LABA resp. LAMA minskar dyspné vid KOL, men bara hos ca hälften av patienterna! Symtomlindrande effekt bör utvärderas efter 1 månad, använd frågeformuläret CAT. Om exacerbationer dominerar – pröva LAMA i första hand. Vid otillräcklig effekt ges tillägg av ICS + LABA. Överväg avslut av ICS hos patienter som utvecklar pneumoni.
www.vgregion.se/vardgivarstod/andning
REKLISTAN 2017 7
∏ UTBYTBART LÄKEMEDEL 1 HOSTA
2 3
Be patienten visa inhalationsteknik vid varje besök
Inga preparat är subventionerade, varken för barn eller vuxna. Se terapiråd Hosta.
4 5 6 7 8 9
ANDRAHANDSVAL KOL SABA salbutamol Ventoline Evohaler spray terbutalin Bricanyl Turbuhaler
Indikationen för Daxas är KOL med kronisk bronkit, upprepade exacerbationer och FEV1 12 år vid allergisk rinit om nasala steroider inte haft tillräcklig effekt. Först därefter kan hyposensibilisering övervägas.
Skriv alltid ut två pennor till anafylaxipatienter eftersom adrenalinets effektduration är kort och dosen kan behöva upprepas innan patienten når sjukvårdsinrättning. Styrkan 0,15 mg rekommenderas till barn 20 kg rekommenderas styrkan 0,3 mg.
www.vgregion.se/vardgivarstod/andning
REKLISTAN 2017 9
∏ UTBYTBART LÄKEMEDEL 1 ÖRON – NÄSA – HALS Extern otit med liten eller måttlig svullnad hydrokortison + oxitetracyklin Terracortril med Polymyxin B Extern otit med igensvullen hörselgång Alsolsprit ACO Extern otit orsakad av svamp flumetason + kliokinol Locacorten Vioform
2 Torra eksem i hörselgången med uttalade besvär betametason Diproderm, örondroppar Näspolypos mometason∏ Icke allergisk rinit (tidigare vasomotorisk rinit) mometason∏ Smärta i munhåla/svalg
Torra eksem i hörselgången hydrokortisonbutyrat Locoid, lösning
Se Tandvård
3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14
Vid förskrivning av adrenalinpenna 0,3 mg till barn mellan 20-30 kg ange Obs! på receptet, då den i FASS angivna normaldosen (0,01 mg/kg) överskrids. Adrenalin i.v. (spädd, 0,1 mg/mL) endast till medvetslös patient.
ÖRON-NÄSA-HALS Alsolsprit ACO (ej Alsollösning!) används i avsvällande syfte på tamponad vid extern otit med igensvullen hörselgång. Ciprofloxacin (Ciloxan) örondroppar är ett andrahandsmedel som insättes av ÖNH-specialist. För ytterligare terapiråd, se terapigruppens hemsida.
15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27
www.vgregion.se/vardgivarstod/andning
10 REKLISTAN 2017
www.vgregion.se/vardgivarstod
2 BARN OCH UNGDOM TERAPIRÅD Symbolen finns i REKlistan vid de terapiråd som rör läkemedelsbehandling av barn och ungdom.
• Använd plasmakoncentrationsbestämning vid smalt terapeutiskt intervall, t.ex. antiepileptika
Allmänt om barn och läkemedel Många läkemedel som används till barn är inte utprovade på barn och saknar indikation för användning till barn (s.k off-label-användning).
• Tänk på biverkning som differentialdiagnos! Kunskapen kring biverkningar hos barn är bristfällig, varför det är angeläget att misstänkta biverkningar rapporteras, se Biverkningsrapportering
Mer information om barn och läkemedel finns här:
• Rapportera avvikelser i läkemedelshantering i MedControl PRO
• Läkemedelsverkets barnsida: www.lakemedelsverket.se/barn
Säkerhetsaspekter när barn behandlas med läkemedel Under uppväxten sker stora förändringar i kroppssammansättningen. Kroppsyta i förhållande till kroppsvikt förändras också. Detsamma gäller mognad och relativ storlek av organ såsom njurar och lever. Allt detta påverkar hur läkemedel fördelas och omsätts. Det är därför angeläget med en aktuell längd och vikt.
• Intresseföreningen Barn och Läkemedel inom Barnläkarföreningen: www.bol.barnlakarforeningen.se • EMA paediatric medicines (europeiska läkemedelsmyndigheten): www.ema.europa.eu under Human regulatory och Pediatric medicine Läkemedelsinstruktioner för barn finns på ePed: http://eped.sll.sjunet.org (åtkomst endast via VGR-nätet) Vad kan alla göra för säkrare läkemedelsbehandling av barn? • Utvärdera insatt behandling. Arbeta aktivt med att sätta ut behandlingar som inte gett önskat resultat eller inte längre behövs
Utvecklingen är inte konstant, vilket exemplifieras av att omsättningen av många läkemedel är låg i nyföddhetsperioden medan den under småbarnsåren kan vara högre än efter avslutad tillväxt och genomgången pubertet. Således måste dosförändringar göras i takt med att barnet växer vid kontinuerlig läkemedelsbehandling. Vissa läkemedel kan också påverka tillväxten, vilket måste tas i beaktande när barn och ungdomar behandlas.
• Omvärdera dosering kontinuerligt under uppväxten www.vgregion.se/vardgivarstod/barn
REKLISTAN 2017 11
1 2 3 Praktiska synpunkter • Ge något som smakar bra efter intag av illasmakande mixtur • Doseringsspruta till de yngsta barnen kan underlätta administreringen och ge en mer exakt dos • Överväg gärna andra beredningsformer som t.ex. tabletter, stolpiller eller munsönderfallande tabletter. Tablettbehandling kan övervägas från ca 3 års ålder och gärna testas på mottagningen. • Krossade tabletter kan intas lättare med trögflytande vätska, t.ex. yoghurt, men späd ej ut i stora volymer. OBS! Alla tabletter får inte krossas eller delas. Information finns för varje enskilt läkemedel på www.fass.se • Råd vid kräkning efter medicinintag (baserade på klinisk erfarenhet): – inom 15 min ges ny full dos – inom 15-45 min görs en individuell bedömning om ny full dos eller halv dos beroende på läkemedel och indikation (febernedsättande, infektion, EP-behandling etc.) – efter 45-60 min antas läkemedlet ha absorberats • Vid inhalationsbehandling är det viktigt att försäkra sig om att rätt inhalationsteknik används. Små barn som inte kan hantera en pulverinhalator (
