Religion

Hinduism/buddism Ta reda på vad dessa namn/platser/begrepp/årtal inom hinduismen och buddismen står för. (B=buddism, H=hinduism) Platser m.m. 1. Ganges

H

2. Indien

B+H

3. Tibet

B

Personer /gudar: 1. Dalai Lama

B

2. Ganesha

H

3. Kali

H

4. Mahatma Ghandi H 5. Sidharta Gautama B 6. Vishnu

H

Årtal: 1. 500-talet f.Kr.

B

2. 1947 (om Indien) Begrepp: (B=buddism, H=hinduism) 1. Astrologi

B+H

2. Atman 3. Bodhisattva

B

4. Brahman

H

5. De fyra ädla sanningarna

B

6. Den åttafaldiga vägen

B

7. Karma

B+H

8. Kastsystemet

H

9. "Livstörst"

B

10. Mahayana

B

11. Moksha

H

12. Nirvana

B

13. Polyteism

H

14. Puja

H

15. Reinkarnation

B+H

16. Samsara

H

17. Theravada 18. Yoga

B+H

Hinduism och Buddism - många likheter… -

Båda härstammar från Indiska halvön.

-

Båda finns (mest) i södra/sydöstra Asien.

-

Båda tror på återfödelse (reinkarnation).

-

Båda tänker att nästa liv beror på hur man levt i detta livet.

-

Båda tänker sig tiden som en cirkel, inte som en linje (som vi i västvärlden gör).

-

Levnadsregler bygger mer på traditioner än på skrift.

-

Båda strävar efter att slippa återfödas.

… men också en del skillnader: -

Hinduer tror på många gudar, buddister har inga.

-

Buddismen sträcker sig längre nordöst i Asien (till Japan). Hinduismen finns mest i Indien och Nepal.

-

Buddismen har en ursprungsperson: Sidharta Gautama. Det har inte hinduismen.

Hinduism är egentligen ett samlingsnamn på indiska religioner. Buddismen är därför mer tydlig i sitt ursprung och i sin lära. Buddismen bygger på Sidharta Gautamas (den förste Buddha = den upplyste) lära från 500-talet f.Kr. -

Det finns ingen gud (men det finns andar). Människan får alltså klara sig själv.

-

Människan återföds efter varje liv (nästa liv beror på vilken "karma" man har).

-

Målet är att slippa återfödandets "lidande". Detta gör man genom att "ge upp livstörsten" (alla begär och önskningar). Då kan man nå tillståndet "nirvana".

-

Vägen till nirvana sammanfattas i åtta levnadsregler "den åttafaldiga vägen" som Buddha kallade den (kolla mer i boken).

Buddismen är uppdelad i två större grupper: 

Mahayana ("stora vagnen"):

-

Alla kan nå nirvana

-

Läran har blandats upp med andra religioner och Buddha ses mer som en gud.

-

Finns fr.f.a. i Kina (Tibet), Japan och Korea.



Theravada (”de äldstes lära”):

-

Sägs vara mer ursprunglig

-

Endast munkar/nunnor kan nå nirvana.

-

Finns fr.f.a. i Sri Lanka, Thailand, Burma, Kambodja och Vietnam.

Kastsystemet I Indien har det länge funnits en uppdelning i fyra samhällsgrupper, så kallade varna. Dessa är: -

Präster

-

Stormän

-

Handelsmän, hantverkare, bönder

-

Tjänare

Finns likheter med det gamla ståndssamhället i Sverige (adel, präster, borgare och bönder). Finns också en annan uppdelning - kaster - som man delas in i p.g.a. yrke, födelseort m.m. De som inte passar in i de fyra stora grupperna hamnar totalt utanför och är alltså de lägsta kasterna (eller t.o.m. "kastlösa"). Detta har egentligen ingen religiös bakgrund, men sammankopplas ofta med hinduism. Idag är det förbjudet att diskriminera p.g.a. kast, men detta funkar inte alltid i praktiken. Mohandas "Mahatma" Ghandi kämpade mot detta och även för Indiens frigörelse från Storbritannien. Indien blev fritt 1947 men Ghandi mördades strax efteråt och Indien splittrades i två (och senare tre) stater: Indien. Pakistan och Bangladesh. Orsak: strider mellan hinduer och muslimer…

Religion Betyget E

Betyget C

Betyget A

Eleven har grundläggande kunskaper om kristendomen och de andra världsreligionerna och visar det genom att beskriva centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionerna. Dessutom för eleven enkla resonemang om likheter och skillnader inom och mellan några religioner och andra livsåskådningar.

Eleven har goda kunskaper om kristendomen och de andra världsreligionerna och visar det genom att förklara och visa på samband mellan centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionerna. Dessutom för eleven utvecklade resonemang om likheter och skillnader inom och mellan några religioner och andra livsåskådningar.

Eleven har mycket goda kunskaper om kristendomen och de andra världsreligionerna och visar det genom att förklara och visa på samband och generella mönster kring centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionerna. Dessutom för eleven välutvecklade och nyanserade resonemang om likheter och skillnader inom och mellan några religioner och andra livsåskådningar.

Eleven kan utifrån undersökningar om hur religioner kan påverkas av och påverka samhälleliga förhållanden och skeenden beskriva enkla samband med enkla och till viss del underbyggda resonemang.

Eleven kan utifrån undersökningar om hur religioner kan påverkas av och påverka samhälleliga förhållanden och skeenden beskriva förhållandevis komplexa samband med utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang.

Eleven kan utifrån undersökningar om hur religioner kan påverkas av och påverka samhälleliga förhållanden och skeenden beskriva komplexa samband med välutvecklade och väl underbyggda resonemang.

Eleven kan också föra enkla resonemang om hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och hur identiteter kan formas av religioner och andra livsåskådningar på ett sätt som till viss del för resonemanget framåt.

Eleven kan också föra utvecklade resonemang om hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och hur identiteter kan formas av religioner och andra livsåskådningar på ett sätt som för resonemanget framåt.

Eleven kan också föra välutvecklade och nyanserade resonemang om hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och hur identiteter kan formas av religioner och andra livsåskådningar på ett sätt som för resonemanget framåt och fördjupar eller breddar det.

Eleven kan resonera och argumentera kring moraliska frågeställningar och värderingar genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang och använda etiska begrepp och modeller på ett i huvudsak fungerande sätt.

Eleven kan resonera och argumentera kring moraliska frågeställningar och värderingar genom att föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang och använda etiska begrepp och modeller på ett relativt väl fungerande sätt.

Eleven kan söka information om religioner och andra livsåskådningar och använder då olika typer av källor på ett i huvudsak fungerande sätt samt för enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.

Eleven kan söka information om religioner och andra livsåskådningar och använder då olika typer av källor på ett relativt väl fungerande sätt samt för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.

Eleven kan resonera och argumentera kring moraliska frågeställningar och värderingar genom att föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang och använda etiska begrepp och modeller på ett väl fungerande sätt.

Eleven kan söka information om religioner och andra livsåskådningar och använder då olika typer av källor på ett väl fungerande sätt samt för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.