Samanställt av: Bitr. prefekt Philip Buckland - Aurora

Globala utmaningar @ Idesam 2015

Forskning kring globala/samhalleliga utmaningar vid institutionen for ide - och samhallsstudier Samanställt av: Bitr. prefekt Philip Buckland Datum:2015-03-03 uppdaterat 2015-03-09 Version: Draft 3

Contents (in no particular order) BugsCEP - The Coleopteran Ecology Package...................................................................................... 2 Varför måste vi se för att lära? ............................................................................................................ 2 Etik och politik kring nära personliga relationer, barn och familj ....................................................... 3 ”Gemeinschaft” och JAG. Individer, sociala gemenskaper och samhälleliga konflikter. .................... 3 Bibeln i filmen ...................................................................................................................................... 4 Martin Luther i modern teologi ........................................................................................................... 4 Teistisk evolution och teodicé ............................................................................................................. 4 Demokrati i religiösa organisationer ................................................................................................... 5 Historiska övergrepp och försoningsteologi ....................................................................................... 5 Religious Education and the New Media ............................................................................................ 5 Environmental archaeology ................................................................................................................ 6 Moraliskt ansvar .................................................................................................................................. 6 Paternalism och samhällsdesign ......................................................................................................... 7 Religion och politik – en etablerad forskningsmiljö med relevans för temat globala utmaningar ..... 7 Sovjetisk religionsforskning och religionspolitik ................................................................................. 8 Förhållandet mellan kristendom och inhemsk samisk religion ........................................................... 8 Sámi Voices Sorry Churches, an analysis of the Church-Sámi reconciliation process......................... 9 Religionernas roll vid interna väpnade konflikter ............................................................................... 9 The Strategic Environmental Archaeology Database (SEAD) ............................................................ 10 Genus, makt och förändring .............................................................................................................. 10 Vetenskaps-, teknik- och miljöstudier (VTM)/Umeå Studies in Science, Technology and Environment (USSTE)......................................................................................................................... 10 Nationalism och internationalism i historiekultur och historieförmedling ....................................... 11

1/11

Globala utmaningar @ Idesam 2015

BugsCEP - The Coleopteran Ecology Package BugsCEP is a research infrastructure designed for the investigation of past changes in climate, environment and human activity. The system is used in research, teaching and consultancy in numerous institutions in Europe and North America and has facilitated research into challenges including understanding long term climate, the colonisation of the North Atlantic, the conservation of woodlands, species extinctions, the spread of parasites and many more. BugsCEP is built around a database of ecological information on over 10 000 insect species, many of which have specific habitat requirements. The traits of these insects allow us to reconstruct environments and historical circumstances through their fossil finds, using the software to empirically link the past with the present. The database includes data and metadata from over 200 years of entomological research and 150 years of palaeoentomology, 5300 publications and raw data from nearly 1200 investigations. BugsCEP has been used or cited in over 140 publications over the last 15 years (http://www.bugscep.com/publications.html) in a range of research areas from archaeology and geology to climate change and heritage studies. It has been implemented in teaching at numerous universities including Umeå (Sweden), Royal Holloway (University of London, UK), Edinburgh (Scotland) and North Dakota State University (USA) among others. Project leader: Phil Buckland

Varför måste vi se för att lära? Det finns saker som vi i praktiken inte kan lära oss utan att ha specifika sinneserfarenheter. Fenomenet återfinns inom ett påfallande vitt spektrum av områden. För att lära oss t.ex. danssteg eller att slå tennisservar behöver vi typiskt sett först se hur de går till. För att lära oss känna igen en konstnärlig stil (impressionistiskt måleri t.ex.) behöver de flesta av oss se exempel. Även i mer ”intellektuella” aktiviteter förekommer fenomenet. Bildanvändning är t.ex. ett omistligt inslag i mycket matematik verksamhet. Men exakt vad är det som vi i dessa fall lär oss ifrån sinneserfarenheten och som vi inte kan lära oss på andra sätt? Lär vi oss t.ex. något faktum som vi inte kan lära oss på annat sätt? Eller lär vi oss ett begrepp, eller något ”icke-propositionellt knowhow” som vi inte kan lära oss på annat sätt? Är svaren på dessa frågor desamma för alla de olika fall där sinneserfarenhet är oundgänglig för inlärning? Och vad förklarar att vi ifrån sinneserfarenheter kan lära oss det vi lär oss därifrån, och att vi inte kan lära oss detta på annat sätt? Vad är det med sinneserfarenheten som gör att den har denna kraft? Detta forskningsprojekt utgår ifrån ett antal uppslag som har utvecklats i en filosofisk diskussion om färger och färgperception (med början hos filosofen Frank Jackson 1982), och söker utveckla en mer allmängiltig teori för sinneserfarenheters roll i de aktuella situationerna. Forskningen har potentiell utbildningsvetenskaplig relevans, och har bl.a. ingått i en forskningsansökan där den satts i samband med bl.a. forskning om semantiken hos diagram och betydelsen av skönhet i matematik. Det sammanhanget framhävde bl.a. utvecklade samhällens ökande inslag av avancerad teknik, dessa samhällens beroende av matematisk kompetens för att utveckla och hantera denna teknik, och deras beroende av en effektiv matematikundervisning för att tillfredsställa detta kompetensbehov.

2/11

Globala utmaningar @ Idesam 2015 (Inblandade forskare: Pär Sundström, filosofi; Andreas Stokke, filosofi; Manya Raman Sundström, matematikens och naturvetenskapens didaktik; Lars-Daniel Öhman, matematik.)

Etik och politik kring nära personliga relationer, barn och familj Förutsättningarna för nära personliga relationer och föräldraskap är under snabb förändring. Människor är idag i hög utsträckning aktiva föräldrar till icke biologiska barn. Samtidigt tillåter lagstiftningen bara två föräldrar, vilket ofta innebär att andra föräldrar eller föräldra-liknande relationer saknar rättsligt skydd. Assisterad befruktning används allt mer och erbjuds numera även samkönade par. När samhället hjälper vissa och inte andra tar man oundvikligen ställning för och emot olika typer av familjebildning. Frågor som väcks inkluderar 1) rättigheter och skyldigheter vad gäller nära personliga relationer, reproduktion och föräldraskap, samt 2) värdet av förhållanden och familjestrukturer som avviker från heterosexuella, monogama och äktenskapliga normer. Forskning vid Umeå universitet tyder på att normer och lagar behöver anpassas för att bättre svara mot nya sociala realiteter. Forskningsområdet har stor relevans för olika sektorer i samhället, inklusive familjelagstiftning och fördelning av medicinska resurser. Statens medicisk-etiska råd har efterlyst mer analys och etisk granskning av möjliga framtida metoder för assisterad befruktning och dessa metoders sociala konsekvenser. Området är tvärvetenskapligt genom att det engagerar olika filosofiska subdiscipliner, främst politisk filosofi och medicinsk etik, samt även andra discipliner, inklusive juridik, sociologi och genusvetenskap. (Aktiva forskare: Daniela Cutas, Anca Gheaus, Kalle Grill)

”Gemeinschaft” och JAG. Individer, sociala gemenskaper och samhälleliga konflikter. Den mänskliga historien handlar om individer men också om hur dessa sluter sig samman kollektivt och gemensamt agerar för att uppnå bestämda mål. Här finns allt från familjer, byasamfälligheter till nationer och överinternationella organisationer som EU och FN. En viktig och återkommande tematik, belyst och problematiserad av många historiker vid institutionen, är individens rättigheter och skyldigheter gentemot kollektivet. Den arbetare som på en bruksort valde att inte gå med i fackföreningen kunde mobbas brutalt, och kommunister under finska inbördeskriget förväntades självklart stödja den ”röda sidan” aktivt och det var otillåtet i Sverige att vägra smittkoppsvaccinering på grund av individuella privatmoralisk-ideologiska skäl (då det påverkade den kollektiva säkerheten negativt). Individ-kollektivtematiken är lika gammal som historieforskningen, och här finns massor av studier, även vid vår institution (och vid fakulteten i övriga ämnen). Men med tanke på det senmoderna samhällets individualiserings process – där det egna jagets preferenser och moralisk-etiska subjektsposition fungerar som en allt viktigare utgångspunkt för handlande –ökar behovet av kunskap om hur individer förhåller sig till kollektiva gemenskaper och normer. För detta talar även de, som det verkar, tilltagande konflikterna av religiös-etnisk-politisk karaktär och den demokratiska ”urlakning” som följer på de representativa demokratisystemens oförmåga att engagera och aktivera folkflertalet, att etablera samhällsstrukturer som understödjer reella folkdemokratier. En del av dessa konflikter är även synnerligen våldsamma med inslag av politisk terror. (Jonny Hjelm et al. för Historia)

3/11

Globala utmaningar @ Idesam 2015

Bibeln i filmen Mötet med de bibeltexter som under århundraden varit bärande för vår kultur sker idag allt mer i förmedlad form. ”Bibeln som roman” i olika varianter är ett medium. Ett annat, och än mer dominerande i en tid där det visuella dominerar, är filmen. Internationellt är forskningen om förhållandet mellan bibeltext och film ganska nytt, men har under de tre senaste årtiondena snabbt vuxit och genererat en stor litteratur med tidvis intensiva debatter. Den forskning som bedrivs i Umeå görs utifrån ett exegetiskt perspektiv, kombinerat med filmvetenskapliga aspekter, och fokuserar på spänningsförhållandet mellan text och artefakt. Receptionsforskning är en av de discipliner som sker i samspel med det omgivande samhället och dess kulturella och sociala produkter och förhållanden, historiskt och i samtiden. Filmen som socialt medium, och som utgångspunkt för debatt och samtal, har under snart 120 år varit en av de viktigaste samhälleliga och kulturella yttringarna. När detta skrivs har miljontals människor mött bibeltexter via produktionerna Noah och Exodus. Hur bibeltexter förmedlas i dessa sammanhang har i hög grad samhällsrelevans. (Teologi)

Martin Luther i modern teologi Den tyske reformatorn Luthers tänkande har haft en stor betydelse för den moderna teologiska diskussionen i Tyskland, Norden och Nordamerika. I fokus för detta forskningsområde befinner sig denna reception av Luther och mer specifikt studeras hur Luthers idéer har tolkats och använts av teologer under de senaste två hundra åren. Luther har inte bara varit viktig för den inom-teologiska diskussionen, utan också för det moderna västerlandets historia. Ett utforskande av receptionen av hans tänkande har därför potential att ge värdefulla insikter om den historiska utvecklingen i väst och framförallt i Tyskland och Norden. Den nytolkning av Luthers tänkande som skett på senare tid inom den s.k. finska lutherskolan har också en tydlig relevans för den internationella ekumeniska dialogen mellan kyrkor. Att utforska den ekumeniska potentialen i den finska luthertolkningen är en viktig del av forskningsområdet, som i förlängningen kan få praktiska konsekvenser för relationerna mellan olika kyrkor. (Teologi)

Teistisk evolution och teodicé Den teologiska tolkningen av evolutionsprocessen har under lång tid varit ett hett debattområde inom den kristna traditionen och andra religiösa traditioner. Ett dominerande paradigm inom akademisk teologi idag är s.k. teistisk evolution – tanken att Gud skapar genom eller med hjälp av de naturliga mekanismer som driver evolutionen. Inom det angivna forskningsområdet utforskas de teologiska och filosofiska implikationerna av idén om teistisk evolution, t.ex. med avseende på vilka konsekvenser denna modell har för det s.k. teodicéproblemet. Forskningsområdet ingår i det större forskningsfält som behandlar relationen mellan kristen teologi och naturvetenskap – ett fält som har stor samhällsrelevans. Särskilt förhållandet mellan evolutionsteori och teologi har stått i fokus i ett antal uppmärksammade debatter inom utbildningsområdet i USA och på andra håll. Forskningsområdet är relevant för den globala utmaning som handlar om att främja dialog och integration mellan religiösa och naturvetenskapliga perspektiv. 4/11

Globala utmaningar @ Idesam 2015 (Teologi)

Demokrati i religiösa organisationer Demokratiseringen av det svenska samhället har under 1900-talet fått tydligt genomslag i de religiösa samfunden, och dessa har varit delaktiga i den bredare demokratiseringsprocessen i samhället. I Svenska kyrkan kom en fullständig förändring av beslutsstrukturer att genomföras under framför allt 1980-talet. Demokratiidealet hämtades här från sekulära former för demokrati i stat och kommun. Frågor om hur demokrati kunde förstås i det specifikt kyrkliga sammanhanget blev huvudsakligen negligerade i denna process. Området berör också ecklesiologiska uttryck i praxis kopplade till moderniserings- och sekulariseringsprocesser samt relationen mellan kyrka och stat. Forskning om olika demokratiformer och förståelser av demokratibegreppet ger ett bidrag till en breddad och fördjupad förståelse av demokratibegreppets innehåll och tillämpning i det vidare samhället. Forskningen aktualiserar också religiösa organisationers möjlighet att genom teori och praxis bidra till perspektiv på demokratiutveckling i det svenska samhället. (Teologi)

Historiska övergrepp och försoningsteologi Under de senaste decennierna har historiska övergrepp mot urfolk blivit föremål för ”ångerns politik”. Stater, kyrkor och andra organisationer har engagerat sig i ”retrospektiva praktiker” som vitböcker, sannings- och försoningskommissioner och officiella ursäkter. Med inspiration från bland annat Latinamerika och Sydafrika har en försoningsteologisk reflexion vuxit fram, där teologer formulerar sig om förutsättningarna för trovärdiga och hållbara försoningsprocesser. Inom detta forskningsområde studeras sambandet mellan försoningsteologisk reflexion och praktiskt försoningsarbete, framför allt i den pågående försoningsprocessen mellan Svenska kyrkan och samerna. Forskningen har generell och internationell relevans eftersom den handlar om hur de skador som koloniala maktrelationer har åstadkommit ska kunna repareras och hur de utsatta ska kunna återupprättas. (Teologi)

Religious Education and the New Media The development within information technology and the emergence of new social media have educational implications of interest for the discipline of Pedagogy of Religion (Religionspedagogik). 88 percent of children between the ages 13-16 in Sweden in the academic year 2012/2013 said that they use social media every day or a few times a week and 96 percent have a Facebook profile. The internet is also the most important news source for the age group 12-15 and it is an increasingly significant medium for their school work. This development gives rise to new phenomena of relevance for religious education in public schools, phenomena that need to be studied within the discipline of Pedagogy of Religion. One such phenomenon is so-called cyberbullying, a problem that has moral, ethical and existential dimensions. The research field “Religious Eduction and the New Media” studies phenomena of this type, with an eye to their impact on and relevance for religious education.

5/11

Globala utmaningar @ Idesam 2015 It is important for future teachers of religious education and theologians/ priests to have insight into the world of new social media and to know about related phenomena such as cyberbullying in order to be able to deal with it in the classroom and other arenas. (Elisabeth Raddock and Hanna Zipernovszky)

Environmental archaeology Environmental Archaeology is an interdisciplinary research, development, teaching and consultancy area with a focus on understanding past environments, climates and human activities. The environment is supported by the Environmental Archaeology Lab (MAL), a national resource laboratory for research, development and consultancy in archaeological science, and a platform for a broad span of research themes. These range in scale from the local human impact and sustainability of Iron Age farmers, and the resilience of their landscapes, to European climate change over the last 20 thousand years. The research group has extensive international connections, and is involved in projects with partners around the North Atlantic, in Europe and the USA. The group hosts the international open access SEAD and BugsCEP research e-infrastructures and works closely with Humlab and SLU in the development of new physical and digital methods for the analysis and visualisation of complex environmental data. These databases strengthen the groups portfolio of work investigating the links between cultural heritage, environments and climates, which in turn are facilitating new research across the boundaries of archaeology, history, geology, ecology, conservation, climate science and more. Understanding the past is the key to predicting the future, both in terms of changes in environment and climate as well as our human interaction with these. Since 2001, the environmental archaeology group has published over 50 scientific publications and 430 reports, the latter mainly through contract work. The group is also responsible for two open access database systems with Global scope. The group are active in a number of international research networks, including the Polar Archaeology Network (PAN; http://www.iasc.info/home/networks/pan), the North Atlantic Biocultural Organisation (NABO; http://www.nabohome.org/) and the Global Human Ecodynamic Alliance. Johan Linderholm, Phil Buckland, Karin Viklund et al.

Moraliskt ansvar Forskningsområdets centrala frågeställningar är följande: (1) När kan en person, grupp eller organisation sägas vara moraliskt ansvarig för något? Delfrågor rör ansvarets förenlighet med naturvetenskapliga förklaringar av mänskligt beteende, liksom möjligheten att grupper eller organisationer (stater, företag, etc.) är ansvariga. (2) Vad följer av ansvar? Delfrågor gäller hur plikter och rättigheter påverkas, hur den ansvariga parten förtjänar att behandlas, och om en ansvarig part kan förtjäna att ha det sämre än andra eller åsamkas lidande på grund av vad den är ansvarig för. Svar på frågeställningarna har konsekvenser för hanteringen av flera globala utmaningar, inte minst globala rättvisefrågor och relaterade frågor om hur kostnaderna ska fördelas för att undvika klimatkatastrofer: Hur stor del av kostnaderna ska bäras av länder, företag, grupper eller individer som är ansvariga för klimathotet? Hur stor roll spelar ansvarsfrågor för detta jämfört med frågor om 6/11

Globala utmaningar @ Idesam 2015 vilka som främst gynnats av förbränningen av fossila bränslen, eller vilka som lättast eller mest effektivt kan bidra till att undanröja hotet? Forskningsrön indikerar att inte bara enskilda mänskliga aktörer med rätta kan tillskrivas ansvar, utan också att grupper av individer kan dela ansvar, och att vissa stater och andra organisationer kan tillskrivas ansvar som inte nödvändigtvis faller på enskilda individer. Gunnar Björnsson

Paternalism och samhällsdesign Under rubriken paternalism har traditionellt den viktigaste normativa frågan varit denna: I vilken grad är det rätt att begränsa människors frihet och autonomi för att främja deras övriga intressen? Frågan kan besvaras, generellt eller i specifika fall, men kan också angripas mer indirekt genom att diskutera vilken typ av svar som är mest givande. Under det sista dryga decenniet har den traditionella frågan i viss mån vidgats till att inkludera frågor om samhällsdesign som kanske inte begränsar frihet eller autonomi, men som syftar till att främja människors intressen på andra sätt än att skydda dem från att skadas av andra. Forskningsrön tyder på att både begreppet paternalism och värdekonflikten mellan å ena sidan frihet och autonomi och å andra sidan andra intressen bör förstås i termer av olika skäl för och emot tvingande eller annan lagstiftning. Detta skiljer sig från ett konventionellt fokus på olika typer av handlingar eller lagar. Forskningsrön tyder också på att en aktiv samhällsdesign för att främja viktiga värden så som folkhälsa går att förena med stor respekt för frihet och autonomi. Detta har stor relevans för folkhälsopolitiken och för samhällets möjlighet att lösa kollektiva problem, inklusive miljöproblem, och samtidigt upprätthålla grundläggande liberala ideal. (Aktiv forskare: Kalle Grill)

Religion och politik – en etablerad forskningsmiljö med relevans för temat globala utmaningar Ungefär 80 procent av världens befolkning definierar sig numera som religiösa i ett eller annat avseende. Religionernas politiska inflytande har globalt sett ökat under de senaste fyra decennierna. Samspelet mellan religion och politiska system, processer, aktörer och institutioner har varit komplext. Å ena sidan har religiösa aktörer motverkat demokrati, jämställdhet och mänskliga rättigheter och bidragit till våld och konflikter. Å andra sidan har religiösa aktörer också kämpat för demokrati, jämställdhet och mänskliga rättigheter och varit direkt involverade i arbetet för fred och försoning. Hur skall man förstå detta förhållande? Forskning om olika aspekter av förhållandet mellan religion och politik bedrivs av flera personer verksamma vid institutionen. Denna forskning behandlar olika teman: fundamentalism, religionernas roll i interna väpnade konflikter, religiöst legitimerad terrorism, statlig religionspolitik, statligt sanktionerad religionsförföljelse, religiöst motiverad ickevåldsaktivism och religionernas roll i fredsoch försoningsprocesser. De som är involverade i denna forskning har även identifierat en rad andra angelägna teman, såsom religiöst motiverad miljöaktivism. Från Institutionen för idé- och samhällsstudier handlar det om följande forskare:

7/11

Globala utmaningar @ Idesam 2015 Daniel Lindmark, professor, har forskat om den koloniala relationen mellan kyrkan och samerna i historien och studerar nutida religiösa konflikter och försoningsprocesser inom det samiska området. Tomas Lindgren, docent, har studerat radikal islamism i Sydöstasien, religionernas roll vid interna konflikter och religiöst motiverat ickevåld. Olle Sundström, docent, har studerat sovjetisk religionspolitik och religionsforskning, i synnerhet rörande de inhemska religionerna i Sibirien och norra Ryssland, samt repressionen av s.k. schamaner i Sovjetunionen under 1930-talet. Maria Ericson, TD., har studerat försoningsprocesser i Nordirland och Sydafrika och kyrkornas engagemang i dessa, samt försoningsprocessen mellan den svenska staten och romerna. Mattias Dahlkvist, doktorand, studerar islamiskt motiverad ickevåldsideologi utifrån ett religionsvetenskapligt perspektiv. Maria Doeke Boekraad, doktorand, studerar försoningsprocesserna mellan de skandinaviska kyrkorna och samer. Johan Runemark Brydsten, doktorand, studerar samiska konfirmationsläger mot bakgrund av den koloniala relation som har präglat – och till viss del fortfarande präglar – mötet mellan Svenska kyrkan och samer.

Sovjetisk religionsforskning och religionspolitik I ett flertal arbeten har jag undersökt och analyserat sovjetisk religionsforskning och religionspolitik rörande, i första hand, inhemska religioner bland urfolk i norra Eurasien. Fokus har legat på sovjetiska diskussioner kring uppkomsten, utvecklingen och funktionen av företeelser som ”religion”, ”schamanism” och föreställningar om ”gudomar” och ”övernaturliga väsen”, samt på relationen mellan forskarnas diskussioner kring dessa teman och den konkreta religionspolitiken. Jag deltar också i ett större internationellt projekt i vilket den statliga repressionen av olika etniska och religiösa minoriteter under Stalin-tiden studeras och jämförs. Mina studier visar, bland annat, hur kommunistpartiets direktiv avsevärt begränsade forskarnas möjligheter att åstadkomma god och pålitlig forskning genom att kräva forskningens samhällsnytta i enlighet med den marxist-leninistiska förståelsen av samhället och samhällsproblem. Men min forskning visar också att god forskning emellanåt kunde produceras i Sovjet trots den ideologiska styrningen från statsmakten. Resultaten av min forskning kan med fördel användas i jämförelser med motsvarande diskurser i samtiden. (Olle Sundström)

Förhållandet mellan kristendom och inhemsk samisk religion I några olika delprojekt forskar jag om den lutherska kyrkans syn på inhemsk samisk religion under olika tidsperioder – om attityden till och förståelsen av inhemsk samisk ”religion” och samiska ”gudar”, samt om nutida kristen, samisk kontextuell teologi och s.k. urfolksteologi. Delar av denna forskning ingår i projektet ”Svenska kyrkan och samerna – ett vitboksprojekt”, där jag är en av redaktörerna till de skrifter som produceras.

8/11

Globala utmaningar @ Idesam 2015 Forskningen är viktig för att, från ett historiskt perspektiv, förstå de lokala och globala förutsättningar under vilka dagens förståelse av samisk ”religion” – inom forskning och teologi, men också i praktisk religions- och annan kulturutövning – har vuxit fram. (Olle Sundström)

Sámi Voices Sorry Churches, an analysis of the Church-Sámi reconciliation process This PhD research project (planned from 2013-2017) aims at studying the reconciliation process between the Sámi people and the Church of Norway and of Sweden from a Christian Sámi grass-roots perspective, by analyzing four case studies in Sweden and Norway. The aim is to investigate if and how Sámi are perceiving the reconciliation process and what role differences in religiosity have for them in the process. The reconciliation process between the Lutheran Church of Sweden, the Church of Norway, and the Sámi populations is now about two decades old and has generated many practical initiatives and transformations in the thinking and enacting of the Christian faith. This research searches for a new, empirically based insight in underlying causes for the conflict between the indigenous ethnic group of the Sámi and the majoritarian folk churches. Research themes might be the perception of time and history and different forms of religiosity and expectations of conflict resolution, and how these are linked to political claims on land use and environmental sustainability and management policies that are raised in reconciliatory processes. A better analytical understanding the culturally determined forms of religiosity, in particular as closely contrasted to Christianity, and how they are related to conflict, are expected to have global relevance. (Mardoeke Boekraad)

Religionernas roll vid interna väpnade konflikter Religion har spelat en mer eller mindre framträdande roll i ungefär hälften av alla inbördeskrig som har utspelats under de senaste 25 åren. Dessa konflikter har generellt sett varit blodigare och mer svårlösta än andra konflikter. Religion är onekligen en global utmaning. Vilka roller spelar religionerna vid interna väpnade konflikter? I vilka situationer tenderar religion att få framträdande roller vid svåra konflikter? Varför aktualiseras religion i så många konflikter? I denna studie argumenterar jag för att religion sällan är den enda orsaken till att det uppstår väpnade konflikter. Konflikternas orsaker ligger vanligtvis i en konstellation av faktorer på makro-, meso- och mikronivåer. En noggrann analys visade att religion vanligtvis blir en del av konfliktbilden under mobiliseringsfasen. Det handlar då vanligtvis om att konfliktfrågan ges en religiös betydelse eller att religiös identitet politiseras och sätts in i ett konfliktsammanhang. Anspelning på religion medför strategiska fördelar, exempelvis att det ger tillgång till viktiga resurser, främjar mobiliseringen av externt stöd, underlättar rekryteringen av kombattanter och stärker den sociala sammanhållningen inom konfliktgrupperna. En bidragande orsak till att religion får dessa effekter beror på att användandet av religiösa begrepp aktiverar evolutionärt nedärvda mentala mekanismer. (Tomas Lindgren)

9/11

Globala utmaningar @ Idesam 2015

The Strategic Environmental Archaeology Database (SEAD) SEAD (http://www.sead.se) is a national resource and an international Open Access research infrastructure for research into past climate change, environmental change and human activities. It provides free access to raw data from palaeoenvironmental investigations. SEAD is maintained in collaboration with the Humanities Laboratory, Umeå (HUMlab). It is a node in an international environmental and cultural heritage cyber-infrastructure network, with partners including the Swedish Cultural Heritage Board (RAÄ), Swedish National Data Service (SND), the Neotoma palaeoecology community (http://www.neotomadb.org) and the Consortium of Swedish Archaeological Research Laboratories (ArchLab; http://www.archlab.se). The database’s online interface (http://qsead.sead.se) provides access to results from over 1500 investigations, including both archaeological and Quaternary science investigations and a considerable number of Arctic sites. SEAD is being integrated into a number of future research programs as a platform for the dissemination of data and development of new methods for the trans-disciplinary analysis of multi-source research questions. Aspects of the project are currently supported by the National Science Foundation project “Building Cyberinfrastructure for Transdisciplinary Research and Visualization of the Long-Term Human Ecodynamics of the North Atlantic” with an aim towards becoming a node in a future international e-infrastructure for interdisciplinary studies on the past. Project director: Phil Buckland

Genus, makt och förändring Vid institutionen finns en stark genusvetenskaplig miljö med forskning inom kvinno- och genushistoria, familjehistoria och manshistoria. Forskningen ger nya kunskaper om hur genusrelationer och genuskonstruktioner har förändrats under skilda historiska perioder, samtidigt som den ruckar på rådande föreställningar om vår historia. Den behandlar flera viktiga samhälleliga fält, såsom politik, ekonomi och arbetsliv, utbildning, reproduktion, sexualitet och våld. Därtill undersöks hur genus konstrueras i historiska framställningar av olika slag. Perspektiven är mångfaldiga och behandlar alltifrån konstruktioner av identiteter och ideologier, till människors livsvillkor, känslor och enskilda aktörers betydelse. Genus används inte som en isolerad analytisk kategori utan forskarna frågar efter hur exempelvis klass, etnicitet och konstruktioner av genus samverkar. Genom att ställa frågor om hur genusrelationer och genuskonstruktioner reproducerats och förändrats i historien bidrar forskningen till ökad kunskap om hur olika aspekter av genus griper in i och påverkar nutida mänskliga relationer. Forskningen utförs av seniora forskare och doktorander, med breda samarbeten över disciplingränser nationellt och internationellt. Åsa Karlsson Sjögren

Vetenskaps-, teknik- och miljöstudier (VTM)/Umeå Studies in Science, Technology and Environment (USSTE) VTM-studierna är ett tvärvetenskapligt forsknings- och undervisningsområde som i sig rymmer och stimulerar flera internationellt växande, ämnesöverskridande kunskapsområden, såsom vetenskapsoch teknikstudier (STS), grön humaniora och medicinsk humaniora. Projekten handlar t.ex. om forskningsstationer, teknikens inverkan på människors miljöförståelse, alternativa drivmedel, skogsbrukets omställning, bruk och missbruk av naturresurser, miljöförändringar, miljöetik och 10/11

Globala utmaningar @ Idesam 2015 diskurser om globala klimatförändringar, läkemedelsutveckling och mindfulness. Projekt under uppbyggnad rör t.ex. grönt ekoprenörskap (med University of Hull), humanvetenskaplig samverkan (med Humlab) och kreativitet. Anslag har beviljats från bl.a. Formas, Mistra, RJ och Göran Gustafssons Stiftelse. Området har ett eget seminarium och har haft både juniora och seniora internationella forskare som gäster, däribland den kungliga gästprofessorn i miljövetenskap Nancy Langston. Två kurser på avancerad nivå har getts: ”Ideas of Human Nature” och ”The Anthropocene”. Utmärkande för VTM-studierna är att de både bidrar till att förnya humaniora och till att bredda och fördjupa kunskapen om de problemkomplex som utforskas – vetenskapens och teknikens utveckling och plats i samhället, miljöns förändring och problem, förståelsen av kroppen, hälsan och ohälsan. VTM-studierna hänger samman med andra tvärvetenskapliga områden på fakulteten, är en viktig länk till övriga fakultetsområden och samverkar också med aktörer utanför universitetsvärlden. Nationell samverkan sker t.ex. med SLU, Temainstitutionen vid Linköpings universitet och Avd. för teknik-, vetenskaps- och miljöhistoria på KTH. Sammantaget bidrar VTM-studierna till kunskapsproduktion, -förmedling och debatt kring en rad samhällsrelevanta utmaningar av regional, nationell och global räckvidd. Christer Nordlund et al.

Nationalism och internationalism i historiekultur och historieförmedling Sedan 1800-talet har nationalismen haft stor påverkan på den politiska utvecklingen. Internationalismen kom dock att bilda en stark motkraft under stora delar av 1900-talet. Efter kalla krigets slut har nationalistiska ideologier vunnit förnyad styrka i stora delar av Europa och lett till konflikter både inom och mellan stater. Den forskning som bedrivs inom området undersöker hur historien används vid förmedling av nationalism och internationalism, respektive hur nationalistiska och internationalistiska organisationer relaterar till historien. Forskningen inbegriper historiska studier av svenska politiska partiers sätt att hantera historien samt undersökningar av samtida nationella och etniska gruppers historiebruk för att legitimera sina politiska anspråk, t.ex. på Nordkalotten och i Grekland. Flera doktorsavhandlingar har undersökt det internationella samarbetet för att utveckla historieundervisningen i en fredlig och internationalistisk riktning under 1900-talet. I komparativa, internationella projekt problematiseras nutida nationella historiekulturer i undersökningar av undervisningen om kalla kriget, blivande historielärares syn på den nationella historien respektive populära historietidskrifters bild av historien i olika länder. Daniel Lindmark et al.

11/11